20 februari 2013 Dnr:13SV150 Kvalitets & Miljöstyrning Lars-Gunnar Reinius PROMEMORIA PROJEKTDIREKTIV Västerrts framtida avlppsrening INNEHÅLL PROJEKTBAKGRUND... 2 Inledning... 2 Brmma reningsverk... 2 Henriksdals reningsverk... 2 Framtida alternativ för avlppsvattenhantering i Stckhlm... 3 BESKRIVNING AV PROJEKTET/AVGRÄNSNINGAR... 4 MÅL OCH SYFTE... 5 Övergripande mål ch effektmål... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT NÅ MÅLEN... 6 GEOGRAFISKT OMRÅDE... 7 UTREDNINGSORGANISATION... 8 TIDSÅTGÅNG... 8 EKONOMI... 9 Investeringsutgifter... 9 Utredningsutgifter... 9 RISK... 9 Prjektrisker... 9 KOMMUNIKATION... 10 RAPPORTERING... 10
2(10) PROJEKTBAKGRUND Inledning Stckhlm växer med ca 1,5% per år, mtsvarande 15 000-20 000 persner per år, ch är därmed en av Eurpas snabbast växande städer. Sveriges åtagande enligt Baltic Sea Actin Plan, BSAP ch EUs vattendirektiv kmmer att resultera i skärpta reningskrav, främst med avseende på kväve ch fsfr för reningsverken. En förutsättning för stadens tillväxt är en fungerande avlppsrening sm kan möta framtidens krav. För Stckhlm Vattens avlppsvattenrening utgör stadens tillväxt ch de skärpta kraven en str utmaning sm kmmer att medföra stra investeringar i såväl reningsverken i Brmma ch Henriksdal sm i det delägda reningsverket i Himmerfjärden. Brmma reningsverk Brmma reningsverk renar avlppsvatten från de västra delarna av Stckhlm, Sundbyberg ch delar av Järfälla ch Ekerö. Reningsverket är det femte största verket i landet. Brmma reningsverk består av två delar, Åkeshv ch Nckeby. Åkeshvsanläggningen är Stckhlms äldsta reningsverk ch tgs i drift 1934. Brmmaverket har byggts ut ch mderniserats ett flertal gånger. På 1960-talet byggdes den bilgiska reningen insprängd i berget i Nckeby. Åkeshvsanläggningen sm ligger van jrd byggdes in på 1970-talet på grund av klagmål från de kringbende. På 1990-talet byggdes Nckeby ut med ett filtersteg. Utsläppspunkten för Brmma reningsverk var tidigare i Nckebysundet. Sedan slutet på 1980-talet så leds det renade vattnet genm en brrad tunnel till Saltsjön via en värmepump i Slna för prduktin av fjärrvärme. Idag är 330 000 persner anslutna till Brmma reningsverk ch anslutningen ökar med ca 1,5% per år. I upptagningsmrådet planeras en förtätning av Västerrt Prmenadstaden med en beflkningsökning på över 50 000 persner. Även anslutna kmmuner planerar för en kraftig beflkningsökning. I direkt anslutning till verket planeras för en mdaning av Brmmaplan. Tillsammans med Explateringskntret ch Stadsbyggnadskntret har Stckhlm Vatten utrett hur nära reningsverket nya bstäder kan byggas. Nrmalt för reningsverk används avståndet 200 m sm skyddsavstånd till bstadsbebyggelse. Genm att bygga in eller flytta luktalstrande verksamhet in i bergrum kan skyddsavståndet eventuellt minskas till 100 meter från fastighetsgräns. Länsstyrelsen har inte givit sitt gdkännande till denna minskning av skyddsavståndet. Henriksdals reningsverk Henriksdals reningsverk renar avlppsvatten från