Fysisk och psykosocial exponering varför och hur. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Relevanta dokument
Effektiva interventioner mot belastningsbesvär:

Variation på jobbet vad säger forskningen?

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle

TYA-projekt: Skadefria cargo- och flygplanlastare. Ett efterlängtat projekt för en bättre arbetsmiljö

LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud

Spröda kvinnor och starka gubbar?

Guldlocks nya jobb. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa

Fysisk variation och belastningsbesvär i arbetet

Presentation av Arbetsorsakade besvär 2018 Arbetsmiljöverkets officiella statistik om arbetsmiljö och arbetsskador

Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet

Belastningsergonomi. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi

Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Checklista för skyddsrond Fylls i av skyddsombud och arbetsgivare tillsammans. Skriv tydligt!

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsmiljöverket. Vår vision

Variation i arbetet vad är det, hur gör man, och är det verkligen så viktigt?

Företagshälsovården behövs för jobbet

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser

Arbetsorsakade besvär 2014

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Arbets- och miljömedicin

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Känner du stress över att inte hinna med dina arbetsuppgifter? Kön Ålder Fackligt uppdrag Abetat inom Posten

FORSKNINGSSTUDIE. Välkommen! 1. Var arbetar du (vilket företag)? * 2. Vilken anställningsform har du? * 3. Hur många % arbetar du?

RAMP II (version 1.03)

ERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar

Årlig psykosocial skyddsrond

UPPLEVD PRODUKTIVITET VID ÖVERGÅNG FRÅN CELLKONTOR TILL FLEXKONTOR

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier

Workshop Tema stress KUNSKAPER FÖR EN BÄTTRE ARBETSDAG. Malin Strömberg Gunnar Lagerström

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Checklista Belastningsergonomi

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Anmälda arbetssjukdomar efter huvudsakliga besvär 2017

GALAXEN - Allmänt byggarbetsplatsen Prevention och praktisk ergonomi för ventilationsmontörer

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4

Högt tempo och bristande ledarskap. Psykosocial arbetsmiljöenkät bland Hotell- och restaurangfackets medlemmar

Arbetsmiljörisker vid GRAVIDITET OCH AMNING. En vägledning för gravida, arbetsgivare och fackklubbar inom gruv- och stålbranschen

Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen

Bilaga 4. Arbetsmiljö och arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Madeleine Bastin Kerstin Fredriksson Alf Andersson Statistiska Centralbyrån

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen (7,5 hp) Version OBS! Smärre ändringar kan komma att ske

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?

ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR

TYA-projekt: Sophämtarnas arbetsmiljö allas ansvar

Angående arbetsmiljöfrågor.

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Verktygslådan SMART. Årlig utredning

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Projekt 7-timmars arbetsförlagd arbetstid

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Mätning av fysisk belastning i nacke axlar armar och händer

jämställd arbetsmiljö!

Arbetsorsakade besvär Orsaker, utredning och åtgärder

Poängsättning COPSOQ II, Sverige

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverket Nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Exempel på extra frågor i samtalet med medarbetaren HPI Arbetsplatsprofil

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

ERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice

Att identifiera risker och genomföra åtgärder. Fall 2

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbete vid bildskärm. Arbetsmiljöverket

Belastningsergonomi. Den här bild-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2.

Övergripande jämförelse

Gävle kommun. Medarbetarundersökning 2011

Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa

Bakgrund. Organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk o Social Arbetsmiljö

Samband mellan arbete och hälsa

Arbetsmiljön i staten år 2005

Personalenkät /2/2011

Arbetsorsakade besvär 2012

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg?

Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs

Arbetsmiljön i fokus. Forskarna på slottet, seminarium II,

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Ergonomiska risker i gruvmiljön. Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/specialist i ergonomi Arbets- och miljömedicin, Umeå pernilla.eriksson@vll.

Bransch El. Statistikunderlag om arbetsolyckor/arbetssjukdomar/tillbud. du upphandlar tjänster elektriska arbeten.

