Revisionsrapport KPMG AB 12 december 2016 Antal sidor: 142
Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier 3 6. Ansvarig styrelse 3 7. Metod 3 8. Projektorganisation 3 9. Om kränkande behandling och diskriminering 3 10. Interna styrdokument 5 10.1 Rutin för anmälan av kränkande behandling 5 10.2 Delegationsordning 6 10.3 Likabehandlingsplaner 6 11. Tidigare skolinspektion 7 12. Iakttagelser 7 12.1 Huvudmannens arbete mot kränkande behandling och trakasserier 7 12.2 Skolornas arbete mot kränkande behandling 8 12.3 Främjande och förebyggande arbete 9 12.4 Arbetet med fristående skolor 11 13. Bedömning och rekommendationer 11
1. Sammanfattning KPMG har av s revisorer fått i uppdrag att granska kommunens arbete mot kränkande behandling och diskriminering i skolan. Uppdraget ingår i revisionsplanen för 2016. Skollagen samt diskrimineringslagen ställer höga krav på att skolhuvudmannen motverkar kränkande behandling och diskriminering vad gäller både planering, aktiva åtgärder och uppföljning i skolverksamheten. Anmälningsplikt gäller för all personal och lagstiftningen innebär att en plan mot kränkande behandling samt likabehandlingsplan ska upprättas årligen. Revisionen bedömer utifrån sin riskanalys att det är angeläget att följa upp arbetet mot kränkande behandling i skolan genom att granska om och hur kommunen säkerställer att alla elever tillförsäkras en trygg skolmiljö utan kränkande behandling eller diskriminering. Syftet med granskningen har varit att bedöma hur kommunstyrelsen som huvudman för utbildningen tar det övergripande ansvaret så att arbetet i verksamheten bedrivs enligt gällande lagstiftning för att motverka kränkande behandling av elever. Hur organiserar kommunstyrelsen sitt arbete och fullföljer sitt uppdrag mot kränkande behandling och diskriminering? Kommunstyrelsen har delegerat till rektor att hantera och utreda anmälningar om kränkande behandling. Vidare fungerar kommunstyrelsen genom sin förvaltning som samordnare av rektorernas arbete och arbetet med likabehandlingsplaner på varje skola. Vi konstaterar att kommunstyrelsen inte får någon återrapportering av ärenden på delegation som avser anmälningar om kränkande behandling. Detta måste åtgärdas snarast. Vilket arbete sker för att personalen ska känna till och fullgöra de skyldigheter som lagen föreskriver? Med personal avses alla anställda inom verksamheten så som lärare, servicepersonal, skolassistenter, bibliotekarier m.fl. All personal anställda på och av respektive skola får information om planerna och arbetssätt i samband med planeringsdagar och APT. Däremot kan vi konstatera att personal som vistas på skolan, t ex skolmåltidspersonal, som inte är anställda av skolan utan av annan organisatorisk enhet, inte får information om skolornas arbete mot kränkande behandling och innehållet i likabehandlingsplanerna. Vi rekommenderar att skolorna i högre grad samverkar med alla personalgrupper oavsett organisatorisk tillhörighet, för att implementera likabehandlingsplanernas innehåll på hela skolan. Vilket främjande och förebyggande arbete sker mot kränkande behandling och diskriminering? Skolorna arbetar med olika främjande och förebyggande arbete utifrån den analys som görs av situationen på skolan och tidigare åtgärder och effekter av dessa. Vi kan konstatera att fokus flyttats allt mer till det främjande och förebyggande arbetet på skolorna och bort från att undvika anmälningar. Det främjande och förebyggande arbetet framgår i likabehandlingsplanerna på respektive skola. 1