framförallt det centrala ch södra Stckhlm samt kmmunerna Nacka, Tyresö, Haninge ch Huddinge. Henriksdals reningsverk invigdes 1941. När verket byggdes ut 1953 fördubblades kapaciteten. Sedan dess har reningsverket byggts ut i etapper med bland annat kemisk ch bilgisk rening. Under 1990-talet gjrdes den senaste utbyggnaden. Detta för att förbättra kväve- ch fsfrreningen. Den senaste utbyggnaden, sm avslutades under 2011, innebar att en ny grvrening anlades i berget ch att mttagningsstatinen för externt rganiskt material flyttades från gårdsplanen in i en ny berganläggning. Med den nya mttagningen kan
3(10) verket öka bigasprduktinen. Dessutm kmmer reningsverkets trafik i bstadsmrådet på Henriksdalsberget att upphöra ch reningsverkets luktpåverkan på mgivningen i Hammarbysjöstad minimeras. Idag är cirka 770 000 persner anslutna till Henriksdalsreningsverk. Likt Brmma reningsverk står anläggningen inför kmmande framtida utmaningar från ökad anslutning ch skärpta reningskrav. Stckhlms anslutning till SYVAB Stckhlms sydvästra delar är idag anslutna till SYVAB, Himmerfjärdsverket. Från Stckhlm är ca 90 000 persner anslutna, varav 62 000 p ansluts via Elshäll ch 27 000 p ansluts via Segeltrp. Himmerfjärdverket står inför samma situatin sm Brmmaverket. SYVAB har uppskattat investeringskstnaden de kmmande 4 åren till 1,2-1,5 miljarder kr för att klara reningskraven. Framtida alternativ för avlppsvattenhantering i Stckhlm Ett avlppsreningsverk blir aldrig färdigt. Anläggningarna byggs ut successivt allt eftersm belastningen ökar ch kraven på verksamheten skärps. I ett avlppsreningsverk hanteras tre prdukter, avlppsvatten ch slam samt bigas, sm alla har sina speciella krav. En förutsättning för en frtsatt verksamhet är att reningsverket kan utvecklas ch byggas ut för kmmande framtida förutsättningar. Skärpta krav på avlppsvattenreningen innebär traditinellt en utökning av prcessvlymerna. Alternativt kan ny teknik införas, vilket fta är förknippat med en ökad energiförbrukning. För slam kmmer hygienisering att krävas före jrdbruksspridning. Även trkning ch förbränning finns med sm alternativ till dagens hantering. Efterfrågan på bigas är str ch reningsverken i Stckhlm är den största prducenten i reginen ch lika sätt att öka prduktinen planeras. För att möta de kmmande kraven på verksamheten ch den ökande belastningen krävs mfattande investeringar på både Brmma ch Henriksdals reningsverk samt hs SYVAB. Mt bakgrund av de stra investeringarna sm krävs ch den planerade förtätningen av bstäder runt Brmma reningsverket har lika vägval studerats för reningen av avlppsvatten från Västerrt. Tillfället att välja väg finns nu. Om inget beslut fattas m val av väg så kmmer Brmmaverket byggas ut för att vara kvar under lång tid. De studerade vägvalen ch dess för- ch nackdelar är 1. Brmmaverket finns kvar ch byggs ut för skärpta krav ch för att minska påverkan på mgivningen Investeringskstnad för att bygga m Brmma uppgår till 1 miljard kr. Det är säkert hur länge verket kan finnas på denna plats eftersm Stckhlm växer ch Västerrt är ett mråde sm kmmer att förtätas. Byggande av bstäder begränsas av reningsverket ch dess skyddsavstånd. 2. Brmmaverket läggs ner ch avlppsvattnet leds till en ny plats där ett nytt verk byggs
