Kvalitetsregister. Cancer coli

Transkript

1

2 Kvalitetsregister Cancer coli

3 Innehåll Tabellsammanfattning, totalt... Tabellsammanfattning, uppdelat på region (spridning)... Tabell. Antal registrerade fall av kolon cancer fall samt täckningsgrad i förhållande till antal fall i cancerregistret... Tabell. Antal fall per sjukhus, uppdelat i volymskvartiler, samt täckningsgrad i förhållande till antal fall som registrerats i cancerregistret... Tabell a. Utförd operation uppdelat på region (antal, procent)... Tabell b. Utförd operation uppdelat på volym och operationstyp (antal, procent)... Tabell a. Preoperativ staging avseende primärtumör, lever- lungmetastaser och komplett av de opererade, uppdelat på region (antal, procent)... Tabell b. Preoperativ staging av opererade patienter, uppdelat på volym (antal, procent)... Tabell c. Utfall av preoperativ staging och andel korrekt staging (jmf med PAD) uppdelat på region (antal, procent)... Tabell a. Peroral tarmförberedelse för de som opererats elektivt, uppdelat på region (antal, procent)... Tabell b. Peroral tarmförberedelse för de som opererats elektivt, uppdelat på volym (antal, procent)... Tabell a. Preoperativ cytostatikabehandling för cm av dem som opererats elektivt och uppdelat på volym (antal, procent)... Tabell b. Preoperativ cytostatikabehandling för cm av dem som opererats elektivt och uppdelat på volym (antal, procent)... Tabell a. Preoperativ avlastning (stent eller stomi) uppdelat på region (antal, procent)... Tabell b. Preoperativ avlastning (stent eller stomi) uppdelat på volym (antal, procent)... Tabell a. Preoperativ avlastning med stent eller stomi uppdelat på region i relation till totalantalet fall (antal, procent)... Tabell b. Preoperativ avlastning med stent eller stomi uppdelat på volym i relation till totalantalet fall (antal, procent)... Tabell c. Primär intention och utfall hos preoperativt avlastade (antal, procent)... Tabell. Placering av proximal kärlligatur angivet, uppdelat på region (antal, procent)... Figur. Kärlligaturer... Tabell a. Kärlligaturer för de som opererats med högersidig hemikolektomi pga av tumör i caekum eller ascendens, uppdelat på region (antal, procent)... Tabell b. Kärlligaturer för de som opererats med högersidig hemikolektomi pga av tumör i hö-flexur, uppdelat på region (antal, procent)... Tabell c. Kärlligaturer för högersidiga cancrar, uppdelat på operationstyp (antal, procent)... Tabell d. Kärlligaturer för sigmoideumcancrar, uppdelat på operationstyp (antal, procent)... Tabell a. Kärlligaturer för de som opererats med sigmoideumresektioner pga. sigmoideum cancer, uppdelat på region (antal, procent)... Tabell b. Kärlligaturer för de som opererats med vä-sidig hemikolektomi pga. cancer i descendens, uppdelat på region (antal, procent)... Tabell. Laparoskopisk operation och konverterade (av dem som opererats laparoskopiskt), uppdelat på region (antal, procent)... Tabell. Skyddande stomi (resektion med anastomos), uppdelat på region (antal, procent)... Tabell. Permanent stomi, uppdelat på region (antal, procent)... Tabell. Tarmperforation, uppdelat på region (antal, procent)... Tabell a. Lokal radikalitet enligt operatörens bedömning, uppdelat på operationstyp (antal, procent)... Tabell b. Mikroskopisk radikalitet, uppdelat på operationstyp (antal, procent)... Tabell c. Lokalt radikal enligt operatörens bedömning, resecerade fall, uppdelat på volym (antal, procent)... Tabell d. Mikroskopisk radikalt, resecerade fall, uppdelat på volym (antal, procent)... Tabell e. Lokal radikalitet enligt operatörens bedömning, uppdelat på utförd operation (antal, procent)... Tabell f. Mikroskopisk radikalitet uppdelat på utförd operation (antal, procent)...

4 Tabell g. Lokal radikalitet enligt operatörens bedömning, uppdelat på högsta operationskompetens (antal, procent)... Tabell h. Mikroskopisk radikalitet, uppdelat på högsta operationskompetens (antal, procent)... Tabell a. Lokalt radikal enligt operatörens bedömning, resecerade fall, uppdelat på region (antal, procent)... Tabell b. Mikroskopisk radikalitet, resecerade fall, uppdelat på region (antal, procent)... Tabell c. Mikroskopiskt radikal vs lokalt radikal för cm, resecerade fall (antal, procent)... Tabell d. Mikroskopiskt radikal vs lokalt radikal för cm, resecerade fall (antal, procent)... Tabell. Circumferentiell marginal uppdelat på region (antal, procent)... Tabell a. Akut opererade, orsak, uppdelat på region (antal, procent)... Tabell b. Akuta operationer påbörjade mellan. och., uppdelat på region (antal, procent)... Tabell a. Operationstid (median) uppdelat på region, operationstyp och laparoskopisk operation (ja/nej)... Tabell b. Operationstid (median) uppdelat på utförd operation och region... Tabell. ASA-klass uppdelat på operationstyp och region (antal, procent)... Tabell a. Peroperativ blödning (median), uppdelat på operationstyp och region... Tabell b. Peroperativ blödning (median) för de som opererats elektivt, uppdelat på utförd operation... Tabell a. Högsta kompetens vid operation, uppdelat på operationstyp och region (antal, procent)... Tabell b. Högsta kompetens vid operation, uppdelat på operationstyp och volym (antal, procent)... Tabell. pt-stadium, resecerade fall, uppdelat på region (antal, procent)... Tabell. pn-stadium, resecerade fall, uppdelat på region (antal, procent)... Tabell. cm-stadium, samtliga fall, uppdelat på region (antal, procent)... Tabell. TNM-stadium, uppdelat på operationstyp (antal, procent)... Tabell a. Antal undersökta körtlar, resecerade fall, uppdelat på region (antal, procent)... Tabell b. Antal undersökta körtlar, resecerade fall, uppdelat på operationstyp och laparoskopiskt opererad (ja/nej) (antal, procent)... Tabell c. Antal undersökta körtlar, resecerade fall, uppdelat på pt-stadium (antal, procent)... Tabell d. Antal undersökta körtlar, resecerade fall, uppdelat på körtelstatus (antal, radprocent, kolumnprocent)... Tabell e. Antal undersökta körtlar, kurativt opererade, uppdelat på patologlab (antal, procent)... Tabell a. Antal rutor med ej angivet/framgår ej ikryssat i patologisektionen (sektion III), uppdelat på region (antal, procent)... Tabell b. Antal rutor med ej angivet/framgår ej ikryssat i sektion III, uppdelat på patologlab (antal, procent)... Tabell a. Postoperativa komplikationer hos opererade patienter, uppdelat på region (antal, procent)... Tabell b. Postoperativa komplikationer hos opererade patienter, uppdelat på utförd operation (antal, procent)... Tabell c. Postoperativa komplikationer hos opererade patienter, uppdelat på operationstyp (antal, procent)... Tabell d. Postoperativa komplikationer hos opererade patienter, uppdelat på preoperativ avlastning (antal, procent)... Tabell e. Postoperativa komplikationer hos dem som fått preoperativ avlastning, av opererade patienter uppdelat på stent och stomi (antal, procent)... Tabell f. Postoperativa komplikationer hos opererade patienter uppdelat på laparoskopiskt opererad, konverterad och ASA-klass (antal, procent)... Tabell. Antal IVA-dagar, uppdelat på region (antal, procent)... Tabell. Reopererade inom dagar, uppdelat på region (antal, procent)... Figur. Andel patienter som reopererats -, uppdelat på region och operationstyp... Tabell a. Oplanerad intagning inom dagar, uppdelat på region (antal, procent)... Tabell b. Oplanerad intagning inom dagar av opererade patienter, uppdelat på postop vårdtid och ASA-klass (antal, procent)...

