Detaljplan för Kyrkslätten 1:50 m.fl., Centrumverksamhet, Skutskär, Älvkarleby kommun, Uppsala län.

1(17) Samhällsbyggnadsnämnden 2016-01-07 Bygg- och miljöavdelningen DNR 2015/528 Johannes Siirtola 026 83044 johannes.siirtola@alvkarleby.se Granskningshandling Detaljplan för Kyrkslätten 1:50 m.fl., Centrumverksamhet, Skutskär, Älvkarleby kommun, Uppsala län. SAMRÅDSREDOGÖRELSE PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för centrumverksamhet på fastigheterna Kyrkslätten 1:50, 1:46 samt del av 1:95. PLANFÖRFARANDE Planen tas fram med ett normalt planförfarande och samråd, i enlighet med plan- och bygglagen, har hållits. En granskningsperiod kommer att följa. Detaljplanen ska antas av kommunfullmäktige. SAMRÅD DETALJPLAN Samråd har skett med föreskrivna organisationer, myndigheter och sakägare. Även kommunala nämnder och förvaltningar har fått förslaget på remiss. Denna samrådsredogörelse refererar skriftliga kommentarer som inkommit under samrådet och visar samtidigt kommunens ställningstagande kring dem, samt om planförslaget ändras på grund av synpunkterna. Alla synpunkter har inkommit i tid, utom Länsstyrelsens.

2(17) INKOMNA SYNPUNKTER OCH KOMMENTARER TILL DEM Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ser positivt på planförslaget då den befäster centrumverksamhet och är förenlig med översiktsplanen. Kommunstyrelsen ställer sig dock frågande till varför inte fastigheten Kyrkslätten 1:96 också tas med i detaljplanen för att befästa användningsområde på fastigheten. Fastigheten Kyrkslätten 1:96 omfattas redan idag av en detaljplan för handelsändamål med precisering på kiosk. Denna plan heter Sk-dp-1a (03-P98/15) och vann laga kraft 1992-12-05. Information om befintlig detaljplan för Kyrkslätten 1:96 läggs till i planbeskrivningen. Planbestämmelsen för centrumverksamhet täcker in både handelverksamhet samt tillfällig vistelse i form av hotell och vandrarhem. Detta innebär att bestämmelsen för handel kan anses onödig och tas därför bort från planen. Svenska kraftnät Svenska kraftnät har inget att erinra mot planförslaget. Lantmäteriet Lantmäteriet menar att det råder en otydlighet i användningsbestämmelserna för kvartersmarken. Om centrum och handel är den avsedda användningen för hela området bör de inte särskiljas i teckenförklaringen. Det är även oklart vad som gäller med de vita linjerna som redovisade i plankartan. Under rubriken tidigare planer och ställningstagande beskrivs att Kyrkslätten 1:47 genom förrättning har sammanslagts med Kyrkslätten 1:50. Begreppet sammanlagts bör bytas ut mot fastighetsreglerats. Under rubriken förändringar beskrivs hur framtida gator och trafik är tänkta inom planområdet. Där framgår att gemensamhetsanläggning för väg är tänkt att bildas samt att det inte blir gällande förrän avtal upprättats mellan fastighetsägare och andra deltagare. Om det ska säkerställas att en gemensamhetsanläggning kommer till stånd måste en fastighetsindelningsbestämmelse införas. Genom sådan bestämmelse läggs det upplåtna utrymmet fast och även anläggningens huvudsakliga utformning och de fastigheter som ska delta. Väsentlighetsvillkoret (5 AL) och båtnadsvillkoret (6 AL) ska i sådana fall prövas i planprocessen. I annat fall prövas gemensamhetsanläggnings utrymme och utformning i anläggningsförrättningen. Yrkas det i samband med förrättningen på att utfartsvägen ska lokaliseras någon annanstans och detta inte är planstridigt bör det kunna genomföras på detta sätt. Det räcker med att någon fastighetsägare yrkar på att en gemensamhetsanläggning ska bildas för att frågan ska kunna tas upp för prövning. Det är alltså ingen förutsättning att avtal mellan parterna upprättas. För att kunna bilda en gemensamhetsanläggning bör åtminstone tre fastigheter delta i förrättningen. Ett alternativ till att inrätta en gemensamhetsanläggning är att bilda servitut för utfartsväg till förmån för Kyrkslätten 1:46. Detaljplanen medger i nuläget även det alternativet. Servitut bör användas om rättigheten endast berör Kyrkslätten 1:46 och 1:50. I sådana fall bör det övervägas möjligheten att införa en fastighetsindelningsbestämmelse som reglerar detta. I och med att utfartsförbud har tillkommit i den nya planen hindrar det fastighetsägaren av Kyrkslätten 1:46 att ta sig till och från sin fastighet. Genom att införa en fastighetsindelningsbestämmelse i tidigt skede i planen, kan det