4(10) Det är svårt att finna en plats för ett helt nytt reningsverk. Förmdligen får placeringen bli långt från Stckhlm, vilket innebär stra investeringar i tunnlar ch reningsverk. Samrdningsvinster med befintliga anläggningar är små. Bstäder kan byggas på reningsverkets fastighet ch inm skyddsmrådet. 3. Brmmaverket läggs ner ch avlppsvattnet leds till Himmerfjärdsverket sm byggs ut för denna belastning En ny tunnel byggs från Brmma till Alby därefter används befintlig tunnel till Himmerfjärdsverket. Himmerfjärdsverket byggs ut till dubbla kapaciteten. Stckhlm är inte ensam ägare av SYVAB vilket kmplicerar ch fördröjer prcessen. Ny recipient för avlppsvattnet från Brmma kan medföra svårigheter med tillståndsprcessen. Bstäder kan byggas på reningsverkets fastighet ch inm skyddsmrådet. 4. Brmmaverket läggs ner ch avlppsvattnet från Västerrt leds till Henriksdalsverket sm byggs ut för denna belastning Ny tunnel byggs från Brmma till Henriksdal. Tunneln kan lösa kapacitetsprblem i söderrt ch därmed minska bräddningar från ledningsnät med 50%. Tunneln möjliggör även att den del av Stckhlm sm leds till SYVAB istället leds till Henriksdalsverket. Byggandet av tunneln innebär en tillståndsprcess ch en tunneldrivning sm trligen är tidskritiskt för prjektet. Samma recipient sm idag medför ingen förändring jämfört med alternativet att Brmma är kvar. Bstäder kan byggas på reningsverkets fastighet ch inm skyddsmrådet. En svårighet med detta alternativ är att säkra tillgängligt berg för tunnel ch utbyggnad av verk samt att även tillgdse ytterligare framtida behv för expansin av anläggningen. BESKRIVNING AV PROJEKTET/AVGRÄNSNINGAR Prjektet syftar till att utreda lika alternativ för Västerrts framtida avlppsvattenhantering. Utredningen kmmer att studera lika alternativ för hur Stckhlm Vattens två befintliga reningsverk kan samverka med övriga möjligheter. Fkus kmmer att läggas på den tekniska genmförbarheten, recipientpåverkan ch eknmi för de lika alternativen. Jämförande investerings-, drift- ch underhållskstnadskalkyler kmmer att tas fram. I utredningen kmmer prcesslösningar sm tar höjd för inte bara nu aktuella nya krav utan även för att nå ännu bättre rening, för krav sm kan kmma i framtiden, att studeras. Utgångspunkten är att verket skall nå mycket gd rening men ckså vara så flexibel att kmmande generatiner kan anpassa verket efter tidens krav. Behandling av matavfall vid rötanläggningarna vid Brmma ch Henriksdal kmmer ej att belysas i denna rapprt utan kmmer att utredas i senare skeden. Gällande avtal sm Stckhlm Vatten har med externa parter anses dessa ej styrande för beslutsgången ch kmmer ej att detaljstuderas i denna utredning. Detta är dck en viktig fråga sm kmmer att leva vidare till kmmande utredningar.
