Onkologirapport från Svenska kolorektalcancerregistret. maj 2018

Onkologirapport 2016 från Svenska kolorektalcancerregistret maj 2018

Beställningsadress Regionalt cancercentrum Norr Norrlands universitetssjukhus SE-901 85 UMEÅ Tel 090-785 19 90 Mailadress - rccnorr@vll.se Rapporterna kan laddas ner från rapporter 2017 Regionalt cancercentrum Norr, sjukvårdsregionen

Innehållsförteckning Kapitel 1: Inledning.......................................... 1 Kapitel 2: Förklaringar/Definitioner................................. 2 Kapitel 3: Organisation av styrgrupp................................ 3 Kapitel 4: Neo-adjuvant/adjuvant onkologisk behandling.................... 4 4.1 Strålbehandling...................................... 4 4.2 Kemoterapi......................................... 16 Kapitel 5: Generaliserad onkologisk behandling......................... 29

KAPITEL 1 Inledning Detta är den fjärde onkologirapporten för kolorektalcancer från Svenska Kolorektalcancerregistret. Registret har varit igång sedan 1995, då man började registrera rektalcancer. Sedan 2007 ingår även koloncancer i registret. Fram till dess registrerades icke-kirurgiska behandlingar i mycket begränsad omfattning, huvudsakligen huruvida preoperativ strålbehandling hade getts eller inte. Kring 2007 utarbetades en separat blankett för neoadjuvant och adjuvant onkologisk behandling, som sedan 2009 har fyllts i med tillfredsställande täckningsgrad. 20 lanserades en blankett rörande onkologisk behandling av generaliserad kolorektal cancer, först i några regioner och sedan 2013/2014 har den fyllts i med rimligt acceptabel täckningsgrad i hela landet. Fr.o.m. 2017 används en kombinerad onkologiblankett som täcker både (neo)adjuvant terapi och behandling av generaliserad sjukdom. Såväl den neoadjuvanta som den adjuvanta behandlingen kan pågå upp till cirka ett halvt år och kan vara skild tidsmässigt från det kirurgiska ingreppet med upp till några månader. På grund av detta kommer en rapport som ska vara färdigställd under våren efter ett kalenderår inte uppnå fullständig täckning för det året. Av den anledningen är onkologirapporten fördröjd ett år jämfört med kirurgblanketten. När det gäller generaliserad sjukdom så är registreringen fortfarande långt ifrån heltäckande, delvis pga logistiska och blankett-tekniska problem. Huvuddelen av patienterna i registret är sådana med synkrona fjärrmetastaser, medan patienter som fått fjärrmetastaser senare i förloppet, dvs metakron fjärrmetastasering, till stor del saknas i registret. Detta är förstås en stor brist och begränsar våra möjligheter att dra slutsatser angående behandling av metastaserad kolorektal cancer. Förhoppningen är att detta ska bli bättre med de nya blanketterna. En annan förklaring till ofullständig registrering av onkologiska medicinska behandlingar är den tidsmässiga komplexiteten, jämfört med andra åtgärder. Kirurgi sker som regel vid ett tillfälle och strålbehandling ges under en begränsad period; några dagar upp till drygt fem veckor. Medicinsk behandling av generaliserad sjukdom ges däremot under halvår till många år vid återkommande tillfällen i olika behandlingslinjer, ofta med kortare eller längre behandlingspauser emellan. Det är därför en logistisk utmaning att få registreringen av samtliga behandlingsomgångar fullständig. Att få detta att fungera är med dagens IT-system mycket tids- och resurskrävande. Önskvärt vore att få en automatisk dataöverföring från journalsystem till kvalitetsregister, vilket det jobbats på under många år, hittills utan synbara resultat. Årets onkologirapport är väldigt lik fjolårets, beträffande utformning och urval av tabeller och figurer. Eftersom det först är efter 2012-2013 som täckningsgraden är acceptabel så har vi hittills mestadels redovisat användande av olika medicinska behandlingar sammanslaget för flera år. Detta är i vissa fall av relativt begränsat intresse. Intressantare är att beskriva tidstrender från år till år, vilket vi planerar att göra i nästa rapport, då vi kommer att ha fem årskohorter att studera. Ytterligare tabeller och figurer finns innanför inloggning på INCA: https://rcc.incanet.se/login. Denna rapport är framtagen av onkologrepresentanterna från, och i samarbete med Lena Nathanaelsson och Erik Lindberg vid Regionalt Cancercentrum Norr och baseras på datauttag från Svenska kolorektalcancerregistret på INCA-plattformen 2018-01-08. Onkologirapport 2016 1

KAPITEL 2 Förklaringar/Definitioner Diagnosår: I onkologirapportens avsnitt om adjuvant behandling avses diagnosår. Diagnosår respektive kemostartår: I onkologirapportens avsnitt om behandling vid generaliserad sjukdom anges två olika tidsangivelser. För flertalet uppgifter är rapportåret detsamma som diagnosåret. Detta för att kunna beskriva vad som hänt med individerna diagnosticerade ett visst år. För de uppgifter som rör val av läkemedel hänförs uppgifterna i stället till det år läkemedelsbehandlingen startade (kemostartår). Många behandlingar vid metastaserad cancer kan starta många år efter det att primärdiagnosen ställdes, antingen pga. att metastaserna diagnosticerades först flera år senare (metakrona) eller pga. att patienten fått behandling i flera omgångar under något eller några års tid. Val av behandling måste betraktas i ljuset av den kunskap som finns då behandlingen startade, inte då primärtumören diagnostiserades. Preoperativt stråldatum: I första hand preoperativt stråldatum från onkologblanketten, i andra hand preoperativt stråldatum från kirurgblanketten (dvs stråldatum från kirurgblanketten när stråldatum saknas på onkologblanketten). Stråldatum på onkologblanketten finns registrerat från och med år 2009 och på kirurgblanketten till och med 2012. Preoperativ strålbehandling: I första hand är uppgiften om preoperativ strålbehandling, ensamt eller med cytostatika hämtats från onkologblanketten, i andra hand från kirurgblanketten om uppgift saknas på onkologblanketten. I figurerna 4- ingår all radioterapi i begreppet preoperativ strålbehandling medan i figuren 11 och framåt har en uppdelning skett utifrån hur strålbehandlingen givits (från onkologblanketten). Stråldos: Kort stråldos: Dos=5, fraktioner=4-5 Lång stråldos: Dos=1.7-2.3, fraktioner=20-30 Strålgrupper: Ej preop strål: preop strål=nej och radiokemoterapi=nej Kort strål: preop strål=ja och kort stråldos Lång strål enbart: preop strål=ja, lång stråldos, preop cyt=nej/uppgift saknas och radiokemoterapi=nej/uppgift saknas Radiokemoterapi: radiokemoterapi=ja och preop strål=nej/uppgift saknas Typ av behandling: Cyt enbart: preop cyt=ja, radiokemoterapi=nej och preop strål=nej kort strål + cyt: preop cyt=ja, preop strål=ja och kort stråldos CRT + cyt: preop cyt=ja, radiokemoterapi=ja, preop strål=nej och tid mellan strål och cyt ska vara minst 7 dagar M-stadium: I första hand cm, i andra hand pm (dvs pm när cm-uppgift saknas). Men M-stadium är alltid 1 om någon av cm eller pm är 1. Resecerade fall, kolon: Följande operationstyper ingår; ileocekal resektion, högersidig hemikolektomi, transversumresektion, vänstersidig hemikolektomi, sigmoideumresektion, kolektomi, främre resektion och Hartmann s operation. Resecerade fall, rektum: Följande operationstyper ingår; rektumamputation, främre resektion och Hartmann s operation. 2 Onkologirapport 2016