3(17) underlätta genomförandet av planen betydligt när det kommer till fastighetsbildningen. Det bör i vilket fall förtydligas i plan- och genomförandebeskrivningen hur utfartsfrågan är tänkt att lösas för den berörda fastighetsägaren. Under det fastighetsrättsliga avsnittet står det att planområdet kan indelas i maximalt två fastigheter, genom planbestämmelse om maximalt tre huvudbyggnader inom kvarteret och en huvudbyggnad per fastighet. I plankartan saknas bestämmelse om det maximala antalet huvudbyggnader inom kvarteret och det bör heller inte vara nödvändigt då det genom bestämmelsen om minst två fastigheter. Meningen kan därför strykas i plan- och genomförandebeskrivningen. Vidare menar Lantmäteriet att det vore önskvärt med lite mer information kring de potentiella fastighetsbildningsåtgärderna under det fastighetsrättsliga avsnittet samt en genomgång av vilka konsekvenser genomförandet av planen får för respektive fastighetsägare. Centrum och Handel föreslogs gälla över hela planområdet. Men då Centrum även innefattar handelsverksamhet så tas Handel bort från plankartan. De vita linjerna beror på fel vid utskrift. Begreppet sammanlagts kommer att bytas ut mot fastighetsreglerats. Avsikten är att bilda servitut för att säkra nyttjanderätt för utfart på Kyrkslätten 1:50. Beteckningen g kommer därför ligga kvar som planbestämmelse. Detta för att möjliggöra att gemensamhetsanläggning med fler än två fastigheter kan bildas. Meningen om max antal huvudbyggnader i det fastigheträttsliga avsnittet kommer att strykas enligt förslag. Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall har ledningar i närheten av planområdet men bedömer att dessa inte kommer att påverkas vid genomförande av planen. Vattenfall har därför inget att erinra mot förslaget. Moderaterna Moderaterna i Älvkarleby instämmer i att kommunen har ett behov av aktivare verksamhet i centrumnära lägen i takt med att kommunens och närliggande områdens befolkningsantal ökar. Det rimmar också väl med den pågående planverksamheten för Bodaån. Moderaterna har inget att invända mot föreslagen planändring. Upplandsmuseet Kyrkslätten uppfördes som egnahemsområde från 1920-talet och framåt. Delar av den ursprungliga karaktären finns kvar i området som är utpekat som kulturhistoriskt värdefullt i kommunens kulturmiljöprogram. Upplandsmuseet gör dock bedömningen att föreslagen detaljplan inte kommer att påverka dessa kulturhistoriska värden. Vidare skriver Upplandsmuseet att handels- och centrumverksamhet redan idag bedrivs i befintlig byggnad på Kyrkslätten 1:50 och i byggnader på intilliggande tomter längs med Gävlevägen, vilket gör det lämpligt med ytterligare sådan verksamhet på berörda fastigheter.