5 Tabell c. Postop medianvårdtid (dagar) uppdelat på operationstyp och region... Figur. Medianvårdtid (dagar) -, uppdelat på region och operationstyp... Tabell a. Avlidna inom och dagar, uppdelat på region (antal, procent)... Tabell b. Avlidna inom dagar, uppdelat på kurativ operation, ASA-klass, operationstyp, laparoskopiskt op (ja/nej) och konverterad (antal, procent)... Tabell. Postop medianvårdtid (dagar) uppdelat på ASA-klass... Tabell a. Preoperativ bedömning i multidisciplinär terapigrupp, uppdelat på operationstyp och region (antal, procent)... Tabell b. Preoperativ bedömning i multidisciplinär terapigrupp, uppdelat på ålder och region (antal, procent)... Tabell c. Preoperativ bedömning i multidisciplinär terapigrupp, uppdelat på kön och region (antal, procent)... Tabell d. Postoperativ bedömning i multidisciplinär terapigrupp, uppdelat på operationstyp och region (antal, procent)... Tabell e. Postoperativ bedömning i multidisciplinär terapigrupp, uppdelat på ålder och region (antal, procent)... Tabell f. Postoperativ bedömning i multidisciplinär terapigrupp, uppdelat på kön och region (antal, procent)... Tabell a. Adjuvant behandling planerad, år, uppdelat på stadium och region (antal, procent)... Tabell b. Adjuvant behandling planerad, uppdelad på åldersklass och ASA-klass... Tabell c. Adjuvant behandling planerad, uppdelat på stadium, åldersklass, operationstyp, ASA-klass och kön (antal, procent)... Tabell. Palliativ behandling planerad för patienter med spridd sjukdom (M), uppdelat på region (antal, procent)... Tabell. Patienter med metastasering (M), bedömda eller remitterade för ställningstagande till metastaskirurgi, uppdelat på region (antal, procent)... Tabell a. Uppföljning planerad utöver postoperativt besök, uppdelat på stadium och region (antal, procent)... Tabell b. Uppföljning planerad utöver postoperativt besök, uppdelat på åldersklass (antal, procent)... Tabell. Inkluderade i studier, uppdelat på region (antal, procent)...

6 Inledning Detta är den andra årsrapporten från det Nationella Kvalitetsregistret för Colon Cancer. Det är glädjande att täckningsgraden är mycket hög på de flesta sjukhus. Den insats som gjorts av kollegor ute i landet för att nå dithän, har i stor utsträckning gjorts ideellt utan att resurser avsatts. Vi behöver arbeta tillsammans för att hos sjukhusledningarna öka insikten i betydelsen av detta kvalitetsarbete för att större resurser ska avsättas. Avsikten med rapporten är att Din kliniks resultat skall kunna jämföras med andra sjukhus och regioners liksom nationens resultat. Man bör komma ihåg att rapporten är tumörbaserad och inte individbaserad. fanns personer med fler än en tumör. Datum för datauttaget var --. Inom registerkommittén hoppas vi att denna årsrapport också motsvarar Era förväntningar. Vi ser gärna kommentarer till rapporten, av såväl positiv som negativ karaktär, då vårt mål är att förbättra rapporten successivt. Denna sammanställning är framtagen av Lena Damber, Lena Nathanaelsson och Gunilla Andersson vid Onkologiskt centrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå, vilka också gärna mottar synpunkter på utformning och innehåll i denna rapport. Ingvar Syk Karl Kodeda Bärbel Jung Södra regionen Västra regionen Sydöstra regionen Annika Sjövall Pia Jestin Pia Näsvall Stockholmsregionen regionen Norra regionen Adjungerad Bengt Glimelius Akademiska sjukhuset Britta Halvarsson (patologrepr)

7 Kommentarer till sammanställningen av års registerdata Figur. Antalet fall av colon cancer i Sverige mellan år och. Dessa data kommer från cancerregistret och som framgår anmäldes nära. fall av colon cancer. Incidensen är stadigt ökande, vilket till största delen beror på den successivt åldrande befolkningen men en viss reell incidens ökning föreligger också se fig o. Figur. Den åldersstandardiserade incidensen och mortaliteten för män. Incidensen ökar långsamt över tiden medan mortaliteten avtar. Minskningen i mortalitet i början på perioden beror sannolikt främst på förbättringar i det perioperativa omhändertagandet inte minst narkos och intensiv vård. Den sista -års perioden har överlevnaden bara förbättrats marginellt. Till skillnad från cancer recti där trenden hållit i sig. Sannolikt beror denna skillnad på att ett större intresse riktats mot rektalcancer. Fler forskningsinsatser har gjorts här och resultaten har successivt överförts i klinisk praxis, vad gäller t.ex adjuvant strålning, operationsteknik och operationsvolymer. Man kan ana en marginell relativ förbättring sedan år., vilket skulle kunna bero på införandet av postoperativ adjuvant kemoterapi på stadium III colon cancer. Figur. Åldersstandardiserad incidens och mortalitet för kvinnor. Samma mönster som för män kan noteras. Figur,,,. Dessa figurer visar incidens och mortalitet för män respektive kvinnor i åldern under och över år. Incidensökningen ses bland män o kvinnor under år. Tabellsammanfattning Nyckelresultat och kvalitetsparametrar redovisas här m hänvisning till respektive tabell Tabell o. Antal registrerade patienter i kolon cancerregistret Tabellen anger det fullständiga materialet som presenteras i det fortsatta dokumentet. Varje regions registrering har jämförts med cancerregistrets material för att erhålla täckningsgraden. I registret inkluderas ICD C.-, ICD. samt PAD och. Obduktionsfynd samt in situ förändringar ingår ej. Målet är att nå upp till minst % täckningsgrad för att få pålitliga populationsdata. Flertalet regioner o sjukhus har lyckats med detta. Undantagen är framför allt mindre sjukhus. Det finns ingen etablerad definition för låg respektive högvolym avseende kolon cancer kirurgi. Vi har därför valt att dela in sjukhusen i kvartiler av det totala antalet registrerade fall. Tabell a+b. Utförd operation Inga väsentliga skillnader tycks föreligga valet av ingrepp beroende på region eller volym på sjukhusen Preoperativ utredning Tabell a, b. Preoperativ staging Att rutinmässigt genomföra preoperativ stagin har inte slagit genomförts fullt ut ännu. I den elektiva situationen genomgår % komplett preop staging medan % genomgår någon form av preop staging. I den akuta situationen ligger siffrorna % lägre.

