Miljökonsekvensbeskrivning

2017-12-12 Bild: Hitta.se Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om ny nätkoncession för befintlig luftledning mellan Storuman Umluspen, Storumans kommun, Västerbottens län

Projektorganisation: Vattenfall Eldistribution AB www.vattenfalleldistribution.se Telefonväxel: 08-739 50 00 Org.nr: 556417-0800 Tillstånd och rättigheter: Miljökonsekvensbeskrivning WSP Sverige AB Box 574/Jungmansgatan 10 201 25 Malmö www.wspgroup.se Beräkningar Vattenfall Eldistribution AB www.vattenfalleldistribution.se Uppdragsledare: (WSP) Miljökonsekvensbeskrivning: (WSP) Magnetfältsberäkning: (Vattenfall Eldistribution AB) Granskning: (WSP) Foton, illustrationer och kartor: Vattenfall Eldistribution & WSP Kartmaterial: Lantmäteriet MS2013/04895. Länsvisa geodata Länsstyrelsen 2

SAMMANFATTNING Vattenfall Eldistribution AB (sökanden) avser att ansöka om ny nätkoncession för linje (tillstånd) för befintlig luftledning mellan Storuman-Umluspen i Storumans kommun, Västerbottens län. Luftledningen är en viktig del i Vattenfalls regionnät och de överför el inom ett stort område till underliggande nät. Luftledningen är därför av stor betydelse för en fungerande elförsörjning till flera orter och landsbygden i regionen. Samråd har genomförts med Länsstyrelsen i Västerbottens län, Storumans kommun samt övriga myndigheter, organisationer och enskilt särskilt berörda samt allmänhet. Länsstyrelsen beslutade 19 oktober 2017 att verksamheten inte bedöms medföra någon betydande miljöpåverkan. Någon alternativ lokalisering eller utformning har inte utretts. I detta fall bedöms det inte vara aktuellt att utreda någon alternativ sträckning eller utformning då det rör sig om en befintlig luftledning som funnits på platsen under lång tid och i sin helhet sträcker sig i längs befintlig järnväg och helt löper parallellt med andra kraftledningar. En flytt av ledningen skulle ta ny mark i anspråk. Något krav på redovisning av alternativa platser och utformningar enligt miljöbalken föreligger inte. Befintlig sträckning och utformning av befintlig luftledning ligger i linje med lokaliserings-principen och rimlighetsprincipen i 2 kap. miljöbalken. Jämfört med nollalternativet anses befintlig luftledning vara mer lämplig. Nollalternativet innebär att ledningen tas ur bruk utan ersättande alternativ, vilket medför osäker elförsörjning för stora delar av området. Sökt alternativ utgörs av befintlig luftledning. Befintlig luftledning består av portalstolpar i trä med tre horisontellt monterade faslinor. Höjden på stolparna varierar mellan 10-18 m. Miljökonsekvenserna för sökt alternativ har bedömts enligt en femgradig skala utifrån aspekterna: markanvändning, bebyggelse och planer, resurshushållning, miljömål, miljökvalitetsnormer, naturmiljö, fåglar, skyddsvärda arter, rennäring, kulturmiljö, landskapsbild, friluftsliv, boendemiljö, hälsa och säkerhet samt infrastruktur. Vid ett nollalternativ skulle berörd luftledning tas ner, men påverkan skulle ändå bestå på grund av parallella luftledningar. Enligt genomförd konsekvensbedömning och med hänsyn tagen till att sökt alternativ är en befintlig luftledning bedöms sökt alterntiv medföra en obetyldig konsekvens för markanvändning, bebyggelse och planer, resurshushållning, miljömål, miljökvalitetsnormer, rennäring, kulturmiljö och friluftsliv, samt infrastruktur. Vidare bedöms sökt alternativ medföra en liten negativ konsekvens för naturmiljö, fåglar, landskapsbild samt boendemiljö, hälsa och säkerhet. Dock bedöms befintlig kraftledning med tillhörande skogsgata medföra en positiv konsekvens för övriga skyddsvärda arter. Samlad bedömning: Etableringen bedöms uppfylla kraven i de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken och medför inte att några miljökvalitetsnormer riskerar att överskridas. Sökt alternativ utgör inte heller något hinder för möjligheterna att nå uppsatta nationella miljömål. Sammantaget bedöms de negativa konsekvenserna vara små i relation till den positiva samhällsnyttan i form av säkrare och mer tillförlitligt elnät som den befintliga luftledningen medför, vilket motiverar att etableringen bibehålls i nuvarande utformning. 3

INNEHÅLL 1 INLEDNING... 7 1.1 Bakgrund... 7 1.2 Syfte och behov... 8 1.3 Vattenfall Eldistribution... 8 1.4 Disposition... 8 1.5 Metod för miljökonsekvensbeskrivning... 8 1.5.1 Begreppsförklaring... 8 1.5.2 Avgränsningar... 9 1.5.3 Bedömningsgrunder... 10 1.5.4 Samlad bedömning... 11 2 TILLSTÅNDSPROCESSEN... 12 2.1 Samråd... 13 2.1.1 Genomförda samråd... 13 2.2 Annan lagstiftning... 13 3 ALTERNATIVUTREDNING... 15 3.1 Nollalternativ... 15 4 TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 16 4.1 Luftledning... 16 4.1.1 Utformning av luftledning... 16 4.1.2 Uppförande av luftledning... 16 4.1.3 Markbehov... 16 4.1.4 Drift och underhåll... 17 4.1.5 Avveckling... 17 5 VAL AV ALTERNATIV... 19 5.1 Valt alternativ... 19 6 NULÄGE OCH FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER FÖR VALT ALTERNATIV... 21 6.1 Metod för konsekvensbedömning... 21 6.2 Markanvändning, bebyggelse och planer... 21 6.2.1 Hänsynsåtgärder... 23 6.2.2 Konsekvensbedömning... 23 6.3 Resurshushållning... 24 6.3.1 Hänsynsåtgärder... 24 6.3.2 Konsekvensbedömning... 24 6.4 Miljömål... 24 4