5(10) Hur finansieringen i detalj ska ske överenskmmes i särskild rdning med Stadshus AB när alternativ valts ch kapitalbehvet slutgiltigt fastlagts. Eventuellt kan prjektet erhålla bidrag från infrastruktur- ch miljöfnder. Detta kmmer att utredas i ett senare skede ch ingår ej i utredningen. MÅL OCH SYFTE ÖVERGRIPANDE MÅL OCH EFFEKTMÅL Målet med utredningen är att ta fram ch jämföra lika alternativ för Stckhlms framtida avlppsvattenhantering. Målet är att ha en avlppsvattenhantering sm ska klara nya reningskrav med gd marginal ch även blicka framåt mt ytterligare en skärpning av kraven. Utredningen skall utgöra underlag för ett kmmande inriktningsbeslut. Utredningen kmmer att utföras sm en förstudie ch följande huvudrubriker ska ingå ch redvisas för de lika alternativen: Reningsverket Ledningsnät Teknisk beskrivning av föreslagen lösning, genmtänkt utfrmning med en klar bild av vattnets väg. Utredningen måste visa att det är tekniskt genmförbart. Temprära lösningar för att klara rening under mbyggnad Kstnader med kalkyler på vad sm ingår i de lika anläggningsdelarna. Driftch underhållskstnader. Beskrivning av genmförande ch tidplan. Knsekvenser för reningen, risker ch möjligheter. Avveckling av BRV, genmförande ch beskrivning av vad sm blir kvar. Teknisk beskrivning av föreslagen lösning, genmtänkt utfrmning med en klar bild av vattnets väg. Utredningen måste visa att det är tekniskt genmförbart. Temprära lösningar för att eventuellt tidigarelägga tidpunkten för överledningen av hela eller delar av flödet Kstnader, specificerade kalkyler på vad sm ingår i de lika mmenten. Beskrivning av genmförande ch tidplan, Kapacitetsbegränsningar, bräddningar, risker ch möjligheter, Miljöknsekvenser Recipienten, utsläpp, bräddningar. Frågr under byggtiden. Påverkan på mgivning, lukt buller mm.
6(10) Avtal Tillståndsfrågr, reningsverk ch ledningsnät. Avtal sm påverkas av åtgärder i de lika alternativen redvisas ch knsekvenser beskrivs. Utredningen kmmer att beskriva en teknisk genmförbar lösning. Andra lösningar kmmer att utredas parallellt med denna utredning. Detta medför att m andra tekniska lösningar är fördelaktiga kan de kmma att bli aktuella vid ett slutligt val av lösning. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT NÅ MÅLEN Utredningsarbetet kmmer att genmföras i största möjliga mån av externa knsulter, med uppbackning ch styrning från persnal på Stckhlm Vatten. Detta förutsätter tillgänglighet till ramavtal för upphandling av knsulter, möjlighet att mstrukturera den interna rganisatinen inm Stckhlm Vatten efter behvet utan att pågående prjekt blir lidande.
GEOGRAFISKT OMRÅDE Nedan visas en principskiss över tunnelsträckning samt dispsitin av anläggningsdelarna för de fyra alternativen. 7(10)
8(10) UTREDNINGSORGANISATION VD beställare Styrgrupp Prjektledare Knsult A L K U Delprjektledare Delprjektledare Delprjektledare Delprjektledare Arbetsgrupp Knsult Arbetsgrupp Knsult Arbetsgrupp Knsult Prjektet kmmer att ägas ch drivas av Stckhlm Vatten AB. Beställare för prjektet är VD Gösta Lindh. Prjektledare tillsätts av VD. Delprjektledare tillsätts från respektive avdelning. Prjektet kmmer att drivas i huvudsak sm en knsultutredning där Stckhlm Vatten bistår med kunskap m relevanta anläggningar ch system. TIDSÅTGÅNG Beslut m utredningsprjektet tas på Stckhlm Vatten styrelsemöte 2013-03-07 ch Stadshus AB 201303xx. Utredningen skall vara klar så att ett inriktningsbeslut kan tas under 2013. Ungefärlig tidplan: Feb -13: Förutsättningar, uppstart av prjektrganisatin Mars 13: Utredningsbeslut, upphandling knsulter April -13: Start knsultinsats Augusti -13: Knsultuppdragen sammanställs ch avslutas September-13: Utredningen presenteras för Stckhlm Vattens styrelse sm beslutar m inriktning Dec 13: Inriktningsbeslut i staden