Har varje enhet rutiner och riktlinjer för att upptäcka, anmäla, utreda, dokumentera samt åtgärda kränkande behandling och diskriminering? I likabehandlingsplanerna återfinns rutiner för upptäckt, anmälan, utredning och dokumentation av kränkande behandling och diskriminering. Vi ser positivt på att planerna är levande och diskuterade i olika sammanhang på skolorna så att frågan hålls aktuell för personalen. Detta är inte minst viktigt för arbetet att upptäcka och anmäla. Hur sker uppföljning av externa utförare? Vi kan konstatera att kommunen inte följer upp den fristående verksamheten genom sin insynsrätt. I de fall föräldrar med elever på fristående skola vänder sig till kommunen med en anmälan, kontaktar kommunen den fristående skolan i ärendet. 2. Bakgrund KPMG har av s revisorer fått i uppdrag att granska kommunens arbete mot kränkande behandling och diskriminering i skolan. Uppdraget ingår i revisionsplanen för 2016. Skollagen samt diskrimineringslagen ställer höga krav på att skolhuvudmannen motverkar kränkande behandling och diskriminering vad gäller både planering, aktiva åtgärder och uppföljning i skolverksamheten. Anmälningsplikt gäller för all personal och lagstiftningen innebär att en plan mot kränkande behandling samt likabehandlingsplan ska upprättas årligen. Revisionen bedömer utifrån sin riskanalys att det är angeläget att följa upp arbetet mot kränkande behandling i skolan genom att granska om och hur kommunen säkerställer att alla elever tillförsäkras en trygg skolmiljö utan kränkande behandling eller diskriminering. 3. Syfte Syftet med granskningen har varit att bedöma hur kommunstyrelsen som huvudman för utbildningen tar det övergripande ansvaret så att arbetet i verksamheten bedrivs enligt gällande lagstiftning för att motverka kränkande behandling av elever. Granskningen har syftat till att besvara nedanstående Hur organiserar kommunstyrelsen sitt arbete och fullföljer sitt uppdrag mot kränkande behandling och diskriminering? Vilket arbete sker för att personalen ska känna till och fullgöra de skyldigheter som lagen föreskriver? Med personal avses alla anställda inom verksamheten så som lärare, servicepersonal, skolassistenter, bibliotekarier m.fl. Vilket främjande och förebyggande arbete sker mot kränkande behandling och diskriminering? Har varje enhet rutiner och riktlinjer för att upptäcka, anmäla, utreda, dokumentera samt åtgärda kränkande behandling och diskriminering? Hur sker uppföljning av externa utförare? 2
4. Avgränsning Granskningen har omfattat grundskolan. 5. Revisionskriterier Vi har bedömt om rutinerna/verksamheten uppfyller: skollagen (2010:800) 6 kap., diskrimineringslagen (2008:567), 1:1, 2:5-7, 3:14-16 och tillämpbara inre regelverk. 6. Ansvarig styrelse Granskningen har avsett kommunstyrelsen. 7. Metod Granskningen har genomförts genom: dokumentstudie av relevanta dokument och intervjuer med berörda tjänstemän och förtroendevalda 8. Projektorganisation Granskningen har genomförts av Sara Linge, Certifierad kommunal revisor, under ledning av David Bäcker, Certifierad kommunal revisor och kundansvarig. 9. Om kränkande behandling och diskriminering Skollagens 6 kapitel reglerar Åtgärder mot kränkande behandling inom utbildning. Kränkande behandling definieras i skollagen 6 kap. 3 som ett uppträdande som utan att vara diskriminering kränker ett barns eller elevs värdighet. Vad som gäller diskriminering regleras i diskrimineringslagen. Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen eller annan utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) får inte diskriminera något barn eller någon elev. (2 kap. 5 diskrimineringslagen). Diskrimineringsgrunderna, enligt diskrimineringslagens 1 kap. 5, är: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Sedan den 1 januari 2015 har begreppet funktionsnedsättning ersatt funktionshinder i hela lagen. 3