8 I den elektiva situationen genomgår över % preop staging av lever resp lung metastasering. I den akuta situationen genomgår % - % preop staging av fjärrmetastasering, vilket är anmärkningsvärt då det ju borde styra inriktningen på åtgärderna! Siffrorna är dock ngt bättre än för föregående år, vilket är glädjande. Tabell c. Utfall av preoperativ staging avseende T och N-stadium Det prediktiva värdet av staging av primärtumören vid koloncancer är i dagsläget oklart. I ca hälften av fallen har man inte kunnat klassa T-stadiet. I drygt % har man inte kunnat klassa N-stadium. Bäst resultat ses för T är ca % klassades korrekt. Dessa siffror är förvånansvärt bra och kan vara påverkade av att uppgifterna nog ofta fylls i iefterhand. Önskvärt är att det fylls i prospektivt och av den röntgenolog som tolkat bildmaterialet. Det blir intressant blir att följa utvecklingen framgent när större vana och bättre rutiner finns. Ingen trend kan dock anas jämfört m s siffror. Tabell a+b. Preoperativ peroral tarmförberedelse Den nya kunskapen om att preoperativ tarmförberedelse inte medför några fördelar har snabbt vunnit genomslag. Med hänsyn till att det ibland behövs göras peroperativ coloscopi (resektion följande endoscopiskt avlägsnande av maligna polyper t.ex) bör siffran ej nå upp till %. Tabell a. Preoperativ cytostatika behandling riktat mot primärtumören Andelen behandlade patienter är lågt men antalet där det är indicerat är ej känt. Rimligen är det dock högre än % med hänsyn till att frekvensen locoregionala recidiv är %. Den trend att det används mer på större centra som kunde anas ses ej nu. Tabell a, b. Preoperativ cytostatika behandling vid metastasering Andelen behandlade patienter är lågt men andelen är högre när behandlingen riktas mot metastaser. Tydligt att det används mer på högvolymscentra, vilket antyder problem. Kan kanske till dels förklaras av att dessa patienter remitterats? Tabell a, b. Preop avlastning med stent eller stomi Endast av de akut opererade genomgick preop avlastning, vilket inte är mer än vid elektiv op. Den övervägande majoriteten akutpatienter har följaktligen opererats direkt., varav % däremot erhöll permanent stomi (se tabell ). Rätt strategi? Tabell a-c Användningen av preop avlastning skiljer sig ej mellan regioner eller storlek på enheterna. En mycket hög frekvens (%) av de få stentbehandlade där intentionen var att den skulle vara permanent har opererats. Felifyllt? Behandling, operation Tabell. Placering av proximal kärlligatur Ligaturens placering har angetts i resp % av akuta och elektiva operationer, vilket är lite högre än föregående år och får anses som en bra siffra. Andelen där kärlligaturen angetts med en atypisk placering har halverats jämfört m föregående år, vilket minskar osäkerheten o tolkningssvårigheterna. Tabell a-b. Placering av proximal kärlligatur vid op för högersidiga cancrar Ligaturens placering har angetts i över % av fallen varav resp % med atypisk placering. För övriga kan man dock konstatera att Hohenberger konceptet tycks ha vunnit relativt stort anslag och de regionala skillnaderna tycks vara mindre jämfört m förra året.

9 Tabell c. Placering av proximal kärlligatur vid op för sigmoideumcancer och högersidiga cancrar. En jämförelse mellan akut och elektiv operation. En klart högre andel icke lokalt radikala operationer ses i den akuta situationen, jämfört m %. Man ska dock komma ihåg att en större andel av de akut opererade är i en palliativ situation (tabell ) även om detta bara är utrett i % av fallen (tabell b)! Tabell a. Placering av proximal kärlligatur vid op för sigmoideumcancer I takt med att de atypiska placeringarna av kärlligaturen minskat har också regionala skillnader minskat. Fortfarande utmärker sig Stockholm- där en central ligatur av mesenterica inferior tycks vara vanligare än i övriga landet. Tabell b. Placering av proximal kärlligatur vid op för descendens cancer Tidigare noterade stora skillnader i andelen opererade m central ligatur av mesenterica inferior har i stort försvunnit. Tabell. Laparoskopiska operationer Andelen laparoscopiskt utförda operationer är fortfarande blygsamt i hela landet. Västragötaland har sjunkit från till %, sannolikt beroende på att Skövde haft en temporär nedgång. Tabell. Tillfällig, skyddande stomi Skyddande stomi används i mycket begränsad omfattning såväl i den elektiva som akuta situationen och utan nämnvärda skillnader beroende på volym eller region Tabell. Permanent stomi Permanent stomi används i högre omfattning än tillfällig sådan men fortfarande i relativt begränsad omfattning förutom vid akut operation där % opereras med permanent stomi. Inga nämnvärda skillnader i policy beroende på region Tabell. Peroperativ tarmperforation Tarmperforation sker gånger så ofta vid akut operation som vid elektiv operation. Siffran påverkas dock även av spontan tarmperforation vid ileus m strangulation. Skillnaden i iatrogen perforation således oklar. Tabell a+b. Lokal radikalitet enligt operatörens bedömning resp PAD Vid potentiellt kurativ kirurgi (M) är icke radikal operation - gånger så vanligt i den akuta situationen! Även om akutopererade har en högre frekvens t-tumörer är detta en siffra som antyder att akut kirurgi ej genomförs på ett adekvat sätt. Troligen beror detta på att preop staging gjorts i mindre än hälften av fallen (tabell a) och att man väljer at operera patienterna på jourtid (se tabell b) även om indikation för detta relativt sällan föreligger. Det moderna tankesättet att optimera (och staga) patienten under nattetid för att sedan operera subakut med hög kompetens dagtid tycks inte ha slagit igenom fullt ut ännu i Sverige. Tabell c+d. Lokal radikalitet uppdelat på volym. Inga övertygande skillnader noteras. Tabell e+f. Lokal radikalitet uppdelat på operationstyp Inget specifikt ingrepp tycks vara mer riskfyllt avseende att ej uppnå radikalitet.