KAPITEL 3 Organisation av styrgrupp Ledningsgrupp Ordförande: Ingvar Syk, Ingvar.K.Syk@skane.se Forskningsansvarig: Peter Matthiessen, peter.matthiessen@regionorebrolan.se Kolon huvudansvar: Håkan Olsson, hakan.olsson@vll.se Rektum huvudansvar: Bärbel Jung, barbel.jung@regionostergotland.se Kirurgrepresentanter Anna Martling och Annika Sjövall, regionen Peter Matthiessen och Kenneth Smedh, regionen Niklas Zar och Bärbel Jung, regionen Ingvar Syk och Mattias Söderholm, regionen Dan Asplund och Stefan Skullman, regionen Christoffer Odensten och Håkan Olsson, regionen Onkologrepresentanter Maria Gustafsson-Liljefors, regionen Peter Nygren, regionen Maria Albertsson och Karin Adolfsson, regionen Anders Johnsson, regionen Susanne Ottosson, regionen Petra Flygare, regionen Patologrepresentant Richard Palmqvist, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Radiologrepresentanter Lennart Blomqvist, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Stockholm Peter Kälebo, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Sjuksköterskerepresentant Hanna Rosén, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Stockholm Seniorrepresentant Bengt Glimelius, regionen Patientrepresentanter Vuokko Elner, Göteborg, ILCO Maria Boqvist Olsson, Göteborg, ILCO Fredrik Hopfgarten, Söderhamn, Mag- och tarmförbundet Nationellt stödteam vid Regionalt Cancercentrum Norr, Umeå Gunilla Andersson, Koordinator, gunilla.andersson@vll.se Lisa Tykosson, Registerproduktägare, lisa.tykosson@vll.se Lena Nathanaelsson, Statistiker (kolon), lena.nathanaelsson@vll.se Erik Lindberg, Statistiker (rektum), erik.g.lindberg@vll.se RCC:s representant i styrgruppen Arvid Widenlou-Nordmark, Nationell registersamordnare Onkologirapport 2016 3

KAPITEL 4 Neo-adjuvant/adjuvant onkologisk behandling 4.1 Strålbehandling Tabell 4.1.1. Antal inrapporterade patienter samt täckningsgrad, neoadjuvant/adjuvanta blanketten, 2015-2016 Kolon Rektum 2015 2016 2015 2016 132 (99) 206 () 151 (98) 246 (96) 144 (98) 260 () 181 (99) 281 (96) 115 (98) 122 (94) 2 (99) 5 (91) 192 (99) 174 (83) 211 () 198 (99) 196 (98) 166 (93) 192 (98) 157 (81) 93 (95) 77 (92) 96 (99) 80 (98) Totalt 934 (99) 936 (92) 5 (99) 2 (94) Täckningsgraden är i förhållande till antalet patienter som fått preop strålbehandling, preop cytostatika, adjuvant behandling planerad eller ytterligare behandling och förnyad bedömning med kurativ intention planerad. M1 exkluderad. 4 Onkologirapport 2016

KAPITEL 4 NEO-ADJUVANT/ADJUVANT ONKOLOGISK BEHANDLING Sjukhus N Danderyd 30 Ersta 17 Eskilstuna 13 Falun 35 Gävle 15 Helsingborg 24 Hudiksvall 9 Karolinska 35 Kristianstad 24 Kungälv 12 Linköping 19 Ljungby 7 Norrköping 34 Norrtälje 7 NU sjukvården 28 Nyköping 13 Sunderbyn 14 Sundsvall 22 Södersjukhuset 35 Södertälje 4 Torsby 3 Umeå 18 Uppsala 42 Varberg Visby 6 Västervik 7 Västerås 49 Växjö 16 Örebro 32 Övriga 1 Östra sjukhuset 62 Halmstad 25 Kalmar 26 Borås 20 Skövde 16 Blekingesjukhuset 14 Sverige 969 Östersund 11 St Görans 18 Eksjö 8 Värnamo 7 Örnsköldsvik 7 Alingsås 11 Mora 5 Jönköping 20 Ystad 15 Karlstad 29 Skånes univsjh 78 Skellefteå 8 Lidköping 8 25 38 0 20 30 40 50 60 70 80 90 62 69 73 75 80 82 86 86 89 88 96 96 95 94 93 92 91 98 Figur 4.1.1. Antal inrapporterade patienter med koloncancer samt täckningsgrad, neoadjuvant/adjuvanta blanketten, 2016 Onkologirapport 2016 5

4.1 Strålbehandling Sjukhus N Blekingesjukhuset 21 Ersta 33 Eskilstuna 25 Falun 41 Helsingborg 36 Kalmar 24 Kristianstad 34 Mora 13 Norrköping 12 Nyköping 18 St Görans 13 Sunderbyn 21 Sundsvall 21 Södersjukhuset 34 Uppsala 48 Västervik Västerås 32 Växjö 24 Östersund 13 Karolinska 63 Danderyd 38 Gävle 38 Skånes univsjh 68 NU sjukvården 34 Sverige 48 Linköping 29 Umeå 26 Borås 38 Örebro 37 Halmstad 17 Östra sjukhuset 58 Karlstad 33 Varberg 19 Jönköping 36 Skövde 34 Övriga 7 0 20 30 40 50 60 70 80 90 71 71 75 79 83 82 89 89 88 94 94 93 92 98 97 97 97 Figur 4.1.2. Antal inrapporterade patienter med rektalcancer samt täckningsgrad, neoadjuvant/adjuvanta blanketten, 2016 Tabell 4.1.1 och figur 4.1.1-4.1.2. Täckningsgraden är i förhållande till antalet fall där kirurgblanketten angivit att onkologisk behandling givits före eller efter det kirurgiska ingreppet. M1 exkluderad. Täckningsgraden är generellt god, 92% i hela riket. 6 Onkologirapport 2016

