Målanpassad och säker examination Hanna Trotzig Lovisa Berg Paula Englund Vera Nigrisoli-Wärnhejlm Charlotte Lindgren (projektansvarig) Kontakt: cld@du.se
Fakta om Högskolan Dalarna 15 794 studenter (6 201 helårsstudenter) 10 554 studenter inom nätbaserad utbildning 804 anställda 67 utbildningsprogram 1 120 kurser Campus 33% 2012 Nät 67%
Nästa Generations Lärande Högskoleövergripande program för att förbättra campus- och nätbaseradutbildning med hjälp av IKT 30 utvecklingsprojekt som involverar ca 80 anställda 10 PhD students inom området Teknikburna kunskapsprocesser
Charlotte Lindgren Univ. lektor franska cld@du.se Hanna Trotzig Univ. adjunkt religionshistoria htr@du.se Hans Rosendahl Univ. adjunkt hro@du.se informationsteknologi Lovisa Berg Univ. adjunkt arabiska lbg@du.se Paula Englund Univ. adjunkt portugisiska pen@du.se Vera Nigrisoli- Wärnhejlm Univ. lektor italienska vnw@du.se Ulf Oom Gardtman (Pedagogisk utvecklare, NGL) och Astrid Alnås- Widén (Univ. adjunkt kemiteknik)
Samtal med ämnesföreträdare / programansvariga / lärare enligt vår samtalsguide : Område 1: Examinationsformer och strategier inom ämnet Vilka examinationsformer används? Hur motiveras dessa? Hur fungerar de etablerade examinationsformerna? Problem? Styrkor? Rättssäkerhet? Identifiering av student? Plagiering? Examinatorer i ämnet? En eller flera lärare i kurserna, vem har ansvar för vad? Ansvarsfördelning mellan examinator, kursansvarig, och undervisande lärare? Vem har ansvar för examinationernas utformning? Hur hanteras omprövning av betyg, vems ansvar? Ämneskollegial utvärdering och utvecklingsarbete med examinationsformer?
Område 2: Strategier för att målanpassa verksamheten och kriterier för bedömning Hur diskuteras och används kursmål i undervisning och examination Vem har ansvar för kursplansarbetet, ex. att formulera mål, innehåll och examination? Hur, och av vem, formuleras och används betygskriterier? Hur diskuteras progression i förhållande till kursmål inom ämnets kurser? Ämneskollegiala strategier för målanpassning och betygskriterier? Ämneskollegial utvärdering och utvecklingsarbete? Problem? Styrkor?
Område 3: Fuskförebyggande strategier och hantering av fuskärenden Hur identifieras studenter vid examinatoriska moment? Används kontrollinstrument, ex. Ephorus? Hur, och av vem, upptäcks fusk? Ämnespolicy för hantering av fuskärenden? Fuskförebyggande pedagogiska strategier i kursernas undervisning och examination? Ämneskollegial utvärdering och utvecklingsarbete? Problem? Styrkor?
Med examination enligt högskoleförordningens bestämmelser måste förstås att en examinator bestämmer ett betyg utifrån den eller de former för bedömning av studenternas prestationer som anges i kursplanen Rättsäkerhet = förutsebarhet i rättsliga angelägenheter klara, adekvata, publicerade regler som studenterna kan läsa och som tillämpas lojalt och korrekt. Säker examination = examinationens resultat är utan tvekan.
Område 1: Examinationsformer och strategier inom ämnet Praktiska Skriftliga: hemtenta, salstenta, inlämningsuppgifter, dugga, uppsats, examenasarbete, bloggar, wiki, forum (på Fronter), kryssfrågor (ofta på Fronter), PM, oppositioner (skriftliga oppositioner förekommer). Muntliga: presentationer, diskussioner, förhör, oppositioner, inspelningar, konversationer.