Även begreppet diskriminering definieras under fem punkter: direkt diskriminering, indirekt diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera. (1 kap. 4 diskrimineringslagen) I Skolverkets allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling förutsätts att den som diskriminerar har någon form av makt, det vill säga en skolledare eller lärare kan diskriminera, men inte en kamrat. Att utsätta någon eller några för trakasserier kan däremot även en elev göra. Detta benämns i dagligt tal för mobbning, men begreppet används inte i lagtexterna. (SKOLFS 2012:10) Enligt skollagens 2 kap. 34 2 st. ska huvudmannen tillse att personal vid förskole- och skolenheterna har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet. När det gäller åtgärder mot kränkande behandling påtalas ytterligare att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. (6 kap. 5 SkolL) Skollagen ställer krav på att huvudmannen ska: bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling, tillse att åtgärder genomförs för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling, tillse att det årligen upprättas en plan mot kränkande behandling (6 kap. 6-8 SkolL), skyndsamt utreda omständigheterna kring uppgivna kränkningar och vidta åtgärder som krävs för att förhindra kränkande behandling i framtiden. (6 kap. 10 SkolL) Även diskrimineringslagen ställer krav på ett aktivt arbete från huvudmannens (utbildningsanordnarens) sida. Huvudmannen ska: bedriva ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter för alla barn och elever, vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier, årligen upprätta en likabehandlingsplan. (3 kap. 14-16 diskrimineringslagen) och om huvudmannen får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder. (2 kap. 7 diskrimineringslagen) Diskrimineringslagens och skollagens krav på upprättande av planer mot diskriminering och kränkande behandling kan samordnas i en plan. Planen ska innehålla: 4
en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever, en redogörelse för vilka åtgärder som ska vidtas under det kommande året samt en redogörelse över de åtgärder som vidtogs under föregående år. I diskrimineringsombudsmannens handledning Lika rättigheter i skolan framgår dock tydligt att varje skola ska upprätta en plan. Detta granskar även Skolinspektionen vid sina tillsynsbesök. Planen skall anpassas till situationen på den egna enheten och då kan det inte skrivas en förvaltningsövergripande plan. I arbetet med likabehandling är det viktigt att barnens och elevernas synpunkter och tankar tas till vara. Detta fastslås i allmänhet i skollagen (4 kap. 9 ) och i läroplanen för grundskolan. I förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling tydliggörs att planerna ska upprättas och följas upp under medverkan av eleverna. (SFS 2006:1083) 10. Interna styrdokument 10.1 Rutin för anmälan av kränkande behandling Det finns framtagna rutiner för anmälan av kränkande behandling som Kommunstyrelsens Utskott för lärande och stöd enligt uppgift tagit del av som information. Rutinerna är framtagna i samråd med rektorsgruppen och grundskolechef. I samband med att rutinerna togs fram har även gemensamma mallar för likabehandlingsplaner och blanketter för upprättande av ärende och dokumentation för utredning av kränkande behandling. I rutinerna hänvisas till gällande lagstiftning samt ger en enklare definition av kränkande behandling. I bilagor till dokumentet återfinns en åtgärdstrappa för varje situation: Vuxen kränker barn/elev Barn/elev kränker barn/elev Barn/elev kränker vuxen Enligt årshjulet för uppföljningsarbete av grundskoleverksamheten anges att redovisning av ärenden avseende kränkande behandling sker i slutet av varje år. Vi kan konstatera att uppföljning av kränkande behandling genomförs av skolorna varje år i enlighet med årshjulet. En återredovisning sker till grundskolechef för antal ärenden som anmälts och utretts avseende kränkande behandling. Ingen återrapportering av detta sker till Kommunstyrelsen som huvudman. 5