KAPITEL 4 NEO-ADJUVANT/ADJUVANT ONKOLOGISK BEHANDLING Sjukhus N Median Västervik 8 14.5 Gävle 34 21 Skånes univsjh 68 21 Skövde 23 21 Borås 32 27.5 Kalmar 26 19 Örebro 30 19 Varberg 14 19.5 Östra sjukhuset 43 25 Sverige 934 27 Uppsala 37 27 Umeå 20 24 Jönköping 23 26 Södersjukhuset 34 21.5 Växjö 22 28.5 Danderyd 36 20 Kristianstad 36 26 Karlstad 28 25 Karolinska 63 34 Blekingesjukhuset 21 20 Sunderbyn 21 26 Ersta 29 24 Helsingborg 34 35.5 NU sjukvården 33 32 Falun 40 34 2 Eskilstuna 24 45 Halmstad 16 33 Linköping 24 36.5 Mora 9 34 Norrköping 12 44.5 Nyköping 17 34 St Görans 39 Sundsvall 21 30 Västerås 31 27 Östersund 9 21 Övriga 6 32.5 3 3 3 5 5 6 7 11 11 8 8 9 9 9 16 21 23 23 26 25 32 35 50 0 20 30 40 50 60 70 80 90 Figur 4.1.3. Väntetid från preoperativ MDT till start av preoperativ strålbehandling, andel inom två veckor samt mediantid (dagar), 2016 för patienter med rektalcancer. Negativa ledtider samt de som saknar uppgift är exkluderade Figur 4.1.3. Väntetiderna för preoperativ strålbehandling av rektalcancer är fortfarande för långa i hela landet. Ingen klinik är ens i närheten av målvärdet, som innebär att 90% av patienterna startar strålbehandling inom 2 veckor från MDT. Andelen patienter som startade sin strålbehandling i tid ökade något, från 6.9% till % mellan 2014 till 2015. Vi hade hoppats se en mer markant förbättring i årets rapport, till följd av SVF som implementerades under 2016, men vi noterade enbart en marginell ökning till 11%. Onkologirapport 2016 7

4.1 Strålbehandling 90 80 70 60 50 40 30 20 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 År Figur 4.1.4. Preoperativ strålbehandling för patienter med rektalcancer som opererats med främre resektion, rektumamputation, Hartmann, TEM eller lokal excision, 1995-2016 90 80 70 60 50 40 30 20 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 År Figur 4.1.5. Preoperativ strålbehandling för patienter med rektalcancer som opererats med främre resektion, rektumamputation, Hartmann, TEM eller lokal excision, <75 år, 1995-2016 8 Onkologirapport 2016

KAPITEL 4 NEO-ADJUVANT/ADJUVANT ONKOLOGISK BEHANDLING 90 80 70 60 50 40 30 20 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 År Figur 4.1.6. Preoperativ strålbehandling för patienter med rektalcancer som opererats med främre resektion, rektumamputation, Hartmann, TEM eller lokal excision, 75 år, 1995-2016 Figur 4.1.4-4.1.6. Figurerna visar att andelen patienter som strålbehandlats, med eller cytostatisk behandling, före operationen och som opererats för en rektalcancer ökade något mellan 1995 och cirka 2005. Därefter har andelen patienter som strålats preoperativt legat tämligen stabilt på drygt 60%. Notabelt är att variationen mellan regionerna var betydligt större på 1990-talet än på senare år, talande för en ökande samsyn i landet vad gäller selektion till preoperativ strålbehandling. Variationen mellan regioner i andel preoperativt bestrålade är större bland äldre patienter (>75 år) än bland patienter <75 år. Onkologirapport 2016 9

4.1 Strålbehandling Sjukhus N Borås 42 Nyköping 17 Norrköping 16 Blekingesjukhuset 24 Helsingborg 42 Karolinska 92 Karlstad 41 Eskilstuna 29 Kristianstad 46 Södersjukhuset 43 Danderyd 48 Sundsvall 27 NU sjukvården 45 Skånes univsjh 96 Örebro 45 Gävle 47 Halmstad 22 Västerås 40 Varberg 24 Kalmar 33 Sverige 1401 Sunderbyn 30 Jönköping 50 Västervik 13 Ersta 46 Skövde 49 Växjö 36 Falun 58 Umeå 44 Linköping 53 Uppsala 49 Mora 16 Östra sjukhuset 96 St Görans 19 Östersund 19 Övriga 4 25 37 37 52 51 51 50 49 0 20 30 40 50 60 70 80 90 55 58 64 64 63 62 62 61 61 75 74 74 73 72 72 72 71 70 69 69 69 68 68 68 67 83 82 81 Figur 4.1.7. Preoperativ strålbehandling för patienter med rektalcancer som opererats med främre resektion, rektumamputation, Hartmann, TEM eller lokal excision, 2016. Figur 4.1.7. Den andel patienter som preoperativt strålbehandlats vid rektalcancer varierar fortfarande kraftigt mellan olika sjukhus, från 37% till 83%, vilket dock är en minskning jämfört med 2015 då variationen spannet sträckte sig från 27% till 97%. Oklart hur mycket av variationen som beror på skillnader i case-mix respektive lokala terapitraditioner. Onkologirapport 2016

KAPITEL 4 NEO-ADJUVANT/ADJUVANT ONKOLOGISK BEHANDLING 90 80 70 60 50 40 30 20 0 5 cm 6 cm 11 15 cm 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 År Figur 4.1.8. Preoperativ strålbehandling för patienter med rektalcancer som opererats med främre resektion, rektumamputation, Hartmann, TEM eller lokal excision, uppdelat på tumörnivå, 1995-2016 Figur 4.1.8. Andelen som fått preoperativ strålbehandling varierar med tumörläge, med högre andel bestrålade tumörer belägna i distala och mellersta rektum än i proximala rektum, vilket är i linje med aktuella rekommendationer. Fram till cirka 2005 sågs en ökning av andel bestrålade patienter, varefter samtliga kurvor planat ut. 90 80 70 60 50 40 30 20 0 2009 20 2011 2012 2013 2014 2015 2016 År Figur 4.1.9. Kort strålbehandling för patienter med rektalcancer som opererats med främre resektion, rektumamputation eller Hartmann, 2009-2016 Onkologirapport 2016 11

4.1 Strålbehandling 30 25 20 15 5 0 2009 20 2011 2012 2013 2014 2015 2016 År Figur 4.1.. Radiokemoterapi för patienter med rektalcancer som opererats med främre resektion, rektumamputation eller Hartmann, 2009-2016 Figur 4.1.9-4.1.. Andelen patienter med rektalcancer som fått kort strålbehandling har legat konstant mellan 40-50% sedan 2009 i samtliga regioner med en lätt nedgång sedan 2012. Andelen som fått kemoradioterapi skiljer sig åt mellan regionerna och man noterar också relativt stora variationer från år till år, vilket kan bero på RAPIDO-studien samt regionala riktlinjer som justerats efter hand. 40 Enbart cyt Kort strål och cyt CRT och cyt Antal 35 30 25 20 15 5 0 2009 20 2011 2012 2013 2014 2015 2016 År Figur 4.1.11. Antal patienter med rektalcancer som fått generell cytostatika som preoperativ behandling och som opererats med främre resektion, rektumamputation, Hartmann, TEM, lokal excision eller laparatomi utan resektion, M0, 2009-2016 Figur 4.1.11. Mycket få fall behandlas med generell cytostatika preoperativt i avsaknad av fjärrmetastasering. 12 Onkologirapport 2016

