Registret för Koloncancer

Transkript

1 Registret för Koloncancer NATIONELL RAPPORT 212 Nationella styrgruppen för Koloncancer

2 Regionalt cancercentrum Norr Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Nationell rapport, Koloncancer, 212 ISBN

3 Inneha ll Inneha ll 3 1 Inledning 4 2 Cancerregisterdata 6 3 Kvalitetsregisterdata 1 4 Utredning 24 5 Behandling, operation 38 6 Tumo rstadium, operationsfynd och PAD 6 7 Postoperativa komplikationer 8 8 Fortsatt planering och behandling 96 9 Uppfo ljning 19 1 Publikationer Pa ga ende forskning 128 3

4 Inledning Kapitel 1 Detta a r den sja tte a rsrapporten fra n det Nationella Kvalitetsregistret fo r Kolon Cancer, da r a ven 3- och 5 a rs uppfo ljningsblanketterna inga r. Som framga r har vi gjort en omfattande omarbetning av rapporten i syfte att fa den mer la ttla st och la ttillga nglig. Vi presenterar betydligt fler figurer och har minskat ner pa antalet omfattande tabeller. Att vi nu har data fo r flera a r har gjort det mo jligt att se pa tidstrender i ho gre utstra ckning a n tidigare. Gla djande nog ses en fortsatt positiv utveckling fo r bl.a. preoperativ staging och patologin medan komplikationssiffrorna ligger stabilt. Ett annat problem som kvarsta r a r den alldeles fo r la ga frekvensen av preoperativ staging fo r de akutopererade. Det a r gla djande att ta ckningsgraden genomga ende a r mycket ho g. Det a r fo rsta s minst lika viktigt att data som la ggs in a r korrekt! Vi a r o vertygade om att validiteten ho js avseva rt om data fo rs in lo pande i processen! Inte minst ga ller det ro ntgenfynd och operationsfynd. Registrering och kvalitetsarbete ma ste vara en naturlig del i den kliniska vardagen! Det kan uppsta tveksamheter anga ende definitionen av en parameter, anva nd da informationsfunktionen genom att ho gerklicka pa i-knappen och om det inte hja lper - fra ga din regionalt ansvarige. Standardiserade protokoll fo r PAD-svar, ro ntgenutla tande och a ven operationsbera ttelser underla ttar en prospektiv och korrekt registrering, na got som styrgruppen arbetar fo r att hitta gemensamma lo sningar pa. Fra n styrgruppens sida tror vi det a r viktigt att data kommer ut sa fort som mo jligt fo r att underla tta a terkopplingen. Insatser go rs fo r att det ska bli la ttare fo r alla anva ndare att se pa sina data och ja mfo ra mot riket genom fa rdiga so kmallar. Det finns ingen etablerad definition fo r la g respektive ho gvolym avseende koloncancer kirurgi. Vi har da rfo r valt att dela in sjukhusen i kvartiler av det totala antalet registrerade fall i en del figurer/tabeller men i ho gre grad a n tidigare presenterar vi sjukhusdata. 4

5 Kolorektalregistret Ordförande kolon: Ingvak Syk, Ordförande rektum: Lars Påhlman, Ny ledningsgrupp from maj 213 Ordförande: Ingvak Syk, Forskningsansvarig: Anna Martling, Kolon huvudansvar: Annika Sjövall, Rektum huvudansvar: Karl Kodeda, Kirurgrepresentanter Ingvar Syk (ordf kolon) och Gudrun Lindmark, Södra regionen Anna Martling och Annika Sjövall, Stockholm/Gotlandregionen Michael Dahlberg och Håkan Olsson, Norra regionen Karl Kodeda och Stefan Skullman, Västra regionen Lars Påhlman och Pia Jestin, Uppsala/Örebroregionen Niklas Zar och Bärbel Jung, Sydöstra regionen Onkologrepresentanter Anders Johnsson, Södra regionen Maria Gustafsson-Liljefors, Stockholm/Gotlandregionen Ingrid Ljuslinder, Norra regionen Susanne Ottosson, Västra regionen Bengt Glimelius, Uppsala/Örebroregionen Maria Albertsson, Sydöstra regionen Patologrepresentanter Sam Ghazi, Karolinska universitetssjukhuset Solna, Stockholm (from 213) Radiologrepresentant Lennart Blomqvist, Röntgenkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Stockholm Nationellt stödteam vid Regionalt Cancercentrum norr, Umeå Gunilla Andersson, Koordinator, Åsa Sundberg, Registerkonstruktör, Lena Nathanaelsson, Statistiker (kolon), Robert Johansson, Statistiker (rektum), RCC:s representanter i styrgruppen Erik Holmberg, RCC Väst Lena Damber, nationella samordnare, kvalitetsregistren för cancer 5

6 Kapitel 2 Cancerregisterdata Män Kvinnor År Figur 2.1: Antal fall i Sverige Figur 2.1. Antalet fall av kolon cancer i Sverige mellan a r 197 och 211. Dessa data kommer fra n cancerregistret och som framga r anma ldes ca 4 fall av kolon cancer 211. Incidensen a r stadigt o kande, vilket till stor del beror pa den successivt a ldrande befolkningen men en viss reell incidenso kning fo religger ocksa - se fig Gla djande nog minskar den relativa mortaliteten na got men ha r finns sa kert sto rre vinster att ha mta hem. 6

7 Incidens Mortalitet År Figur 2.2: Ålderstandardiserad incidens och mortalitet per invånare i Sverige, , män Incidens Mortalitet År Figur 2.3: Ålderstandardiserad incidens och mortalitet per invånare i Sverige, , kvinnor 7

8 Kapitel 2. Cancerregisterdata Incidens Mortalitet År Figur 2.4: Ålderstandardiserad incidens och mortalitet per invånare i Sverige, , ålder < 8 år, män Incidens Mortalitet År Figur 2.5: Ålderstandardiserad incidens och mortalitet per invånare i Sverige, , ålder < 8 år, kvinnor 8