9(10) EKONOMI INVESTERINGSUTGIFTER Investeringskstnaderna uppskattas ttalt till mellan 3-5 miljarder kr. En nedläggning av Brmmaverket skulle innebära att ett markmråde m ca 200 000 m² frigörs för explatering. Markmrådets värde beräknas till ca 2 300 2 500 MSEK sm kan medverka till en gynnsam finansiering av prjektet. Prjektet medverkar i hög grad på Stadsbyggnadskntrets möjligheter att utveckla mrådet kring Brmmaplan. UTREDNINGSUTGIFTER Utredningarna ch tillhörande undersökningar uppskattas budgetmässigt till 7 miljner kr. Utredningspengarna hanteras genm mpriritering av verksamheten på Stckhlm Vatten. RISK PROJEKTRISKER De lika alternativ sm berörs av utredningen innehåller i sig risker. Dessa kmmer att belysas i utredningen ch förtydligas även i senare skeden av prjektet. Olika mment såsm utbyggnad av verk ch tunnlar tar lika lång tid att färdigställa. Temprära lösningar kan därmed bli nödvändiga för att hantera de situatiner sm kan uppstå. Generellt sett kan den största säkerheten i prjektet identifieras till de alternativ sm innehåller överledningen av avlppsvatten. Kstnaden för detta är i hög grad berende på förutsättningar längs med sträckningen för överledningen. Bergkartering, getekniska undersökningar ch jämförelse med andra tunnel- ch ledningsprjekt i reginen minskar riskerna. I de alternativ befintliga anläggningar ska utökas är tillgängligt bergutrymme kritiskt. Detta gäller främst Brmma ch Henriksdals reningsverk. Genm bergkartering kan tillgängliga utrymmen säkras upp. Detta blir en av de första aktiviteterna i utredningen. Om bergkarteringen visar på ett för alternativet icke fördelaktigt resultat måste detta beaktas i valet av teknisklösning för anläggningen. Nya tekniska lösningar innebär i sig en risk, men kmmer att utvärderas i försök innan en fullskalig implementering. I det fall utredningen visar på användning av nya tekniska lösningar sm inte är välkända i Sverige kmmer försök i pilt- ch fullskala att öka kmmer att inledas snarast. Kunskapsinhämtning från internatinella sammanhang blir ckså en viktig del av det frtsatta arbetet. Några av föreslagna alternativ innebär att en risk i ch med att reningen av allt avlppsvatten i staden hamnar på ett ställe ch därmed att störningar får stra
10(10) knsekvenser. Det är mycket viktigt att denna risk minimeras genm att verket delas upp i separata anläggningsdelar sm kan drivas berende av varandra. Därmed kan verket ses sm flera verk. Det är ckså nödvändigt att det alternativ sm väljs kan säkras för framtida expansin ch utveckling. Det skall ej finnas hinder för kmmande generatiner att utveckla verksamheten efter tidens krav. Kmpetensen ch resurserna för denna typ ch strlek på prjekt är begränsade. Det gäller både internt på Stckhlm Vatten, hs knsulter ch inm byggindustrin. Tillståndsprcessen både för byggfasen ch för villkren för verksamheten kan medföra förseningar. Avtal med externa parter kan försvåra genmförandet. Tillståndsfrågr kan alltid innebära en risk. Tidigt samråd med tillsynsmyndigheterna kan minska denna risk. Alla avtal med grannkmmuner, gasblag mfl. behöver med största sannlikhet mförhandlas. KOMMUNIKATION Omfattningen av detta prjekt gör att det, ur många synvinklar, är ett både natinellt ch internatinellt sett mycket intressant prjekt. Intresset kmmer att vara mycket strt från branschen i helhet särskilt med aspekter kring nyteknik ch genmförande av tekniskt kmplicerade mment. Efter inriktningsbeslut kmmer en kmmunikatinsansvarig utses för prjektet. Den kmmunikatinsansvariga kmmer att ha det övergripande ansvaret för den externa kmmunikatinen. I respektive delprjekt kmmer delprjektledaren att ansvara för kmmunikatinen till interna ch externa intressenter. RAPPORTERING Prjektdirektivet har upprättats i samråd med Stadshus AB. Prjektdirektivet ska utgöra underlag för utredningsbeslut ch att m detta prjektdirektiv gdkänns ska prjektet utredas vidare inför ett inriktningsbeslut.