KAPITEL 4 NEO-ADJUVANT/ADJUVANT ONKOLOGISK BEHANDLING Antal 500 450 400 350 300 250 200 150 50 <11 dagar 11 48 dagar >48 dagar 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 År Figur 4.1.12. Antal patienter med rektalcancer som fått kort stråldos och som opererats med främre resektion, rektumamputation, Hartmann, TEM, lokal excision eller laparatomi utan resektion, uppdelat på kategorier av tid (dagar) från start av preoperativ strålning till operation, 1995-2016. <11 dagar motsvarar ca 1 v efter avslutad strålbehandling, 11-48 dagar: ca 1-6 v efter avslutad strålbehandling, >48 dagar: ca >6 v efter avslutad strålbehandling. Antal 1 90 80 70 60 50 40 30 20 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 År Figur 4.1.13. Antal patienter med rektalcancer som fått kort stråldos och som opererats med främre resektion, rektumamputation, Hartmann, TEM, lokal excision eller laparatomi utan resektion och där tid från preoperativ strålbehandling till operation är >35 dagar, 1995-2016. >35 dagar motsvarar ca >4v efter avslutad strålning. Onkologirapport 2016 13

4.1 Strålbehandling 90 80 70 60 50 40 30 20 0 2009 20 2011 2012 2013 2014 2015 2016 År Figur 4.1.14. Fördröjd kirurgi mer än 21 dagar från strålstart för patienter med rektalcancer som fått kort stråldos och opererats med främre resektion, rektumamputation, Hartmann, TEM eller lokal excision, <75 år, 2009-2016. Mer än 21 dagar från strålstart motsvarar ca >2v. 90 80 70 60 50 40 30 20 0 2009 20 2011 2012 2013 2014 2015 2016 År Figur 4.1.15. Fördröjd kirurgi mer än 21 dagar från strålstart för patienter med rektalcancer som fått kort stråldos och opererats med främre resektion, rektumamputation, Hartmann, TEM eller lokal excision, 75 år, 2009-2016. Mer än 21 dagar från strålstart motsvarar ca >2v. Figur 4.1.12-4.1.15. Flertalet patienter som får kort preoperativ strålbehandling, dvs 5 fraktioner à 5 Gy under en vecka, opereras under veckan därpå, dvs inom 11 dagar från strålstart (4.1.12). Antalet fall som opererats under intervallet 1-6 veckor efter avslutad strålning har successivt minskat till mycket låga nivåer, vilket är i överensstämmelse med den dokumentation som finns från retrospektiva analyser av de randomiserade studierna. Däremot har andelen som opererats >6v efter avslutad strålbehandling har ökat (4.1.12). Andelen som opereras med fördröjd kirurgi varierar mycket mellan regionerna (4.1.13), både bland yngre (4.1.14) och äldre (4.1.15) patienter. 14 Onkologirapport 2016

KAPITEL 4 NEO-ADJUVANT/ADJUVANT ONKOLOGISK BEHANDLING Andelen med fördröjd kirurgi är betydligt högre i fr.a. - men även i -regionerna, sannolikt drivet av Stockholm III-studien, där man fortsatt med fördröjd kirurgi även efter att patientrekryteringen upphörde 2013. Stockholm III-studien har nu rapporterats och visar ingen skillnad i lokalrecidivfrekvens beroende på om operationen gjorts direkt eller fördröjt. Inte heller ses någon överlevnadsskillnad. De kirurgiska komplikationerna efter direkt kirurgi är något högre än efter fördröjd kirurgi, men ingen skillnad ses i postoperativ död. Några strålrelaterade komplikationer ses inte om kirurgin görs direkt. Dessa orsakar att ca 5% av patienterna kräver inläggning på sjukhus veckan efter strålbehandlingens avslutande om kirurgin fördröjs. Diskussioner pågår f.n. i landet om vilken strategi som ska betraktas som referens; operation direkt eller fördröjd kirurgi. Antal 120 1 90 80 70 60 50 40 30 20 <78 dagar 78 91 dagar 92 5 dagar >5 dagar 0 2009 20 2011 2012 2013 2014 2015 2016 År Figur 4.1.16. Antal patienter med rektalcancer som fått preoperativ radiokemoterapi (utan att patienten fått enbart cytostatika), uppdelat på kategorier av tid (dagar) från preoperativ radiokemoterapi till operation, 2009-2016. <78 dagar motsvarar ca <6 v efter avslutad radiokemoterapi,78-91 dagar: ca 6-8 v efter avslutad radiokemoterapi, 92-5 dagar: ca 8- v efter avslutad radiokemoterapi, >5 dagar: ca > v efter avslutad radiokemoterapi. Figur 4.1.16. Kemoradioterapi ges rutinmässigt vid lokalt avancerad rektalcancer för att öka möjligheterna till radikal operation. För att undvika den akuta strålreaktionen måste kirurgin fördröjas åtminstone 4 veckor efter avslutad strålbehandling. Som framgår har tiden från strålbehandlingen till kirurgin successivt fördröjts och numera opereras majoriteten av patienter >8 veckor efter avslutad behandling. Flera studier har genomförts på senare tid som jämför olika tidsintervall från behandling till operation, men resultaten hittills är motstridiga, varför optimalt intervall ännu är oklart. Onkologirapport 2016 15

4.2 Kemoterapi 4.2 Kemoterapi Sjukhus N Median Lidköping 2 44.5 Mora 2 24 Skellefteå 2 39.5 Visby 5 42 Västervik 6 36.5 Växjö 13 43 Falun 31 35 Kristianstad 24 43.5 Borås 19 46 St Görans 16 41.5 Örebro 32 30.5 Danderyd 29 42 Gävle 13 42 Södersjukhuset 32 49 Ystad 11 49 Karlstad 18 44 Hudiksvall 8 42 Kalmar 24 39.5 Umeå 16 41 Karolinska 30 47 Helsingborg 22 49 Kungälv 7 49 Ersta 13 42 Alingsås 6 44 Halmstad 23 48 Norrtälje 6 52 Sverige 797 46 Värnamo 6 39 Östersund 6 50 Eskilstuna 11 55 Östra sjukhuset 57 48 Västerås 40 49 Uppsala 33 49 Sundsvall 18 46 Blekingesjukhuset 13 42 Jönköping 13 43 Eksjö 8 46 Torsby 4 49 NU sjukvården 27 48 Nyköping 11 48 Skövde 15 49 Linköping 14 50.5 Skånes univsjh 40 50 Ljungby 6 52.5 Varberg 12 44 Örnsköldsvik 6 44 Norrköping 30 51.5 Sunderbyn 14 52 Södertälje 3 59 33 0 20 30 40 50 60 70 80 90 Figur 4.2.1. Väntetid från operation till start av adjuvant behandling, andel inom 8 veckor, för patienter med koloncancer där adjuvant behandling har planerats, resecerade fall, 2016. De som saknar uppgift eller har negativ ledtid är exkluderade. 57 63 67 67 67 71 70 75 75 74 73 73 80 79 78 77 77 83 83 83 83 83 83 82 82 89 88 88 88 87 86 86 85 97 96 95 94 94 93 92 91 91 16 Onkologirapport 2016