Vi noterar att en analys av arbetet mot kränkande behandling sker i kvalitetsredovisningen för hela kommunen. Analysen återfinns under området normer och värden och ses som en del av det ordinarie uppdraget vilket vi ser mycket positivt på. Analysen knyts ihop med kommunens egen trygghetsenkät vilket ger goda förutsättningar för bra analyser av det förebyggande arbetet i likabehandlingsplanerna. Kvalitetsredovisningen behandlas i utskottet för Lärande och stöd och därefter i Kommunstyrelsen som huvudman för grundskolan. 10.2 Delegationsordning I kommunstyrelsens delegationsordning ges delegation enligt Skollagens 6 kap 10 att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Delegationen har givits till Avd chef förskola, rektor, förskolechef, enhetschef elevhälsa. Ersättare är Gymnasiechef och FG-chef. Vi kan konstatera att rektor i grundskolan mottagit sitt delegerade ansvar att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Ärenden anmäls vidare till grundskolechef och en sammanställning över skolornas anmälningar redovisas i slutet av året i enlighet med årshjulet för grundskolan. Vi kan konstatera att delegationsärendena inte anmälts till Kommunstyrelsen och att något ärende avseende sammanställning över skolornas anmälningar inte gjorts i slutet av året till Kommunstyrelsen som huvudman. 10.3 Likabehandlingsplaner I kommunen finns en mall framtagen för alla skolors likabehandlingsplaner. Likabehandlingsplaner finns för alla skolor och de är lika till sin form. I planen anges bland annat ansvarsfördelningen på skolan mellan rektor, personal, förväntningar på föräldrar samt förväntningar på elever. I planen finns även kontaktpersoner angivna. Vidare finns beskrivning hur och i vilka forum skolan kartlägger situationen på skolan, t ex klassråd, arbetslagsmöte, undersökningar, trygghetsvandring, enkät etc. En analys av kartläggningen finns också med i planen samt vilka åtgärder som tidigare fått effekt och inte. Därefter fastställs mål för det främjande och förebyggande arbetet på olika nivåer, skolnivå, gruppnivå, individnivå, samt utifrån olika perspektiv såsom: kön, etnisk tillhörighet, religion och trosuppfattning, ålder, funktionsnedsättning, sexuell läggning, kränkande behandling. Vidare anges i planen en plan för hur olika grupper ska informeras om planen och dess innehåll samt hur den ska utvärderas och följas upp. Till likabehandlingsplanen bifogas bilagorna från den kommunövergripande rutinen med blanketter och åtgärdstrappan. 6
Till innehåll skiljer sig de olika skolornas likabehandlingsplaner åt något. Innehållet är anpassat till skolornas olika förutsättningar, elevgruppen och personalgruppen på respektive skola. Anpassning sker även utifrån analyser av tidigare arbete och vad som uppnåtts i det förbyggande arbetet. Enligt uppgift i intervjuer är likabehandlingsplanerna levande dokument som uppdateras varje år utifrån nya situationer och behov. Likabehandlingsplanen kallas även den årliga planen utifrån detta, vilket även indikerar en hög status på dokumentet på skolorna. Vi kan konstatera att likabehandlingsplaner finns på varje skola i kommunen. Vi kan vidare konstatera att likabehandlingsplanerna uppfyller skollagens krav och har ett relevant innehåll och bidrar till ett aktivt och kontinuerligt arbete på skolorna. Upplevelsen som förmedlas i genomförda intervjuer inom ramen för granskningen är att planen är levande och har hög status som styrdokument för skolorna. 11. Tidigare skolinspektion Vid Skolinspektionens ordinarie tillsyn 2014 påpekade inspektionen att det förekommer oro och kränkningar vid några enstaka skolenheter. Tillsynen visade att det förebyggande arbetet för att motverka att eleverna utsätts för kränkande behandling behöver förbättras. Detta gäller i huvudsak på enhetsnivå. Att upprätta planer mot kränkande behandling är ett viktigt led i detta arbete. Vi kan konstatera att det efter skolinspektionens tillsyn tagits fram likabehandlingsplaner på samtliga skolenheter och att arbetet med planen och det förebyggande arbetet är kontinuerligt. 