4(17) Upplandsmuseet ser positivt på bestämmelsen att nya byggnader ska anpassas till det befintliga stadsrummet i placering, fasad- och takutformning. Upplandsmuseet anser därmed att föreslagen detaljplan kan genomföras utan att områdets kulturhistoriska värden påverkas. Bygglovsavdelningen, Älvkarleby kommun Gällande detaljplan på området anger en byggnadshöjd om 7,5 meter. Det nya planförslaget anger en högsta totalhöjd om 7,5 meter. Med tanke på tillåtna byggnadshöjder på angränsande fastigheter och att byggrätten inom det nya planområdet är avsett för byggnader av handelskaraktär skulle en högsta tillåtna nockhöjd eller byggnadshöjd vara att föredra. Planförslaget saknar bestämmelser om minsta avstånd till tomtgräns. För att undvika att en stor byggnad uppförs över tomtgräns/egenskapsgräns och för att säkerställa att byggnader kan underhållas från den egna fastigheten vore det önskvärt att en bestämmelse om minsta avstånd till tomtgräns införs. Av plankartan och planbeskrivningen framgår det att plank och parkeringsplatser ska finnas inom planområdet och att byggnation av plank skall påbörjas omgående efter detaljplanen har vunnit laga kraft. Det vore önskvärt att det i planbeskrivningen förtydligas att tillkommande plank och parkeringsplatser fortfarande är bygglovspliktiga och att bygglov och startbesked måste meddelas innan byggnadsarbetena med dessa åtgärder kan påbörjas. Då det enligt planbeskrivning är ett bullerplank som ska anordnas i tomtgränsen är det bra om det i planbeskrivningen framgår vilken funktion planket ska ha. Måste det ha en bullerdämpande funktion och/eller vara helt tätt både i sidled och mot mark. På sida åtta i planbeskrivningen framgår att: Takkonstruktioner på ny bebyggelse får variera. Byggnader kan konstrueras med flacka tak eller pulpettak för att möjliggöra framtida påbyggnationer. Sadeltak kan uppföras med en maximal lutning om 35 grader, detta för att utgöra ett bra komplement till den befintliga miljön. Enligt plankartan är högsta tillåtna lutning på tak 0-35 grader, i bestämmelsen görs ingen skillnad på vilken takkonstruktion som byggnaden har. Är avsikten att taklutningen endast ska avse sadeltak behöver detta klargöras. På samma sida under Klagomål och anmälan vid störningar har text fallit bort och stycket avslutas med ofullständig mening. Bestämmelsen för byggnaders tillåtna höjd ändras från totalhöjd om 7,5 meter till högsta byggnadshöjd om 7,5 meter. Ny bebyggelse ska passa in i befintlig struktur och bör därför kunna uppföras till samma höjd som befintlig byggnation inom planområdet. Information om krav på bygglov för både parkering och plank tillförs till plan- och genomförandebeskrivningen. Bullerplank som ska anordnas kommer att beskrivas mer i detalj. Avsikten med bullerplanket är främst att minska buller på marknivå. Vidare ska bullerplanket förhindra att intilliggande fastigheter används

5(17) som passage till och från planområdet. För detta är det tillräckligt att bullerplanket ska vara helt tätt i sidled och mot mark. Bestämmelsen för taklutning ändras så att en maximal taklutning om 25 grader accepteras inom området. Denna bestämmelse gäller för samtliga typer av tak. Vilket innebär att byggnader får bebyggas med till exempel flacka tak, pulpettak eller sadeltak med 25 graders lutning. Det ofullständiga stycket under Klagomål och anmälan vid störningar har rättats till. Gästrike Räddningstjänst Med tanke på att området kan komma att innehålla tillfälligt boende och annan personintensiv verksamhet så bör en detaljerad riskanalys genomföras för området. Området angränsar idag direkt mot transportled för farligt gods på väg. Nuvarande planbeskrivning hänvisar till en, för ett annat område, framtagen riskanalys (Riskutredning Bodaån, Skutskär, Sweco). Detta närliggande område går förvisso att jämföra rent statistikmässigt med aktuellt område. Dock kan både sannolikheten och de eventuella konsekvenserna av en olycka skilja sig väldigt mycket åt. Gästrike Räddningstjänst rekommenderar att en riskanalys tas fram för detta specifika område. Riskanalysen bör också föreslå direkta riskreducerade åtgärder. Ett ytterligare alternativ till att ta fram en ytterligare riskanalys kan vara att göra mer specifika jämförelser för områdena och visa likheterna med den tidigare framtagna riskanalysen. Om områdena och riskanalyserna går att likställa så ska också de riskreducerande åtgärdena som föreslås i Riskutredning Bodaån, Skutskär, Sweco hämtas och införas i denna plan. Slutsats: Gästrike Räddningstjänst rekommenderar att en ny riskanalys tas fram för området. Riskanalysen ska undersöka om tänkt etablering är möjlig att genomföra. Om det visar sig lämpligt så ska analysen ge förslag på riskreducerande åtgärder. Då planområdet har liknande egenskaper med området och i stort sett samma trafik som riskanalysen baseras på anser kommunen att en ny riskanalys inte behövs tas fram. Plan- och genomförandebeskrivning har ändrats för att mer detaljerat visat på likheterna mellan planområdena. Nya planbestämmelser angående riskreducerande åtgärder har tillförts plankartan. Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall Eldistribution upplyser om de befintliga elanläggningarna utanför planområdet och skriver att eventuell flytt av befintliga anläggningar görs av Vattenfall men bekostas av exploatören. I övrigt har Vattenfall inget att erinra mot rubricerat ärende. Trafikverket Trafikverket anser att gemensam anslutning till väg 76 som planen anger är positiv. Trafikverket vill till detta poängtera vikten av att vidta åtgärder för att visa för trafikanter var in- och utfart är belägen. Detta ska utformas enligt kraven i VGU. Vidare skriver Trafikverket om riskerna med farligt gods och menar att avsnittet i planen bör kompletteras med en bedömning av tänkbara risker. De vill också veta om kommunen anser att riskerna är acceptabla och om lokaliseringen är lämplig utifrån denna bedömning. Riskanalysen kan med fördel läggas som bilaga till planförslaget enligt Trafikverket.

