Krisplan för Pargas svenska gymnasium

Bildn.sv.spr.sektion 14.12.2015 Krisplan för Pargas svenska gymnasium Bilaga till studerandevårdsplanen för gymnasiet

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. VID KRISSITUATION 3 1.1. Viktiga telefonnummer 4 1.2. Skolans krisgrupp läsåret 2015-16 4 1.3. Handlingsmodell för olika krissituationer 5 1.4. Checklista 7 2. HANDLINGSMODELLER FÖR OLIKA KRISSITUATIONER 7 2.1. Handlingsmodell vid svår sjukdom 7 2.2. Handlingsmodell vid allvarliga olyckor eller dödsfall i skolan 7 2.3. Handlingsmodell vid allvarliga olyckor eller dödsfall bland studerande utanför skolan 8 2.3.1. Självmord 9 2.4. Handlingsmodell vid dödsfall bland personalen 9 2.5. Handlingsmodell då studerande mister nära anhörig 9 2.6. Katastrofer i Finland och utomlands (skolan inte direkt drabbad) 10 3. ARBETET DE NÄRMASTE DAGARNA 10 3.1. Krislådans innehåll 10 3.2. De närmaste dagarna i skolan vid dödsfall i eller utanför skolan 10 3.3. Minnesstund 11 3.4. Begravning 11 3.5. Strukturerat samtal i klassen 11 3.6. Vanliga krisreaktioner och krisens faser 13 FASERNA FÖLJER NÖDVÄNDIGTVIS INTE LOGISKT TIDSMÄSSIGT VARANDRA. 14 3.7. Tiden efter 14 BILAGOR 16 Modellmeddelande 16 2

1. VID KRISSITUATION En plötslig allvarlig krissituation är en situation som vi inte har upplevt tidigare och som vi inte vet h ur vi sk al l fö rh ål la o ss til l. Om DU är FÖRST PÅ PLATS vid en olycka: RING 112 Uppge ditt namn, berätta vad som hänt och följ direktiven du får från nödcentralen. Nödcentralen ger dig lov att avbryta samtalet. Ge första hjälp! En akut kris kan vara: När en studerande skadas svårt eller avlider När en studerandes föräldrar eller syskon skadas svårt eller avlider När personal skadas svårt eller avlider Dödsfall genom självmord Självmordsförsök Allvarlig sjukdom hos studerande Allvarlig sjukdom hos studerandes förälder eller syskon Större katastrofer även där skolan inte är direkt inblandad Yttre hot Bombhot Att behärska krissituationer förutsätter en på förhand överenskommen handlingsplan, som är enkelt strukturerad och som ger handfasta råd. 3

4

1.1.Viktiga telefonnummer Allmänt nödnummer 112 Polis (akuta ärenden) 112 Polisstation (växel) 0295 440 501 Hälsocentralen, Pargas, vard. 8-16 02 454 5220 Åboregionens samjour, vard. 16-08 02 313 8800 Skolans rektor 040 488 5771 Utbildningschef Ulrika Lundberg 050 375 3593 Lärarrum 040 488 5772 Hälsovårdare 040 488 5688 Kurator 040 488 6050 Pargas stads växel, vard. 8-16 02 458 5700 Centralsjukhuset, ÅUCS 02 313 0000 Skolpsykolog 040 545 2189 Giftinformationscentralen 09 471 977 Väståbolands svenska församlingar Pargas församlingsdistrikt 040 312 4410 Houtskär kapellförsamling 040 312 4459 Iniö kapellförsamling 040 312 4462 Korpo kapellförsamling 040 312 4442 Nagu kapellförsamling 040 312 4430 Finlands Röda Kors Pargas avdelning 02 458 0211 Krisgruppen i Pargas, 02 454 5220 (kl. 8-16) psykologisk debriefing (vard. 8-16) 02 454 5250 (övriga tider) Taxi Pargas 0600 30045 Nationell hjälp: Församlingarnas samtalstjänst (på svenska) 010 190 072 (på finska) 010 190 071 Folkhälsan: www.folkhalsan.fi Röda korsets kristelefon 020 366 266 Föreningen för Mental Hälsa: SOS-bilen 040 503 2199 Kristelefon 0203 445 566 Mannerheims Barnskyddsförbund (Telefonen för barn och unga) 0800 120 400 5