6.4.1 Hänsynsåtgärder... 24 6.4.2 Konsekvensbedömning... 25 6.5 Miljökvalitetsnormer... 25 6.5.1 Hänsynsåtgärder... 25 6.5.2 Konsekvensbedömning... 26 6.6 Naturmiljö... 26 6.6.1 Fåglar... 28 6.6.2 Övriga skyddsvärda arter... 28 6.6.3 Hänsynsåtgärder... 28 6.6.4 Konsekvensbedömning... 29 6.7 Rennäring... 30 6.7.1 Hänsynsåtgärder... 31 6.7.2 Konsekvensbedömning... 31 6.8 Kulturmiljö... 32 6.8.1 Hänsynsåtgärder... 32 6.8.2 Konsekvensbedömning... 32 6.9 Landskapsbild... 33 6.9.1 Hänsynsåtgärder... 33 6.9.2 Konsekvensbedömning... 33 6.10 Friluftsliv... 33 6.10.1 Hänsynsåtgärder... 33 6.10.2 Konsekvensbedömning... 33 6.11 Boendemiljö, hälsa och säkerhet... 34 6.11.1 Boendemiljö... 34 6.11.2 Elektriska och magnetiska fält... 34 6.11.3 Magnetfältsberäkning... 35 6.11.4 Hänsynsåtgärder... 36 6.11.5 Konsekvensbedömning... 36 6.12 Infrastruktur... 36 6.12.1 Hänsynsåtgärder... 36 6.12.2 Konsekvensbedömning... 36 7 SAMLAD BEDÖMNING... 37 7.1 Sammanfattning... 39 8 REFERENSER... 40 5

Bilagor 1. Kartor 2. Samrådsredogörelse 6

1 INLEDNING Vattenfall Eldistribution AB, hädanefter sökanden, avser att ansöka om ny nätkoncession för linje (tillstånd) för befintlig luftledning mellan Storuman och Umluspen, Storumans kommun, Västerbottens län. Inom ramen för en tillståndsansökan skall en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap. 1 miljöbalken tas fram. Detta dokument utgör ansökans MKB. I Bilaga 1 redovisas samtliga kartor som finns i detta dokument i större storlek. 1.1 Bakgrund Vattenfall har 2011 ansökt om förlängd nätkoncession för linje för en ca 1,2 km lång befintlig 40 kv 1 luftledning mellan Storuman-Umluspen. Den aktuella sträckningen byggdes år 1958, med en fullständig ombyggnation 1988. Den 16 december 2016 begärde Energimarknadsinspektionen (Ei) att ansökan skulle kompletteras enligt diarienummer 2011-101802. Med anledning av Eis kompletteringsbegäran har Vattenfall beslutat att ta fram en ny ansökan om förlängd nätkoncession för linje för aktuell sträckning som visas i kartan i Figur 1 (Bilaga 1). Figur 1. Översiktskarta över befintlig luftledningssträckning och sökt alternativ. 1 Medeldriftspänning 40 kv 7

1.2 Syfte och behov Ledningen är en viktig del i Vattenfalls regionnät och överför el inom ett stort område till underliggande nät. Ledningen är därför av stor betydelse för en fungerande elförsörjning till flera orter och landsbygden i regionen. 1.3 Vattenfall Eldistribution Vattenfall Eldistribution AB bedriver elnätsverksamhet i Sverige, och har cirka 900 000 kunder. Allt från mycket små kunder till landets största företag, såväl uttagskunder som producenter som matar in på Vattenfall Eldistributions elnät. Sammanlagt transiteras ca 71 TWh/år. Uppdraget är att ständigt förbättra pålitligheten och effektiviteten i företagets elnät, för att erbjuda kunderna hållbara och tillförlitliga energilösningar. Företaget bedriver ett omfattande miljöarbete och är ISO 14001 certifierat sedan 2005. Företaget har cirka 660 anställda, i huvudsak i Solna, Luleå och Trollhättan. Utöver detta upphandlas underhålls- och byggentreprenader, för ca 3 miljarder per år. Elnätet omfattar spänningsnivåerna 0,4-150 kv, indelat i lokalnät och regionnät. Den sammanlagda ledningslängden är cirka 177 000 km, vilket motsvarande ca 4 varv runt jorden. Företaget omsätter ca 9,3 miljarder och investerar årligen ca 3 miljarder i verksamheten. 1.4 Disposition I MKB:n beskrivs först metoden som används för att ta fram MKB:n, därefter beskrivs det ramverk som miljöbalken och annan relevant lagstiftning utgör. Vidare beskrivs den alternativutredning som genomförts och de tekniska förutsättningarna. Slutligen beskrivs nuläge, förväntade konsekvenser och den samlade bedömningen. 1.5 Metod för miljökonsekvensbeskrivning En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är ett centralt dokument som utarbetas under tillståndsprocessen och bifogas ansökan om tillstånd (nätkoncession). MKB:n är ett redskap för att lägga en grund för verksamhetens miljöhänsyn och utgör det beslutsunderlag som ger en samlad bedömning av verksamhetens miljöpåverkan. En MKB ska beskriva projektets direkta och indirekta effekter och konsekvenser för människors hälsa och miljö. 1.5.1 Begreppsförklaring Ett antal olika begrepp används i denna MKB för att analysera och beskriva luftledningens miljöpåverkan. Dessa beskrivs i Tabell 1 nedan. Tabell 1. Begreppsförklaring. Begrepp Aspekt Påverkan Konsekvens Hänsynsåtgärd Förklaring Den väsentliga fråga/intresseområdet/värdet som beskrivs, t.ex. naturmiljö, kulturmiljö, buller, emissioner, boendemiljö etc. Den förändring av miljö- och/eller hälsoaspekter som planerad verksamhet/åtgärd medför i jämförelse med nollalternativet. Kan vara av direkt eller indirekt karaktär på en nationell, regional och/eller lokal nivå. För att undvika eller för att minska negativa konsekvenser föreslås olika skyddsåtgärder. 8

1.5.2 Avgränsningar För att kunna göra en kvalitativ miljöbedömning/miljökonsekvensanalys och fokusera på just de frågor och aspekter som är viktiga i det aktuella fallet är det viktigt att avgränsa arbetet. I Figur 2 redovisas arbetsgången för denna MKB. Vilken påverkan orsakar verksamheten/åtgärden? Detta definierar vilket fokus bedömningen bör ha. Hur långt sträcker sig påverkan? Vilka skyddsvärda aspekter finns i omgivningen? Vilken status har skyddet? Hur relevant är verksamheten för den skyddsvärda aspekten? Prioritering för prövning Vad är viktigt för det specifika projektet? Figur 2. Illustration över arbetsgången gällande avgränsningar i MKB. I Tabell 2 nedan redogörs för avgränsningarna i denna MKB. Tabell 2. Avgränsningar i MKB:n. Avgränsning i sak Avgränsning i tid Rumslig avgränsning Miljökonsekvensbedömningen utgår från den befintliga sträckningen i Storuman, se vidare kapitel 5.1. Etableringen omfattar en 1,2 km lång befintlig luftledning med stolphöjder om 10-18 m beroende på terrängegenskaper. Ledningen består av portalstolpar med tre horisontellt monterade faslinor, se Figur 5. Stolparna är placerade med ett inbördes avstånd om ca 30-160 m och försedda med tre faslinor. Miljökonsekvensbeskrivningen utgår från den befintliga sträckningen av luftledningen till avslutad drift och nedmontering av ledningen. Den geografiska avgränsningen varierar beroende på vilken aspekt som påverkas. I första hand har den geografiska avgränsningen inneburit att aspekter har undersökts inom 100 m från ledningen på vardera sidan. Undantaget är för fåglar där en buffertzon på 500 m har använts vid konsekvensbedömningen. Fel! Hittar inte referenskälla.2 redovisas det tillvägagångssätt som leder fram till hur den geografiska avgränsningen bestäms. 9