KAPITEL 4 NEO-ADJUVANT/ADJUVANT ONKOLOGISK BEHANDLING Sjukhus N Median Blekingesjukhuset 3 40 Danderyd 6 42 Halmstad 7 51 Linköping 11 37 Mora 5 30 Nyköping 1 31 Skövde 7 44 St Görans 4 44.5 Södersjukhuset 1 42 Västervik 1 55 Västerås 48.5 Örebro 5 34 Östersund 4 40 Jönköping 48.5 Borås 16 41 NU sjukvården 8 42.5 Sunderbyn 7 50 Falun 6 39 Kalmar 6 33 Kristianstad 12 42 Uppsala 12 44.5 Umeå 11 42 Sverige 268 48 Gävle 48 Karolinska 15 48 Helsingborg 8 51.5 Karlstad 4 46.5 Östra sjukhuset 23 49 Ersta 3 42 Varberg 11 50 Växjö 8 49.5 Norrköping 5 55 Sundsvall 5 51 Skånes univsjh 23 50 0 20 30 40 50 60 70 80 90 Figur 4.2.2. Väntetid från operation till start av adjuvant behandling, andel inom 8 veckor, för patienter med rektalcancer där adjuvant behandling har planerats, resecerade fall, 2016. De som saknar uppgift eller har negativ ledtid är exkluderade. 57 60 60 62 64 67 70 75 75 83 83 83 83 82 81 80 80 86 88 88 90 Figur 4.2.1-4.2.2. Adjuvant cytostatikabehandling bör i princip kunna starta så fort patienten återhämtat sig från det kirurgiska ingreppet, vilket oftast tar minst 3-4 veckor men som kan bli längre om komplikationer har tillstött. För att det adjuvanta behandlingen ska ge maximal effekt bör den påbörjas inom 8 veckor efter kirurgin. Dessa rekommendationer är i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer (2014), Nationellt Vårdprogram kolorektal cancer (2016) samt Standardiserat vårdförlopp (SVF) kolorektal cancer (2016). I SVF-arbetet utgör en av kvalitetsindikatorerna ett målvärde på att >80% av patienterna som startar adjuvant cytostatikabehandling, har startat inom 8 veckor efter operationen. För vissa patienter kan det dock utifrån medicinska faktorer (framförallt komplikationer Onkologirapport 2016 17

4.2 Kemoterapi efter operationen) eller personens situation finnas skäl att starta behandlingen efter 8 veckor, dock absolut inom 12 veckor efter kirurgin. Glädjande nog ses nu för riket, att andelen patienter som startade sin adjuvanta cytostatikabehandling i enlighet med riktlinjerna dvs inom 8 veckor efter kirurgi har ökat mellan 2015 till 2016 för såväl koloncancer (från 78% till 83%) som rektalcancer (från 75% till 81%) dvs målvärdet > 80% uppnås, sannolikt relaterat till införandet av SVF. För vissa enheter finns det fortsatt behov av förbättringsarbete. 2016 562 2015 597 2014 561 2013 542 2012 582 0 20 30 40 50 60 70 80 90 5FU/Cap enbart 5FU/Cap + Oxa Övriga komb Planerad, ej given Planerad, uppgift saknas Ej planerad Figur 4.2.3. Postoperativ adjuvant behandling för patienter med koloncancer, stadium II, < 75 år, 2012-2016. Siffran vid varje stapel anger det totala antalet. 2016 689 2015 618 2014 619 2013 616 2012 589 0 20 30 40 50 60 70 80 90 5FU/Cap enbart 5FU/Cap + Oxa Övriga komb Planerad, ej given Planerad, uppgift saknas Ej planerad Figur 4.2.4. Postoperativ adjuvant behandling för patienter med koloncancer, stadium III, < 75 år, 2012-2016. Siffran vid varje stapel anger det totala antalet. 18 Onkologirapport 2016

KAPITEL 4 NEO-ADJUVANT/ADJUVANT ONKOLOGISK BEHANDLING Figur 4.2.3-4.2.4. Andelen patienter med koloncancer som fått adjuvant behandling i stadium II under 75 år är cirka 20% medan den är drygt 70% i stadium III. I stadium II har flertalet patienter fått fluoropyrimidinbehandling enbart medan flertalet i stadium III, fått en kombination med oxaliplatin. Då behandling planerats, dvs uppgiften har fyllts i på kirurgblanketten, har sådan i regel givits. 2016 242 2015 250 2014 232 2013 255 2012 262 0 20 30 40 50 60 70 80 90 5FU/Cap enbart 5FU/Cap + Oxa Övriga komb Planerad, ej given Planerad, uppgift saknas Ej planerad Figur 4.2.5. Postoperativ adjuvant behandling för patienter med rektalcancer, stadium II, < 75 år, 2012-2016 2016 369 2015 371 2014 333 2013 362 2012 313 0 20 30 40 50 60 70 80 90 5FU/Cap enbart 5FU/Cap + Oxa Övriga komb Planerad, ej given Planerad, uppgift saknas Ej planerad Figur 4.2.6. Postoperativ adjuvant behandling för patienter med rektalcancer, stadium III, < 75 år, 2012-2016. Siffran vid varje stapel anger det totala antalet. Figur 4.2.5-4.2.6. Andelen patienter med rektalcancer yngre än 75 år som fått adjuvant cytostatika är något lägre än vid koloncancer men motsvarande skillnad ses mellan stadierna. I stadium II har cirka 15% erhållit adjuvant cytostatika och vid stadium III har drygt 50% fått sådan behandling. Noteras att en större andel patienter med rektalcancer, som planerats för adjuvant cytostatika, dvs. uppgiften har fyllts i på kirurgblanketten, inte har erhållit denna behandling jämfört med koloncancer. Onkologirapport 2016 19

4.2 Kemoterapi 2822 3755 2013 3183 3174 1572 0 20 30 40 50 60 70 80 90 5FU/Cap enbart 5FU/Cap + Oxa Övriga komb Planerad, ej given Planerad, uppgift saknas Ej planerad Figur 4.2.7. Postoperativ adjuvant behandling för patienter med kolorektalcancer, stadium II-III, 2012-2016. Siffran vid varje stapel anger det totala antalet. Figur 4.2.7. Av samtliga patienter som opererats med kolorektalcancer stadium II och III under 2012-2016 har cirka 30% fått adjuvant cytostatisk behandling och skiljer sig inte nämnvärt mellan regionerna. Då behandling planerats, dvs. uppgiften har fyllts i på kirurgblanketten, har sådan i regel givits. 90 80 70 60 50 40 30 20 0 2009 20 2011 2012 2013 2014 2015 2016 År Figur 4.2.8. Postoperativ adjuvant behandling för patienter med kolorektalcancer, stadium II-III, 2009-2016 20 Onkologirapport 2016