Bildn.sv.spr.sektion 14.12.2015 1.2.Skolans krisgrupp läsåret 2015-16 Rektor Annika Gustafsson Kurator Petra Henriksson Hälsovårdare Sofia Aspelin Vicerektor Katarina Ohls-Ahlskog Lärare Ditte Nordqvist Maria Wetterstein

7

1.3.Handlingsmodell för olika krissituationer 8

9

Efter att krisgruppen gjort bedömningen informeras lärarna av en representant ur krisgruppen. Grupphandledarna samlar sin grupp och tar hand om dem tills instruktioner kommit från krisgruppen. Lärarna ska finnas till för studerandena och ta hand om dem under tiden som krisgruppen arbetar. Grupphandledaren tar hand om det strukturerade samtalet i klasserna med eventuell hjälp av någon ur krisgruppen. Krisgruppen samlas på nytt i slutet av dagen eller direkt följande morgon för att diskutera vad som gjorts och för att planera följande dagar. Personalen träffas efter arbetsdagen för att gå igenom händelserna tillsammans med krisgruppen. Fortsätter man arbetet som vanligt? Vem ansvar för vem? (Vem tar hand om de klasser vars lärare är med i krisgruppen?) Hur håller man kontakten till alla när man avbryter för dagen? Hur sköts de praktiska åtgärder som måste föras vidare? Krisgruppen följer upp med all personal hur det fungerar i klasserna Krisgruppen följer upp situationen och gör en ny bedömning om det krävs Ska man hålla en gemensam samling? (Krisgruppen har kontakt med anhöriga angående deras önskemål) En tid efter en kris samlas krisgruppen igen för att: Rapportera och dokumentera händelseförloppet Göra en utvärdering över krisarbetet och över hur krisplanen fungerat Detta hör också till krisgruppens uppgifter: Har huvudansvaret för både akuta åtgärder och för långsiktiga åtgärder Stötta lärare som har studerande som befinner sig i kris Ge direkt stöd till studerande och föräldrar om det krävs Ansvarar för innehållet i krislådan och ser till att den används Krisgruppen kan ta emot hjälp av kommunens krisgrupp Studerande ska få behövlig information före de går hem efter skoldagen, rektorn ansvarar Om behovet finns kan skolan hålla öppet längre t.ex. öppet hus på kvällen, ingen ska behöva vara ensam eller gå hem ensam Personaluppgifter och telefonnummer i krisplanen måste korrigeras och ses över varje år inför höstens planeringsdag. Även beredskapsplanen och andra bilagor ska revideras varje år. Beredskapsplanen ska befästas hos hela personalen och nyanställda ska informeras. Rektorn ansvarar för att all personalen får den informationen. Vid planeringsdagen på hösten presenteras och revideras krisplanen. Studerandevårdsgruppen ansvarar för att planen uppdateras årligen. 10

11

1.4. Checklista Vem är den/de drabbade? Vad har hänt? Hur skedde det? Vilken information har gått ut? Vem ansvarar för informationen? Vem koordinerar? Vem arrangerar minnesstunden? Uppföljningen av speciellt drabbade studerande? Föräldramöten? Hembesök? Telefonkontakter? Media? Underrätta krisgruppen i Pargas? Underrätta andra skolor i kommunen? 2. HANDLINGSMODELLER FÖR OLIKA KRISSITUATIONER 2.1.Handlingsmodell vid svår sjukdom Tidig information om grava sjukdomsförhållanden i familjen har stor betydelse. Det är tryggare för studerande att veta att grupphandledaren känner till situationen. Grupphandledaren rådgör med den sjuka och anhöriga om vilken information som ska ges till övriga studerande samt till personal Grupphandledaren bör skapa en kontinuerlig och trygg kontakt med studerandes vårdnadshavare Allt agerade från skolan skall ske med respekt för familjens önskemål Informera gruppen regelbundet om hur den sjuke mår och hur det hela utvecklar sig Grupphandledaren kan uppmana studerande att skicka hälsning/ hålla kontakten till den sjuka Erbjud studerande stödsamtal hos kuratorn 2.2.Handlingsmodell vid allvarliga olyckor eller dödsfall i skolan 12