Lidköpings kommun Medarbetarundersökning 2010

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi

Bra arbetsmiljö vid datorn. arbetsgivarens ansvar

MEDARBETARBAROMETER 2012

Bransch Taxi och färdtjänst

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen

Introduktion till Belastningsergonomisk riskbedömning

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Transkript:

Fysisk och psykosocial exponering varför och hur Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Arbetsorsakade besvär enligt anledning Andel sysselsatta med besvär under senaste 12 månaderna, % buller vibrationer värme, kyla, drag etc. ämnen från växter/djur kemiska ämnen påfrestande arbetsställningar korta, upprepade arbetsmoment tung manuell hantering arbete vid bildskärm/dator mobbning, trakasserier hot eller våld stress, psykiska påfrestningar Kvinnor 1,3 0,2 0,5 0,2 0,7 7,5 2,6 4,1 2,5 1,0 0,8 14,7 Män 1,0 0,4 0,5 0,1 0,6 5,7 1,8 3,9 1,0 0,3 0,4 7,8 Arbetsorsakade besvär 2016

SBU 2014

Det är oklart i vilken utsträckning olika exponeringsfaktorer samverkar vid uppkomsten av ryggproblem. Det vore därför önskvärt att forskarna i kommande framåtriktade studier av ryggproblem studerar olika kombinationer av flera belastningstyper.

Skadefria flygplanlastare Projektets övergripande mål är att ge underlag och förslag till förbättringar av arbetsmiljön för flygplanlastare och cargopersonal i ett brett perspektiv på både kort och långt sikt. Underlaget skall tydliggöra olika problemområden och ge idéer till förändring som parterna sedan kan samverka kring.

Skadefria flygplanlastare Fysisk exponering Direkta mätningar (inklinometri) Dagbok Observation Enkät

Inklinometri för arbetsställningar

Tidslinje av fysisk exponering Armelevation Tid

Tidslinje av fysisk exponering Armelevation Tid

Skadefria flygplanlastare Arbetsställning (n=44 lastare, 82 skift): Percentiler Percentil-range Tid i neutralläge Tid i extremläge Frekvens av perioder i neutralläge Tid i vila Rörelsehastighet: Percentiler Tid i låg hastighet Tid i hög hastighet

Skadefria flygplanlastare Dagbok, n=82 Skiftets längd Andel av skiftet i olika arbetsuppgifter Information om varje lastning/lossning under skiftet Självskattade arbetsställningar under skiftet Dagsaktuella besvär

Skadefria flygplanlastare Observation från video, n=29 Aktiviteter i arbetet Manuell hantering inom aktiviteter

Skadefria flygplanlastare Enkätfrågor, fysisk exponering, n=525 Arbetsgivare Yrkesroll År i arbetet Kompetens Arbetsställe Arbetstid Upplevd belastning i enskilda arbetsuppgifter Lyfthjälpmedel

Skadefria flygplanlastare Psykosocial exponering Enkät

https://copsoq.se/

COPSOQ

Skadefria flygplanlastare Enkätfrågor psykosocial exponering, n=525 Inflytande och krav Hjälp och stöd Arbetstillfredsställelse Psykisk arbetsmiljö och samarbete Uppfattning om närmaste chef Tillit, rättvisa, inklusion

Skadefria flygplanlastare Enkätfrågor utfall, n=525 Trötthet Besvär Generell hälsa Arbetsförmåga

Kostnad och prestanda av mätstrategier

ORKA: Tidsmönster av fysisk belastning, prestation och muskuloskeletala besvär en longitudinell studie av manliga och kvinnliga stråkmusiker

ORKA Syftet med studien är att, genom en inledande labstudie och därpå följande heldagsmätningar, samt upprepade mätningar under 12 månader på violinister och altviolinister, studera betydelsen av variation i fysisk belastning för välbefinnande, prestation och muskuloskeletala besvär. Syftet inkluderar också att undersöka om exponering, utfall och samband dem emellan är olika för kvinnor och män.