12. Iakttagelser 12.1 Huvudmannens arbete mot kränkande behandling och trakasserier Huvudmannen har på sin nivå fastställt ett årshjul som gäller för styrning och uppföljning av grundskoleverksamheten. I årshjulet anges att arbetet mot kränkande behandling ska följas upp årligen. Huvudmannen genom grundskolechef i arbetar med sitt uppdrag utifrån de behov som finns på respektive skola och som rektorerna identifierat. Enligt uppgift som framkommer i intervjuer arbetar rektorerna i ett gemensamt team på huvudmannanivå för att utveckla arbetet med t ex likabehandlingsplaner. Huvudmannen bistår i detta arbete genom att samla rektorsteamet och stödja arbetet på olika sätt. 7
I intervjuer framkommer att detta arbetssätt bland annat resulterat i den gemensamma strukturen för likabehandlingsplanerna hos kommunens skolor men också i en kontinuerlig dialog kring hur man jobbar, arbetsprocessen på respektive skola samt hur man ser på olika begrepp och situationer etc. En central skolenkät genomförs avseende trygghet och häri följs upp flera delar som behövs för analysen i likabehandlingsplanerna och i kvalitetsredovisningen. Utifrån det samlade arbetet i rektorsteam är vår bedömning att huvudmannen tar ansvar för utveckling av arbetet mot kränkande behandling utifrån rektorsuppdraget och den delegation som getts rektor att ta emot anmälningar och utreda kränkande behandling. Vidare är det vår bedömning att arbetet med erfarenhetsutbyten och gemensamma diskussioner och former för arbete i rektorsteamet så säkerställer huvudmannen en likvärdighet i kommunens arbete mot kränkande behandling. Vi kan dock konstatera att det för 2015 inte gjorts någon fullständig kvalitetsuppföljning i enlighet med normala rutiner och att uppföljningen och analysen på huvudmannanivå avseende arbetet mot kränkande behandling saknas för detta år. Enligt uppgift beror detta på att ett utvecklingsarbete pågår av den kommunövergripande kvalitetsredovisningen där samordningen med elevhälsoområdet lyfts på ett utvecklat sätt. 12.2 Skolornas arbete mot kränkande behandling Varje skola arbetar mot kränkande behandling utifrån sin likabehandlingsplan. Skolorna arbetar enligt uppgift med olika saker utifrån innehållet i sin likabehandlingsplan men också genom olika processer beroende på organisationens form och storlek. I vissa skolor diskuteras alla frågor med hela personalen medan det på större skolor blir i arbetslagen som frågorna diskuteras. I granskningen intervjuade rektorer uppger att man har ett stort fokus på likabehandlingsplanerna och att de kommuniceras till personalen i början av terminen men även diskuteras på planeringsträffar och APT löpande. All pedagogisk personal får därmed enligt uppgift kännedom om hur och att de ska agera i olika situationer, däremot kan de inte hela innehållet i planerna. Enligt uppgift tas rektor eller specialpedagog till stöd i situationer där personalen blir osäker på hur man bör agera. Övrig personal på skolan informeras om arbetet med likabehandling i den mån de ingår i skolans arbetslag och därmed finns med på APT inom skolan. Den personal som har en annan organisatorisk tillhörighet, t ex måltidspersonalen, får däremot ingen kännedom om skolans arbete för likabehandling och motverkande mot kränkande behandling. Även föräldrar och elever informeras om likabehandlingsplanerna och vad de innebär. Eleverna deltar även i vissa aktiviteter såsom trygghetsvandringar, klassråd, elevråd etc. där information inhämtas som underlag för analys och förebyggande åtgärder. För föräldrar finns för vissa skolor en kortversion/populärversion av likabehandlingsplanen. Denna finns i vissa fall även översatt till andra språk. 8