Första hjälp ges av personalen Ambulans och personal tillkallas Lämna aldrig den drabbade ensam Samtliga studerande skall genast bort från olycksplatsen Rektorn informeras Den drabbade studerandes vårdnadshavare/närmaste anhörig informeras genast av rektorn Krisgruppen samlas Krisgruppen underrättar personalen om fakta kring händelsen och om de vidtagna åtgärderna Personalen berättar lugnt och sakligt för studerande vad som inträffat, viktigt att man enbart ger ut bekräftad information Plan för resten av dagen: Ingen av studerande skickas hem Stöd i klassrummet De övriga studerandes vårdnadshavare/närmaste anhörig underrättas t.ex. via Wilma om vad som hänt, krisgruppen bestämmer hur och när det ska ske All personal bör finnas tillgänglig på skolan som stöd för studerande, vårdnadshavare/närmaste anhörig och varandra. Oroliga vårdnadshavare/ närmaste anhöriga som ringer till skolan skall hänvisas till rektor Oroliga vårdnadshavare/närmaste anhöriga som kommer till skolan hänvisas till ett utsett klassrum där det finns en person som krisgruppen utsett för att besvara vårdnadshavarnas/ de närmaste anhörigas frågor Press och media hänvisas till rektor Skolan bör erbjuda öppet hus även efter skoldagens slut. All personal bör finnas tillgänglig på skolan som stöd för studerande, vårdnadshavarna/närmaste anhöriga och varandra 2.3.Handlingsmodell vid allvarliga olyckor eller dödsfall bland studerande utanför skolan Rektor kontaktas Rektor sammankallar krisgruppen och den berörda grupphandledaren Lärare och personal kontaktas så snabbt som möjligt (ifall någon av lärarna inte är i skolan skall de kontaktas) Hela skolans personal samlas och rektorn informerar sakligt och korrekt men, det är viktigt att respektera hemmets önskemål 13

när, var och hur olyckan eller dödsfallet skedde om andra studerande var närvarande var den skadade eller döde nu finns Församlingen kan kontaktas Rektorn ansvarar för kontakterna till massmedia och allmänheten. Om massmedia tar kontakt skall den drabbade studerandes anhöriga och studiekamrater och lärare skyddas. Grupphandledaren samlar sin grupp för att delge studerande fakta enligt överenskommelse Vaktmästaren informeras ifall man vill flagga på halvstång (ifall vårdnadshavarna/närmaste anhöriga ger sitt samtycke) Hela personalen samlas för att planera de närmaste dagarnas aktiviteter (lektioner, minnesstund, samarbete med församlingen) Skolan bör erbjuda öppet hus även efter skoldagens slut. All personal bör finnas tillgänglig på skolan som stöd för studerande, vårdnadshavarna/närmaste anhöriga och varandra 2.3.1. Självmord Vidta samma åtgärder som vid Handlingsmodell vid allvarliga olyckor eller dödsfall i skolan Rektorn kontaktar de anhöriga och kommer överens om vad som får sägas. Ifall de anhöriga inte ger sitt tillstånd att man i skolan får meddela dödsorsaken bör detta respekteras Ge endast riktig och saklig information. Spekulera inte och diskutera inte kring rykten Studerande bör dock få berätta vad de vet och ge uttryck för sina känslor All personal bör vara observant på studerandes självförebråelser, dåliga samvete och syndabocksproblematik All personal bör även vara observant på hur studerande reagerar tiden efter självmordet eller självmordsförsöket 2.4.Handlingsmodell vid dödsfall bland personalen Den första person som blivit informerad om dödsfallet informerar rektorn Rektorn inhämtar korrekt information Rektorn sammankallar skolans hela personal Flaggning först efter att informationen givits till personalen Utbildningschefen och personalchefen informeras 14