6(17) Slutligen skriver Trafikverket att uppmätta trafiksiffror år 2014 uppgår till knappt 8800 fordon per årsmedeldygn, varav ca 750 är tunga fordon. Riskanalysen bör istället ta höjd för prognosår 2040. Informationen om in- och utfart enligt VGU läggs till i planförslaget. Avsnittet om farligt gods har kompletterats. Kommunen anser att riskerna är acceptabla sett till möjlig utformning av framtida bebyggelse inom planområdet. Då kommunen anser att riskerna är acceptabla så anser vi också att lokaliseringen för planerad centrumverksamhet är lämplig. Riskerna beskrivs mer detaljerat i plan- och genomförandebeskrivningen. Trafikuppgifterna för väg 76 har ändrats i plan- och genomförandebeskrivningen. Familjen Nyström AB Familjen Nyström anser att bestämmelsen om bullerplank i planen inte känns helt befogad. De ser hellre att bestämmelsen om bullerplank ska börja gälla vid konstaterat behov. Om Nyströms ges bygglov för det lov som just nu ligger vilande i väntan på genomförd detaljplan så menar de att planket känns överflödigt. Familjen Nyström skriver att ett plank är en stor investering innan de finns ett konstaterat behov av ett plank. Handläggaren för planen anser idag att det finns ett konstaterat behov av detta bullerplank då restaurangens gäster tidigare har gjort intrång på intilliggande fastigheter. Restaurangens gäster har vid vissa tillfällen också skräpat ner samt urinerat på de intilliggande fastigheterna. Detta har lett till att grannar till restaurangen känt sig otrygga i sina egna hem. Detta är självklart inte acceptabelt och kan inte uteslutas utan ett bullerplank på fastigheterna Kyrkslätten 1:50 samt 1:46. I takt med att planen också kräver större parkeringsplats så kommer fler bilar att rymmas inom planområdet. Eventuellt trafik- och verksamhetsbuller bör därför förhindras med ett bullerplank. Fastighetsägare till Kyrkslätten 1:48, 1:52, 1:45 samt 1:44 Yrkande Fastighetsägarna yrkar på att planen stoppas och att planförslaget inte förs fram till kommunfullmäktige för att antas. Fastighetsägarna hävdar att planförslaget är av betydande intresse för allmänheten och i övrigt av stor betydelse för de enligt 5 kap. 11 plan- och bygglagen (PBL 2010:900). Planen skulle, enligt fastighetsägarna, inte påbörjats utan ett program som underlag (5 kap. 10 PBL). Detta skulle då innebära att samhällsbyggnadsnämnden själva inte kan anta planförslaget (5 kap. 27 PBL). Ändringen till planförslaget Bakom yttrandet står berörda grannar som bor permanent på respektive angränsande fastigheter. Ändringen av detaljplanen skulle komma att ge så stor inverkan på vår dagliga tillvaro i och kring grannarnas fastigheter att bebyggelsen i den tilltänkta delen av kvarteret inte uppfyller kravet en 2 kap. 6 i PBL. Det är för grannarnas PBL-konsult självklart att en planändring av förevarande innebörd måste omfatta hela kvarteret och därvid ska planarbetet behandla alla redan rådande störningar från Kyrkslätten 1:50 och konflikter med alla angränsande villatomter. Grannarna har klagat många gånger på störningar från Kyrkslätten 1:50 men menar att alla klagomål glömts bort hos kommunen och så gott som inga har noterats. Det i sin tur har enligt grannarna lett till den osanna inställningen i planbeskrivningen, att få eller inga störningar har skett. På sida 5 i plan-

