Gäller fr.o.m. ht 08 LME 210, Mediekunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng Media Studies 2 for Teachers in Secondary Schools, 30 higher education credits Grundnivå / First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd interimistiskt av Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning 2007 05 24 och har reviderats 2008 08 26. Den gäller från och med höstterminen 2008. Ansvarig institution: Institutionen för journalistik och masskommunikation Medverkande institutioner: Institutionen för pedagogik och didaktik Utbildningsområde: Samhällsvetenskapligt 75%, Undervisning 25% Kursen ersätter kurs LME200 och kurserna kan ej tillgodoräknas samtidigt i en examen. 2. Inplacering Kursen ingår i Lärarprogrammet som andra kurs i inriktningen Mediekunskap, 60 högskolepoäng (hp). Kursen kan även ges som fristående kurs. Beroende på valda kurser i övrigt kan kursen ingå i en lärarexamen avsedd för undervisning i mediekurser i gymnasieskolan. Kursen kan även ingå i en generell examen. 3. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs att studenten har genomgått kursen LME110, 30 hp och är godkänd på minst 15 av dessa eller har motsvarande kunskaper. 4. Innehåll Delkurs 1: Presentationstekniker för lärare (15 hp) Techniques of Presentation for Teachers (15 higher education credits) Sidan 1 av 6 Uppdaterad 2008 08 27
Kursen ger grundläggande språkvetenskaplig kunskap och förståelse för språkets form och möjligheter samt grundläggande kunskap i bild och grafisk form. Avsikten är att studenten ska få förståelse för hur informationsmaterial och presentationer i tal och skrift kan utformas för att göras tillgängliga och förståeliga för olika målgrupper. Studenten ska också utveckla kunskaper om hur undervisning om presentationstekniker kan utformas i skolan. De mer teoretiska inslagen och exemplifieringarna omsätts kontinuerligt i praktik. Träningen ska framför allt bidra till att öka studentens språkförståelse och skrivkänsla samt förmåga att hantera samspelet text, bild och form. I kursen ingår att skriva olika slag av texter med fokus på informativa, journalistiska och argumenterande texter. Momenten i muntlig presentation har på motsvarande sätt tonvikt på träning i att informera och argumentera utifrån olikartade uppgifter och sammanhang. Momenten i grafisk form och layout är direkt tillämpbara så att studenten kan planera och producera enklare trycksaksmaterial. I kursen ingår därför grundläggande utbildning i text och bildbehandlingsprogram. Delkurs 2: Medieämnet i skolan (7,5 hp) Media Studies in School (7.5 higher education credits (school based education)) VFU omfattar 7,5 hp. VFU och ämnesdidaktiska moment ingår i delkursen, där sammanhängande VFU är förlagd. VFUn är av deltagande och genomförande slag där studenten ska tillägna sig kunskaper och färdigheter i att planera, genomföra, utvärdera medieundervisning. Ämnesdidaktiken syftar till att studenten ska omsätta både teoretiska kunskaper och fördjupade praktiska färdigheter i hur medieundervisning utformas. Sammantaget ska VFU och ämnesdidaktik bidra till att förbereda studenten för sin framtida yrkesroll som medielärare. Delkurs 3: PR, journalistik och strategier för opinionsbildning (7,5 hp) PR, Journalism and Strategies for Moulding of Public Opinion (7.5 higher education credits) Kursens fokuserar på hur olika samhällsinstitutioner och aktörer arbetar strategiskt för att få tillträde till och utrymme i den offentliga debatten. En utgångspunkt för kursen är att makten i samhället i stor utsträckning är en kamp om uppmärksamhet där syftet är att påverka beslutsfattare och allmänhet samt att medierna har en central roll i denna kamp. Genomförande Mediekunskapsinriktningen ger studenterna kunskaper och färdigheter inom området medie och kommunikationsanalys. Undervisningen anordnas i form av lektions och gruppundervisning, övningar samt seminarier utifrån en målstyrd syn på lärande. Alla examinerande moment är obligatoriska. I undervisningen ingår verksamhetsförlagd utbildning samt didaktik som ska samverka på ett sådant sätt att kursens innehåll belyses från olika perspektiv. VFU och Sidan 2 av 6 Uppdaterad 2008 08 27