10 Tabell g+h. Lokal radikalitet uppdelat på högsta formella kompetens Till skillnad från anas en skillnad mellan profilerade o ackrediterade operatörer gentemot icks profilerade specialister, där andelen radikalopererade beträffande de potentiellt kurerbara (M) är /% jämfört med /% (ST för få för meningsfull bedömning). Avseende patienter med känd metastasering är skillnaden än tydligare men här måste siffrorna tolkas med försiktighet beroende på materialets storlek. Då ingen övertygande skillnad sågs föregående år bör detta följas uppmärksamt över nästa år! Tabell a-d. Lokal radikalitet enligt operatörens bedömning resp PAD, uppdelat på region Inga skillnader noteras beroende på region. En god överensstämmelse tycks föreligga mellan operatörens och den mikroscopiska bedömningen. Tabell. Circumferentiell radikalitet uppdelat på region för ofta för att några slutsatser ska kunna dras Tabell a. Akut opererade, orsak, uppdelat på region Inga skillnader noteras. Tabell b. Akuta operationer påbörjade kvälls o nattetid, uppdelat på region Så pass många som % av de akuta operationerna påbörjas kvälls o nattetid. Orsakerna till detta behöver analyseras. Inga regionala skillnader föreligger. Tabell a-b. Operationstid för laproscopiskt, öppen, akut och elektiv operation, uppdelat på region De korta operationstiderna för laparoscopiska operationer färgas av att även operationer utan resektion, som stomiuppläggning ingår. Intressant att notera är genomgående längre operationstider i Södra regionen och kortare i Sydöstra medan övriga regioner ligger mer samlat kring medel. Samma mönster sågs föregående år. Orsaken är oklar. Olika beräkningssätt?? Knivtid eller narkostid?? Tabell. ASA-klass uppdelat på region Inga regionala skillnader av dignitet. Relativt hög andel ASA III kan dock noteras. Tabell a + b. Peroperativ blödning uppdelat på volym och region Inga övertygande skillnader syns föreligga. Blödningsmängderna är genomgående måttliga. Tabell a+b. Högsta kompetens vid operation, uppdelat på volym och region Glädjande att notera är att i bara % av fallen opereras kolon cancer m ST-läkare som högsta kompetens såväl elektivt om akut. Norrland tycks ha sämre tillgång till ackrediterade kolorektal kirurger och högre andel operationer utförs av specialster utan kolorektal profilering. Detta gäller också för de volymmässigt minsta sjukhusen. Oklart hur stor betydelse detta har för resultaten för akutkirurgin se tabell g + h och kommentarer. Tabell -. TNM-stadium, uppdelat på volym och region Inga skillnader av dignitet tycks föreligga. Intressant att notera är att Stockholmsregionen har högst andel N, trots den klart bästa lymfkörteldiagnostiken vid PAD se tabell. Tabell. TNM-stadium, uppdelat på akut respektive elektivt opererad En dubblerad andel T tumörer och metastaserad sjukdom noteras i de akuta fallen, vilket känns igen från andra publikationer.

11 Figur a. Antal undersökta körtlar för resecerade fall, uppdelat på region Även om medeltalet undersökta körtlar är bra, har % av fallen mindre än undersökta körtlar vilket får anses som en oacceptabelt hög siffra. Det råder relativt stora regionala skillnader, varierande från %, vilket sannolikt avspeglar brister i patologin. Se också tabell b. Figur b. Antal undersökta körtlar för resecerade fall, uppdelat på laparoscopisk resp akut opererade Något färre körtlar påvisas efter laproscopisk operation jämfört med öppen kirurgi. Detta är en varningssignal Några övertygande skillnader i antal körtlar vid akut o elektiv operation verkar inte föreligga, talande mot att för begränsade resektioner görs i den akuta situationen avseende den mesenteriella resektionen. Figur c. Antal undersökta körtlar för resecerade fall, uppdelat på T-stadium En högre andel preparat med mindre än körtlar ses vid mindre avancerat T-stadium. Detta kan bero på antingen att kirurgerna gör mindre excisioner vid beskedligare primärtumörer och/eller att patologen lägger ner mindre arbete på att hitta körtlar vid lägre misstänksamhet. Figur d. Antal undersökta körtlar för resecerade fall, uppdelat på N-stadium Vid undersökning av < körtlar diagnostiseras % körtelpositivitet medan siffran är % om > körtlar undersökts. Detta motsvarar en stagemigration på procent! I antal motsvarar det att patienter har underdiagnostiserats och sannolikt i de flesta fall ej fått den adjuvantbehabanling som skulle varit indicerad och kanske livräddande i något fall. Tabell e. Antal undersökta körtlar för resecerade fall, uppdelat på patologlab Stora skillnader föreligger där framför allt de mindre sjukhusen tycks ha problem med kvaliteten på patologin. Andelen preparat med mindre än körtlar varierar mellan och %. Även en del större sjukhus har problem, t.ex Sundsvall (%), Lund (%). Siffrorna dock något bättre än förra året men det är samma sjukhus som ligger bra resp dåligt till. Rimligen beror skillnaderna till stor del på kvaliteten på patologin, då samma mönster inte ses för lokal radikalitet (parameter för kirurgins kvalitet). Tabell a+b. Antal rutor med ej angivet/framgår ej ikryssat i sektion III, uppdelat på region respektive patologlab. Detta är till största delen ett mått på kvaliteten på den patologiska undersökningen, även om vissa parametrar ej går att besvara i samtliga fall (tex efter kompletterande resektion efter primär slyngning av malign polyp). Andelen av dessa fall torde dock inte skilja sig mellan regioner respektive sjukhus varför skillnaderna pekar på brister i patologin. Mönstret är också väsentligen detsamma som för körtelstatus se tabell e. Jämfr Kristianstad % m - ruta obesvarad vs Borås % och Halmstad %!. Andelen med - ej besvarade rutor varierar från % (Medialab) till % (Borås), vilket måste ses som helt oacceptabla skillnader! Tabell a. Postoperativa komplikationer bland opererade patienter uppdelat på region Andelen patienter med komplikation skiljer sig ej mellan regionerna och är väsentligen av samma art. Andelen patienter med komplikation är också väsentligen detsamma som i tidigare registreringar i cancer recti registret. Detta talar sammantaget för att vi har en enhetlig och stabil bedömning av komplikationer över landet. Nivåerna är höga men är i paritet med många material i litteraturen. För att pressa ner dessa siffror krävs bättre riskanalys i de enskilda fallen och bättre fokusering på den fysiologiska kontrollen. Se vidare tabell.