KAPITEL 4 NEO-ADJUVANT/ADJUVANT ONKOLOGISK BEHANDLING 542 658 351 537 502 254 0 20 30 40 50 60 70 80 90 5FU/Cap enbart 5FU/Cap + Oxa Övriga komb Planerad, ej given Planerad, uppgift saknas Ej planerad Figur 4.2.9. Postoperativ adjuvant behandling för patienter med koloncancer, stadium II, < 75 år, 2012-2016. Siffran vid varje stapel anger det totala antalet. 560 644 351 620 648 308 0 20 30 40 50 60 70 80 90 5FU/Cap enbart 5FU/Cap + Oxa Övriga komb Planerad, ej given Planerad, uppgift saknas Ej planerad Figur 4.2.. Postoperativ adjuvant behandling för patienter med koloncancer, stadium III, < 75 år, 2012-2016. Siffran vid varje stapel anger det totala antalet. Onkologirapport 2016 21

4.2 Kemoterapi 203 282 147 247 229 133 0 20 30 40 50 60 70 80 90 5FU/Cap enbart 5FU/Cap + Oxa Övriga komb Planerad, ej given Planerad, uppgift saknas Ej planerad Figur 4.2.11. Postoperativ adjuvant behandling för patienter med rektalcancer, stadium II, < 75 år, 2012-2016. Siffran vid varje stapel anger det totala antalet. 280 399 202 343 375 149 0 20 30 40 50 60 70 80 90 5FU/Cap enbart 5FU/Cap + Oxa Övriga komb Planerad, ej given Planerad, uppgift saknas Ej planerad Figur 4.2.12. Postoperativ adjuvant behandling för patienter med rektalcancer, stadium III, < 75 år, 2012-2016. Siffran vid varje stapel anger det totala antalet. Figur 4.2.9-4.2.12. Andelen patienter, yngre än 75 år, med koloncancer stadium II/III som fått adjuvant cytostatisk behandling under 2012-2016 skiljer sig inte nämnvärt mellan regionerna (fig 4.2.9-4.2.). Det finns dock en variation mellan regionerna med avseende på kombinationsbehandling med oxaliplatin än enbart fluoropyrimidin, där, och regionerna har en högre andel framförallt vid koloncancer stadium III. Andelen patienter, yngre än 75 år, med rektalcancer stadium III, som erhållit adjuvant cytostatika varierar mellan drygt 40% till knappt 70% mellan regionerna (fig 4.2.12). Motsvarande variation mellan regionerna med avseende på kombinationsbehandling med oxaliplatin ses även för rektalcancer. Antalet fall per region framgår. 22 Onkologirapport 2016

KAPITEL 4 NEO-ADJUVANT/ADJUVANT ONKOLOGISK BEHANDLING Sjukhus N Sverige16519 Alingsås 125 Blekingesjukhuset 327 Borås 321 Danderyd 480 Eksjö 173 Ersta 460 Eskilstuna 333 Falun 432 Gävle 377 Halmstad 303 Helsingborg 534 Hudiksvall 117 Jönköping 345 Kalmar 392 Karlstad 442 Karolinska 751 Kristianstad 416 Kungälv 226 Lidköping 161 Linköping 362 Ljungby 60 Mora 169 Norrköping 450 Norrtälje 77 NU sjukvården 642 Nyköping 220 Skellefteå 112 Skånes univsjh 1156 Skövde 342 St Görans 351 Sunderbyn 397 Sundsvall 255 Södersjukhuset 551 Södertälje 8 Torsby 50 Umeå 366 Uppsala 532 Varberg 307 Visby 89 Värnamo 122 Västervik 166 Västerås 466 Växjö 233 Ystad 198 Örebro 480 Örnsköldsvik 131 Östersund 238 Östra sjukhuset 976 Övriga 198 5FU/CAP enbart 16 20 11 14 18 15 15 11 16 18 13 17 15 16 19 14 16 19 8 17 14 22 19 16 17 15 11 11 14 19 12 12 15 13 7 14 16 21 15 12 19 24 18 20 15 18 23 19 4 5 5FU/CAP+Oxa 9 14 17 18 12 9 14 17 19 13 20 12 12 17 13 17 18 15 12 14 8 14 19 8 11 17 13 12 11 19 20 11 16 7 12 13 11 17 19 24 23 24 30 25 20 15 5 0 5 15 20 25 30 Figur 4.2.13. Postoperativ adjuvant behandling för patienter med kolorektalcancer, stadium II-III, 2012-2016. Figur 4.2.13. Den andel patienter som fått adjuvant cytostatika vid kolorektalcancer och den andel av dessa som fått oxaliplatinbaserad kombinationsbehandling varierar påtagligt mellan sjukhusen. Onkologirapport 2016 23

4.2 Kemoterapi Sjukhus N Västerås 168 Ljungby 26 Falun 152 Karolinska 236 Uppsala 180 Växjö 74 Hudiksvall 58 Kristianstad 145 Linköping 114 Mora 64 Visby 55 Norrköping 199 Borås 112 Gävle 128 Östersund 80 Ystad 6 Skövde 113 Sverige 5968 Örebro 171 Halmstad 118 Södersjukhuset 209 Övriga 90 Alingsås 50 Varberg 89 Örnsköldsvik 48 Danderyd 175 Eksjö 85 Nyköping 74 Skellefteå 58 Skånes univsjh 356 St Görans 145 Sunderbyn 140 Umeå 122 Värnamo 46 Östra sjukhuset 288 Blekingesjukhuset 131 Jönköping 119 Ersta 181 Eskilstuna 117 Helsingborg 204 Kalmar 139 Sundsvall 61 Kungälv 80 Lidköping 73 NU sjukvården 255 Södertälje 40 Västervik 63 Karlstad 157 Norrtälje 43 Torsby 31 2 4 5 5 5 5 5 7 7 7 7 7 20 19 18 18 17 17 17 17 16 15 14 14 14 13 12 12 12 11 11 11 8 8 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 23 43 0 20 30 40 50 60 70 80 90 Figur 4.2.14. Postoperativ adjuvant behandling för patienter med koloncancer, stadium II, 2012-2016. 24 Onkologirapport 2016

KAPITEL 4 NEO-ADJUVANT/ADJUVANT ONKOLOGISK BEHANDLING Sjukhus N Växjö 87 Blekingesjukhuset 92 Danderyd 198 Västerås 162 Alingsås 55 Kristianstad 140 Norrtälje 30 Uppsala 193 Halmstad 111 Umeå 120 Kalmar 139 Hudiksvall 54 Ljungby 28 Östra sjukhuset 356 Karlstad 149 Ystad 87 Borås 122 Visby 22 Helsingborg 197 Ersta 133 Sunderbyn 131 Torsby 19 Västervik 66 Gävle 112 Linköping Sverige 5848 Norrköping 166 Nyköping 68 Skånes univsjh 409 Skövde 8 Örnsköldsvik 57 Jönköping Södersjukhuset 204 Värnamo 53 Övriga 2 Falun 158 Karolinska 223 Skellefteå 42 Eskilstuna 116 Varberg 122 Eksjö 65 NU sjukvården 195 Östersund 90 Kungälv 7 Mora 56 Sundsvall 6 Örebro 140 Lidköping 73 St Görans 133 Södertälje 52 31 38 40 43 60 60 60 60 59 59 58 57 57 57 56 56 55 55 54 53 53 53 53 52 52 52 51 51 51 51 51 50 50 49 49 48 48 48 47 47 46 46 46 45 45 45 0 20 30 40 50 60 70 80 90 62 64 64 67 Figur 4.2.15. Postoperativ adjuvant behandling för patienter med koloncancer, stadium III, 2012-2016. Onkologirapport 2016 25