1.5.3 Bedömningsgrunder Bedömningsgrunderna avser förklara vilka ramar som miljökonsekvensbeskrivningen har utgått från. I detta fall utgår bedömningsgrunderna från att, utifrån ett värsta fall-scenario ur miljösynpunkt, redovisa den planerade verksamhetens eller åtgärdens miljökonsekvenser. Vid en bedömning av vilken konsekvens den planerade verksamheten eller åtgärden har på de olika aspekterna sätts verksamhetens påverkan på aspekten i relation till aspektens värde, se Tabell 3. Bedömningen av den planerade verksamhetens påverkan på människors hälsa och miljö är kvalitativ. Påverkansgraden kan beskrivas enligt en femgradig skala: positiv konsekvens, obetydlig konsekvens, liten negativ konsekvens, måttlig negativ konsekvens och stor negativ konsekvens. Påverkan och/eller konsekvensen kan vara av både direkt och indirekt art och relatera till aspektens värde, men kan också ställas i relation till nationella, regionala och lokala miljömål, miljökvalitetsnormer samt nationella riktvärden, gränsvärden och gällande praxis. Exemplet i Tabell 3 ska ej ses som uttömmande. En samlad bedömning av verksamhetens eller åtgärdens totala miljöpåverkan görs i ett eget avsnitt där samtliga aspekter vägs samman. I den samlade bedömningen är det viktigt att påvisa viktningen mellan olika värden, dvs hur de vägs mot varandra. Tabell 3. Bedömningsgrunder för miljökonsekvensbeskrivningen. 10

1.5.4 Samlad bedömning En samlad bedömning av verksamhetens eller åtgärdens totala miljöpåverkan görs i ett eget avsnitt, se kapitel 7, där samtliga aspektrar/sakfrågor/parametrar vägs samman. I den samlade bedömningen är det viktigt att påvisa viktningen mellan olika värden, dvs hur de vägs mot varandra. 11

2 TILLSTÅNDSPROCESSEN För att bygga och använda elektriska starkströmsanläggningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) att nätägaren har ett särskilt tillstånd, en så kallad nätkoncession för linje. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen och tillstånd beviljas vanligtvis tills vidare med möjlighet till omprövning efter 40 år. En ansökan om koncession ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (nedan kallat MKB) som beskriver den påverkan och konsekvens som ledningen kan medföra för människors hälsa, miljön och hushållningen med naturresurser. Koncessionsansökan sänds till Energimarknadsinspektionen (nedan kallat Ei), som remitterar handlingarna till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden beslutar Ei om koncession (dvs tillstånd) ska erhållas. Vid ett eventuellt överklagande prövar markoch miljödomstolen frågan. Nätkoncession för linje gäller enbart ledningar och inte transformatorstationer. Behov av ny ledning eller förlängning av koncession Nätkoncession för linje krävs enligt ellagen Samrådsunderlag upprättas och samråd hålls Samrådsprocessen sammanfattas i en samrådsredogörelse Ei inhämtar yttranden från andra myndigheter och sakägare och Vattenfall ges tillfälle att besvara ev yttranden Ei begär in eventuella kompletteringar Ansökan och MKB lämnas in till Energimarknadsinspektionen (Ei) Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas Ei fattar beslut om tillstånd (nätkoncession) ska meddelas Eventuella överklaganden Beslutet vinner laga kraft Figur 3. Schematisk bild över tillståndsprocessen 12

2.1 Samråd Innan en MKB kan upprättas ställer 6 kap. 4 miljöbalken (1998:808) krav på att den som vill etablera en kraftledning skall samråda med länsstyrelse, kommun och enskilda som kan bli särskilt berörda. I de fall verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan skall samråd även hållas med övriga statliga myndigheter, organisationer och den allmänhet som kan antas bli berörd. Syftet med samråden är att samtliga berörda ska ges möjlighet att utbyta information gällande projektet. Den kunskap som insamlas under samrådsprocessen ligger till grund för projektets fortsatta utveckling och innehållet i MKB:n. 2.1.1 Genomförda samråd Samråd avseende nätkoncession genomfördes under perioden 25 augusti till 6 oktober 2017. Samrådsprocessen inleddes med inhämtning av underlagsmaterial för GIS-analyser. Underlaget hämtades från t.ex. Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. GIS-analyserna tillsammans med analyser av kommunens Översiktsplan samt sökningar i bl.a. Artportalen utgjorde sedan grunden för samrådsunderlaget. Samrådsunderlaget skickades den 25 augusti 2017 ut till Storumans kommun, Länsstyrelsen i Västerbotten samt övriga myndigheter via mail tillsammans med en inbjudan till skriftligt samråd. Lokala föreningar och verksamhetsutövare fick också motta samrådsunderlaget och inbjudan via mail den 4 september 2017. Samtliga lagfarna och taxerade fastigägare och delägare i samfälligheter fick via brev hemskickat en inbjudan till skriftligt samråd med en hänvisning till att samrådsunderlaget gick att hämta från sökandens hemsida. I inbjudan uppmanades de att skicka vidare informationen till eventuella hyresgäster eller arrendatorer. Övrig eventuellt berörd allmänhet blev informerad om samrådsprocessen och inbjudna att delta via annonser publicerade i Västerbottenskuriren, Folkbladet Västerbotten, Västerbottningen samt Lokaltidningen i Sorsele, Storuman, Vilhelmina, Dorotea, Åsele, Lycksele den 4-7 september 2017. Hela samrådsprocessen och inkomna yttranden beskrivs mer utförligt i samrådsredogörelsen i Bilaga 2. Länsstyrelsen i Västerbotten beslutade 19 oktober 2017 att aktuell luftledning inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Efter det att Sökanden tagit del av alla synpunkter har föreliggande MKB tagits fram. 2.2 Annan lagstiftning Förutom koncession behöver ledningsägaren även säkra rätten till marken. Eftersom det i aktuellt fall rör sig om en befintlig kraftledning finns markrättsliga avtal redan sedan tidigare. För fastighetsägaren innebär markupplåtelsen att marken förblir i fastighetsägarens ägo men att ersättning för intrånget erhölls genom ett engångsbelopp då avtalet upprättades. 13

Utöver nätkoncession för linje enligt ellagen och de bestämmelser som berörs i 6 kap. miljöbalken kan tillstånd eller dispenser även krävas enligt andra kapitel i miljöbalken eller enligt annan lagstiftning. Det kan t.ex. bli aktuellt att ansöka om tillstånd för eller anmäla vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken eller tillstånd/dispens från skyddat område enligt bestämmelserna i 7 kap. miljöbalken. Även bestämmelserna i kulturmiljölagen ska beaktas. 14

