Etik och strålskydd i krisberedskap. Per Wikman-Svahn

Relevanta dokument
Åtgärdsstrategier. Christopher L. Rääf. Medicinsk strålningsfysik Malmö, Lunds universitet

Strålskyddsåtgärder i radiologiska nödsituationer Jonas Andersson Avdelningen för strålskydd Enheten för beredskap

Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi. Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Säkra dosgränser, finns det?

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

EU:s strålskyddsdirektiv Basic Safety Standards (EU-BSS)

Strålskyddsreglering

Strålsäkerhet för strålande läkare

Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF

Vad du behöver veta om riskvärdering

Röntgen hur farligt är det? Lars Jangland 1:e sjukhusfysiker

Visualisering av osynliga risker

Kärnkraftsolyckan i Japan. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning;

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav

Kontaminerade områden, hur genomförs saneringen och hur går man vidare? Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Lunds stadsbyggnadskontor Bilaga till detaljplanen för Östra Torn 27:13 m.fl. i Lund PM Risk ( ) Yttrande gällande praxis avseende riskbedömn

Inriktning avseende referensvärden för nya kärntekniska anläggningar och ESS

Händelser från verkligheten Fukushima. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Röntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö oktober 2006

De nya dosgränserna för ögats lins

Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling

Remissvar avseende Strålsäkerhetsmyndighetens översyn av beredskapszoner (SSM 2017:27) med komplettering från MSB (MSB )

RISKKOMMUNIKATION: Den viktiga dialogen mellan experter och allmänhet Miljömedicinsk möte, Örebro den 16 september 2014

Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling

Lärande från olyckor. Praktisk erfarenhetsåterföring. Anna-Karin Lindberg Avdelningen för filosofi Kungliga Tekniska Högskolan

1. Utbildningens titel Krisberedskap och strålskydd i radiologiska och nukleära nödsituationer

Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka?

Strålsäker hälso- och sjukvård. Röntgenveckan Uppsala 2013 Torsten Cederlund

Information till patienter och anhöriga om strålskydd i samband med nuklearmedicinska undersökningar

Vem kan man lita på? - Ett projekt inom Naturvårdsverkets program Hållbar sanering

Föreläggande om åtgärder

Hypotesprövning. Andrew Hooker. Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

Enkätundersökning: information om kärnkraftsolyckan i Fukushima. Genomförd av Sifo på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten maj 2011

Joniserande strålning

KOMPLETTERANDE UTBILDNINGSMATERIAL MED ANLEDNING AV NY REGLERING. Ringhals AB

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Föreläsning 5. Kapitel 6, sid Inferens om en population

Analys och hantering av miljörisker - tekniskt och naturvetenskapligt perspektiv

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning

Möte med Lokala Säkerhetsnämnden. Erik Slunga

Kvalitet, säkerhet och kompetens

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.

BEGRÄNSANDET AV STRÅLNINGSEXPONERING OCH UTSLÄPP AV RADIOAKTIVA ÄMNEN I ETT KÄRNKRAFTVERKS OMGIVNING

1. Utbildningens titel Krisberedskap och strålskydd i radiologiska och nukleära nödsituationer

Tentamen i Vetenskapsteori. Psykologprogrammet

ANVISNING 1 (5) BRUKSANVISNING FÖR VALMERI-FÖRFRÅGAN. Förfrågans innehåll och ändamål

Anga ende fo rslaget till ny lag om stra lskydd

Hotscenarier och konsekvenser. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Organisationsplan för strålskydd vid Umeå universitet

QALY ur ett etiskt perspektiv. Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen NT-rådet

COM HEM-KOLLEN TEMA INTEGRITET. Februari 2018

HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR MED UPPDATERADE HEAT-VERKTYGET

Mobiltelefoni och radiovågor Lars-Eric Larsson EMF Manager TeliaSonera Sverige

1 Problemet och vad SSM vill uppnå

Föreläggande om åtgärder för Danderyds sjukhus AB

Föreläggande om åtgärder

Bostäder och lokaler dit allmänheten har tillträde

Vilka strålskyddsregler måste vi följa?

1. Utbildningens titel Krisberedskap och strålskydd i radiologiska och nukleära nödsituationer

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden

SSi Statens. SSI-rapport Persondosmätningar. Årsrapport Lars Bergman. strålskyddsinstitut ISSN

TropicBox INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1. Sammanfattning. 2. Innehållsförteckning. 3. Utgångspunkter. 4. Användarstudie. 5. Koncept och visualisering

Undervisning om risker och riskbedömning i naturvetenskap. Leena Arvanitis, Blackebergs gymnasium och Karin Haglund, Tumba gymnasium

Hur bra är den naturliga barriären?