Avseende anmälningar uppges i intervjuer att anmälningar sker avseende kränkande behandling i relativt stor omfattning. Alla situationer uppmärksammas. Även situationer som händer mellan två elever utanför skoltid tar skolan numer tag i. Detta eftersom man enligt uppgift inte längre vill diskutera gränsdragningen för skolans uppdrag då skola och fritid allt mer flyter samman för eleverna, utan istället fokusera på att motverka och förhindra alla former av kränkande behandling i alla forum, såväl på skolan som på fritiden som på internet. På mindre skolor når anmälningarna rektor direkt då det organisatoriskt inte finns något mellanled mellan rektor och personalen. På större skolor filtreras delar av anmälningarna/situationerna genom arbetslagen och mycket löses direkt och blir aldrig föremål för utredning där rektor är inblandad. I intervjuerna uppges en positiv utveckling av hanteringen av ärenden i och med att allt tas tag i och att man inte låter konflikter gro och växa. har även mycket skolskjutsar där kränkningar kan förekomma. Det är skolans ansvar att se till att eleven kommer till och från skolan med skolskjuts och det är också därmed skolans ansvar att arbeta motverkande mot kränkande behandling även i denna miljö. Enligt uppgift sker detta på olika sätt och skolorna är väl medvetna om problemet. Man har även haft situationer där anmälan om kränkning upprättats där kränkningen skett på skolbussen. För de mindre barnen kan skolan ibland gå in och sätta fasta platser i bussarna där eleverna ska sitta så att de inte sitter bredvid kamrater där stökiga situationer som kan leda till kränkningar uppstår. Vår bedömning är att skolornas arbete är aktivt och att anmälningar sker i den ordning och i de situationer som krävs. Att skolan inte längre diskuterar ansvarsfrågan eller när kränkningen skett utan istället tar tag i situationen och tar ansvar ser vi som mycket positivt. Det stärker enligt vår bedömning skolans position och bidrar till ett gott förebyggande arbete med trygghet och arbetsro i skolan. Vi bedömer att det finns brister i information till och därmed involvering av den personal som har en annan organisatorisk tillhörighet än den lokala skolan. Enligt skollagens 2 kap. 34 2 st. ska huvudmannen tillse att personal vid förskole- och skolenheterna har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet. Detta gäller alltså även personal som inte är pedagogisk personal utan som möter eleverna i andra sammanhang, t ex måltidspersonal, vaktmästare etc. som vistas på skolorna i elevernas miljö. 12.3 Främjande och förebyggande arbete I alla likabehandlingsplaner finns ett avsnitt som avser främjande och förebyggande arbete. Enligt uppgifter som framkommit i intervjuer har fokus de senaste åren successivt flyttats från en situation där man hade anmälningarna i centrum till att arbeta med analyser och det förebyggande arbetet i centrum istället. Det förebyggande arbetet är olika på olika skolor beroende på skolans kartläggning och analys av tidigare arbete, effekter av detta samt aktuell elevgrupp. 9
På övergripande nivå delas de främjande och förebyggande åtgärderna delas in i tre kategorier: - Skolnivå - Gruppnivå - Indvidnivå Exempel på förebyggande arbete på skolnivå kan vara t ex rastvaktssystem som ska ses över och anpassas utifrån behovet. Exempel på förebyggande arbete på gruppnivå kan vara t ex att personalen ska ta alla tillfällen att bemöta elevernas attityder och värderingar. Exempel på förebyggande arbete på individnivå kan vara t ex att trygghet och trivsel ska tas upp på utvecklingssamtalen. Vidare delas främjande åtgärder in utifrån olika diskrimineringsgrunder: - Kön - Etnisk tillhörighet, religion och trosuppfattning - Funktionsnedsättning - Sexuell läggning - Kränkande behandling Skolan målsätter varje område ovan och beskriver vilka åtgärder som ska