9 Incidens Mortalitet År Figur 2.6: Ålderstandardiserad incidens och mortalitet per invånare i Sverige, , ålder 8 år, män Incidens Mortalitet År Figur 2.7: Ålderstandardiserad incidens och mortalitet per invånare i Sverige, , ålder 8 år, kvinnor Figur Den åldersstandardiserade incidensen och mortaliteten för män och kvinnor. Incidensen ökar långsamt över tiden medan mortaliteten avtar. Minskningen i mortalitet i början på perioden beror sannolikt främst på förbättringar i det perioperativa omhändertagandet - inte minst narkos och intensiv vård. Den sista 2-års perioden har överlevnaden bara förbättrats marginellt - till skillnad från cancer recti där trenden hållit i sig. Sannolikt beror denna skillnad på att ett större intresse riktats mot rektalcancer. Fler forskningsinsatser har gjorts här och resultaten har successivt överförts i klinisk praxis, vad gäller t.ex adjuvant strålning, operationsteknik och operationsvolymer. Man kan ana en marginell relativ förbättring för koloncancer sedan år 2 för patienter under 8 år, vilket skulle kunna bero på införandet av postoperativ adjuvant kemoterapi på stadium III kolon cancer men också det ökade fokus som riktats mot kolon cancer i analogi med rektum cancer tidigare. Trenden ses framför allt hos män men ej kvinnor, av oklar orsak. 9

10 Kvalitetsregisterdata 1 Kapitel 3

11 Tabell 3.1: Tabellsammanfattning uppdelat på kön Män Kvinnor Totalt Sida Antal , 13 Täckningsgrad (%) , 13 (98-) Komplett staging, opererade (%) (9-) (-) (5-) Preop MDT, alla utom akut op o end polypektomi (%) (-) (-) (-) Antal opererade Radikalt opererade enligt PAD och kirurg resecerade M (%) (61-) (62-) (62-) Perop tarmperforation, elektivt op resecerade (%) (-33) (-43) (-4) Ackrediterad och/eller specinr, opererade (%) (-) (-) (-) Andel undersökta körtlar 12 resecerade (%) ,69 (5-) (4-) (53-99) Medianvårdtid (dagar), opererade (4-13) (4-16) (4-12) Postop mort inom 3 dagar, akut op resecerade , (%) (-5) (-) (-4) Postop mort inom 3 dagar elektivt op resecerade , (%) (-17) (-11) (-8) Postop MDT, op el end polypektomi ej mort inom 3 dagar (%) (1-) (4-) (8-) Adjuvant beh planerad, resecerade stadiii (%) (5-) (5-) (5-) Inkluderad i studie (%) , 96 (-71) (-73) (-72) Lokalrecidiv inom 3 år, resecerade (%) (-13) (-13) (-13) 3-års relativ överlevnad, akut op resecerade M års relativ överlevnad, elektivt op resecerade M Inom parentes är min- och maxvärden för sjukhus inom resp region. Endast sjukhus som opererat minst tio patienter 212 är medtagna i dessa beräkningar. Tabell 3.1. Tabellsammanfattning. Nyckelresultat och kvalitetsparametrar redovisas här med hänvisning till respektive sida. 11

12 Kapitel 3. Kvalitetsregisterdata Tabell 3.2: Antal registrerade fall samt täckningsgrad, 212 Antal registrerade fall Täckningsgrad (%) Stockholm/Gotland 713. Uppsala/Örebro Sydöstra Södra Västra Norra Totalt Täckningsgraden är i förhållande till antal fall i cancerregistret Tabell 3.2 och 3.3 samt figur 3.1. Antal registrerade patienter i kolon cancerregistret 212 samt täckningsgrad. Tabellen anger det fullständiga materialet som presenteras i det fortsatta dokumentet. Varje regions registrering har jämförts med cancerregistrets material för att erhålla täckningsgraden. Alla adenocarcinom med diagnoskod ICD C18.1-9, ICD 19.9 ingår, förutom obduktionsfynd samt in situ-förändringar. Målet är att nå upp till minst 99% täckningsgrad för att få pålitliga populationsdata. Flertalet regioner och sjukhus har lyckats med detta. Täckningagraden är mycket hög för anmälningsblanketten. Något som är unikt i världen med ett nationsomfattande register. Onkologbalnketten är ganska ny och inte helt inarbetat ännu. Vi borde kunna komma upp i samma höga siffror här, vilket ju är nödvändigt i den moderna multimodala behandlingen. Tabell 3.3: Antal fall som fått onkologisk behandling samt täckningsgrad för dessa i onkologblanketten Antal registrerade fall Täckningsgrad (%) Antal registrerade fall Täckningsgrad (%) Stockholm/Gotland Uppsala/Örebro Sydöstra Södra Västra Norra Totalt

13 Tabell 3.4: Antal registrerade fall samt täckningsgrad för de som blivit uppföljda, 27 och 29 års opererade patienter Antal registrerade fall Täckningsgrad (%) Stockholm/Gotland Uppsala/Örebro Sydöstra Södra Västra Norra Totalt Tabell 3.4. Täckningsgraden för uppföljningsblanketten måste förbättras. Med förbättrad logistik och ett mer kontinuerligt arbete är det möjligt. Det visar Stockholm på ett föredömligt sätt! 13

14 Kapitel 3. Kvalitetsregisterdata Alingsås Blekingesjukhuset Borås Danderyd Eksjö Ersta Eskilstuna Falun Gävle Halmstad Helsingborg Hudiksvall Jönköping Kalmar Karlstad Karolinska Kristianstad Kungälv Lidköping Mora Norrtälje NU sjukvården Nyköping Skellefteå Skånes univsjh Skövde Sollefteå St Görans Sunderbyn Sundsvall Södersjukhuset Södertälje Torsby Umeå Uppsala Varberg Visby Värnamo Västerås Växjö Ystad Örebro Örnsköldsvik Östersund Östra sjukhuset Sverige Sjukhus Antal % Norrköping Linköping Västervik Lycksele Ljungby Övriga Arvika Karlskoga Procent Figur 3.1: Antal fall och täckningsgrad, 212. I övriga sjukhus ingår Bollnäs, Gällivare, Lindesberg, Sahlgrenska, Trelleborg. 14