Checklista för granskning av riskanalysrapport

Hur påverkar kylmedlets absorptionsförmåga behovet av strålskydd för en rymdanpassad kärnkraftsreaktor?

Smarta företag

Så här gör vi Norrköping Förberedelser inför projekt och byggstart

Etiska aspekter inom ST-projektet

Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016

Lena Gordon Murkes Datortomografi Barnröngen ALB

2017:27. Översyn av beredskapszoner. Rapportnummer: 2017:27 ISSN: Tillgänglig på

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Moralfilosofi. Föreläsning 4

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN

2012:09. Riktlinjer för utformning av strålskyddsprogram för transportörer av radioaktiva ämnen. Författare: Thommy Godås

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva

Riskvärderingskurs, Malmö Pass 1 förståelse för begreppet riskvärdering

Föreläsning 7: Punktskattningar

Föreskrift om MR. konsekvenser

Etiska aspekter inom ST-projektet

Kompletteringsuppgifter för missade seminarier/verkstäder för VVV1

Att använda den didaktiska modellen organiserande syften för att planera och analysera naturvetenskaplig undervisning

Innehåll. Bakgrund Från ett riskhanteringsperspektiv. Bakgrund Från ett riskhanteringsperspektiv

Vem kan man lita på? Riskkommunikation och förorenade områden Fredrik Lundgren,

GHQ-12 General Health Questionnaire-12

Hur arbetar konsulten?

HD-metoden och hypotesprövning. Vetenskapliga data

Svensk författningssamling

Hantering av osäkerheter vid riskbedömningar

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte

Husets energianvändning

Transkript:

Etik och strålskydd i krisberedskap Per Wikman-Svahn

Fin bild Unit 4, left, and Unit 3 Fukushima Dai ichi nuclear power plant March 24, 2011 (Air Photo Service Co. Ltd., Japan)

Japan Nuclear Technology Institute, 24 Mar 2011

Japan Nuclear Technology Institute, 24 Mar 2011

Riskkommunikation Riskbedömning Riskhantering

Riskkommunikation Etik Vetenskap LNT Spridningsmodeller i d Dosberäkning Jodprofylax Omflyttning Riskbedömning Riskhantering

Etik i riskbedömning Hur stor är risken från 10 msv? LNT-hypotesen? LNT-antagandet? t? Hur farligt är det att vistas i ett område där det uppmätts 1 usv/h? Barn eller vuxna? Rörelsemönster? Vilka modeller använder du? Vilka data litar du på?

Värden i riskbedömningar Värdet av att vara försiktig Utgå från mest utsatta grupp (t.ex. barn) Använda högsta uppmätta data Använda mest känsliga modellen Osv... Värdet av att vara konservativ Använda enbart verifierade data Använda medelvärdet Använda en standardmodell d d Osv...

När bör man vara försiktig och när bör man vara konservativ? Det beror på! Åtgärder med stora konsekvenser (evakuering) eller Åtgärder med små konsekvenser (inomhusvistelse) Syftet bör påverka grad av försiktighet i riskbedömingen! Men det är ju riskhantering! Inte mitt bord, jag sysslar med vetenskapliga riskbedömningar

Diskutera 1. Håller du med om påståendet att syftet bör påverka grad av försiktighet i riskbedömingen? Varför/varför inte? 2. Vilka problem kan detta innebära i riskkommunikationen (till allmänheten, till beslutsfattare)?

Riskkommunikation Etik Vetenskap LNT Spridningsmodeller i d Dosberäkning Jodprofylax Omflyttning Riskbedömning Riskhantering

Riskhantering: strålskyddsprinciper Berättigande Optimering Dosbegränsning Även åtgärderna vid radiologiska olyckor grundas på dessa principer

Berättigande Ingen onödig användning av strålning tillåts vilket innebär att fördelarna ska vara större än nackdelarna. Åtgärden är nästan alltid motiverad Nackdelar Fördelar Åtgärden är sällan eller aldrig motiverad

Etiska aspekter på berättigande Hur jämföra fördelar med nackdelar?? Oro, ekonomisk kostnad, trafikolyckor Avstyrd dos, minskad risk Hur jämföra mellan olika personer/grupper? Äldre, räddningsarbetare Barn, allmänheten Vem ska tillfrågas och vem ska bestämma? g Experter, myndigheter Utsatta personer, intresseorganisationer

Optimering Stråldoserna ska hållas så låga som det rimligen är möjligt. Det innebär att det inte räcker att hålla sig under stråldosgränserna. Åtgärden är nästan alltid motiverad Nackdelar Fördelar Åtgärden är sällan eller aldrig motiverad