3 ALTERNATIVUTREDNING En miljökonsekvensbeskrivning ska i vissa fall innehålla en redovisning av alternativa platser för verksamheten, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med en motivering till varför ett visst alternativ har valts. Ett nollalternativ som innebär att planerad åtgärd inte genomförs skall även beskrivas. Länsstyrelsen i Västerbottens har beslutat om att verksamheten inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan, vilket innebär att det enligt 6 kap. 7 miljöbalken inte finns krav på att utreda alternativa lokaliseringar och utformningar. Vattenfall anser att alternativa lokaliseringar/sträckningar i detta fall inte är aktuella att utreda då det rör det sig om en relativt kort anslutningsledning till kraftstationen. Hela ledningen sträcker sig dessutom längs befintlig väg, järnväg och löper parallellt med andra luftledningar. En flytt av ledningen skulle ta ny mark i anspråk och riskera att bidra till att nya barriäreffekter uppstår, vilket i detta fall inte bedöms som miljömässigt motiverat. Befintlig ledning har dessutom funnits på platsen under lång tid och omgivande naturmiljöintressen har därmed anpassats till ledningen under denna tid. Ansökt verksamhet strider inte heller mot några områdesbestämmelser eller gällande detaljplaner. Till följd av detta bedöms en alternativ utformning inte heller vara aktuell att utreda. Utifrån denna bakgrund anser Sökanden att lokaliseringen av ansökt verksamhet, i form av befintlig sträckning av aktuell luftledning, får anses utgöra den bäst lämpade platsen för verksamheten i enlighet med 2 kap. 6 miljöbalken. 3.1 Nollalternativ Ett nollalternativ har som syfte att beskriva den påverkan som bedöms uppstå om den planerade åtgärden inte kommer till stånd. Nollalternativet innebär således att den aktuella ledningssträckan skulle tas ur drift, vilket skulle medföra att ett stort antal hushåll riskerar att bli strömlösa och att andra delar av elnätet riskerar att bli överbelastade. Vid eventuell nedmontering av den aktuella luftledningssträckningen skulle den visuella påverkan från berörd luftledning i området att upphöra. Det magnetfält som luftledningen ger upphov till skulle även upphöra. Dock löper aktuell ledning i sin helhet parallellt med andra ledningar, vilka fortfarande skulle ge upphov till både magnetfält och visuell påverkan. 15

4 TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 Luftledning 4.1.1 Utformning av luftledning Befintlig luftledning är byggd 1958 och ombyggd 1988. Nominell spänning är 45 kv och konstruktionsspänning är 52 kv. Medeldriftspänningen benämns som 40 kv i denna MKB. Ledningen består av 10-18 m höga portalstolpar med horisontellt monterade faslinor, se Figur 4. Fasavståndet mellan linorna är 2,6-5,1 m. Ledningsarean är 593x2 mm. Skogsgatan för regionledningar är normalt ca 30-45 m bred. Aktuell luftledning är byggd med saltimpregnerade trästolpar. Normalt placeras stolparna med ett avstånd (spannlängd) om 30-160 m beroende på topografin i området. Avståndet kan dock variera beroende på den markprofil som råder inom de olika delområdena längs med ledningssträckningen. Detta får till följd att spannlängden inom vissa delsträckor kan vara både något längre och något kortare än ovan angivet normalavstånd. Figur 4. Illustration av portalstolpe 4.1.2 Uppförande av luftledning Anläggning av ny ledning påbörjas generellt genom att en skogsgata röjs på de ställen längs ledningen där det förekommer mycket träd. Detta arbete utförs vanligtvis med t.ex. bandvagnar och grävmaskiner samt motorsåg. På vissa platser kan tillfartsvägar behöva anläggas vilket medför ytterligare intrång i skog och mark samt ytterligare transporter. Byggnation av en luftledning inleds generellt med att stolparna anläggs. Vid anläggning av trästolpar schaktas stolpbenen ner ca 2 m i marken och sedan återfylls schaktet. Efter att stolparna är uppförda monteras linorna med dragmaskin. 4.1.3 Markbehov Den yta som en luftledning tar i anspråk är bl.a. beroende av den terräng och de markområden som ledningen passerar. I åkermark och öppen mark utgörs markbehovet enbart av den yta som ledningsstolparna och eventuella stag tar i anspråk. I skogsmark krävs att en luftledning uppförs i en s.k. trädsäker ledningsgata som är fri från högväxande träd- och buskvegetation. Ledningsgatan utgörs av en skogsgata samt sidoområden. Kring aktuell luftledning med parallella ledningar krävs att skogsgatan har en bredd av ca 30-45 m för att säkerställa att ledningarna inte riskerar att komma i kontakt med vegetationen längs sträckningen. På så vis tillförsäkras att inga nedfallande träd kommer att orsaka elavbrott på ledningarna. 16

Det krävs även att vissa höga träd, så kallade kantträd, utanför skogsgatan i sidoområdena behöver avverkas för att inte riskera att dessa faller ner på ledningarna och orsakar elavbrott. Figur 5 visar en schematisk bild av en skogsgata. 4.1.4 Drift och underhåll Som nämnts ovan trädsäkras ledningen genom att träd och annan högväxande vegetation inte tillåts växa så nära ledningen att fallande träd kan skada linor, stag eller stolpar. En luftledning måste enligt starkströmsföreskrifterna besiktigas med bestämda intervall. Under en besiktning kontrolleras linor, stolpar, eventuella stag och jordtag. Ibland görs besiktningen från helikopter och vid andra tillfällen från marken. När det behövs kan delar av ledning rustas upp för att bibehålla en tillfredsställande säkerhet. I skogsmark behöver även ledningsgatan röjas och kantträd som vuxit sig för höga avverkas eller toppas. Det skogliga underhållet genomförs normalt med åtta års mellanrum men är beroende av hur tillväxten är i skogsgatan och kantzonen. Figur 5. Principskiss av en ledningsgata, dvs skogsgata med tillhörande sidoområde. 4.1.5 Avveckling Inför en rasering av luftledning kommer en ansökan om återkallelse om rasering att göras enligt gällande föreskrifter. I ansökan om återkallelse kommer följande ingå: Beskrivning av vilka delar den aktuella anläggningen består av, t.ex. fundament, kablar etc. samt vilka återställningsåtgärder som är aktuella för ledningens samtliga delar. För de delar av ledningsanläggningen som eventuellt planeras att lämnas kommer en redogörelse för anläggningsdelens påverkan på den lokala miljön att finnas. En beskrivning om anläggningsdelarna består av material som kan utgöra en risk eller skulle kunna ha påverkan på miljön (t.ex. kreosot) kommer finnas med. En bedömning av vilka risker som finns för att föroreningar sprids till ytvatten och grundvatten liksom en bedömning av vilken påverkan de kvarlämnade elledningsdelarna har på nuvarande och framtida markanvändning. 17