12 Tabell b. Postoperativa komplikationer av opererade patienter uppdelat på utförd operation Kolektomi är förenat med hög komplikationsfrekvens. Intressant är också att notera att Hartmanns operation är associerat med mkt hög komplikationsfrekvnes. Betydligt högre än sigmoideumresektion och hög främre resektion. Detta kan vara ett uttryck för att Hartmanns operation inte är så skonsam som vi tror men beror sannolikt till största delen på att den vanligen utförs i den akuta situationen och på patienter med riskfaktorer Tabell c. Postoperativa komplikationer hos opererade patienter uppdelat på operationstyp Som väntat har akut opererade högre incidens av komplikationer. Tabell d. Postoperativa komplikationer hos opererade patienter uppdelat på preop avlastning Preoperativt avlastning tycks inte innebära att komplikationsfrekvensen normaliseras. Det är dock troligt att denna grupp är en sämre grupp än övriga akutpatienter, och skulle haft ännu högre och kanske allvaligare komplikationer om de opererades direkt utan avlastning. Detta går inte att utläsa ur registret. Tabell e. Postoperativa komplikationer av opererade patienter uppdelat på typ av preop avlastning Siffrorna pekar på att preoperativ avlastning med stent tycks leda till en normalisering av komplikationsrisken till skillnad från stomi. Antalet patienter är dock för litet för att några slutsatser ska kunna dras och mönstret var det motsatta föregående år. Tabell f. Postoperativa komplikationer av opererade patienter uppdelat på laparoscopisk och öppen operation respektive ASA-klass Laparoscopisk operation uppvisar lägre komplikationsfrekvens än öppen kirurgi, vilket också är beskrivet i studier och case series. Man kan dock inte utesluta en inverkan av selektion i form av lägre BMI, mindre KOL osv. De konverterade fallen ligger ngt högre, vilket inte var fallet föregående år men överensstämmer med de flesta rapporter i litteraturen. Tabell. IVA-vård uppdelat på region Relativt få patienter vårdas på IVA postoperativt även bland akutopererade. Inga avgörande regionala skillnader. Tabell + fig. Reopererade, uppdelat på region Inga regionala skillnader avseende de elektiva pat. Avseende akutfallen anas skillnader men få händelser gör tolkningar vanskliga. Ej heller ngn tendens till tidstrend. Siffrorna får också tolkas m försiktighet eftersom en hög reoperationsfrekvens inte är direkt liktydigt med dålig kvalité utan också kan avspegla en hög misstänksamhet och aktivitetsgrad avseende komplikationer. Figur a+b. Oplanerad intagning Inga avgörande regionala skillnader. Lite förvånande inte högre siffror för de m högre ASAscore. Tabell c + fig. Medinavårdtid uppdelat på region Måttliga regionala skillnader där södra regionen sticker ut till viss del med generellt längre vårdtider, som också ökat jämfört med.. Orsaken är oklar. Sämre konvalescensvårds resurser? Sämre ERAS-program?

13 Tabell a+b. Postoperativ mortalitet. % s -dagars mortalitet vid elektiv kolonkirurgi populationsbaserat står sig väl internationellt sett. Inga skillnader mellan regionerna noteras heller förutom vid akutoperation, där de dock sannolikt beror på de begränsade antalen. % s -dagars mortalitet postoperativt vid akut operation manar till eftertanke avseende omhändertagandet! Bättre fokusering på optimering / timing och fysiologisk kontroll måste eftersträvas. Inte minst gäller detta de äldsta där högre ASA-klass och akut operation slår igenom kraftigt. Tabell. Vårdtid i förhållande till ASA-klass och utskrivningsnivå Utskrivning till annan vårdnivå är associerat till veckas längre vårdtid. Hur stor del av denna som utgörs av direkt väntan kan dock inte utläsas, då det ju är en mer vårdtung patientgrupp. Tabell a-c. Preoperativ bedömning i multidisciplinär terapigrupp Flertalet patienter bedöms inte i MDT-konferens preoperativt. Relativt stora regionala skillnader kan ses avspeglande olika prioritering / inställning eller kanske resurstillgång? Inga könsskillnader Tabell d-f. Postoperativ bedömning i multidisciplinär terapigrupp Fler patienter bedöms postoperativt. En klar förbättring avseende de akutopererade ses jämfört m föregående år. Dock borde andelen sannolikt vara ännu högre då dessa generellt sett har mer avancerat sjukdomsstadium. Avspeglar detta ett systemfel? Handläggs dessa patienter av akutteam och inte kolorektalkirurger? Saken behöver analyseras. Tabell a-c. Adjuvant behandling planerad I gruppen stadium III under år noteras en hög andel planerad adjuvans utan regionala skillnader av dignitet. För stadium II föreligger däremot relativt stora skillnader i inställning. Stor återhållsanhet kan noteras bland de äldre och med stigande ASA-klass. Sammanfattningsvis kan sägas att rekommendationerna i det nationella vårdprogrammet efterlevs väl. Tabell. Palliativ behandling planerad. Knappt hälften av patienterna med metastaserad sjukdom planeras för palliativ behandling, men det är oklart hur dessa korrelerar till genomförd behandling. Måttliga regionala skillnader kan ses. Tabell. Patienten remitterad eller bedömd för metastaskirurgi Femton procent av patienterna med metastasering har blivit bedömda eller remitterade för ställningstagande till metastaskirurgi. En siffra som troligen bör ligga högre för att vara optimal med hänsyn till att % anges vara operabla i litteraturen. Det kan dock också avspegla skillnader mellan studiepoulationer och en äkta population. Regionala skillnader mellan och % antyder dock att situationen ej är optimal. Samtidigt en viss reservation för svårigheter att definiera hur patienter blivit bedömda. Tabell a-b. Uppföljning planerad utöver postop återbesök Majoriteten av patienternaunder år följs i någon sorts uppföljningsprogram, medan bara ca hälften av de över år, vilket synes rimligt. Patienterna måste ju tåla kirurgi alternativt palliativ behandling om de skall ha någon fördel av att följas upp. Huruvida patienten opererats akut eller elektivt tycks inte påverka uppföljningsrutinerna. Stockholm- regionen sticker ut med att följa också en mycket hög andel av stadium I och patienter över år.

14 Koloncancer Figur. Antal fall i Sverige -. Data från cancerregistret. Män Kvinnor ÅR

15 Figur. Åldersstandardiserad incidens och mortalitet per invånare i Sverige, -, män. Data från cancerregistret. Incidens Mortalitet ÅR Figur. Åldersstandardiserad incidens och mortalitet per invånare i Sverige, -, kvinnor. Data från cancerregistret. Incidens Mortalitet ÅR

16 Figur. Åldersstandardiserad incidens - och mortalitet - per invånare i Sverige, män, ålder < år. Data från cancerregistret. Incidens Mortalitet ÅR Figur. Åldersstandardiserad incidens - och mortalitet - per invånare i Sverige, kvinnor, ålder < år. Data från cancerregistret. Incidens Mortalitet ÅR

17 Figur. Åldersstandardiserad incidens - och mortalitet - per invånare i Sverige, män, ålder år. Data från cancerregistret. Incidens Mortalitet ÅR Figur. Åldersstandardiserad incidens - och mortalitet - per invånare i Sverige, kvinnor, ålder år. Data från cancerregistret. Incidens Mortalitet ÅR

18 Tabellsammanfattning, totalt Män Kvinnor Tabell Antal Täckningsgrad (%) - -, Preterapeutisk bedömning i MDT-grupp (%) a-c Postop bedömning i MDT-grupp (%) d-f Medianvårdtid (dagar) c, Antal opererade a-b Antal undersökta körtlar i medeltal, fördelat på kurativt syftande operation c-d Lokalt radikala, resecerade fall, enligt PAD, M (%) Lokalt radikala, resecerade fall, enligt PAD, M (%) Postoperativa komplikationer (%) a-e Reopererade inom dagar (%) Postop mortalitet inom dagar, akut op (%) a Postop mortalitet inom dagar, elektivt op (%) a Pat m metastaserad sjukdom som op för metastaser eller remitterad för ställningstagande till metastaskirurgi (%) Metastas vid diagnos (%) Inkluderade i studier (%)