4.2 Kemoterapi Sjukhus N Norrköping 35 Västerås 59 Mora 20 Växjö 29 Gävle 57 Borås 25 Sunderbyn 57 Linköping 59 Varberg 42 Karlstad 56 Karolinska 127 Östra sjukhuset 128 Falun 65 Sundsvall 37 Sverige 1990 Skånes univsjh 175 Umeå 61 Uppsala 62 Örebro 69 Halmstad 23 Övriga 80 Kalmar 51 Kristianstad 66 Helsingborg 60 Östersund 27 Blekingesjukhuset 48 Skövde 51 NU sjukvården 85 Västervik 20 Ersta 69 Jönköping 49 Danderyd 38 Nyköping 29 St Görans 32 3 3 3 Eskilstuna 47 2 Södersjukhuset 52 2 4 4 5 5 6 6 7 7 12 12 11 11 11 8 8 9 9 17 17 16 21 20 19 25 24 31 31 0 20 30 40 50 60 70 80 90 Figur 4.2.16. Postoperativ adjuvant behandling för patienter med rektalcancer, stadium II, 2012-2016. 26 Onkologirapport 2016

KAPITEL 4 NEO-ADJUVANT/ADJUVANT ONKOLOGISK BEHANDLING Sjukhus N Umeå 63 Skånes univsjh 216 Växjö 43 Borås 62 Kristianstad 65 Östra sjukhuset 204 Gävle 80 Östersund 41 Karlstad 80 Varberg 54 Jönköping 77 Linköping 89 Skövde 70 Kalmar 63 Sunderbyn 69 Danderyd 69 Helsingborg 73 Norrköping 50 Västerås 77 Sverige 2713 Övriga 132 Mora 29 Uppsala 97 NU sjukvården 7 Halmstad 51 Ersta 77 Örebro St Görans 41 Karolinska 165 Västervik 17 Falun 57 Blekingesjukhuset 56 Sundsvall 51 Södersjukhuset 86 Eskilstuna 53 Nyköping 49 8 8 12 25 29 29 28 27 32 35 34 34 37 42 42 41 41 49 48 48 47 47 47 46 46 45 44 44 44 52 0 20 30 40 50 60 70 80 90 55 55 55 58 60 62 Figur 4.2.17. Postoperativ adjuvant behandling för patienter med rektalcancer, stadium III, 2012-2016. Figur 4.2.14-4.2.17. Andelen patienter som startar adjuvant cytostatisk behandling vid koloncancer stadium II/III och rektalcancer stadium II/III varierar påtagligt mellan sjukhusen, framförallt vid koloncancer stadium II och rektalcancer oavsett stadium. Onkologirapport 2016 27

4.2 Kemoterapi Ej preop beh 784 Kort strål direkt op 1935 Kort strål fördröjd op 776 Radiokemoterapi 1567 <75 år 3804 >=75 år 1258 0 20 30 40 50 60 70 80 90 5FU+Oxa CAP+Oxa CAP enbart 5FU enbart Övriga komb Ej adj beh Figur 4.2.18. Postoperativ adjuvant behandling för patienter med rektalcancer, stadium III, 2012-2016. Siffran vid varje stapel anger det totala antalet. Figur 4.2.18. Vid rektalcancer oberoende av ålder och stadium är andelen patienter som fått adjuvant cytostatika betydligt högre om det inte gavs någon preoperativ behandling. Fler patienter har också fått adjuvant cytostatika om den preoperativa behandlingen varit radiokemoterapi än kort strålbehandling, framför allt om kirurgin varit fördröjd. Få individer över 75 år har fått adjuvant cytostatika vid rektalcancer. Evidensen för tillräcklig effekt av adjuvant cytostatika är lägre och omdiskuterad vid rektalcancer än vid koloncancer, framförallt efter preoperativ radiokemoterapi. I Sverige erhåller en förhållandevis hög andel av dessa patienter adjuvant cytostatika. Äldre patienter med rektalcancer får adjuvant cytostatika betydligt mindre ofta än yngre. 28 Onkologirapport 2016

KAPITEL 5 Generaliserad onkologisk behandling 43 52 29 65 68 31 28 29 6 18 46 24 50 24 41 24 18 25 74 271 321 189 176 6 0 20 30 40 50 60 70 80 90 Onkologisk beh ej given Cytostatika Strålbehandling Kirurgi Figur 5.1. Onkologisk behandling given resp ej given för kolorektalcancer, M1, diagnosår 2015-2016. Siffran vid varje stapel anger antalet för respektive kategori. Figur 5.1. Registrerade patienter med metastaserad kolorektalcancer (med övervikt av synkrona gentemot metakrona) ligger i samma storleksordning som under föregående 2-årsperiod. Cytostatika ges till ca 80% av de registrerade patienterna i landet, regionen ligger lägre. Strålbehandling ges till 17% och kirurgi utförs i 11%. Onkologirapport 2016 29

131 193 59 120 128 59 Totalt 690 0 20 30 40 50 60 70 80 90 5FU/CAP enbart 5FU/CAP + Iri 5FU/CAP + Oxa Figur 5.2. Kemoterapi i första behandlingslinjen för patienter med kolorektal cancer, kemostartår 2016. Siffran vid varje stapel anger det totala antalet. Figur 5.2. Val av cytostatika i första linjens behandling uppvisar stor variation i landet, med likartat mönster som tidigare onkologirapporter visat. Oxaliplatinkombination är fortsatt vanligast. 12 11 26 48 25 32 53 17 32 25 0 5 15 20 25 30 118 54 Cetux/Panit Bevac Figur 5.3. Tillägg av antikropp i första behandlingslinjen för patienter med kolorektalcancer, kemostartår 2014-2016. Siffran vid varje stapel anger antalet för respektive kategori. Figur 5.3. Andel av patienter som får bevacizumabtillägg i första behandlingslinjen varierar tydligt i landet, ges till > 20% av registrerade patienter i och regionerna. Cetuximab/panitumumab gavs i landet till ca 5% av patienterna i första linjen. 30 Onkologirapport 2016