Beskrivning av den lokala miljön längs ledningssträckningen. Om det finns platsspecifika motstående intressen som krockar med eventuella återställningsåtgärder (t.ex. känslig natur- /kulturmiljö) kommer detta att anges. 18

5 VAL AV ALTERNATIV Som nämnts i kapitel 3 bedöms det i detta fall inte vara aktuellt att utreda någon alternativ sträckning eller utformning då det rör sig om en befintlig luftledning som funnits på platsen under lång tid, sträcker sig längs befintliga vägar och sin helhet löper parallellt med andra luftledningar. Länsstyrelsen i Västerbotten har även beslutat att ledningen inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i sin nuvarande utformning. En flytt av ledningen skulle ta ny mark i anspråk vilket inte bedöms som miljömässigt motiverat. Befintlig sträckning och utformning av luftledningen ligger i linje med 2 kap. 6-7 miljöbalken. Jämfört med nollalternativet anses befintlig luftledning vara mer lämplig. Nollalternativet innebär att ledningen tas ur bruk utan ersättande alternativ, vilket medför osäker elförsörjning för stora delar av området. 5.1 Valt alternativ Befintlig luftledning bedöms utifrån resonemang ovan vara mest fördelaktig och anges därmed som sökt alternativ. Den aktuella luftledningen är 1,2 km lång och lokaliserad i Storuman, längs tätortens sydvästra sida. Startpunkten är belägen i Umluspens kraftstation vid sjön Strömsundsavans södra spets. Ledningen sträcker sig söderut mellan järnvägen och Industrigatan, förbi Grusbacka industriområde och fotbollsplaner innan den viker österut och avslutas i en transformatorstation vid väg E45, se Figur 6 (Bilaga 1). Ledningen löper parallellt med två andra luftledningar, där den aktuella ledningen är den mittersta av dessa tre ledningar. Till öster om aktuell luftledning löper en 130 kv luftledning, vilken fortsätter söderut när den aktuella luftledningen ansluter till transformatorstationen vid väg E45. Till väster om aktuell luftledning löper en 40 kv luftledning. Det som definieras som sökt alternativ inom ramen för denna ansökan avgränsas av tidigare tillståndsgiven sträckning. Luftledningen består av portalstolpar med horisontellt monterade faslinor, se Figur 4. En kort sträcka är sambyggd med parallell 40 kv luftledning. Stolphöjder varierar mellan 10 och 18 m beroende på topografin i området. Stolparna är placerade med ett inbördes avstånd om ca 30-160 m och försedda med tre faslinor. Som tidigare nämnt är luftledningen en viktig del i elförsörjningen till Vattenfalls regionnät och överför el inom ett stort område till underliggande nät. Ledningen är därför av stor betydelse för en fungerande elförsörjning till flera samhällen och landsbygden i regionen. 19

Figur 6. Detaljkarta som visar valt alternativ i form av befintlig luftledningssträckning. 20

6 NULÄGE OCH FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER FÖR VALT ALTERNATIV En MKB ska, med hänsyn till verksamhetens art och omfattning, innehålla de uppgifter som behövs för att uppfylla syftet enligt 6 kap. 3 MB. Det innebär att en MKB ska identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö. I följande kapitel beskrivs de förutsättningar i form av intressen/aspekter som finns i det aktuella området för sökt alternativ samt de miljökonsekvenser som föreslagen verksamhet bedöms medföra för varje enskild aspekt. I Bilaga 1 finns även en karta med samtliga intressen. 6.1 Metod för konsekvensbedömning En MKB ska redovisa föreslagen verksamhets påverkan på människors hälsa och omgivande miljö. Utgångspunkten är att redovisa miljökonsekvenserna utifrån ett värsta fall scenario ur miljösynpunkt. Miljökonsekvensbedömningen är kvalitativ, men utgår dock i huvudsak från vissa ramar och påverkansgraden beskrivs i denna MKB utifrån en femgradig skala; positiv konsekvens, obetydlig konsekvens, liten negativ konsekvens, måttlig negativ konsekvens och stor negativ konsekvens, se Tabell 4 och även avsnitt 1.5. Tabell 4. Symbolförklaring bedömningsgrunder. Symbolförklaring Positiv konsekvens Obetydlig konsekvens Liten negativ konsekvens Måttlig negativ konsekvens Stor negativ konsekvens 6.2 Markanvändning, bebyggelse och planer Gällande Översiktsplan (ÖP) för Storumans kommun är från 2011. 2 Enligt den Fördjupade Översiktsplanen (FÖP) för Storuman och Stensele står markanvändningen längs sökt alternativ angiven som lätt industriverksamhet. Sökt alternativ är beläget på detaljplanelagd mark där området är betecknat som säkerhetsområde högspänningsledning och område för kraftverksändamål. Den järnväg som sträcker sig mer eller mindre parallellt med sökt alternativ är en del av inlandsbanan, sträckan mellan Gällivare och Östersund, och trafikeras främst av godståg. 3 Marken i luftledningens absoluta närområde består enligt Sveriges Geologiska Undersökning av berg och isälvseroderad oklassad jordart. 4 Sökt alternativ berör även grundvattenmagasinet i Luspsjön. 5 2 Storumans kommun, Översiktsplan (2011) 3 Trafikverket, Sveriges järnvägsnät - Inlandsbanan [2017-06-07] 4 SGU, Kartvisaren [2017-07-17] 5 SGU, Kartvisaren [2017-11-06] 21

Figur 7. Markanvändning och övriga intressen i området kring sökt alternativ. 6.2.1 Hänsynsåtgärder Inga hänsynsåtgärder med avseende på markanvändning, bebyggelse och planer bedöms vara nödvändiga. 6.2.2 Konsekvensbedömning Sökt alternativ går i sin helhet parallellt med två andra luftledningar, järnvägen och industriområdet. Det finns inte några bostadshus inom 100 m från sökt alternativ. Sökt alternativ strider inte heller mot några detaljplaner. Det bedöms inte föreligga någon risk för de potentiellt förorenade områdena inom 100 m från ledningen. Sökt alternativ bedöms inte påverka berörd grundvattenförekomst. Vid ett nollalternativ skulle sökt alternativ tas ner, men påverkan skulle ändå bestå eftersom det finns parallella ledningar. Sammantaget bedöms sökt alternativ medföra en obetydlig konsekvens för markanvändning, bebyggelse och planer. 23