Rektorn ansvarar för samling och samtal med den avlidnes klass Rektorn samlar hela skolan för att sakligt informera, dekorera gärna vackert med blommor, ljus och ett fotografi av den avlidne Rektorn beslutar om hur hemmen informeras Gå tillbaka till det vanliga skolarbetet då det känns rätt. De invanda rutinerna ger studerandena trygghet Erbjud studerande stödsamtal hos kuratorn Rektorn ansvarar för att skolan är representerad vid begravningen samt att kondoleansblommor sänds till de närmast sörjande Vill skolan ha en egen dödsannons i tidningen? Hur ställer sig anhöriga till det? 2.5.Handlingsmodell då studerande mister nära anhörig Information om att någon blivit svårt sjuk eller avlidit inom familjen når ofta skolorna via föräldrarna. Rektorn eller grupphandledaren bör få denna information Om dödsfallet inträffar medan studerande är i skolan bör någon familjemedlem, helst en av vårdnadshavare/ närmaste anhörig, komma till skolan för att personligen berätta åt sin ungdom vad som hänt. Om det inte är möjligt att vårdnadshavare/ närmaste anhörig kommer till skolan för att ge dödsbudet kommer man överens om hur dödsbudet förs fram på bästa möjliga sätt. Lämna inte studerande ensam. Studerande förs till eller hämtas av någon anhörig Innan studiekamraterna underrättas bör egenläraren tala med den drabbade studerande för att avgöra vilka uppgifter som får lämnas ut till gruppen och hur dessa bör presenteras. Vid en förälders död skall lärarna acceptera och visa förståelse för att den berörda studerandes arbetskapacitet minskar under en kortare eller längre tid. Den sörjande studerande kan därför behöva mera stöd längre fram när koncentrationsförmågan stabiliserar sig på en mera normal nivå. Diskutera med studerade hur skolan kan stöda vid återupptagande av studierna Studerande skall ges möjlighet till samtal med kuratorn, psykologen och grupphandledaren. Det viktigaste är dock att studerande har ett fungerande socialt nätverk kring sig Någon från skolan kan besöka hemmet de närmaste dagarna, gärna med en liten blomma för att visa att man i skolan tänker på de drabbade Rektorn är ansvarig för att studerandes personuppgifter ändras i studieregistret 2.6.Katastrofer i Finland och utomlands (skolan inte direkt drabbad) Rektor sammankallar krisgruppen som bestämmer hurdana åtgärder som bör vidtas i vår skola 15

Lärarna informeras om hur man skall förhålla sig till det inträffade Rektor ansvarar för att duk, ljus och blommor ställs fram på lämpligt ställe Eventuell storsamling med tyst minut och information Grupphandledaren ansvarar för att diskussion och samtal förs i gruppen om det skedda. Viktigt att låta studerande tala om det och att diskutera Observera studerandes reaktioner och ge tillfälle till fortsatta samtal Vid behov kan rektorn informera i ett brev som skickas till hemmen om vilka åtgärder man har tagit i skolan Flaggan hissas på halvstång endast i samband med allmän flagghissning i hela landet 3. ARBETET DE NÄRMASTE DAGARNA 3.1.Krislådans innehåll En låda med material märkt Krislåda / Sorgelåda skall finnas i varje skola och innehålla: Ljus, ljusstakar, tändstickor Vit duk, vas, ram att ha fotot i Vattenkanna och engångsmuggar, servetter Musik cd, psalmbok, diktbok Litteratur och litteraturlista Skolans krisplan, listor med telefonnumror till personalen Minnepinne med modeller för informationsbrev, dikter, sångtexter Krislådan uppdateras varje höst i samband med att krisplanen presenteras för personalen. 3.2.De närmaste dagarna i skolan vid dödsfall i eller utanför skolan Dekorera gärna vackert med blommor och ljus samt ett fotografi av den avlidne så att alla vet vem det är som dött Grupphandledaren tar hand om sin egen grupp och genomför strukturerat samtal enligt modellen (kapitel 17 i krisplanen) Krisgruppen samlas och funderar över det fortsatta arbetet (t.ex. minnesstund, samarbete med församling osv.) Rektor, grupphandledare och/eller annan utsedd person besöker familjen för att uttrycka sin delaktighet i sorgen och erbjuda stöd Skolhälsovårdaren och skolkuratorn finns tillgängliga i skolan för stödsamtal Stöd och hjälp studerande att komma tillbaka till vardagliga rutiner, uppmärksamma och agera vid frånvaro 16