15 Tabell 3.5: Målnivå för poängbedömning. Poäng Selektering Effektmått A Resecerade*, M 9% 8-89% 7-79% <7% B Resecerade* <4% 4-5.9% 6-7.9% 8-9.9% 1% C Resecerade* <1% 1-1.9% 2-2.9% 3-3.9% 4% D Resecerade*, M 8% 75-79% 7-74% 65-69% 6-64% <6% E Resecerade*, M 95% 9-94% 85-89% 8-84% 75-79% 74% F Resecerade* <5% 5-7% 8-1% 11-14% 15% G Resecerade*, elektivt op %.1-2% 2.1-5% >5% H Resecerade* 9% 8-89% 7-79% <7% Processmått I Cyt/strål/op 9% 8-89% 7-79% 6-69% 5-59% 4-49% <4% J Resecerade* 9% 8-89% <8% K Resecerade*, adjuv beh 8% 75-79% 7-74% 65-69% <65% L Alla % 97-99% 9-96% <9% M Alla op 9% 8-89% 7-79% <7% N Alla utom endosk polyp och akut op 9% 8-89% 7-79% <7% O Alla op 95% 9-94% 8-89% <8% P Resecerade* 95% 9-94% 8-89% 7-79% <7% Q Resecerade* 95% 85-94% 75-84% <75% R Alla op eller endosk polyp, ej 3d mort 9% 8-89% 7-79% <7% S Resecerade*,stad III och 75 år 8% 7-79% 6-69% <6% T Alla 3% 2-29% 1-19% <1% U Alla op eller endosk polyp, ej 3d mort % 97-99% 9-96% <9% *)Resecerade: Ileocekal resektion, hösid hemikolektomi, Transversum, Väsid hemikolektomi, Sigmoideumresektion, Kolektomi och Hartmann Effektmått A) Radikalt opererad enligt kirurg och patolog, 212 B) 3 dagars mortalitet, akut opererad, C) 3 dagars mortalitet, elektivt opererad, D) Relativ 3-års överlevnad, akut opererad, E) Relativ 3-års överlevnad, elektivt opererad, F) Lokalrecidiv inom 3 år, G) Perop tarmperforation, H) Cirkumferentiell marginal (CRM), andel 1. mm, 212 Processmått I) Väntetid från diagnos till behandlingsstart, andel inom 6 veckor, 212 J) Väntetid från operation till PAD svar, andel inom 2 veckor, 212 K) Väntetid från operation till start av adjuvant behandling planerad, andel inom 8 veckor, 212 L) Täckningsgrad, anmälan, 212 M) Komplett staging, 212 N) Preoperativ MDT, 212 O) Ackrediterad kolorektal kirurg och/eller specialist med kolorektal inriktning, 212 P) Antal undersökta körtlar 12, 212 Q) Ikryssade PAD rutor, 212 R) Postoperativ MDT, 212 S) Adjuvant behandling planerad, T) Inkluderad i studie, 212 U) Täckningsgrad, 3- och 5-års uppföljning, 27 och 29 15

16 Kapitel 3. Kvalitetsregisterdata Tabell Poängbedömning. Poängbedömningen gjordes om 29 och grundar sig nu på mål satta för nyckelvariablerna. Det gör att man får en tydligare spridning och att man lättare kan följa förändringar. Målbeskrivning framgår tabell 3.5. Noll poäng ges om ett sjukhus nått upp till det satta målet. Målen är högt satta men inte orealistiska! Det finns något sjukhus som nått upp till målet i så gott som varje bedömningsparameter. De flesta parametrar uppvisar en förvånansvärt stor spridning mellan sjukhusen, indikerande att det går att förbättra sig. Poängbedömningen har använts / tolkats på ett felaktigt sätt, som en ranking av sjukhusen. Detta har inte varit avsikten och modellen är INTE designad för det. De olika parametrarna väger t.ex. lika tungt eftersom något validerat viktningssystem inte finns. För att minska detta övertolkande/misstolkande av resultaten har vi i år valt att bryta upp det på två kategorier; effektmått och processmått. Vi har valt att ta bort variabeln reoperation, eftersom denna är tvetydig. Kan spegla såväl hög andel allvarliga komplikationer men också hög beredskap att handlägga komplikationer. Om man ser till de parametrar som var med förra året ses glädjande nog att snittpoängen per sjukhus har förbättrats avsevärt! Från 34 till 27 minuspoäng! Mycket kvar att göra men ett stort steg åt rätt håll! Observera att de exakta siffrorna bakom varje parameter för varje sjukhus går att ta fram via hemsidan. 16

17 Tabell 3.6: Poängbedömning, effektmått A B C D E F G H Alingsås Arvika Blekingesjukhuset Borås Danderyd Eksjö Ersta. 1 Eskilstuna Falun Gävle Halmstad Helsingborg Hudiksvall Jönköping Kalmar Karlskoga Karlstad Karolinska Kristianstad Kungälv Lidköping Linköping Ljungby Lycksele Mora Norrköping Norrtälje NU-sjukvården Nyköping Skellefteå Skånes univsjh Skövde Sollefteå St Görans Sunderbyn Sundsvall Södersjukhuset Södertälje Torsby Umeå Uppsala Varberg Visby Värnamo Västervik Västerås Växjö Ystad Örebro Örnsköldsvik Östersund Östra sjukhuset Övriga Ersta opererar endast elektiva 17

18 Kapitel 3. Kvalitetsregisterdata Tabell 3.7: Poängbedömning, processmått I J K L M N O P Q R S T U Alingsås Arvika Blekingesjukhuset Borås Danderyd Eksjö Ersta Eskilstuna Falun Gävle Halmstad Helsingborg Hudiksvall Jönköping Kalmar Karlskoga Karlstad Karolinska Kristianstad Kungälv Lidköping Linköping Ljungby Lycksele Mora Norrköping Norrtälje NU-sjukvården Nyköping Skellefteå Skånes univsjh Skövde Sollefteå St Görans Sunderbyn Sundsvall Södersjukhuset Södertälje Torsby Umeå Uppsala Varberg Visby Värnamo Västervik Västerås Växjö Ystad Örebro Örnsköldsvik Östersund Östra sjukhuset Övriga Ersta opererar endast elektiva 18

19 Torsby Västervik Alingsås Skellefteå Örnsköldsvik Karlskoga Kristianstad Växjö Kungälv Umeå Arvika Värnamo Lidköping Sollefteå Jönköping Mora Örebro Norrtälje Östersund Gävle Varberg Sunderbyn Ljungby Ystad Västerås Halmstad Södertälje Norrköping Skövde Eksjö Falun Blekingesjukhuset Danderyd NU sjukvården Sverige Sjukhus Antal % Södersjukhuset Sundsvall Övriga Borås Helsingborg Ersta Hudiksvall Lycksele Kalmar Uppsala Nyköping Linköping Skånes univsjh Visby Karolinska Karlstad St Görans Östra sjukhuset Eskilstuna Procent Figur 3.2: Väntetid från diagnos till behandlingsstart, andel inom 6 veckor, 212. De som saknar uppgift eller har negativ ledtid, är exkluderade 19