6.3 Resurshushållning Sökanden är som tidigare nämnts certifierade enligt ISO 14001 och arbetar därför ständigt med att verksamheten ska bedrivas effektivt, resurssnålt och inte äventyra vår gemensamma miljö. Arbetet med detta sker bl.a. genom att krav ställs vid upphandlingar på att entreprenörer nyttjar fordon som uppfyller miljökrav, genom optimering av resor och transporter, god materialhantering, genom att ha god ordning och återanvända driftreserv, bedriva korrekt avfallshantering, löpande utbilda berörda samt genom uppföljning av att rutiner fungerar och följs. Vid eventuella framtida reparationer av luftledningen kommer de uttjänta eller trasiga delarna omhändertas för skrotning och materialåtervinning. I ett avvecklingsskede vid rasering av ledningen kommer det mesta av materialet att kunna material- eller energiåtervinnas. Detta bedöms vara i linje med hushållnings- och kretsloppsprincipen. 6.3.1 Hänsynsåtgärder Inga hänsynsåtgärder med avseende på resurshushållning bedöms vara nödvändiga. 6.3.2 Konsekvensbedömning Vattenfalls arbete med resurshushållning bedöms vara i linje med hushållnings- och kretsloppsprincipen enligt 2 kap. 5 miljöbalken. Sammantaget bedöms påverkan från sökt alternativ medföra en obetydlig konsekvens på resurshushållningen. 6.4 Miljömål Riksdagen har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål. Dessa anger, förenklat uttryckt, den miljökvalitet som ska uppnås i ett generationsperspektiv. Målen ger riktmärke och en fast struktur för det nationella miljöarbetet med uppföljning, utvärdering och förslag på förändringar. Utvärderingarna ger en bild över tillståndet i miljön och anger vilka åtgärder som krävs och vilka områden som ska prioriteras. Dessa mål ska vara vägledande vid fysisk planering och projektering. Följande mål har bedömts som relevanta för den nu aktuella ansökan: God bebyggd miljö Säker strålmiljö Grundvatten av god kvalitet 6.4.1 Hänsynsåtgärder Inga hänsynsåtgärder med avseende på miljömål bedöms vara nödvändiga. 24

6.4.2 Konsekvensbedömning Sökt alternativ bedöms inte utgöra något hinder för att nå målen God bebyggd miljö och Säker strålmiljö då inga bostäder finns inom 100 m från ledningen. Sökt alternativ ger upphov till ett magnetfält på 0,4 µt ca 15 m från ledningen (se avsnitt 6.11) vilket bedöms medföra obetydlig påverkan på brandstationen och närliggande verksamheter. Sökt alternativ bedöms inte heller medföra påverkan på grundvattenförekomsten i Luspsjön och där med inte utgöra något hinder att nå målet om Grundvatten av god kvalitet. Sammantaget bedöms sökt alternativ medföra en obetydlig konsekvens för möjligheterna att uppnå miljömålen. 6.5 Miljökvalitetsnormer Det finns miljökvalitetsnormer (MKN) för luftkvalitet, omgivningsbuller och vattenkvalitet. Föreliggande ansökan omfattas av MKN för ytvatten och grundvatten. Miljökvalitetsnormerna är juridiskt bindande och är kvalitetskrav som beskriver önskat tillstånd i miljön. Normerna används alltså för att reglera vilken miljökvalitet som ska uppnås vid en viss tidpunkt efter att åtgärder som är tekniskt genomförbara samt ekologiskt och ekonomiskt rimliga, har genomförts. Alla sjö-, vattendrag- och kustvattenförekomster får miljökvalitetsnormer som anger vilken ekologisk och kemisk status som ska nås och för grundvatten anger normerna den kvantitativa och kemiska status som ska nås. Om en miljökvalitetsnorm inte följs behöver åtgärder sättas in baserade på en samlad bild av påverkanskällor och hur effekter från dessa kan reduceras. Kommuner och myndigheter har vid planering, tillsyn och tillståndsgivning huvudansvaret för att normerna följs. 6 Statusen för sjön Storuman/Luspsjön är enligt VISS 7 klassad som otillfredsställande när det gäller ekologisk potential. Den kemiska statusen uppnår ej god. De största miljöproblemen för sjön är miljögifter och förändrade habitat genom fysisk påverkan. Kvalitetskravet på ytvattnet är god ekologisk potential till år 2027 samt god kemisk ytvattenstatus. Enligt VISS är både den kemiska och kvantitativa statusen god för grundvattenförekomsten i området kring ledningen. 6.5.1 Hänsynsåtgärder Då livslängden på en stolpe gått ut och stolpen ska bytas ut finns det möjlighet att välja ett annat material. Vid utbyte av stolpar i den befintliga regionnätsledningen placeras ny stolpe på samma plats som kasserad stolpe. Befintligt hål utnyttjas för montering av ny stolpe. Inga massor tillförs eller förs bort. Genom detta sker ingen spridning av kreosot utöver den tidigare placeringen. För att ytterligare undvika frisättning av miljögifter och näringsämnen samt förändring av habitat kan hänsynsåtgärder som nämns i avsnitt 6.6.3 vidtas. 6 Vattenmyndigheten Bottenviken, Förvaltningsplan 2016-2021 Bottenvikens vattendistrikt 7 Länsstyrelsen, VISS Vatteninformationssystem Sverige [2017-07-17] 25

6.5.2 Konsekvensbedömning Sökt alternativ bedöms med hänsyn tagen till föreslagna hänsynsåtgärder inte bidra till utsläpp eller ökad frisättning av näringsämnen och föroreningar eller bidra till förändrade habitat och därmed inte heller påverka möjligheterna att uppnå MKN för berörda vattenförekomster. Sammantaget bedöms därför sökt alternativ medföra en obetydlig konsekvens på miljökvalitetsnormerna för ytvatten och grundvatten. 6.6 Naturmiljö I Tabell 6 och Figur 8 redovisas utpekade naturmiljöer inom 100 m från sökt alternativ. För fåglar har en buffertzon på 500 m använts. Inga Natura 2000-områden eller naturreservat berörs av sökt alternativ. 115 m sydväst om luftledningen ligger Luspens naturreservat och 150 m norr om ledningens startpunkt i Umluspens kraftstation finns ett vattenskyddsområde vid Storumans vattentäkt. Några övriga berörda skyddsvärda naturmiljöer finns inte i luftledningens närområde. Tabell 6. Utpekade naturmiljöer inom 100 m från sökt alternativ Typ av intresse Namn Beskrivning Avstånd till luftledning Riksintresse för naturvård - geovetenskap Storuman - Luspnäset Spår i terrängen efter issjötappning med renspolade hällar och sedimentavsättningar 0 m 26