7(17) och genomförandebeskrivningen står dock: Verksamheten i planområdet har tidigare skapat problem för de boende runt området då olika typer av störningar har uppstått. Grannarna motsätter sig den tilltänkta planens avsedda mark- och byggnadsanvändning då den är sådan att dessa störningar som redan finns kommer tillåtas öka. På sida 9 i plan- och genomförandebeskrivningen står: Vid störningar från framtida centrum- och handelsverksamheter ska klagomål och anmälningar framföras till Älvkarleby kommuns livsmedels- och hälsoinspektör. Med facit i hand, har nästan inga anmälningar hittills behandlats, och om så är de skrivna fel och helt utan värde, menar grannarna. Vidare anser grannarna att planområdet är för litet då det endast omfattar fastigheterna Kyrkslätten 1:50, 1:46 samt del av 1:95. Gällande detaljplan omfattar en stor del av Södra Skutskär och vann laga kraft 1947-11-05. I gällande plan är vårt och närbelägna kvarter avsedda för villabebyggelse (enbostadshus). Utöver bostad får i bostadshusen finnas även lokal för handel eller hantverk där byggnadsnämnden prövar att så kan medges med hänsyn till sundhet, brandsäkerhet och trevnad. Grannarna menar att det framlagda planförslaget inte tar någon hänsyn till att hela kvarteret är ett villakvarter. I samrådsförslaget avser kommunen att ändra den sedan 1970-talet helt lagstridigt hanterade fastigheten Kyrkslätten 1:50 och i övrigt obebyggd mark till handels och centrumverksamhet. Planförslaget gräver ett djupt sår i vårt villakvarter och behandlar våra villatomter som om de vore helt obebyggda. Enligt grannarna har kommunen behandlat de och dess tomter i många år. Planförslagets enda syfte, enligt grannarna, tycks därmed vara att sopa igen spåren av SBN:s lagvidriga lovhantering av Kyrkslätten 1:50. Detta är det sämsta skälet man kan ha för att göra en plan som den nu är framlagd. Bakgrund Området bebyggdes i mitten av 1930-talet i uttalat syfte att bebyggas med villor. Detaljplanen är från 1947 och tillåter att området får bebyggas endast för bostadsändamål. Fastigheten Kyrkslätten 1:50 har under åren använts till olika typer av verksamheter som inte har med boende att göra och därmed har många olagliga bygg/nads/lov getts. Från mitten av 1980-talet har fastigheten utgjort kapitalplacering och varit föremål för spekulation, främst som restaurang. Fastigheten har till och från inrymt bostäder fram till slutet av 1990-talet. År 2003 gavs bygglov till dåvarande fastighetsägare att klä om byggnaden och bygga om taket. Enligt bygglovet ska takets lutning vara 10 grader men taket utfördes med en lutning över 20 grader. Under ombyggnaden revs hela övervåningen av och alla möjligheter bostäder försvann. I och med detta upphörde fastigheten att vara en planenlig villabyggnad. Detta har dock inte samhällsbyggnadsnämnden SBN i Älvkarleby kommun uppmärksammat och verksamheten har fortsatt. Enligt skattemyndigheten 2015-10-30 är ingen folkbokförd på adressen. Familjen Nyström i Älvkarleby köpte fastigheten 2012-05-28. De ville utöka restaurangverksamheten genom att ha en uteservering med kolgrill vid serveringsplatsen. Grannarna fick 2012-06 kännedom om att fastighetsägaren ansökte om bygglov för nybyggnad av uteservering. Något som grannarna sedan överklagade och fick rätt i. I maj 2014, efter att det tidigare bygglovet dragits tillbaka, sökte fastighetsägarna ett nytt bygglov där man istället vill bygga ihop uteserveringen med huvudbyggnaden. Älvkarleby kommun avvaktade då sin prövning tills det att detaljplanens prövning har avslutats. Grannarna menar dock att kommunen borde ha beslutats om ett rättelseföreläggande enligt 11 kap 20 PBL.