20 Kapitel 3. Kvalitetsregisterdata Figur SKL såväl som patientföreningarna är mycket intresseraade av väntetider. Som framgår ur figuren har vi en hel del att göra avseende flödet där 57% kommer igång med behandling inom 6 veckor från diagnos vilket är målet. Värre är andelen som kommer igång med adjuvantbehandling, där vi vet att start efter 8 veckor medför klart sämre behandlingseffekt och 26% ligger i det intervallet. En bidragande orsak kan förstås vara att patienten drabbats av komplikation men det gör säkert att många inte remitteras för adjuvantbehandling heller, vilket således utgör ett mörkertal. Ytterligare en anledning till att vi behöver kraftsamla kring att få ner komplikationsfrekvensen. 2

21 Ljungby Sollefteå Västervik Örnsköldsvik NU sjukvården Umeå Borås Varberg Sundsvall Östersund Växjö Falun Kungälv Ystad Lycksele Skånes univsjh Helsingborg Ersta Blekingesjukhuset Hudiksvall Karlskoga Mora Skellefteå Värnamo Gävle Kalmar Nyköping Sverige Sjukhus Antal % Eksjö Örebro Kristianstad Danderyd Uppsala Östra sjukhuset Karlstad Sunderbyn Lidköping Jönköping Alingsås Södertälje Skövde Halmstad Övriga Arvika Norrtälje St Görans Karolinska Södersjukhuset Torsby Eskilstuna Visby Norrköping Linköping Västerås Procent Figur 3.3: Väntetid från operation till PAD svar, andel inom 2 veckor, resecerade fall, 212. De som saknar uppgift eller har negativ ledtid, är exkluderade 21

22 Kapitel 3. Kvalitetsregisterdata Ersta Hudiksvall Lidköping Ljungby Mora Nyköping Skellefteå Södertälje Torsby Umeå Varberg Visby Växjö Kristianstad Örebro St Görans Södersjukhuset Karlstad Borås Västervik Skövde Karolinska Blekingesjukhuset Kalmar Skånes univsjh Sunderbyn NU sjukvården Kungälv Halmstad Östersund Sverige Ystad Eskilstuna Gävle Helsingborg Norrköping Alingsås Linköping Norrtälje Värnamo Västerås Danderyd Karlskoga Lycksele Sundsvall Uppsala Östra sjukhuset Eksjö Arvika Jönköping Övriga Sollefteå Sjukhus Antal % Procent Figur 3.4: Väntetid från operation till start av adjuvant behandling, andel inom 8 veckor, resecerade fall, 212. De som saknar uppgift eller har negativ ledtid, är exkluderade 22

23 Skånes univsjh Helsingborg Danderyd Eskilstuna Ystad Linköping Sunderbyn Hudiksvall Uppsala Kalmar Sundsvall Blekingesjukhuset Östra sjukhuset Eksjö St Görans Örnsköldsvik Norrtälje Umeå Karlstad Östersund Kungälv Sjukhus Antal % Sollefteå Västervik Torsby Kristianstad Skövde Mora Örebro NU sjukvården Karlskoga Södersjukhuset Gävle Falun Alingsås Skellefteå Växjö Borås Ersta Jönköping Södertälje Lycksele Värnamo Varberg Halmstad Västerås Ljungby Övriga Visby Norrköping Nyköping Lidköping Karolinska Sverige Procent Figur 3.5: Väntetid från 1:a läkarbesök till preoperativ MDT, andel inom 2 veckor, 212. De som saknar uppgift eller har negativ ledtid, är exkluderade 23

24 Utredning 24 Kapitel 4

25 9 8 7 Norra Stockholm/Gotland Sydöstra Södra Uppsala/Örebro Västra procent År Figur 4.1: Andel komplett preoperativ staging uppdelat på region, akut opererade, procent Norra Stockholm/Gotland Sydöstra Södra Uppsala/Örebro Västra År Figur 4.2: Andel komplett preoperativ staging uppdelat på region, elektivt opererade, Tabell och figur Preoperativ staging. Att rutinmässigt genomföra preoperativ staging har inte genomförts fullt ut ännu men trenden är stadigt ökande år från år. I den elektiva situationen genomgår 81% komplett preoperativ staging medan 96% genomgår komplett preoperativ staging avseende metastasering t lever o lunga. I den akuta situationen ligger siffrorna betydligt lägre (53 respektive 63%), vilket är bättre än förra året(47 respektive 58%) men fortfarande anmärkningsvärt lågt. Huruvida ingreppet är kurativt eller palliativt borde ju styra inriktningen på åtgärderna! Här behövs en skärpning! För att man ska klassa det som en stagingundersökning krävs att det är en frågeställning vid undersökningen eller en eftergranskning - och att en metod som tillåter bedömning används. Till exempel att CT med iv- kontrast använts för att bedöma levermetastasering. 25

26 Kapitel 4. Utredning Ersta Karolinska Växjö Kristianstad Karlskoga Blekingesjukhuset Eskilstuna Lidköping Norrtälje Örnsköldsvik Torsby Skellefteå Helsingborg Nyköping Västerås Danderyd Sunderbyn Visby Södertälje Östra sjukhuset Varberg Jönköping Södersjukhuset Borås Mora Skånes univsjh Lycksele Västervik Norrköping Eksjö Gävle Halmstad Uppsala Sverige Sjukhus Antal % Skövde Falun Sollefteå Östersund Alingsås Kungälv Sundsvall St Görans Ljungby Karlstad Hudiksvall Linköping Kalmar Ystad Arvika Värnamo Övriga Örebro Umeå NU sjukvården Procent Figur 4.3: Komplett preoperativ staging, opererade patienter,

27 Tabell 4.1: Preoperativ staging uppdelat på sjukhus, akut opererade, 212 Primär tumör Lungmet Levermet Kompl metatasstag Kompl stag, 212 Kompl stag, Alingsås (43) (14) (29) (14) (14) (3) Arvika 1 () () () () () (6) Blekingesjukhuset (88) (75) (88) (75) (75) (62) Borås (64) (71) (71) (71) (64) (5) Danderyd (69) (69) (75) (69) (62) (52) Eksjö () (5) () (5) (5) (32) Ersta 8 (-) (-) (-) (-) (-) () Eskilstuna () (94) () (94) (94) (77) Falun (45) (45) (6) (45) (4) (32) Gävle (67) (62) (67) (62) (52) (16) Halmstad (81) (25) (62) (19) (19) (12) Helsingborg (68) (76) (76) (72) (64) (48) Hudiksvall (33) (33) (33) (33) (33) (44) Jönköping (58) (5) (58) (5) (5) (5) Kalmar (62) (75) (75) (62) (5) (18) Karlskoga () () () () () (2) Karlstad (44) (67) (72) (67) (33) (34) Karolinska (94) (76) (88) (76) (76) (74) Kristianstad () (91) () (91) (91) (56) Kungälv (93) (86) (5) (5) (5) (52) Lidköping (83) (83) (83) (83) (83) (3) Linköping (2) (36) (48) (36) (2) (23) Ljungby (5) (5) (5) (5) () (13) Lycksele (6) (8) (6) (6) (6) (33) Mora (86) (29) (86) (29) (29) (22) Norrköping (71) (71) (71) (65) (47) (48) Norrtälje (67) (67) (67) (67) (67) (5) 27