Låt studerande delta i begravningen tillsammans med lärare enligt familjens önskemål. 3.3. Minnesstund Ett sätt att uppmärksamma studerandes eller lärares dödsfall är att ordna en minnesstund för hela skolan Håll minnesstunden 3-4 dagar efter händelsen. Det är bra om anhöriga kan vara med Samlas på skolgården. Flaggan hissas på halvstång Ljus och fotografi av den omkomne skall finnas Minnesord av rektorn Några ord av grupphandledaren Prästen talar (ifall man valt att prästen skall medverka) Dikt, sång eller musikstycke Samling efteråt i klassen 3.4. Begravning Kontakta den dödes anhöriga och kolla upp hur de har planerat Planera vilka studerande och vem från personalen som deltar i begravningen ifall de anhöriga önskar att skolan är representerad på begravningen Alternativt kan man senare besöka gravgården eller minneslunden På begravningsdagen hissas skolans flagga på halvstång, enligt de anhörigas tycke Se modellbrev för information om begravning (bilaga 1) 3.5.Strukturerat samtal i klassen Samtalet med gruppen bör ske i nära anslutning till händelsen men ändå inte samma dag. Det är viktigt att man är två vuxna som leder samtalet varav en är känd för eleverna. Den ena drar samtalet medan den andra fungerar främst som iakttagare Klimatet skall präglas av omsorg, förståelse, acceptans och stöd. Skydda studerande mot onödig stress Åldersanpassad information och fakta Gott om tid avsätts för att informera om det som hänt Berätta så konkret som möjligt om det som inträffat Ingen är tvingad att yttra sig. Var och en talar för sig och får prata till punkt Inget av det som sägs under samtalet får föras vidare om man inte är överens om det Alla reaktioner är tillåtna Prata om tankar och känslor samt frågor runt döden Tänd ljus, skriv berättelser eller dikter, teckna 17

Samla avslutningsvis ihop intrycken och uppmana studerande att samtala med vårdnadshavarna/ närmaste anhörig och kamrater Förbered studerande på att de kan komma att reagera på olika sätt och att det är normalt Erbjud dig att finnas till hands Strukturerat samtal är indelat i följande 4 faser: a) Faktafasen b) Reaktionsfasen (tankar och känslor) c) Informationsfasen (normaliserar) d) Avslutningsfasen (blickar framåt) a) Faktafasen Genom en faktagenomgång får man reda på om någon drabbats mer än andra Lärare berättar vad hon/han vet (Det är en fördel att som lärare inhämta så mycket fakta som möjligt före samtalet eftersom behovet av konkret fakta är stort hos studerande) I vissa fall kan det vara bra att ha polis eller annan motsvarande på plats och informera För att hindra ryktesspridning är det bra om var och en berättar VAD de fått veta av VEM och NÄR. Detta ger en gemensam plattform från vilken man kan förstå det inträffade Läraren kan rätta felaktigheter och missförstånd, eftersom det är viktigt att gripa tag i rykten och felaktiga uppfattningar och korrigera dessa Om den aktuella situationen finns omtalad i massmedia, kan man gå igenom tidningsurklipp eller annan media. Det är viktigt eftersom det som man ser i massmedierna inte alltid stämmer överens med vad studerande sett eller hört b) Reaktionsfasen Om studerande varit med om en plötslig oförutsedd traumatiserande händelse måste de få ge uttryck för och bearbeta sina tankar och känslor Studerande får beskriva sina direkta reaktioner vid olyckan. Vad tänkte du? Reaktioner senare på dagen. Hur natten varit, drömmar etc. Hur är det just nu? Vad kände du? Detta gäller alla sinnesuttryck-lukt, känsel, syn, hörsel Läraren kan gå igenom studerandes känslor så som de beskriver dem (t.ex. rädsla, hjälplöshet, självförebråelse, skam, skuld, frustrationer, aggressivitet, medömkan) Läraren poängterar att reaktionerna är normala i en onormal situation 18