8(17) Störningar Grannarna har under en mycket lång tid haft problem med störningar från restaurangen. Störningarna består av gäster som stör omgivningen främst kvälls- och nattetid mellan 22:00 och 02:30. Gästerna urinerar och kräks i angränsande växtlighet och även inne på tomterna. Det händer också att gäster slåss och hotar varandra. Detta har lett till att två av de angränsande fastighetsägarna har installerat trygghetslarm i sina villor. Grannarna har också upplevt störningar från verksamhetens musikspelningar. Främst kvällstid på fredagar och lördagar. På sommaren är störningarna som värst. Ventilationen i huvudbyggnaden är otillräcklig för ändamålet, vilket leder till att fönster och dörrar står på vidgavel och hög musik strålar ut. En annan störning som grannarna upplever är stekoset från restaurangen. Grannarna menar på att det luktar stekos mer eller mindre varje dag. Dessa störningar tror grannarna kommer att förvärras vid en eventuell utegrill på planområdet. Grannarna skriver att detta förstör deras bostadsmiljö flera timmar om dagen. Grannarnas har under en längre tid framfört klagomål till kommunen, både som ärenden och i samband med överklagandet. Något som kommunen inte har vidtagit några åtgärder för, enligt grannarna. I Bilaga 1 finns grannarnas egen lista med klagomål från de senaste åren. Det nya planförslaget Konsult Wahlberg, anlitad av grannarna, har i ett utlåtande från 2015-10-28 påpekat felaktigheter i planen. Det framgår inte närmare av planbestämmelserna i planförslaget vilken verksamhet som ska förekomma på fastigheten, ej heller om kommunen är huvudman inom detaljplanerat område. Om detta inte framgår i plankartan blir kommunen automatisk huvudman (4 kap. 7 och 6 kap. 11 PBL). Grannarna undrar varför kommunen inte tagit hänsyn till buller och andra störnings- och säkerhetsaspekter i detaljplanen då kommunen gjort det i andra detaljplaner. Grannarna skriver i yttrandet att det i planen Förslag till detaljplan för Siggeboda 3:3 m.fl., centrumutveckling vid Bodaån, Skutskär finns bestämmelser om att det inte får finnas grillplatser inom planområdet eftersom det finns trafik med farligt gods som passerar Skutskär. Denna trafik trafikerar även Kyrkslätten 1:50 samt 1:46. I detaljplaneförslaget för Gårdskär nämns barns utevistelse som en störning men anses som ringa och försumbar. I de båda fallen är störningarna noterade och bedömda. Grannarna undrar varför det gjorts ett undantag i detta planförslag. I det nya planförslaget nämns inte de klagomål om störningar som uppstått dag- och nattetid, enligt grannarna. Det störningsskydd som finns i planförslaget anser grannarna är förkastligt då de anser att det inte kommer att vara till någon hjälp. Planket kan inte stoppa ljud och lukt. Grannarna menar att annan lösning måste till för att lösa dessa problem. Grannarna skriver också om den ansökan om planbesked som har lämnats in till kommunen. I ansökan framgår det fastighetsägaren vill ändra ändamålet på fastigheterna för att möjliggöra för handel, restaurang, musik och utställningsevenemang samt hyresrätter och vandrarhem. De menar att kommunen istället väljer att ändra på planen för att möjliggöra för uteservering och musikarrangemang trots att handel, restaurang, hyresrätter redan går att ha i befintlig plan.

9(17) Grannarna skriver att beslut om planer och lov enligt PBL ska förebygga att omgivningen störs av tilltänkt användning av mark och byggnader. Att ingripa med hjälp av andra lagar som miljöbalken, alkohollagen och ordningslagstiftningen innebär att kommunen uppenbart inte har fattat rätt beslut enligt PBL. Kommunen har, ur grannarnas synvinkel, redan i maj 2012 lovat fastighetsägarna att de ska få bedriva sin verksamhet med utegrill, musik- och utställningsarrangemang. Grannarna påpekar att kommunen inte har någon som helst skyldighet att ersätta den spekulerande familjen Nyström med en enda krona. De menar att kommunen, med stöd av Plan- och bygglagens 2 kap. 2-6, ska uppföra bostäder eller lugna kontorlokaler. Vidare skriver grannarna att det ska framgå i planbeskrivningen att kommunen sålt fastigheten Kyrkslätten 1:46 till Familjen Nyström under oktober/november 2015 samt att de inte betalar för detaljplaneändringen. Kommunen har lovat fastighetsägaren guld och gröna skogar och försöker på alla sätt att gynna den spekulerande fastighetsägaren. Den enda anledningen till denna detaljplaneändring är att permanenta den planstridiga byggnaden och dess användning, menar grannarna. Grannarna anser slutligen att det är svårt att se kommunen göra planändringen i något annat syfte än att rädda sig från alla de misstag som begåtts på denna fastighet. Det är synnerligen fegt och partiskt sätt att utöva den myndighetsutövning som planläggningen utgör. De boende runt om planområdet kräver att kommunen utarbetar en detaljplan för hela kvarteret och visar ett förslag till plan där de boende kan bo ostört. Kommunen anser att den befintliga verksamheten på området bör ges möjligheten att stärkas. Detta ska genomföras utan att antalet störningar och omfattningen av störningarna ökar. Dessa ska istället, med hjälp av annan lagstiftning, minska. Kommunens Bygg- och miljöavdelning har gjort bedömningen att ett program ansågs onödigt då detaljplaneringen har gott stöd i kommunens översiktsplan. Enligt 5 kap. 10 ska kommunen ta fram ett program om det anses underlätta för planarbetet. Vilket inte är fallet i arbetet med denna detaljplan. Detaljplanen kommer att antas av Kommunfullmäktige och inte av Samhällsbyggnadsnämnden själva då det inte finns någon delegation för detta. Detaljplanen genomförs alltså med normalt planförfarande då beslut om att starta planarbetet skedde innan 2015. Detta innebär att lagstiftning innan ändringar från och med 1 januari 2015 är gällande. Sett till befintlig bebyggelse inom kvarteret anser kommunen att planförslaget uppfyller kraven i 2 kap. 6 PBL. Detta då ny bebyggelse inom området ska anpassas till den redan befintliga verksamheten samt dess omkringliggande bebyggelse. Det är naturligtvis beklagligt att inkomna ärenden upplevs som misskötta under tidigare år. Bygg- och miljöavdelningen har naturligtvis för avsikt att bedriva regelrätt myndighetsutövning. Anmälan om störningar ska ske med ifylld blankett för anmälan av störningar. Denna blankett finns på kommunens hemsida samt hos medborgarservice i kommunhuset. Sett till befintliga verksamheter samt den tid som de befintliga verksamheterna funnits där, anser kommunen att det endast är de fastigheter som idag är inom planområdet som bör ändras. Att ta med fler fastigheter inom planområdet är onödigt då de ändå inte bör ändras.