28 Kapitel 4. Utredning Tabell 4.1: (continued) Primär tumör Lungmet Levermet Kompl metatasstag Kompl stag, 212 Kompl stag, NU-sjukvården () (57) (87) (57) () (8) Nyköping (94) (94) () (94) (88) (18) Skellefteå (5) (5) (75) (5) (5) (44) Skånes univsjh (87) (7) (84) (7) (67) (48) Skövde (32) (16) (37) (16) (11) (28) Sollefteå () (5) (75) (5) (5) () St Görans (87) (78) () (78) (74) (68) Sunderbyn (81) (69) (75) (69) (69) (44) Sundsvall (44) (44) (44) (44) (44) (18) Södersjukhuset (94) (53) (66) (53) (53) (54) Södertälje (4) (4) (4) (4) (4) (6) Torsby (5) (5) (5) (5) (5) (29) Umeå () (33) (44) (33) () (32) Uppsala (5) (62) (75) (62) (46) (29) Varberg (62) (38) (5) (38) (38) (45) Visby () (83) () (83) (83) (92) Värnamo () (67) (67) (67) () (54) Västervik () (62) () (62) (62) (6) Västerås (88) (84) () (84) (72) (33) Växjö () () () () () (56) Ystad (62) (38) (62) (38) (38) (18) Örebro (22) (96) (96) (96) (22) (74) Örnsköldsvik (67) (67) (67) (67) (67) (17) Östersund (62) (38) (5) (25) (25) (34) Östra sjukhuset (93) (81) (74) (74) (74) (56) Övriga (25) (5) (5) (5) (25) (18) Totalt (68) (65) (75) (63) (53) (41) 28

29 Tabell 4.2: Preoperativ staging uppdelat på sjukhus, elektivt opererade, 212 Primär tumör Lungmet Levermet Kompl metatasstag Kompl stag, 212 Kompl stag, Alingsås (84) (94) (91) (91) (81) (69) Arvika (55) (91) (91) (91) (55) (42) Blekingesjukhuset (96) () () () (96) (88) Borås (88) () () () (88) (92) Danderyd (96) (95) (95) (95) (95) (9) Eksjö (88) (91) (94) (91) (85) (71) Ersta () () () () () (97) Eskilstuna (98) (95) (95) (93) (93) (89) Falun (83) (95) (93) (93) (8) (74) Gävle (89) (96) (96) (96) (89) (27) Halmstad () (98) (98) (96) (96) (51) Helsingborg () () () () () (89) Hudiksvall (65) () () () (65) (71) Jönköping (94) (98) () (98) (92) (75) Kalmar (51) (97) (98) (97) (51) (19) Karlskoga (94) () () () (94) (67) Karlstad (7) (98) (95) (95) (69) (4) Karolinska () () () () () (97) Kristianstad (98) (98) (98) (98) (98) (96) Kungälv (95) (85) (88) (78) (75) (8) Lidköping (96) () () () (96) (93) Linköping (76) (96) (96) (95) (75) (6) Ljungby (73) () () () (73) (53) Lycksele (93) () (93) (93) (86) (71) Mora () (97) () (97) (97) (92) Norrköping (88) (97) (96) (95) (86) (65) Norrtälje () () () () () (94) 29

30 Kapitel 4. Utredning Tabell 4.2: (continued) Primär tumör Lungmet Levermet Kompl metatasstag Kompl stag, 212 Kompl stag, NU-sjukvården (6) (98) (98) (98) (6) (26) Nyköping (93) () () () (93) (65) Skellefteå (97) () () () (97) (71) Skånes univsjh (89) (98) (98) (98) (87) (79) Skövde (97) (92) () (92) (92) (89) Sollefteå (92) (77) (92) (77) (77) (88) St Görans (61) (97) (97) (97) (61) (73) Sunderbyn (98) () (97) (97) (95) (86) Sundsvall (73) (77) (77) (77) (73) (34) Södersjukhuset () () () () () (95) Södertälje () () () () () (83) Torsby () () () () () (91) Umeå (29) () () () (29) (76) Uppsala (88) (96) (94) (94) (87) (44) Varberg (95) (95) (94) (94) (92) (74) Visby (93) () (93) (93) (93) (97) Värnamo (43) (95) (95) (95) (43) (87) Västervik (88) (96) () (96) (84) (86) Västerås (96) (99) (99) (99) (96) (82) Växjö (96) () () () (96) (86) Ystad (52) (94) (95) (92) (5) (31) Örebro (26) () () () (26) (87) Örnsköldsvik () () () () () (74) Östersund (79) (95) (95) (92) (79) (76) Östra sjukhuset (95) (99) (96) (95) (9) (84) Övriga (41) (94) () (94) (35) (29) Totalt (83) (97) (97) (96) (81) (73) 3

31 Tabell 4.3: Preoperativ staging, opererade patienter uppdelat på volym och operationstyp, 212 Sjhvol kvartil 1 Sjhvol kvartil 2 Sjhvol kvartil 3 Sjhvol kvartil 4 Totalt Akut Primärtumör (7) (61) (67) (75) (68) Lungmetastas (58) (6) (7) (72) (65) Levermetastas (69) (69) (8) (81) (75) Komplett metastasstaging (54) (59) (69) (7) (63) Komplett staging (5) (51) (53) (6) (53) Elektivt Primärtumör (85) (84) (84) (8) (83) Lungmetastas (96) (97) (98) (98) (97) Levermetastas (96) (98) (98) (97) (97) Komplett metastasstaging (94) (96) (98) (97) (96) Komplett staging (82) (82) (83) (79) (81) 31