c) Informationsfasen Läraren sammanfattar det studerande berättat och betonar likheter i deras tankar och reaktioner och konstaterar att de är normala för den situation de upplevt Läraren betonar att man inte behöver reagera på ett speciellt sätt för att vara normal Läraren kan beskriva människors vanliga reaktioner i liknande situationer Man kan ge råd åt studerande vad de kan göra för att bättre greppa det som skett t.ex. prata med vänner och andra som står dem nära, göra ett besök på kyrkogården, skriva dikter eller dagbok, göra något tillsammans för de efterlevande Uppmana studerande att äta, sova och röra på sig för att stresshormonerna skall lämna kroppen och man på det sättet kan hjälpa sig själv att må bättre i sorgen Tala om att dödsfall kan påverka minnet och koncentrationen i flera månader d) Avslutningsfasen Läraren sammanfattar det man diskuterat och blickar framåt Planerar vad man t.ex. skall göra under begravningen Studerande ges möjlighet att t.ex. ställa frågor om de fortfarande funderar på något Läraren kan också uppmuntra studerande att komma och tala senare om de känner behov av att prata Kommer överens om att träffas igen (efter ca 4 veckor) Under samtalets gång är det viktigt att den som fungerar som iakttagare skall vara observant på om någon eller några av eleverna är särskilt starkt berörda och efteråt söka upp dessa studerande enskilt. Det är lika viktigt att vara observant på om det finns studerande som sitter helt eller delvis tysta under hela samtalet, de skall man också söka upp enskilt efteråt och kolla upp hur de mår. Även vårdnadshavarna/ närmaste anhörig bör informeras om att man ordnat ett debriefing tillfälle i deras studerandes grupp. d)6.vanliga krisreaktioner och krisens faser Vanliga krisreaktioner Chock, tvivel, förnekande det kan inte vara sant Rädsla, motstånd, förfäran, starka protester Apati och lamslagenhet Allt fortsätter som förr, fortsätter med sysslor som om ingenting hade hänt. Ångest, trygghetskänslan rubbas Rädsla för att någonting ska hända t.ex. åt den föräldern som finns kvar, att bli lämnad ensam, mörkrädd 19

Lättskrämd, ständigt beredd att möta risksituationer Starka minnesbilder som ansluter sig till händelsen Sömnsvårigheter, insomningssvårigheter, vaknar på natten, mardrömmar Depression, ledsenhet, längtan och saknad. Uttryck för det kan vara gråt och att ingenting är roligt. Det är normalt och viktigt att söka närhet till den döde genom att man t.ex. söker sig till sådana ställen där man varit tillsammans Vrede, utlopp för ilska, raseriutbrott, anklagande, hotande. Ett beteende som kräver uppmärksamhet Skuld, självförebråelse, skam. Tror att egna förehavanden eller tankar har föranlett dödsfallet Skuld över att inte sörja tillräckligt Skolsvårigheter, koncentrations- och inlärningssvårigheter. Störande beteende. Psykosomatiska symptom (huvudvärk, magont) Personlighetsförändringar, en glad och livlig ungdom kan bli tystlåten, tillbakadragen och undvikande Pessimistisk inställning till framtiden Tankar om orsak och avsikt, upplevelsen av orättvisa Utveckling och mognad, självupptagenheten minskar och empatin utvecklas Krisens faser Faserna följer nödvändigtvis inte logiskt tidsmässigt varandra. a) Chockfasen Uppträder när den oförutsedda krisen sker eller när man får vetskap om vad som hänt Psykiska reaktioner: informationsbehandlingen förändras t.ex. overklighetskänsla, iakttar från sidan, kan inte vara sant, förändrad tidsuppfattning, superminne, blockerade känslor Kroppsliga reaktioner: fysisk styrka kraftigare än normalt, ingen känsla av hetta, köld eller hunger, blockerad smärta Ovanliga reaktioner: Panik (kan skrika rakt ut och att bli lamslagen kan förekomma oberoende på olyckans karaktär), att tvångsmässigt försöka ta reda på allt om olyckan eller att ordna sina ägodelar Nyttan av denna fas är att försäkra att funktionsförmågan bibehålls vilket innebär att man fungerar mest ändamålsenligt för att upprätthålla livet och att skydda individen från information som psyket inte kan ta emot b) Reaktionsfasen Psykiska reaktioner: starka varierande känslor t.ex. gråtmildhet, lättnad över att man lever, rädsla och ångest, skuldkänslor, sökande efter skyldiga 20