10(17) Syftet med planändringen är att befästa det bäst lämpade användningssättet på markområdet. Alltså centrum- och handelsändamål. Med denna plan vill kommunen verka för en attraktivare verksamhet i centrumnära läge. Den befintliga verksamheten måste därför ges möjligheter att utöka sin verksamhet. Detta ska naturligtvis genomföras utan att verksamheten ska vara störande för omgivningen. Redan 1970 sökte den dåvarande fastighetsägaren om bygglov för Restaurang- och hotellverksamhet. Ett lov som också blev beviljat. Detta innebär att verksamheten, trots att byggnaden inte bestått av några bostäder på lång tid, har varit legal på området sedan dess. Att grannar till verksamheten känner en sådan otrygghet i sina hem är beklagligt. Detta är en god anledning till att planket på fastigheterna 1:50 och 1:46 bör uppföras. Främst ska det skydda från buller och skrän, men det ska också skydda från att restauranggäster beträder grannarnas fastigheter under nattetid. Störningar med höga ljudnivåer och matos från verksamheten, på grund av öppna fönster och dörrar, är ett tydligt tecken på att ventilationen i byggnaden inte håller måttet. Bygg- och miljöavdelningen har åberopat en OVK från fastighetsägarna och inväntar svar från fastighetsägarna. Dörrar och fönster får inte stå öppna in till restaurangen då man inte kan försäkra att livsmedel inte utsätts för skadedjur och andra olägenheter. Huvudmannaskap enligt 4 kap. 7 och 6 kap. 11 berör bara allmän platsmark. Alltså mark som inte är kvartersmark i detaljplanen. Planområdet berörs av kvartersmark för centrumändamål. Handläggaren har för avsikt att utveckla avsnittet om störningar och buller. I planen för Siggeboda 3:3 finns bestämmelse om att området inom 20 meter från Gävlevägen ska inte uppmuntra till stadigvarande vistelse. Detta kommer att gälla även inom planområdet för Kyrkslätten 1:50 och 1:46. Förutom området 20 meter från Gävlevägen finns inga bestämmelser om att grillplatser är förbjudna inom planområdet för Siggeboda 3:3. Däremot står det att planen ska inte uppmuntra till vedeldning. Detta är dock inget förbud mot grillplatser. De störningar som grannarna upplevt dag- och nattetid har tydligare framgått efter den första samrådstiden. Bland annat de tre klagomål under 2015 som grannarna inte framfört till kommunen då de menar att ingen på kommunen har besvarat deras samtal. Bedömningen av störningar i behovsbedömningen kommer att ändras och avsnittet om störningar i Plan- och genomförandebeskrivningen kommer att utvecklas. Planen medger centrum- och handelsändamål. Centrum- och handelsändamål tillåter i sig de användningssätt som fastighetsägarna sökt för. Det ska dock tillåtas att bygglov i sin tur inte kan ges om det är öppenbart att verksamheten är störande. Enligt 2 kap. 9 i PBL ska planläggning av mark och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordning enligt denna lag får inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket, skylten eller ljusanordningen kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt. Med det sagt får alltså inte verksamheter inom planområdet vara störande för omgivningen trots att planen medger centrum- och handelsverksamhet. Är det öppenbart i ett bygglovsskede att användningssättet (t.ex. musikarrangemang eller liknande) är störande för omgivningen får inte bygglov ges. Grannarna menar på att ingripandet med annan lagstiftning som miljöbalken, alkohollagen och ordningslagstiftningen inte är rätt väg att gå när det gäller reglering av störningar. I samtal med Boverket, där Boverkets egen detaljplanegrupp svarar på frågan om störningar från matos och buller