32 Kapitel 4. Utredning Tabell 4.4: Utfall av preoperativ staging, opererade patienter, uppdelat på sjukhus och ctstadium, 212 ct1-2 ct3 ct4 ctx Uppgift saknas Totalt Alingsås (3) () (3) (72) (23) Arvika (8) (8) () (31) (54) Blekingesjukhuset (14) (54) (3) (24) (5) Borås (19) (1) (4) (51) (16) Danderyd (4) (2) (1) (57) (8) Eksjö (1) (33) (5) (43) (1) Ersta (35) (39) (1) (16) () Eskilstuna (25) (48) (17) (8) (2) Falun (6) (17) (13) (39) (25) Gävle (1) (61) (7) (3) (18) Halmstad (5) (15) (8) (68) (5) Helsingborg (12) (46) (16) (19) (8) Hudiksvall (7) () (3) (48) (41) Jönköping (15) (55) (11) (6) (12) Kalmar (1) (22) (3) (18) (48) Karlskoga (5) (28) (11) (6) (6) Karlstad (6) (1) (5) (43) (35) Karolinska (12) (39) (33) (15) (1) Kristianstad (27) (59) (9) (4) (1) Kungälv (9) (56) (26) (4) (6) Lidköping () () (13) (8) (7) Linköping (16) (31) (11) () (41) Ljungby (15) (15) (15) (23) (31) Lycksele (32) (16) () (37) (16) Mora (25) (31) (25) (17) (3) Norrköping (1) (26) (15) (35) (15) Norrtälje (13) (6) (7) (13) (7) 32

33 Tabell 4.4: (continued) ct1-2 ct3 ct4 ctx Uppgift saknas Totalt NU-sjukvården (3) (2) () () (95) Nyköping (16) (36) (11) (29) (9) Skellefteå (37) (29) (14) (11) (9) Skånes univsjh (14) (22) (12) (4) (12) Skövde (13) (14) (4) (51) (18) Sollefteå (29) (29) (6) (29) (6) St Görans (13) (21) (8) (25) (33) Sunderbyn (4) (35) (14) (6) (5) Sundsvall (3) (6) () (55) (35) Södersjukhuset (8) (45) (15) (3) (2) Södertälje (31) (41) (1) (7) (1) Torsby () () () (92) (8) Umeå () (1) (12) (2) (76) Uppsala (9) (35) (26) (8) (22) Varberg (15) (51) () (25) (8) Visby (1) (15) (15) (55) (5) Värnamo (8) (4) () (25) (62) Västervik (12) (33) (15) (3) (9) Västerås (23) (22) (16) (34) (5) Växjö (18) (23) (11) (45) (3) Ystad (14) (15) (9) (15) (47) Örebro (1) (3) (5) (16) (75) Örnsköldsvik (34) (38) (14) (7) (7) Östersund (19) (15) (6) (36) (23) Östra sjukhuset (15) (14) (1) (56) (5) Övriga () (19) (5) (14) (62) Totalt (14) (27) (11) (28) (2) 33

34 Kapitel 4. Utredning Tabell 4.5: Utfall av preoperativ staging, opererade patienter, uppdelat på sjukhus och cnstadium, 212 cn cn1-2 cnx Uppgift saknas Totalt Alingsås (31) (38) (18) (13) Arvika (77) () () (23) Blekingesjukhuset (67) (2) (12) (1) Borås (74) (11) (1) (5) Danderyd (41) (37) (17) (6) Eksjö (74) (17) (5) (5) Ersta (88) (12) () () Eskilstuna (47) (4) (12) (2) Falun (39) (13) (36) (13) Gävle (43) (42) (4) (1) Halmstad (32) (18) (45) (5) Helsingborg (47) (34) (16) (4) Hudiksvall (62) (21) (3) (14) Jönköping (37) (43) (12) (8) Kalmar (64) (21) (12) (3) Karlskoga (72) (17) (11) () Karlstad (46) (13) (35) (6) Karolinska (35) (46) (18) (1) Kristianstad (6) (15) (24) (1) Kungälv (44) (48) (2) (6) Lidköping (5) (23) (23) (3) Linköping (25) (42) (1) (22) Ljungby (23) (23) (54) () Lycksele (58) (11) (26) (5) Mora (47) (39) (11) (3) Norrköping (31) (21) (43) (5) Norrtälje (8) (13) () (7) 34

35 Tabell 4.5: (continued) cn cn1-2 cnx Uppgift saknas Totalt NU-sjukvården (69) (24) (3) (4) Nyköping (67) (22) (11) () Skellefteå (29) (6) (9) (3) Skånes univsjh (3) (17) (49) (3) Skövde (75) (7) (5) (13) Sollefteå (59) (12) (24) (6) St Görans (52) (12) (35) (2) Sunderbyn (48) (44) (5) (4) Sundsvall (19) (16) (32) (32) Södersjukhuset (35) (44) (19) (2) Södertälje (45) (41) (3) (1) Torsby (5) () (42) (8) Umeå (76) (1) (4) (1) Uppsala (26) (46) (18) (1) Varberg (37) (2) (37) (7) Visby (85) (1) (5) () Värnamo (71) (21) () (8) Västervik (52) (18) (3) () Västerås (48) (31) (2) (1) Växjö (31) (9) (6) () Ystad (62) (26) (5) (7) Örebro (16) (15) (68) (1) Örnsköldsvik (76) (14) (3) (7) Östersund (32) (23) (34) (11) Östra sjukhuset (33) (16) (51) (1) Övriga (43) (19) (29) (1) Totalt (47) (25) (23) (5) 35

36 Kapitel 4. Utredning Tabell 4.6: Utfall av preoperativ staging, resecerade fall, uppdelat på T-stadium, 212 pt pt1-2 pt3 pt4 ptx Uppgift saknas Totalt ct () (38) (51) (11) () () ct () (1) (68) (21) () () ct () (5) (34) (61) () () ctx () (22) (53) (24) (1) () Uppgift saknas () (17) (61) (21) () () Totalt () (18) (56) (24) () () Tabell 4.7: Utfall av preoperativ staging, resecerade fall, uppdelat på N-stadium, 212 pn pn1-2 pnx Uppgift saknas Totalt cn (65) (34) () () cn (38) (62) () () cnx (51) (47) (1) () Uppgift saknas (45) (53) (2) () Totalt (54) (45) (1) () Tabell Utfall av preoperativ staging avseende T och N-stadium. Klinisk staging av koloncancer har inte etablerats ännu. Siffrorna antyder att det finns ett behov av förbättrade undersökningstekniker och sannolikt även utbildning/workshops för radiologerna. Ett arbete som har påbörjats. I ca 5% av fallen har man kunnat bedöma T-stadium och 7% avseende N-stadium. Av dessa fall har korrekt bedömning jämfört med PAD har erhållits i 38-68% för T-stadium och 62-65% för N-stadium, vilket är en förbättring från förra året. Totalt motsvarar det således cirka 3 respektive 46% av alla fall! Sannolikt kan siffrorna förbättras om de fylls i av den röntgenolog som tolkat bildmaterialet. Standardprotokoll för röntgensvar bör underlätta detta. 36