Minnes- och koncentrations svårigheter: t.ex. tankarna avbryts, svårt att koncentrera sig och att pränta in saker i minnet, påträngande minnesbilder, nervös, känsla av att vara splittrad Kroppsliga reaktioner: darrningar, hjärtklappning, illamående, trötthet och sömnsvårighet Störningar i vardagen: förhållandet till det egna jaget och omgivningen sätts på prov Nyttan av denna fas är att lagrad information kan börja bearbetas, känslorna väcks till liv när den omedelbara faran är över, man blir öppen för vad som verkligen har hänt och dess betydelse för sitt eget liv c) Bearbetnings- och nyorienteringsfasen Minnes- och koncentrationssvårigheter förekommer fortsättningsvis Känslorna är jämnare Bearbetningen är mindre utagerande, sker mera på ett inre plan Nyttan med denna fas är att det ges utrymme för genomgång av rädslor och trauman, att kunna släppa taget om det som varit, att sörja och att blicka framåt och skapa nya förutsättningar c)7. Tiden efter Efter en oväntad traumatiserande händelse har man erfarenheter som berört både tanke och känslor. Stanna upp för att markera och delta, ge tid för att dela studerandes smärta. Var öppen och visa egen sorg, visa respekt för känslor. Tala om att det är smärtsamt men nödvändigt att arbeta sig genom sina känslor. Upplys om de vanliga reaktionerna, tala om att det är normalt att reagera. Var observant på studerandes olika reaktioner även en tid framöver. Sänk kraven på ämnesprestationer. Känslor, sorg, respekt och medkänsla kan behandlas och fördjupas i undervisningen. Förmedling av attityder. Bevara minnet av den döde genom att beröra händelsen när det faller sig naturligt, se på foton, söka närhet, ställa fram föremål som har anknytning till den döde Planera för fortsatt verksamhet i skolan Delta i ritualer, viktigt för de som har svårt att uttrycka sig verbalt. Besök t.ex. olycksplatsen. 21

22

BILAGOR BILAGA 1 Modellmeddelande Modell till WILMA meddelande som sänds till en avliden studerandes studiekamrater och deras vårdnadshavare Datum Vi har i dag till gymnasiet mottagit det tragiska beskedet att avlidit. Detta är naturligtvis något som vi alla berörs djupt av. Under de närmaste dagarna kommer vi därför att ägna mycket tid åt att samtala om det som hänt. Skolpsykologen och skolkuratorn kommer även att finnas på plats och en präst kommer att delta i minnesstunden här i skolan. Det är mycket viktigt att man också i hemmet kan tala öppet om det som hänt. Tveka inte att ta kontakt med oss på skolan för ytterligare upplysningar eller hjälp. Med vänliga hälsningar, Modell till WILMA meddelande som sänds till studerande och vårdnadshavarna om deltagande i begravning. Det är nu bestämt att kommer att begravas dagen den / kl.. Enligt överenskommelse med familjen kan vänner närvara vid begravningen. Deltagandet är givetvis frivilligt. Deltagandet kan vara av stor betydelse för bearbetningen av sorgen under den tid som följer. Rektor och grupphandledaren kommer att delta. Med vänliga hälsningar, 23