Figur 8. Utpekade naturmiljöer i närheten av sökt alternativ. Naturvårdsverket ansvarar i dag för urvalet, översynen och justeringar av riksintresseområden för naturvård. Av 1999 områden av riksintresse för naturvård i Sverige finns 131 i Västerbottens län. Vid urvalet av områden har naturtyper typiska för regionen prioriterats. Även områden med t.ex. geologiska former, sällsynta naturtyper för Sverige eller ovanliga internationellt sett har utpekats. De olika riksvärdena som ligger till grund för urvalet har delats in i odlingsmark, våtmark, geovetenskapliga riksvärden m.fl. Riksintresseområden för naturvård ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada områdenas värden. 8 8 Länsstyrelsen i Västerbotten, Riksintresseområden för naturvård, enligt 3 kap. 6 MB. [2017-10-11] 27

Riksintresseområdet för naturvård, Storuman-Luspnäset, som berörs av aktuell luftledning är av geovetenskapligt riksvärde. Riksvärdet beskrivs på följande sätt: Söder om Storumans samhälle finns spår i terrängen av en större issjötappning med både renspolade hällar och sedimentavsättningar. Vid den senaste isavsmältningen har Storblaikens massiv smält fram som en nunatakk med en kraftig spolning längs iskanten utefter västra sidan av bergsmassivet. Vid något tillfälle har också den dåvarande issjön Storuman dämts mot söder och till slut brutit igenom fördämningen (jord eller is) och tappats ner mot Stensele. Issjöns vattenyta låg troligen några meter högre än nuvarande sjöyta och vattnet från issjön följde den tidigare isälvens lopp. När iskanten sjunkit ner till den nuvarande Umeälvens tröskel, som låg längre än isälven, sänktes issjöns vattenyta och isälven sinade. Innan sjön på detta sätt fann sin naturliga ränna (den idag torrlagda fåran p.g.a. dammen) spolade vattnet fram på flera ställen, troligen i olika faser runt Luspberget, över Luspnäset och i västra kanten av samhället Storuman. Detta syns tydligt i form av renspolade hällpartier och block på grusavlagringar. Finkorniga sorterade sediment (silt och mo) fortsatte längst och avsattes som en tunn kappa över moränen i södra änden av Stenavan och Noansavan. 9 6.6.1 Fåglar Enligt Artportalen 10 har det år 2014 och 2015 har det observerats blå kärrhök och duvhök i området kring ledningen. Både blå kärrhök och duvhök är rödlistade som nära hotade (NT). 2015-2017 observerades även kungsfågel, stare och gråtrut, rödlistade som sårbara (VU), samt nötkråka (NT), ängspiplärka (NT) och den akut hotade fjällgåsen (CR). I maj 2017 rapporterades bergand (VU), svärta (NT), sädgås (NT) och spillkråka (NT). Inga häckande skyddsklassade sekretessarter finns rapporterade i området inom 500 m från ledningen. 11 Inte heller några fridlysta arter enligt Artskyddsförordningen finns rapporterade i ledningens närområde. 6.6.2 Övriga skyddsvärda arter Enligt Artdataportalen 12 finns inga övriga skyddsvärda eller fridlysta arter enligt Artskyddsförordningen rapporterade i närområdet kring sökt alternativ. 6.6.3 Hänsynsåtgärder Vid underhåll och reparationer kan påverkan minimeras med hjälp av hänsynsåtgärder som t.ex. att i möjligaste mån genomföra drift och underhåll vid torrare markförhållanden, i så stor utsträckning som möjligt köra på befintliga vägar, vara extra försiktig vid arbeten i närheten av vattendrag (t.ex. se till att buskar, träd och annan skyddande vegetation bevaras utmed stränder), anlägga mindre broar över vattendrag, köra med våtmarksanpassade fordon samt köra på stockmattor. Innan några åtgärder i känsliga miljöer genomförs kommer sökanden samråda med Länsstyrelsen enligt 12 kap. 6 miljöbalken. 9 Länsstyrelsen i Västerbotten, Riksintressen i Storumans kommun [2017-10-11] 10 SLU, ArtDatabanken, Artportalen, [2017-05-24 och 2017-05-31] 11 Mail SLU ArtDatabanken 2017-10-11 12 SLU, ArtDatabanken, Artportalen, [2017-05-31] 28

Då livslängden på en stolpe gått ut och stolpen ska bytas ut finns det möjlighet att välja ett annat material i känsliga områden. 6.6.4 Konsekvensbedömning Sökt alternativ är belägen inom en mindre del av ett riksintresseområde för naturvård. Dock går sökt alternativ i sin helhet parallellt med två andra ledningar, en järnväg och ett industriområde, varför luftledningen i sig inte bedöms ha någon större påverkan på riksintresset i jämförelse med nollalternativet. Sökt alternativ har också funnits på platsen under lång tid, och omgivande naturmiljöintressen har anpassats till ledningen under denna tid. Sökt alternativ bedöms inte påtagligt skada berört riksintresse. Den enda påverkan som kan uppstå på förekomsten av renspolade hällar och sedimentavsättningar i riksintresseområdet är i så fall vid drift och underhåll, och påverkan bedöms vara liten om hänsynsåtgärder enligt 6.6.3 vidtas. Sammantaget bedöms sökt alternativ medföra en liten negativ konsekvens för naturmiljön. 6.6.4.1 Fåglar Det finns inga rapporter om häckande skyddsklassade sekretessarter i området, dock har ett flertal skyddsvärda arter rapporterats t.ex. rasta eller flyga förbi området. Det är framförallt stora fåglar som örnar och berguvar som kan påverkas negativt av luftledningar då de är så pass stora att de kan nå två linor och därmed få ström i sig. Fågelkollisioner med luftledningar är mer vanliga i öppen terräng och i närheten av vattenmiljöer vilka ofta utgör intressanta häcknings- eller födosöksbiotoper. Det innebär en ökad frekvens av fåglar och potentiellt ökade kollisionsrisker. Kollisionerna beror ofta på att linorna inte är tillräckligt synliga i landskapet. Luftledningen kan på individnivå utgöra en viss risk för skada till följd av kollision med ledningen samt elskador. Dock har befintlig luftledning horisontellt monterade faslinor vilket innebär att risken för kollision är mindre än för ledningar med vertikalt monterade faslinor. Dessutom är aktuell ledning den mittersta av de tre parallellt gående luftledningarna, vilket betyder att risken för kollision är större för de ledningarna till öster och väster om aktuell ledning. Sammantaget bedöms sökt alternativ medföra en liten negativ konsekvens för fåglar. 6.6.4.2 Övriga skyddsvärda arter Inga övriga skyddsvärda arter finns rapporterade i ledningsgatan till sökt alternativ eller i närområdet. Idag är många av de växt- och djurarter som trivdes i det gamla odlingslandskapet hotade till följd av igenväxning. Sökt alternativ med tillhörande skogsgata bidrar till att hålla landskapet öppet och tillföra värdefulla biotoper för såväl flora som fauna. Att sökt alternativ med tillhörande skogsgata bidrar till att tillföra värdefulla biotoper för såväl flora som fauna bedöms som en positiv konsekvens. 29