37 9 8 7 Ingen staging CT MR Lungrtg procent År Figur 4.4: Preterapeutisk staging, lungmetastaser, procent Ingen staging CT MR Ultraljud År Figur 4.5: Preterapeutisk staging, levermetastaser,

38 Kapitel 5 Behandling, operation 9 8 procent 7 Norra Stockholm/Gotland Sydöstra Södra Uppsala/Örebro Västra Kvinnor Män År Figur 5.1: Andel preoperativ bedo mning i MDT grupp uppdelat pa region, elektivt opererade, Figur Preoperativ bedo mning i MDT-grupp. Indikationer bo rjar komma som styrker att MDT-bedo mning ho jer kvalite en men det a r resurskra vande, vilket sannolikt a r orsaken till att det inte prioriterats lika ha rt o verallt. En tydlig trend uppa t senaste a ren a r dock tydlig efter de diskussioner som fo rts. Stockholmsregionen a r en fo rebild. Patienter o ver 75 a r bedo ms i na stan lika ho g utstra ckning pa MDT. Att bedo ma akutpatienter i en preop MDT a r fo rsta s la ngt ifra n alltid mo jligt utom i de subakuta fallen, vilket dock sa tter stora krav pa verksamheten. En stigande trend och Stockholmregionens 3% visar att det dock a r mo jligt i vissa fall. 38

39 Ersta Hudiksvall Karolinska Norrtälje Torsby Växjö Norrköping Danderyd Blekingesjukhuset Jönköping Helsingborg Varberg Värnamo Östra sjukhuset Falun Västerås Kalmar Södertälje Borås Karlskoga Uppsala Visby Eskilstuna Södersjukhuset Kristianstad Sunderbyn St Görans Linköping Halmstad Gävle Umeå Nyköping Sverige Sjukhus Antal % Skövde Lidköping Eksjö Ljungby Sundsvall Övriga Karlstad Skånes univsjh Örebro Mora Örnsköldsvik Östersund Lycksele NU sjukvården Skellefteå Ystad Alingsås Kungälv Arvika Sollefteå Västervik Procent Figur 5.2: Preoperativ bedömning i MDT grupp, akut opererade och endoskopisk polypektomi ingår ej,

40 Kapitel 5. Behandling, operation Norra Sthlm/Gotland Sydöstra <= 75 år >75 år Södra Uppsala/Örebro Västra procent År Figur 5.3: Andel preoperativ bedömning i MDT grupp uppdelat på region och ålder, elektivt opererade,

41 Procent Sjukhus Antal % Övriga Östra sjukhuset Östersund Örnsköldsvik Örebro Ystad Växjö Västerås Västervik Värnamo Visby Varberg Uppsala Umeå Torsby Södertälje Södersjukhuset Sundsvall Sunderbyn St Görans Sollefteå Skövde Skånes univsjh Skellefteå Nyköping NU sjukvården Norrtälje Norrköping Mora Lycksele Ljungby Linköping Lidköping Kungälv Kristianstad Karolinska Karlstad Karlskoga Kalmar Jönköping Hudiksvall Helsingborg Halmstad Gävle Falun Eskilstuna Ersta Eksjö Danderyd Borås Blekingesjukhuset Arvika Alingsås Sverige <= 75 år > 75 år Antal % Figur 5.4: Preoperativ bedömning i MDT grupp, elektivt opererade,

42 Kapitel 5. Behandling, operation Tabell 5.1: Preoperativ cytostatikabehandling, M, elektivt opererade, 212 Sjhvol kvartil 1 Sjhvol kvartil 2 Sjhvol kvartil 3 Sjhvol kvartil 4 Totalt 75 år Ja (2) (2) (3) (5) (3) Nej (98) (98) (97) (95) (97) Totalt > 75 år Ja () () () () () Nej () () () () () Totalt Tabell 5.1. Preoperativ cytostatika behandling. Andelen fall där preop cytostatika är riktad mot primärtumören är låg, 1.6%, men antalet där det är indicerat är inte känt. Rimligen är det dock högre med hänsyn till att frekvensen locoregionala recidiv är ca 1%. Sannolikt kommer här att ske en utveckling de närmaste åren. Inte minst kommer aktuella studier att driva denna utveckling. 42

43 Tumörlokalisation höger kolon Antal 1389 vänster kolon 118 övriga Procent Ja Nej Uppg sakn I övriga ingår transversum och ej bedömbara Figur 5.5: Preoperativ peroral tarmförberedelse, elektivt opererade, 212 Figur 5.5. Preoperativ peroral tarmförberedelse. Resultaten från den nationella studien har slagit igenom fullt ut. Intressant blir att följa utvecklingen framgent mht den senaste rapporten om försämrad långtidsprognos! 43

44 Kapitel 5. Behandling, operation Stent, riket Stent, M Stent, M1 2.5 procent År Figur 5.6: Andel stent, resecerade fall, Figur 5.6. Avlastning med stent. Endast.5% erhöll preop avlastning med stent, där en fortsatt tydlig trend är att stentanvändadet minskar. 44

45 Utförd op Antal % Ej opererad 44 1 Enbart stent Endoskopisk polypektomi Ileocekal res Hösid hemikolektomi Transversum Väsid hemikolektomi Sigmoideum Kolektomi Hartmann s op Laparotomi utan res Övriga Uppgift saknas Procent Figur 5.7: Utförd operation,

46 Kapitel 5. Behandling, operation 9 Ileus Perforation Blödning Annat Flera orsaker Uppgift saknas 8 7 procent År Figur 5.8: Andel akut opererade uppdelat på orsak, Figur och tabell 5.2. Akuta operationer. Andel akutoperationer och indikationerna för dessa ligger konstant. En påfallande hög andel (29%) påbörjas nattetid och någon trend att denna andel minskar ses inte, trots den debatt som förts. Dock är andelen som utförs av kolorektalkirurger glädjande hög, 69%. Tabell 5.2: Andel akuta operationer påbörjade mellan 18. och 7., resecerade fall, 212 Norra Stockholm/Gotland Sydöstra Södra Uppsala/Örebro Västra Totalt Akut (37) (37) (16) (24) (28) (26) (29) Varav op utförda av kolorektalkirurg (6) (8) (77) (53) (74) (62) (69) 46

47 5 Norra Stockholm/Gotland Sydöstra Södra Uppsala/Örebro Västra 4 procent År Figur 5.9: Andel akut opererade påbörjade mellan 18. och 7., resecerade fall, Figur 5.1: Kärlligaturer. 47