Etiska aspekter på optimering Vad är det vi ska vi optimera? f(minskad dos,ekonomisk kostnad, psykosociala effekter)? Konflikt mellan optimering och dosbegränsning Ökad individdos för en litet antal individer mot Minskad kollektivdos för en stor grupp Stora populationer = stora konsekvenser Är små risker försumbara? 1uSv x 10E6=10 man Sv=x cancerfall (som aldrig går att upptäcka)

Begränsning Varje individ id ska skyddas mot alltför stora risker genom individuella stråldosgränser. Yrkesverksamma 50 msv/år el 100 msv/5år Allmänheten 1 msv/år Gäller ej vid olyckor! Men rekommenderade nivåer

Etiska aspekter på begränsning Vilka kriterier ska man använda för att sätta gränsvärden? Ingen säker nivå. En fråga om risk och nytta. Olika gränsvärden för olika grupper? Yrkesverksamma Allmänheten

Sammanfattning

Riskbedömningar har alltid ett inslag av etik i sig Riskkommunikation Expertens ansvar Politikerns ansvar Etik Vetenskap Riskbedömning Riskhantering

Riskhantering har ännu större del av etik Berättigande Hur jämföra fördelar med nackdelar? Hur jämföra mellan olika personer/grupper? Vem ska tillfrågas och vem ska bestämma? Optimering Konflikt mellan optimering och dosbegränsning Stora populationer = stora konsekvenser Dosbegränsning Vilka kriterier ska man använda för att sätta gränsvärden? Olika gränsvärden för olika grupper?

Tack för uppmärksamheten Värdeomdömen inom riskbedömning Wandall B, Values in science and risk assessment. Toxicol Lett, Vol. 152, No. 3. (25 September 2004), pp. 265-272 Etiska aspekter på riskhantering för strålning Wikman-Svahn, P. 2006, Ethical Aspects of Radiation Protection, Theses in Philosophy from the Royal Institute of Technology 13, Stockholm 2006. (Licentiate thesis). Wikman-Svahn P, Peterson M and Hansson SO, Principles of protection: a formal approach for evaluating dose distributions, Journal of Radiological Protection, vol 26:69-84, 2006. Wikman, P. Trivial Risks and the New Radiation Protection System.. Journal of Radiological Protection. vol 24(1):3-11, 2004. Vill du ha ett ex? Mejla mig på: per.wikman.svahn@foi.se

Diskutera 1. Ge ett exempel där du måste göra en riskvärdering i samband med en radiologisk nödsituation. Hur kan riskbedömningen påverkas av värdeomdömen (t.ex. försiktighet )? 2. Ge ett exempel på en akut riskhanteringsåtgärd där etiska avvägningar måste göras. Vilka är de etiska problemen?

Riskbedömning Riskhantering

Innehåll 1. Etiska aspekter på riskbedömning 2. Etiska aspekter på riskhantering

Det traditionella sättet att se på riskvärdering Riskbedömning Riskhantering Faktapåståenden Värdeomdömen

Ett alternativt (mer modernt ) sätt att se på riskvärdering Riskbedömning Riskhantering Faktapåståenden Värdeomdömen Värdeomdömen

Värdeomdömen används inom ren vetenskap Exempel : Enkelhet, prediktiv kraft, koherens, konsistens, fruktbarhet tosv.

Det finns skillnader mellan riskbedömning och ren vetenskap Syfte Snabbhet Osäkerhet Målgrupp

Lämpliga värdeomdömen beror på syftet och egenskaper hos aktiviteten. Från detta följer att ren vetenskap och riskbedömning bör inte använda exakt samma värdeomdömen Men hur bör de skilja sig åt?

Värdet av försiktighet I ren vetenskap är det viktigt t att minimera i antalet falska påståenden detta görs genom att tillämpa en konservativ bevisbörda. En konservativ bevisbörda kan dock innebära att man hävdar att X inte finns när det i själva verket finns. Inom riskbedömningar är X typiskt en riskökning. Givet syftet med riskbedömningar är det därför rimligt att värdet försiktighet spelar en större roll än inom ren vetenskap.

Det finns dock inget värderingsfritt ( objektivt ) sätt att avgöra hur mycket försiktighet man ska använda, vilket öppnar för olika åsikter i frågan.

Vad innebär då detta? Att det inte finns något som en värderingsfri i riskbedömning. Grad av försiktighet är i grunden ett etiskt värdeomdöme dö (detta gäller även ingen försiktighet ). Att man bör vara tydlig med vilka värdeomdömen äd dö man gjort ti sin riskbedömning i (transparens).

2. Riskhantering