KAPITEL 5 GENERALISERAD ONKOLOGISK BEHANDLING 2 2 1 7 13 2 6 12 1 5 7 4 6 15 9 34 12 0 20 30 40 50 60 70 80 90 29 39 134 Adjuvant (efter metastaskirurgi) Konvertering Neo adjuvant Palliativ Figur 5.4. Kemoterapi i första behandlingslinjen för patienter med kolorektalcancer, uppdelat på behandlingens syfte, diagnosår 2016. Siffran vid varje stapel anger antalet för respektive kategori. 82 85 80 Figur 5.4. Figuren visar kemoterapins syfte i första linjens behandling, med diagnosår 2016, med reservation för täckningsgraden. För första gången registreras adjuvant behandlingssyfte efter metastaskirurgi (med mycket låga tal). Vanligaste behandlingsindikation är palliation (58 85%). Definitionerna av neoadjuvant (vid teknisk resekabel sjukdom) och konvertering (potentiellt resekabel sjukdom om tumörregress uppnås) varierar fortsatt vid olika lokala multidisciplinära behandlingskonferenser. Den sammanlagda andelen med neoadjuvanta och konverteringsfall varierar fortsatt mycket mellan regionerna (12 41%). 5FU/CAP enbart 5FU/CAP + Iri 5FU/CAP + Oxa 90 80 70 60 50 40 30 20 0 2013 2014 2015 2016 År Figur 5.5. Kemoterapi i första behandlingslinjen för patienter med kolorektalcancer där syftet med behandlingen är neo-adjuvant, kemostartår 2013-2016. Figur 5.5. Som neoadjuvant kemoterapi ges oxaliplatinkombination till 80%, stabilt över tid. Onkologirapport 2016 31

5FU/CAP enbart 19 5FU/CAP + Iri 61 5FU/CAP + Oxa 8 5FU/CAP + Iri + Oxa 16 Bevac 28 Panit/Cetux 47 0 20 30 40 50 60 Figur 5.6. Kemoterapi i första behandlingslinjen för patienter med kolorektalcancer där syftet med behandlingen är konvertering, kemostartår 2013-2016. Siffran vid varje stapel anger antalet för respektive kategori. Figur 5.6. I konverteringssituationen för åren 2013-16 dominerar oxaliplatinkombination (50%) över irinotekankombination och en liten men ökande andel har fått trippelkemoterapi. Drygt 20% har fått tillägg med cetuximab/panitumumab, färre har fått bevacizumab. 5FU/CAP enbart 717 5FU/CAP + Iri 782 5FU/CAP + Oxa 827 5FU/CAP + Iri + Oxa 12 Bevac 336 Panit/Cetux 116 0 5 15 20 25 30 35 40 Figur 5.7. Kemoterapi i första behandlingslinjen för patienter med kolorektalcancer där syftet med behandlingen är palliativ, kemostartår 2013-2016. Siffran vid varje stapel anger antalet för respektive kategori. Figur 5.7. Många alternativ finns vid palliativt bromsande syftande behandling. Ca 1/3 av patienterna får endera oxaliplatin- eller irinotekandublett, medan 30% behandlas med singelkemoterapi med FU/kapecitabin. Här är användningen av bevacizumab betydligt vanligare än cetuximab/panitumumab. 32 Onkologirapport 2016

KAPITEL 5 GENERALISERAD ONKOLOGISK BEHANDLING Totalt 65 48 98 66 241 864 157 135 132 1381 0 5 15 20 25 30 35 40 45 50 2:a linjen >=3:e linjen Figur 5.8. Kemoterapi för patienter med kolorektalcancer, uppdelat på 2:a och 3:e linjens behandling, kemostartår 2013-2016. Siffran vid varje stapel anger antalet för respektive kategori. 346 346 182 429 Figur 5.8. För registrerade patienter med generaliserad sjukdom ges 2 linjes behandling i de flesta regioner till 35 40%. När nu ytterligare 1 år adderas till registreringen av 3:e och senare linjers behandling ses växande andelar, nationellt ca 24%. Här föreligger en eftersläpning och underregistrering. (se även Figur 5.1 som visar att 80% av reg pat fick 1 linjes behandling). Onkologirapport 2016 33

Tabell 5.1. Död inom 60 dagar från start av kemoterapi för patienter med kolorektalcancer, uppdelat på behandlingslinje, kemostartår 2013-2016 1:a linjen 48 (7) 45 (5) 16 (5) 35 (8) 48 (9) 14 (5) 2:a linjen 18 (5) 19 (4) 9 (6) 11 (6) (6) 3 (2) >=3 linjen 15 (4) 19 (6) 1 (1) 7 (9) 8 (7) 4 (6) Tabell 5.1. Död inom 60 dagar från start av kemoterapi är en kvalitetsindikator. Självklart ska dödsfall orsakade av behandlingen vara så låg som möjligt eller nära noll samtidigt som den andel som dör inom 60 dagar pga tumörprogress inte bör vara för låg då man annars kan misstänka att man är alldeles för restriktiv med att starta palliativ cytostatisk behandling. I första linjens behandling ligger andelen på 5 9%, och andelen verkar ej öka i senare behandlingslinjer, med reservation för täckningsgraden. Tabell 5.2. Död inom 60 dagar från slut av kemoterapi för patienter med kolorektalcancer, uppdelat på behandlingslinje, kemostartår 2013-2016 1:a linjen 82 (12) 96 (11) 43 (14) 95 (22) 4 (20) 41 (14) 2:a linjen 48 (14) 59 (14) 22 (16) 44 (24) 33 (21) 23 (17) >=3 linjen 49 (12) 39 (12) (12) 22 (27) 19 (17) 14 (21) Tabell 5.2. Andelen som dör <60 d efter kemoterapiavslut, definierat som datum för den sist startade behandlingen, ligger på 20%, relativt lika mellan behandlingslinjerna, med viss variation. En hög andel skulle indikera att behandling ges i alltför långt framskridna sjukdomsförlopp, men för många med kolorektal cancer, där behandlingen avbrutits innebär sjukdomsprogress och komplikationer en kort tid till död. Tabell 5.3. Klinisk nytta av behandlingen där syftet var palliativ behandling för patienter med kolorektalcancer, kemostartår 2011-2016 Ja Nej Ej bedömbar Uppgift saknas Totalt 382 (79) 58 (12) 40 (8) 4 (1) 484 289 (42) 193 (28) 7 (15) 7 (15) 696 80 (33) 37 (15) 54 (22) 71 (29) 242 186 (48) 2 (26) 77 (20) 20 (5) 385 197 (42) 112 (24) 84 (18) 74 (16) 467 127 (54) 57 (24) 36 (15) 17 (7) 237 Totalt 1261 (50) 559 (22) 398 (16) 293 (12) 2511 Tabell 5.3. För 2500 patienter som registrerats med generaliserad kolorektal cancer med palliativ behandling under åren 2011 2016 har nyttan värderats av respektive behandling. Med klinisk och palliativ nytta avses om patientens symtom lindrats, om tid till tumörprogress förlängts utan att samtidig toxicitet negativt påverkat patientens livssituation under behandlingsperioden. För ca 16% registreras den som ej bedömbar och i mellan 1 27% av fallen saknas uppgiften. Totalt har 50% av behandlingarna bedömts ha nytta för patienten medan 22% ej haft nytta. 34 Onkologirapport 2016