vidtas som främjande samt vilka åtgärder som ska vidtas som förebyggande och förhindrande för att nå respektive målsättning. Detta utvärderas årligen och lärdomar återförs in i kommande års plan. Strukturen ovan följs av samtliga granskade likabehandlingsplaner men innehållet varierar mellan de olika skolorna till följd av analyser och tidigare resultat och identifierade behov på respektive skola. Strukturen för det förebyggande arbetet i likabehandlingsplanerna och den analys på vilken målsättningar och åtgärder vilar, vittnar om att likabehandlingsplanerna är aktiva och värdefulla som systematiska kvalitetsdokument för respektive skola. Det är vår mening att det förebyggande arbetet sker på ett strukturerat och ändamålsenligt sätt vilket torde leda till goda resultat på sikt. 10
12.4 Arbetet med fristående skolor Alla fristående skolor är egna huvudmän för sin verksamhet. Avseende arbetet med likabehandling och arbete mot kränkande behandling har friskolorna samma ansvar att arbeta med frågan som den kommunala huvudmannen. Friskolorna står under Skolinspektionens tillsyn som granskar arbetet med likabehandling och mot kränkande behandling. Kommunen har enligt Skollagen insynsrätt i de skolor som är belägna inom kommunens geografiska gräns. Insynsrätten är begränsad till att vara just insynsrätt. Insynsrätten kan användas för att informera sig om friskolans arbete men kommunen har ingen juridisk möjlighet att påverka eller påpeka eventuella brister. Brister måste istället anmälas till Skolinspektionen. Föräldrar vid en fristående skola har samma möjlighet som föräldrar vid en kommunal skola att anmäla kränkande behandling till Skolinspektionen. I vissa fall hamnar denna typ av anmälningar eller frågor hos kommunen som då enligt uppgift lotsar föräldern vidare till rätt instans alternativt försöker reda ut frågan med den fristående huvudmannen. Utifrån genomförda intervjuer kan vi konstatera att inte nyttjar sin insynsrätt i de fristående skolorna och har heller inte kännedom om hur de fristående skolorna arbetar mot kränkande behandling. Vi kan rekommendera kommunen att nyttja sin insynsrätt och erbjuda samverkan med de fristående huvudmännen. Vi bedömer dock inte att kommunen brister i något åtagande i detta avseende då den fristående huvudmannen själv är ansvarig på samma sätt som den kommunala huvudmannen. Den kommunala revisionen kan inte granska en fristående huvudmans verksamhet. 13. Bedömning och rekommendationer Vi bedömer att i huvudsak arbetar på ett ändamålsenligt sätt med likabehandling i sina grundskolor. Vi rekommenderar kommunen att fortsätta på den inslagna vägen att systematiskt arbeta med ett kvalitativt förebyggande och främjande arbete baserat på tidigare erfarenheter och god analys. Vår bedömning är att detta arbetssätt så långt möjligt säkerställer en verksamhet som successivt utvecklas och kan hantera alla typer av problematik inom området. Vi rekommenderar även kommunen att säkerställa att delegationsärenden anmäls till huvudmannen, d v s kommunstyrelsen. Vi rekommenderar också att arbetet för likabehandling i högre utsträckning inkorporeras i det systematiska kvalitetsarbetet då det är en viktig del att återredovisa till huvudmannen, d v s kommunstyrelsen. Arbetet med likabehandlingsplanerna kan därmed med fördel vävas ihop i analysen av elevenkäter mm som genomförs inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. 11
Vi rekommenderar vidare att kommunen arbetar aktivt med att involvera personal med annan organisatorisk tillhörighet än den lokala skolan i skolans arbete mot kränkande behandling och för likabehandling. Detta är viktigt då denna personal vistas i miljöer där eleverna ofta utsätts för kränkningar, t ex i matsalar och korridorer. Datum som ovan KPMG AB David Bäcker Kundansvarig Sara Linge Certifierad kommunal revisor 12