19 Tabellsammanfattning, uppdelat på region (spridning) Norra Sthlm/ Sydöstra Södra Västra Antal Täckningsgrad (%) (-) (-) (-) (-) (-) (-) Preterapeutisk bedömning i MDT-grupp (%) (-) (-) (-) (-) (-) (-) Postop bedömning i MDT-grupp (%) (-) (-) (-) (-) (-) (-) Medianvårdtid (dagar) (-) (.- ) (-) (-) (-) (-) Antal opererade (-) (-) (-) (-) (-) (-) Antal undersökta körtlar i medeltal, fördelat på kurativt syftande operation (- ) (-) (- ) (- ) (- ) (- ) Lokalt radikala, resecerade fall, enligt PAD, M (%) (-) (-) (-) (-) (-) (-) Lokalt radikala, resecerade fall, enligt PAD, M (%) (-) (-) (-) (-) (-) (-) Postoperativa komplikationer (%) (-) (-) (-) (-) (-) (-) Reopererade inom dagar (%) (-) (-) (-) (-) (-) (-) Postop mortalitet inom dagar, akut op (%) (-) (-) (-) (-) (-) (-) Postop mortalitet inom dagar, elektivt op (%) (-) (-) (-) (-) (-) (-) Pat m metastaserad sjukdom op för metastaser eller remitterad för ställningstagande till metastaskirurgi (%) (-) (-) (-) (-) (-) (-) Metastas vid diagnos (%) (-) (-) (-) (-) (-) (-) Inkluderade i studier (%) (-) (-) (-) (-) (-) Inom parentes min- och maxvärden för sjukhusen inom resp. region. Endast sjukhus med fler än fem patienter är medtagna i dessa beräkningar. (-)

20 I tabellerna anges antal samt procent (kursivt) Tabell. Antal registrerade fall av kolon cancer fall samt täckningsgrad i förhållande till antal fall i cancerregistret Antal registrerade Täckningsgrad Norra % % Sydöstra % Södra % % Västra % %

21 Tabell. Antal fall per sjukhus, uppdelat i volymskvartiler, samt täckningsgrad i förhållande till antal fall som registrerats i cancerregistret VOLYM kvartil Antal Täckningsgrad (%) Alingsås % Arvika % Gällivare % Hudiksvall % Karlskoga % Kiruna % Kungälv % Lidköping % Lindesberg % Ljungby % Lundby % Lycksele % Mora % Mölndal % Norrtälje % Nyköping % Oskarshamn % Sahlgrenska % Skellefteå % Sollefteå % Sundsvall % Södertälje % Torsby % Trollhättan % Umeå % Visby % Värnamo % Västervik % Växjö % Ystad % Örnsköldsvik % Östersund % Övriga -

22 VOLYM kvartil Blekingesjukhuset Borås Eksjö Eskilstuna Gävle Halmstad Huddinge Jönköping Kalmar Karlstad Karolinska Sunderbyn, Luleå Varberg Antal % % % % % % % % % % % % % % VOLYM kvartil Akademiska, Uppsala Falun Kristianstad Linköping Lund Norrköping Skövde Uddevalla Västerås Antal % % % % % % % % % VOLYM kvartil Antal Danderyd % Ersta % Helsingborg % Malmö % St Görans % Södersjukhuset % Östra sjukhuset %

23 Tabell a. Utförd operation uppdelat på region (antal, procent) Ej op Enbart stent Enbart polype ktomi Ilocek res Hö hemi Trans v res Vä hem ik Sig mo* Kol ekto mi Hart mann Lap utan res Övr Uppg ift sakn as Norra Sydöstra Södra Västra * I denna ingår även främre resektioner

24 Tabell b. Utförd operation uppdelat på volym och operationstyp (antal, procent) Ej op Enbart stent Enbart polype ktomi Iloc ek res Hö hemi Tra nsv res Vä hemi k Sig mo* Kol ekto mi Hart mann Lap utan res Övr Uppg ift sakn as Sjukhusvolym kvartil Sjukhusvolym kvartil Sjukhusvolym kvartil Sjukhusvolym kvartil Varav lap Akut op** Elektivt op** * I denna ingår även främre resektioner **) Fem patienter saknar uppgift om akut/elektivt op men är opererade

25 Tabell a. Preoperativ staging avseende primärtumör, lever- lungmetastaser och komplett av de opererade, uppdelat på region (antal, procent) Akut op Elektivt op Komplett stagning Primärtumör Lungmetastaser Levermetastaser Primärtumör Lungmetastaser Levermetastaser Komplett stagning Norra Sydöstra Södra Västra Tabell b. Preoperativ staging av opererade patienter, uppdelat på volym (antal, procent) Akut op Elektivt op Komplett staging Icke komplett staging Ej staging Upp gift Komplett staging Icke komplett staging Ej staging Upp gift Sjukhusvolym kvartil Sjukhusvolym kvartil Sjukhusvolym kvartil Sjukhusvolym kvartil

26 Tabell c. Utfall av preoperativ staging och andel korrekt staging (jmf med PAD) uppdelat på region (antal, procent) T- T T Tx N N- Nx Norra Rtg staging Korrekt staging jmf med PAD (%) Rtg staging Korrekt staging jmf med PAD (%) Sydöstra Rtg staging Korrekt staging jmf med PAD (%) Södra Rtg staging Korrekt staging jmf med PAD (%) Rtg staging Korrekt staging jmf med PAD (%) Västra Rtg staging Korrekt staging jmf med PAD (%) Rtg staging Korrekt staging jmf med PAD (%)

27 Tabell a. Peroral tarmförberedelse för de som opererats elektivt, uppdelat på region (antal, procent) Norra Sydöstra Södra Västra Ja Nej Högersidig kolon Ja Nej Vänstersidig kolon Ja Övriga* Nej *) I Övriga ingår transversum och ej bedömbara

28 Tabell b. Peroral tarmförberedelse för de som opererats elektivt, uppdelat på volym (antal, procent) Sjukhusvolym kvartil Sjukhusvolym kvartil Sjukhusvolym kvartil Sjukhusvolym kvartil Ja Nej Högersidig kolon Ja Nej Vänstersidig kolon Ja Övriga* Nej *) I Övriga ingår transversum och ej bedömbara

29 Tabell a. Preoperativ cytostatikabehandling för cm av dem som opererats elektivt och uppdelat på volym (antal, procent) år > år Ja Nej Ja Nej Sjukhusvolym kvartil Sjukhusvolym kvartil Sjukhusvolym kvartil Sjukhusvolym kvartil Tabell b. Preoperativ cytostatikabehandling för cm av dem som opererats elektivt och uppdelat på volym (antal, procent) år > år Ja Nej Ja Nej Sjukhusvolym kvartil Sjukhusvolym kvartil Sjukhusvolym kvartil Sjukhusvolym kvartil

30 Tabell a. Preoperativ avlastning (stent eller stomi) uppdelat på region (antal, procent) Akut op Ja Nej Elektivt op Ja Nej Norra Sydöstra Södra Västra Tabell b. Preoperativ avlastning (stent eller stomi) uppdelat på volym (antal, procent) Akut op Ja Nej Elektivt op Ja Nej Sjukhusvolym kvartil Sjukhusvolym kvartil Sjukhusvolym kvartil Sjukhusvolym kvartil