48 Kapitel 5. Behandling, operation procent Norra Stockholm/Gotland Sydöstra Södra Uppsala/Örebro Västra År Figur 5.11: Andel angiven placering av proximal kärlligatur, akut opererade, procent Norra Stockholm/Gotland Sydöstra Södra Uppsala/Örebro Västra År Figur 5.12: Andel angiven placering av proximal kärlligatur, elektivt opererade, Figur Placering av proximal kärlligatur. Ligaturens placering har angetts i 91.9% resp 98.3% av akuta och elektiva operationer, vilket är mycket bra siffror men nog lite falskt höga - se nedan, tabell

49 Tabell 5.3: Kärlligaturer uppdelat på tumörläge, 212 Caekum/ascendens Hö flexur Transversum Vä flexur Descendens Sigmoideum Rektum Icke cenr lig, ileocol (2+x ej 1,3,5,6,7) (3) (1) (1) () Cenr lig av ileocol (1+x ej 5,6,7) (9) (4) (1) () D:o + lig av col, högren (1+6+x ej 5,7) (48) (3) (9) (1) Cenr lig,ileoco + col med (1+5+x) (11) (24) (31) (6) segmentres transv (7+9) (2) (3) (1) segmentres väflexur (9) (9) (8) (5) Centr lig,col sinistra (11+/- 9,12,13 ej 1) (1) (59) (38) (5) Centr lig mes inf (1 +/- 11,13,14) (5) (11) (3) (27) (26) Lig,sigmgrenar enbart (13 ej 1,11,12) (1) (1) Hö lig,rectalis sup (12 ej 1) (31) (35) Lig,sigmoidalgrenar 23 (13 ej 1,12) (1) Tabell 5.3. Placering av proximal kärlligatur beroende av tumörläge. Vid operation av högersidig cancer är traditionell operation m resektion av högergrenen av colica media den klart dominerande varianten medan utvidgad excision med central ligatur av colica media bara står för 11% av fallen. På vänstersidan är central ligatur vanligare och i ca 3% görs central ligatur av mesenterica inferior vid tumörer i såväl descendens, sigmoideum som rektum. Andelen där kärlligaturen angetts med en atypisk placering är relativt hög. Med det menar vi att ligaturernas placering inte motsvarar någon typoperation. Vad detta står för är lite svårtolkat men andelen atypiskt angiven ligatur har minskat med åren, vilket antyder att man kanske har fått bättre förståelse för frågeställningen och noggrannhet vid registreringen. Vid akut operation är andelen atypiskt placerad ligatur vanligare och framför allt andelen icke radikala operationer betydligt vanligare. Handhavandet av akutpatienter behöver belysas och diskuteras. 49

50 Kapitel 5. Behandling, operation 4 3 Permanent stomi, akut op Permanent stomi, elektivt op Skyddande stomi, akut op Skyddande stomi, elektivt op procent År Figur 5.13: Andel permanent och skyddande stomi, Figur 5.13 Tillfällig, skyddande stomi. Skyddande stomi används i begränsad omfattning såväl i den elektiva som akuta situationen och utan nämnvärda skillnader beroende på region. Däremot är frekvensen permanent stomi hög vid akut operation. Onödigt hög kan tyckas men det kräver en djupare analys i form av journalgenomgång. 5

51 procent Norra Stockholm/Gotland Sydöstra Södra Uppsala/Örebro Västra År Figur 5.14: Andel laparoskopiskt opererade, resecerade fall, Figur Laparoskopiska operationer. Andelen laparoscopiskt utförda operationer är fortfarande blygsamt internationellt sett men en tydligt ökande trend ses. med totalt 1.1% av alla resektioner för koloncancer utförda laparoscopiskt under jämfört med runt 6% 211. De onkologiska resultaten är likvärdiga för laparoskopisk och öppen operation så man kan diskutera huruvida Sveriges siffror är ett problem eller inte men Socialstyrelsens riktlinjer ger en klar fingervisning om att vi bör kunna erbjuda patienterna laparoscopisk operation. 51

52 Kapitel 5. Behandling, operation Sjukhus Sverige Alingsås Arvika Blekingesjukhuset Borås Danderyd Eksjö Ersta Eskilstuna Falun Gävle Halmstad Helsingborg Hudiksvall Jönköping Kalmar Karlskoga Karlstad Karolinska Kristianstad Kungälv Lidköping Linköping Ljungby Lycksele Mora Norrköping Norrtälje NU sjukvården Nyköping Skellefteå Skånes univsjh Skövde Sollefteå St Görans Sunderbyn Sundsvall Södersjukhuset Södertälje Torsby Umeå Uppsala Varberg Visby Värnamo Västervik Västerås Växjö Ystad Örebro Örnsköldsvik Östersund Östra sjukhuset Övriga Antal Procent Öppen kirurgi Laparoskopiskt op men ej konverterad Laparoskopiskt op och konverterad Figur 5.15: Laparaskopiskt opererade och konverterade, resecerade fall,

53 Örnsköldsvik Danderyd Norrtälje Sundsvall Ljungby Örebro Övriga Ystad Jönköping Karolinska Södertälje Eksjö Sollefteå NU sjukvården Karlstad Skövde Halmstad Östersund Arvika Norrköping Torsby Skånes univsjh Blekingesjukhuset Växjö Falun Sverige St Görans Alingsås Eskilstuna Lidköping Västervik Helsingborg Östra sjukhuset Södersjukhuset Uppsala Sunderbyn Västerås Kristianstad Linköping Borås Ersta Gävle Hudiksvall Kalmar Karlskoga Kungälv Lycksele Mora Nyköping Skellefteå Umeå Varberg Visby Värnamo Sjukhus Antal % Procent Tumörnära perforation Figur 5.16: Peroperativ tarmperforation, resecerade fall, akut opererade, Figur Peroperativ tarmperforation. Tarmperforation sker mer än 3 gånger så ofta vid akut operation som vid elektiv operation. Siffran påverkas dock även av spontan tarmperforation vid ileus med strangulation. Skillnaden i iatrogen perforation således oklar. Över 3% är dock tumörnära vilket var 6 gånger så mycket som för elektiva fall, vilket är ett problem. Det är påfallande stora skillnader mellan sjukhusen. Det beror delvis på att det är en ovanlig händelse som gör att enstaka fall slår igenom vid mindre volymer. En felkälla kan också vara att vissa sjukhus har registrerat även tunntarmsperforationer, vilket ej är tanken. Användarinstruktionen har varit oklar härvidlag men har korrigerats i år. 53