ORKA Labstudien, n~10 Direkta mätningar (inklinometri, elektromyografi, goniometri) Upplevd ansträngning då musikerna spelar skalor och utvalda musikstycken Varför?

ORKA Relation musik vs. belastning för m och k Exponeringsmodellering, kalibrering: Översätta upplevt och expertbedömt krav till förväntad belastning, så att man slipper dyra och besvärliga mätningar

ORKA Ena fältstudien, n~20 Direkta mätningar (inklinometri, elektromyografi, goniometri) Observation av aktiviteter Dagböcker Direkta mätningar på instrumentet (accelerometri)

Modernare inklinometrar

ORKA Arbetsställning: Percentiler Percentil-range Tid i neutralläge Tid i extremläge Frekvens av perioder i neutralläge Tid i vila Rörelsehastighet: Percentiler Tid i låg hastighet Tid i hög hastighet

ORKA Muskelaktivitet (trapezius, underarm): Percentiler Percentil-range Tid i vila Exposure Variation Analysis

ORKA Dagbok Upplevd ansträngning Arbetsförmåga Besvär

ORKA Andra fältstudien, n~50 Stor enkät vid två tillfällen Liten enkät en gång i månaden under ett år Repertoar, spelplaner

ORKA Stor enkät Erfarenhet Anställning Upplägg av övningar Upplevd ansträngning Arbetstillfredsställelse Arbetsförmåga Energi Motionsvanor Besvär

ORKA Liten enkät Ansträngning ift repertoar Energi Besvär

Utmaningar Data på olika skalor

Data på olika skalor Kvantitativa (kvot, intervall) Kvalitativa (ordinal, nominal)

Utmaningar Data på olika skalor Fysisk och psykosocial exponering, inte eller

Och, inte eller The winner takes it all Tillsammans är vi starka

Shangri-La

Six guiding principles Mathiassen, Burdorf, Holtermann, Järvholm, Knardahl, Proper, Punnett, Straker, Søgaard (2015) Collect exposure data repeatedly and analyse them fully Include metrics describing exposure variation Collect data describing outcomes repeatedly Include outcomes related to function and performance Examine interactions between relevant exposures Examine effect modification

Anmälda arbetssjukdomar efter huvudsakliga besvär 2015 1 % 3 % 4 % 11 % 41 % 10 % N=7518 Arbetsskador 2015 3 % 11 % 3 % 6 % 30 % 17 % 17 % 43 % N=4623

Workshop i Högbo, 13-15 november 2013 organiserad av Forte-centret Kroppen i arbete från problem till potential

Challenges and opportunities New jobs and old New groups New behaviors New contexts New methods How should research adapt

SBU: Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem Konklusioner Starkt vetenskapligt underlag ( ) Inga faktorer Måttligt starkt vetenskapligt underlag ( ) Manuell hantering; Lyft; Icke-neutral arbetsställning; Flexion i ryggen; Vibration (inkl. köra fordon); Positivt: Kontroll; Arbetstillfredsställelse

SBU: Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem Konklusioner Begränsat vetenskapligt underlag ( ) Patientförflyttning; Skjuta eller dra; Arbete över axelhöjd; Vridning i ryggen; Sidoböjning; Knä/hukstående; Vibration (exkl. köra fordon); Köra fordon; Spänt, pressande, monotont, icke-utvecklande arbete; arbete utanför vanlig dagtid

SBU: Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem Konklusioner Otillräckligt vetenskapligt underlag ( ) Allt annat: Andra faktorer i den fysiska belastningen Andra psykosociala faktorer Kemiska och biologiska faktorer Ytterligare arbetsmiljöfaktorer Infektioner

Besvär till följd av fysisk belastning och stress / psykiska orsaker i arbetet 1998-2016. Procent sysselsatta Fysisk belastning Stress etc. Arbetsorsakade besvär 2016

Six guiding principles Collect exposure data repeatedly and analyse them fully Include metrics describing exposure variation Collect data describing outcomes repeatedly Include outcomes related to function and performance Examine interactions between relevant exposures Examine effect modification