Det finns grundtankar bakom examinationsformerna och i förekommande fall även kort- eller långsiktiga strategier som lett till valet av examinationsformen. 1) försök att skapa en säker identitetskontroll - salstentamen för identifikation - muntlig tentamen för identifikation 2) försök att anpassa tentamensformen pedagogiskt - variation, mångfald i examinationsformer - stärka gruppkänsla - examination som lärandetillfälle
3) försök att skapa både en identitetskontroll och ett pedagogiskt examinationstillfälle - obligatorisk närvaro och kontinuerlig examination (muntlig och skriftlig) - uppföljning av muntligt eller skriftligt arbete 4) försök att skapa rimlig arbetsbelastning i samband med examination - minimera arbetsbelastningen för läraren - en examinationsform per mål
Problem och förbättringsbehov i område 1 Adobe Connect och programvaror. Studenternas identitet. Swedish Academic Identity Federation. Förtroendenivåer: från LoA1 till LoA4. Lärcentra, andra universitet eller myndigheter som tentamenslokal.
Otillåtet samarbete mellan studenterna. Tidskillnaden. Hemtentamen. Både muntliga och skriftliga synkrona examinationsformer => mycket mer tid. Kursinnehållets och kurslitteraturens funktion.
Område 2: Strategier för att målanpassa verksamheten och kriterier för bedömning - Betygskriterier saknas helt - Det finns ingen insyn i hur betygskriterier kan relateras till målen - Betygskriterier är identiska med målen - Examinatorns roll. Utvecklingsbehov Få pedagogiskt hjälp med betygskriterier. Diskutera examinatorns roll.
Område 3: Fuskförebyggande strategier och hantering av fuskärenden Vilka regler gäller vid fusk? Ephorus, Google. Falsk identitet. Olovligt samarbete mellan studenter eller mellan en student och en annan person. Utvecklingsbehov Ephorus Handledarutbilning.
Sammanfattande synpunkter - varierande, formativa och synkrona examinationsformer - ett pedagogiskt forum vore bra - diskutera examinatorns roll + skapa ett nätverk för examinatorer - behov av administrativ stödfunktion - samlade råd, rutiner och regler - väl fungerande teknik => behov av vägledning under ordnade former => tid och medel
Referenser: Anderson, T. (2008), The Theory and Practice of Online Learning, AU Press, Athabasca University (om prior learning) Aviram, R., & Tami, D. (2004), The Impact of ICT on education: the three opposed paradigms, the lacking discourse. Unpublished manuscript, Beer-Sheva University, Israel. Bessman, M m.fl. (1985), Examination för kvalitet. Exempel från högskolan, UHÄ skriftserie 1985:5. Garrison, D. & Anderson, T. (2003), E-Learning in the 21st Century, Taylor & Francis (Chapter 9) Lindberg-Sand, Å. (2003), Kompetensbedömning eller prestationskontroll? Rapport nr 2003:222, Lunds universitet. Maclellan, E. (2004), How convincing is alternative assessment for uses in higher education. Assessment and Evaluation in Higher Education, 29(3), pp.311-321. Roos, B. (2005), Examination och det lärande samhället, Journal of Research in Teacher Education/Tidskrift för lärarutbildning och forskning, pp.155-175 Trowald, N. (1997), Uppfattningar om examination en intervjustudie av högskolelärare, Högskoleverkets skriftserie 1997: 3 S. Österholm, I. (2005), Nätburen examination, Rapport 5, Nätuniversitet Allmänna råd för examination vid Stockholms universitet (2010), http://www.juridicum.su.se/jurweb/dokument/riktlinjer_examination/bil_6_allmanna_rad_for_%20examination_vid_su.pdf Daele, A. (2011), Choisir ses stratégies d évaluation, http://www.unil.ch/webdav/site/cse//shared/brochures/memento_m4_strategies_evaluation_v3_13fevrier2011.pdf Hult, A. (2008), Examinera mera?- en analys av examination i nätkurser, http://hj.se/download/18.5ac8a8541355365d64f80002825/artikel_agnetahult.pdf HSV (1997) Examinationen i högskolan Slutrapport från Högskoleverkets examinationsprojekt http://hsv.se/download/18.539a949110f3d5914ec800078675/9739r.pdf HSV (2008), Rättsäker examination http://www.hsv.se/download/18.5dc5cfca11dd92979c480001361/0836r.pdf HSV (2010) Kartläggning av distansverksamheten vid universitet och högskolor (Återrapportering av ett regeringsuppdrag), http://www.hsv.se/publikationer/rapporter/2011/kartlaggningavdistansverksamhetenviduniversitetochhogskolor.5.328ff76512e96846 8bc8000155.htm