11(17) av dessa typer kan regleras i detaljplanen, svarar Boverket att Den typ av frågor som du beskriver går inte att reglera i en detaljplan. Tillstånd för musik och klagomål gällande matos hanteras via miljöbalken. Att ingripa med annan lagstiftning är i det här fallet det enda rätta. Nyströms genomförde köpet av Kyrkslätten 1:46 efter det att Plan- och genomförandebeskrivningen var färdig för ett första samråd. Detta kommer naturligtvis att läggas till nu när affären är genomförd. Angående kostander för planen framgår det I Plan- och genomförandebeskrivingen, under avsnittet Planavtal, att planavgift tas ut i samband med bygglovsprövning. Detta innebär då att kostnader för detaljplanen bekostas av den som i framtiden söker bygglov på fastigheten. Detaljplanen bekostas därför inte av kommunen själv. Anledningen till att kommunen har för avsikt att genomföra denna detaljplan är för att befästa och stärka den redan befintliga verksamheten på området och i centrumnära lägen. Älvkarleby kommun behöver attraktivare centrumverksamhet. Slutligen ska det också tilläggas att verksamheter inte får vara störande för omgivningen enligt PBL, miljöbalken och ordningslagen. Fastighetsägare till Kyrkslätten 1:51 Fastighetsägarna till Kyrkslätten 1:51 skriver i sitt yttrande om de störningar som de utsatts för de senaste åren. Däribland restauranggäster som bråkar, skräpar ner, urinerar på intilliggande fastigheter samt hög musik under nattetid. Detta har lett till att fastighetsägarna skaffat inbrottslarm för att höja tryggheten. Utöver klagomålen angående störningar har inte fastighetsägarna något att erinra om själva planförslaget. Kommunens vision och mål för detta planområde är att befintliga verksamheter ska ges chansen att utökas samt bedrivas utan att vara störande för omgivningen. Störningar som hög musik kan inte kommuner reglera i detaljplaner utan sådant regleras i Miljöbalken. Detta innebär att man i detaljplanen inte kan förbjuda fastighetsägare att spela musik med stöd i Plan- och Bygglagen. Men man kan däremot, med stöd i Miljöbalken, kräva att verksamheter inte är störande. Centrum- och handelsverksamheter är inte störande i sig. Det är hur verksamheterna bedrivs som kan alstra störningar. Där har kommunen en uppgift att se till lagstiftning för störningar efterföljs. Sena öppettider och alkoholförsäljning går inte att reglera i plankartan. Sådant regleras i restaurangens alkoholtillstånd. Anser man att verksamheten är störande nattetid bör ett befintligt alkoholtillstånd i sådana fall omprövas. För att begränsa upplevda störningar läggs bestämmelser om plank in i plankartan. Detta plank ska då placeras mellan fastigheterna 1:51 samt 1:50. Gästrike vatten Gästrike vatten vill förtydliga att planområdet ligger inom verksamhetsområde för dricksvatten, spillvatten och dagvatten. Området är idag inte anslutet till dagvattennätet.

12(17) Om det finns dagvattenhantering på omkringliggande fastigheter och planområdet ingår i verksamhetsområdet för dagvatten bör planområdet anslutas till detta dagvattennät. I övrigt läggs informationen till i plan- och genomförandebeskrivningen. Centerpartiet Centerpartiet i Älvkarleby finner detaljplanen förenlig med översiktsplanen från 2009 och är angelägna om att Skutskärs centrum utvecklas till att bli ett attraktivare centrum för både kommuninvånare och tillresande. Länsstyrelsen i Uppsala Länsstyrelsen menar att planförslaget överensstämmer med översiktsplanens intentioner och skriver att planförslaget inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. 11 miljöbalken. Angående miljökvalitetsnormer anser Länsstyrelsen att kommunen tydligare ska redogöra för dagvattenhanteringen i området och eventuell påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten. Av handlingarna bör det framgå vilken vattenförekomst som är recipient för dagvattnet, recipientens status samt en motiverad bedömning av hur ett genomförande av detaljplanen kommer att påverka möjligheterna att uppnå god status för vattenförekomsten. Angående hälsa och säkerhet anser Länsstyrelsen att kommunen ska förtydliga sin bedömning angående risker orsakade av transporter av farligt gods. Av planhandlingarna bör också framgå behovet av och möjligheten till att göra åtgärder för att minska dessa risker. Plan- och genomförandebeskrivning har omarbetats för att besvara ovanstående synpunkter. Se avsnittet Vatten och avlopp i genomförandebeskrivningen samt avsnittet Farligt gods i planbeskrivningen.

Bilagor 13(17)

14(17)

15(17)

16(17)

17(17)