31 Tabell a. Preoperativ avlastning med stent eller stomi uppdelat på region i relation till totalantalet fall (antal, procent) Akut op Elektivt op Norra Sydöstra Södra Västra Tabell b. Preoperativ avlastning med stent eller stomi uppdelat på volym i relation till totalantalet fall (antal, procent) Akut op Elektivt op Sjukhusvolym kvartil Sjukhusvolym kvartil Sjukhusvolym kvartil Sjukhusvolym kvartil

32 Tabell c. Primär intention och utfall hos preoperativt avlastade (antal, procent) Stent Stomi Intention temporär Intention permanent Intention temporär Intention permanent Opererad Ej opererad Tabell. Placering av proximal kärlligatur angivet, uppdelat på region (antal, procent) Akut op Elektivt op Angivet Ej angivet Angivet Ej angivet Norra Sydöstra Södra Västra

33 Figur. Kärlligaturer Tabell a. Kärlligaturer för de som opererats med högersidig hemikolektomi pga av tumör i caekum eller ascendens, uppdelat på region (antal, procent) central ligatur av ileocolica och colica dx + x (ej,,) D:o + ligatur av colica medias hö-gren + +x (ej,) central ligatur av ileocolica, colica dx + colica media + + x central ligatur av ileocolica, colica dx + colica medias hö + vä gren x Icke central ligatur av ileocolica och colica dx + x (ej,,,) Övriga Ej angivet (ej ) Norra Sydöstra Södra Västra

34 Tabell b. Kärlligaturer för de som opererats med högersidig hemikolektomi pga av tumör i hö-flexur, uppdelat på region (antal, procent) central ligatur av ileocolica och colica dx + x (ej,,) D:o + ligatur av colica medias hö-gren ++x (ej,) central ligatur av ileocolica, colica dx + colica media ++x central ligatur av ileocolica, colica dx + colica medias hö + vä gren +++x Icke central ligatur av ileocolica och colica dx +x; ej,,,) Övriga Ej angivet (ej ) Norra Sydöstra Södra Västra Tabell c. Kärlligaturer för högersidiga cancrar, uppdelat på operationstyp (antal, procent) Högersidig m central lig + (ej, eller ) +x Högersidig ej central lig (+) eller (+) men ej,, eller +x Utvidgad högersidig resektion +/ (+x) ) Övriga Akut op Varav ej radikalt (lokal eller mikro) Elektivt op Varav ej radikalt (lokal eller mikro)

35 Tabell d. Kärlligaturer för sigmoideumcancrar, uppdelat på operationstyp (antal, procent) Sigmoideumresektion Lig sigmgrenar (+/- ) Sigmoideum-resektion Lig mes inf (+/-,, ) Övriga Akut op Varav ej radikalt (lokal eller mikro) Elektivt op Varav ej radikalt (lokal eller mikro)

36 Tabell a. Kärlligaturer för de som opererats med sigmoideumresektioner pga. sigmoideum cancer, uppdelat på region (antal, procent) Lig sigmgrenar (+/- ) Lig mes inf (+/- ) Central Lig mes inf (+/-,,) Övriga Norra Sydöstra Södra Västra Tabell b. Kärlligaturer för de som opererats med vä-sidig hemikolektomi pga. cancer i descendens, uppdelat på region (antal, procent) Central Lig mes inf (+/-,,) Lig mes inf (+/- ) Central ligarur av col sin men ej mes inf (+/-, ej ) Segment resektion ( ej / ) Norra Sydöstra Södra Västra

37 Tabell. Laparoskopisk operation och konverterade (av dem som opererats laparoskopiskt), uppdelat på region (antal, procent) Laparoskopisk operation Ej Laparoskopisk operation Ej konv Konv Norra Sydöstra Södra Västra Tabell. Skyddande stomi (resektion med anastomos), uppdelat på region (antal, procent) Akut op Ja Nej Elektivt op Ja Nej Norra Sydöstra Södra Västra

38 Tabell. Permanent stomi, uppdelat på region (antal, procent) Akut op Elektivt op Ja Nej Ja Nej Resecerad Ej resecerad Resecerad Ej resecerad Norra Sydöstra Södra Västra Tabell. Tarmperforation, uppdelat på region (antal, procent) Akut op Elektivt op Ja Varav tumörnära Nej Ja Varav tumörnära Nej Norra Sydöstra Södra Västra

39 Tabell a. Lokal radikalitet enligt operatörens bedömning, uppdelat på operationstyp (antal, procent) cm cm Ja Nej Tveksamt Ej bedömbart Ja Nej Tveksamt Ej bedömbart Akut op Elektivt op Tabell b. Mikroskopisk radikalitet, uppdelat på operationstyp (antal, procent) cm cm Ja Nej Tveksamt Ej bedömbart Ja Nej Tveksamt Ej bedömbart Akut op Elektivt op

40 Tabell c. Lokalt radikal enligt operatörens bedömning, resecerade fall, uppdelat på volym (antal, procent) cm cm Ja Nej Tveksamt Ej bedömbart Ja Nej Tveksamt Ej bedömbart Sjukhusvolym kvartil Sjukhusvolym kvartil Sjukhusvolym kvartil Sjukhusvolym kvartil Tabell d. Mikroskopisk radikalt, resecerade fall, uppdelat på volym (antal, procent) cm cm Ja Nej Tveksamt Ej bedömbart Ja Nej Tveksamt Ej bedömbart Sjukhusvolym kvartil Sjukhusvolym kvartil Sjukhusvolym kvartil Sjukhusvolym kvartil

41 Tabell e. Lokal radikalitet enligt operatörens bedömning, uppdelat på utförd operation (antal, procent) cm cm Ja Nej Tveksamt Ej bedömbart Ja Nej Tveksamt Ej bedömbart Högersidig hemikolektomi transversum resektion Vänstersidig hemikolektomi Sigmoideum resektion Tabell f. Mikroskopisk radikalitet uppdelat på utförd operation (antal, procent) cm cm Ja Nej Tveksamt Ej bedömbart Ja Nej Tveksamt Ej bedömbart Högersidig hemikolektomi transversum resektion Vänstersidig hemikolektomi Sigmoideum resektion

42 Tabell g. Lokal radikalitet enligt operatörens bedömning, uppdelat på högsta operationskompetens (antal, procent) cm cm Ja Nej Tveksamt Ej bedömbart Ja Nej Tveksamt Ej bedömbart ST/ul spec Spec m kolorekt inr. Ackr kolorektal Tabell h. Mikroskopisk radikalitet, uppdelat på högsta operationskompetens (antal, procent) cm cm Ja Nej Tveksamt Ej bedömbart Ja Nej Tveksamt Ej bedömbart ST/ul spec Spec m kolorekt inr. Ackr kolorektal