6.7 Rennäring Sökt alternativ berörs av riksintresse för rennäring i enlighet med 3 kap. 5 miljöbalken. Hela luftledningen är belägen inom och på gränsen mellan Ubmeje och Vapstens samebyar. Ledningen går genom både Ubmejes och Vapstens årstidsland från förvinter till vår. I Figur 9 nedan redovisas rennäringsintressen i området. Enligt studier sammanställda av Sametinget störs renar av infrastruktur och undviker ofta luftledningar, allmänna vägar och övrig bebyggelse. Den starka hjorddriften anses förstärka renarnas reaktionsmönster i förhållande till störningar, eftersom det gör enskilda renar mer benägna att reagera i enhällighet med resten av hjorden. Om en ren undviker ett område finns det risk att fler renar gör det. Renar som inte är lika starkt knutna till hjorden reagerar ofta mer individuellt. 13 Merparten av de studier som fokuserar på lokala, direkta effekter av störningar visar på liten och kortvarig påverkan. På en regional skala kan det däremot framgå hur en barriär i landskapet påverkar renarnas totala användning av betesområdet. Det finns tydliga mönster i att både vilda och domesticerade renar undviker infrastruktur och mänsklig aktivitet på en regional nivå. 14 13 Sametinget, Renar och störningar mänsklig aktivitet och infrastruktur (2014) 14 Sametinget, Renar och störningar mänsklig aktivitet och infrastruktur (2014) 30

Figur 9. Karta över rennäringen i området kring sökt alternativ 6.7.1 Hänsynsåtgärder Inga hänsynsåtgärder med avseende på rennäring bedöms vara nödvändiga. 6.7.2 Konsekvensbedömning Sökt alternativ kan påverka renarna genom att de undviker området kring ledningen. Dock är luftledningen belägen i utkanten av Storumans tätort, mellan både andra befintliga luftledningar, ett industriområde, en järnväg samt en återvinningsanläggning vilket sannolikt innebär att renarna undviker området ändå. Av den anledningen bedöms just sökt alternativ i sig inte medföra någon påverkan på rennäringen i jämförelse med nollalternativet. Sökt alternativ består dessutom som tidigare nämnts av en befintlig luftledning som har funnits på platsen under lång tid och rennäringsintressena har under denna tid haft möjlighet att anpassas till ledningen. Sammantaget bedöms sökt alternativ medföra en obetydlig konsekvens för rennäringen i området. 31

6.8 Kulturmiljö Det finns inga kulturmiljöer, registrerade fornlämningar eller fornminnen inom 100 m från sökt alternativ, vilket illustreras i Figur 10 nedan. Figur 10. Kulturmiljöer och fornminnen i området kring sökt alternativ 6.8.1 Hänsynsåtgärder Inga hänsynsåtgärder med avseende på kulturmiljö bedöms vara nödvändiga. 6.8.2 Konsekvensbedömning Sökt alternativ bedöms inte påverka några kulturmiljöer eftersom det inte finns några kulturmiljöer eller fornlämningar inom 100 m. Sammantaget bedöms sökt alternativ medföra en obetydlig konsekvens för kulturmiljön i området. 32

6.9 Landskapsbild Storuman är en inlandskommun i mellersta delen av Norrland. Landskapet är till stor del skogbeklätt med inslag av sjöar, åar, mindre vattendrag och våtmarker. Topografin är varierad med både flackare och brantare partier. Landskapet kring sökt alternativ består främst av tallskog och skogsbeklädda berg och bär spår efter istiden i form av t.ex. jättegrytor, klipprännor och blockfält. Storumans tätort och industriområden ligger vid södra änden av sjön Strömsundsavan. Sökt alternativ sträcker sig söderut längs med industriområdet på den östra sidan och järnvägen på den västra. På andra sidan järnvägen breder skogsområdet ut sig. 6.9.1 Hänsynsåtgärder Inga hänsynsåtgärder med avseende på landskapsbilden bedöms vara nödvändiga. 6.9.2 Konsekvensbedömning Det är enbart inom öppnare marker som odlings-/beteslandskap, öppna våtmarker och sjöar, där långa utblickar ges, som luftledningen utmärker sig som en tydlig struktur i landskapet. Sökt alternativ sträcker sig i sin helhet parallellt med två andra luftledningar, järnvägen samt Grusbacka industriområde. Stolparna är förhållandevis låga (10-18 m beroende på topografin) och påverkan är avgränsad till lokal nivå på längre sikt utmärker sig inte sökt alternativ i landskapsbilden. Påverkan på landskapsbilden från sökt alternativ är därför begränsad i sammanhanget och vid ett nollalternativ skulle fortfarande övriga ledningar i samma ledningsgata ge upphov till visuell påverkan. Sammantaget bedöms sökt alternativ medföra en liten negativ konsekvens för landskapsbilden. 6.10 Friluftsliv Sökt alternativ är beläget 115 m nordöst om Luspens naturreservat, med järnvägen som skiljelinje. Mellan luftledningens startpunkt vid väg E45 och industriområdet finns två fotbollsplaner. Precis norr om Umluspens kraftstation ligger sjön Strömsundsavan. Skoteråkning är även förekommande i närområdet. Förutom detta sker inget direkt friluftsliv i området inom 100 m från ledningen. Något riksintresse för friluftsliv berörs ej av sökt alternativ. 6.10.1 Hänsynsåtgärder Inga hänsynsåtgärder med avseende på friluftsliv bedöms vara nödvändiga. 6.10.2 Konsekvensbedömning Det förekommer inte något friluftsliv i någon större utsträckning i närområdet kring sökt alternativ. Påverkan på friluftslivet är endast visuell då sökt alternativ delvis syns i landskapet. Luftledningen är i sig inget hinder för att utöva friluftsliv, snarare industriområdet och järnvägen. Sammantaget bedöms sökt alternativ medföra en obetydlig konsekvens för friluftslivet. 33

6.11 Boendemiljö, hälsa och säkerhet 6.11.1 Boendemiljö Inom 100 m från aktuell luftledning finns inga bostadshus, dock ligger en brandstation 55 m från ledningen. 6.11.2 Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer t.ex. vid generering, överföring och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas lätt av t.ex. växter och byggnadsmaterial. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus härstammande från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa och diskutera i denna MKB. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens variation. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledningarnas inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av normala byggnadsmaterial. I hus nära kraftledningar är mot den bakgrunden ofta magnetfälten högre än vad som är vanligt i övrigt. Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält dvs det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Så vitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten, som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, www.stralsakerhetsmyndigheten.se. Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. I stället har fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten- tagit fram en vägledning för beslutsfattare som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. 34