didaktik knyter för varje delkurs an till kursinnehållet genom att omsätta delkursinnehållet och relatera det till undervisning om medier och mediefrågor i skolmiljön. 5. Mål Delkurs 1 A. Kunskap och förståelse beskriva språkets och bildens roll i kommunikationen, hur text och bild kan påverka och tolkas och de möjligheter och risker som finns i att använda text och bild förklara och välja olika språkliga uttryck genrer och textmönster redovisa begrepp och principer för grundläggande grafisk form och layout. B. Färdighet och förmåga använda journalistiska arbetsmetoder för research och informationshantering strukturera text och tal så att innehållet blir tillgängligt och överskådligt ta fram informationsinnehåll för olika syften, sammanhang och grupper, det vill säga anpassa textmönster och budskap formge och producera enklare informationsmaterial grafiska uttryck, bild och text göra ämnesdidaktiska anpassningar av sina kunskaper och färdigheter (som är beskrivna ovan) för att utforma målgruppsanpassad skolundervisning. C. Värderingsförmåga och förhållningssätt analysera informationsmaterial (text, bild och form) sett till syfte, målgrupp och kontext värdera när och hur man bör arbeta med undervisning om presentationstekniker i skolan bedöma elevers kunskapsutveckling och ha kunskaper om hur betygssättning i färdighetsorienterade moment kan göras. Sidan 3 av 6 Uppdaterad 2008 08 27
Delkurs 2 A. Kunskap och förståelse beskriva vilka faktorer som utgör ramvillkoren för medieundervisning i skolan redogöra för hur mediefrågor kan integreras i skolundervisning ange olika metoder för undervisning om medier beskriva olika metoder för bedömning av elevers lärande inom medieområdet. B. Färdighet och förmåga självständigt planera, genomföra och utvärdera medieundervisning i skolan självständigt planera hur betygssättning kan göras på olika slag av undervisningsmoment. C. Värderingsförmåga och förhållningssätt bedöma elevers kunskapsutveckling inom medieområdet bedöma och värdera för och nackdelar med olika undervisnings och bedömningsformer. Delkurs 3 A. Kunskap och förståelse översiktligt redogöra för teorier kring opinionsbildning, demokrati, makt och offentlighet och hur dessa är knutna till PR och journalistik beskriva framväxt och strukturen av PR och journalistik som samhällsinstitutioner, vilka arbetsmetoder som används inom dessa branscher och hur villkoren ser ut för deras verksamhet och relationerna dem mellan. B. Färdighet och förmåga Sidan 4 av 6 Uppdaterad 2008 08 27
tillämpa strategier och tekniker för organisationers medierelationer och opinionsarbete. C. Värderingsförmåga och förhållningssätt Värdera hur strategisk kommunikation (PR och journalistik) och konkreta tillämpningsområden (valrörelser, skandaler, opinionskampanjer/lobbyism) kan bedömas utifrån normativa teorier om demokrati, makt och offentlighet. 6. Kurslitteratur Se separat litteraturlista. 7. Former för bedömning Varje delkurs examineras såväl skriftligt som muntligt, individuellt och i grupp. För betygssättning på delkurs skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas. Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma examination, om det är praktiskt möjligt. En sådan begäran ställs till institutionen och skall vara skriftlig. Kursinslag innehållande VFU kräver obligatorisk närvaro och dessa inslag ingår i kursens examination. Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom Lärarprogrammets verksamhetsförlagda del (VFU) är begränsat till två tillfällen per kurs. Den student som blivit underkänd vid två tillfällen på samma kurs inom Lärarprogrammet inom den verksamhetsförlagda delen (VFU) kan ansöka om dispens för ytterligare examinationstillfälle/n hos Utbildnings och forskningsnämnden för lärarutbildning (beslut 2007 11 28, dnr G217 4913/07). För lärarexamen skall studenten enligt examensmålen visa sådan kunskap som krävs för att förverkliga förskolans, fritidshemmets, skolans eller vuxenutbildningens mål samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer. Att studenten uppnår dessa mål framkommer inom VFUinslagen i lärarutbildningen. Inom VFU inslagen görs också bedömning av yrkeslämplighet vilket sker bl a i den första inriktningens andra termin. Tillvägagångssättet för bedömningen framgår av föreskrifter och bedömningsmallar på Utbildnings och forskningsnämndens för lärarutbildning hemsida www.ufl.gu.se länken VFU. Dokumenten kan även nås via Kursportalen. 8. Betyg Antalet betygsgrader är tre: Underkänd, Godkänd samt Väl godkänd. Sidan 5 av 6 Uppdaterad 2008 08 27
9. Kursvärdering Varje delkurs skall utvärderas skriftligt och muntligt. Resultaten av utvärderingarna blir föremål för diskussion mellan lärare på kursen och representanter för studenterna. Utvärdering skall ske dels efter avslutad kurs och vid minst ett tillfälle under kursens gång. Vid planeringen av påföljande kurstillfälle skall det dokumenteras hur resultaten av utvärderingen har tagits tillvara. 10. Övrigt Sidan 6 av 6 Uppdaterad 2008 08 27