43 Tabell a. Lokalt radikal enligt operatörens bedömning, resecerade fall, uppdelat på region (antal, procent) cm cm Ja Nej Tveksamt Ej bedömbart Ja Nej Tveksamt Ej bedömbart Norra Sydöstra Södra Västra Tabell b. Mikroskopisk radikalitet, resecerade fall, uppdelat på region (antal, procent) cm cm Ja Nej Tveksamt Ej bedömbart Ja Nej Tveksamt Ej bedömbart Norra Sydöstra Södra Västra

44 Tabell c. Mikroskopiskt radikal vs lokalt radikal för cm, resecerade fall (antal, procent) Lokalt radikal enligt operatörens bedömning Mikroskopiskt radikal Ja Nej Tveksamt Ej bedömbart Ja Nej Tveksamt Ej bedömbart Tabell d. Mikroskopiskt radikal vs lokalt radikal för cm, resecerade fall (antal, procent) Lokalt radikal Mikroskopiskt radikal Ja Nej Tveksamt Ej bedömbart Ja Nej Tveksamt Ej bedömbart

45 Tabell. Circumferentiell marginal uppdelat på region (antal, procent) Circumferentiell marginal mm.. mm.. mm. mm Norra Sydöstra Södra Västra

46 Tabell a. Akut opererade, orsak, uppdelat på region (antal, procent) Ileus Perf Blödn Annan Flera orsaker Norra Sydöstra Södra Västra Tabell b. Akuta operationer påbörjade mellan. och., uppdelat på region (antal, procent) Akut op Norra Sydöstra Södra Västra

47 Tabell a. Operationstid (median) uppdelat på region, operationstyp och laparoskopisk operation (ja/nej) Laparoskopisk op Ej laparoskopisk op Akut op Elektiv op Norra Sydöstra Södra Västra Tabell b. Operationstid (median) uppdelat på utförd operation och region Ilocek res Hö hemi Transv res Vä hemik Sigmo Kolek -tomi Hartmann Lap utan res Övr Norra Sydöstra Södra Västra

48 Tabell. ASA-klass uppdelat på operationstyp och region (antal, procent) Akut op Elektivt op Uppgif t sakna s Total t Uppgif t sakna s Total t Norra Sydöstra Södra Västra Tabell a. Peroperativ blödning (median), uppdelat på operationstyp och region Akut op Elektivt op Blödning (ml) Antal med uppgift Blödning (ml) Antal med uppgift Lap op (ja) Norra Sydöstra Södra Västra

49 Tabell b. Peroperativ blödning (median) för de som opererats elektivt, uppdelat på utförd operation Blödning (ml) Antal med uppgift Ileocekal resektion Hö hemikolektomi Transv resektion Vä hemikolektomi Sigmoideum res** Kolektomi Rektumamputation* Hartmann s op Lokal excision Laparotomi utan res Annan op *)Denna grupp kommer att kontrolleras och eventuellt omkodas **) I denna grupp ingår även främre resektioner

50 Tabell a. Högsta kompetens vid operation, uppdelat på operationstyp och region (antal, procent) Akut op Elektivt op ST/ul Spec Spec m kolor ekt inr. Ackre ditera d kir. Minst en operatö r från de två högsta kompet ensgru pperna ST/ul Spec Spec m kolor ekt inr. Ackre ditera d kir. Minst en operatö r från de två högsta kompet ensgru pperna Norra Stockholm / Sydöstra Södra Västra

51 Tabell b. Högsta kompetens vid operation, uppdelat på operationstyp och volym (antal, procent) Akut op Elektivt op ST/ ul Spec Spec m kolor ekt inr. Ackre ditera d kir. Minst en operatör från de två högsta kompeten sgruppern a Uppgi ft sakna s ST/ ul Spec Spec m kolor ekt inr. Ackre ditera d kir. Minst en operatör från de två högsta kompeten sgruppern a Uppgi ft sakna s Sjukhusvolym kvartil Sjukhusvolym kvartil Sjukhusvolym kvartil Sjukhusvolym kvartil

52 Tabell. pt-stadium, resecerade fall, uppdelat på region (antal, procent) pt pt pt pt pt ptx Norra Sydöstra Södra Västra Tabell. pn-stadium, resecerade fall, uppdelat på region (antal, procent) pn pn pn pnx Norra Sydöstra Södra Västra

53 Tabell. cm-stadium, samtliga fall, uppdelat på region (antal, procent) cm cm cmx Norra Sydöstra Södra Västra Tabell. TNM-stadium, uppdelat på operationstyp (antal, procent) pt- pt pt pn pn- cm Akut op Elektiv op

54 Tabell a. Antal undersökta körtlar, resecerade fall, uppdelat på region (antal, procent) medel Norra Sydöstra Södra Västra Tabell b. Antal undersökta körtlar, resecerade fall, uppdelat på operationstyp och laparoskopiskt opererad (ja/nej) (antal, procent) medel Ej laparoskopiskt opererade Laparoskopiskt opererade Akut op Elektivt op

55 Tabell c. Antal undersökta körtlar, resecerade fall, uppdelat på pt-stadium (antal, procent) < >= pt pt pt pt pt ptx Tabell d. Antal undersökta körtlar, resecerade fall, uppdelat på körtelstatus (antal, radprocent, kolumnprocent) < >= medel pn pn-

56 Tabell e. Antal undersökta körtlar, kurativt opererade, uppdelat på patologlab (antal, procent) ANTAL UNDERSÖKTA KÖRTLAR PATOLOGLAB Akademiska Uppsala pat Borås patolog Danderyds pat Eskilstuna pat Falu pat Gävle patologavd Halmstad pat Helsingborg patolog Huddinge pat Jönköping pat Kalmar patol Karlskrona pat Karlstad pat Karolinska pat Kristianstad pat Linköping patol Lund pat

57 ANTAL UNDERSÖKTA KÖRTLAR PATOLOGLAB Malmö pat Medilab Täby Sahlgrenska pat Skövde pat St Görans pat Sunderby patologi Sundsvall pat Trollhättan patolog Umeå patologi Västerås pat Växjö pat patolog Östersund pat

58 Tabell a. Antal rutor med ej angivet/framgår ej ikryssat i patologisektionen (sektion III), uppdelat på region (antal, procent) Norra Sydöstra Södra Västra

59 Tabell b. Antal rutor med ej angivet/framgår ej ikryssat i sektion III, uppdelat på patologlab (antal, procent) ANTAL RUTOR PATOLOGLAB Akademiska Uppsala pat Borås patolog Danderyds pat Eskilstuna pat Falu pat Gävle patologavd Halmstad pat Helsingborg patolog Huddinge pat Jönköping pat Kalmar patol Karlskrona pat Karlstad pat Karolinska pat Kristianstad pat Linköping pat Lund pat Malmö pat

60 ANTAL RUTOR PATOLOGLAB Medilab pat Täby Sahlgrenska pat Skövde pat St Görans pat Sunderby patologi Sundsvall pat Trollhättan patolog Umeå patologi Västerås pat Växjö pat patolog Östersund pat Övriga privatlab *) De rutor som ifyllts flest antal gånger är Intraneural växt påvisad ej angivet och Minsta cirkumferentiell resektionsmarginal ej angivet