Hur sociala relationer påverkas hos hörselskadade personer när Internet används för daglig kommunikation

Hur sociala relationer påverkas hos hörselskadade personer när Internet används för daglig kommunikation Författare John Hallberg Per Hjalmarson Klas Petersson Handledare Ilona Heldal Datum 15 april 2003 Chalmers Tekniska Högskola Informationsteknik Göteborg

Sammandrag Denna rapport är ett resultat av ett mindre forskningsprojekt om hur hörselskadade personers sociala nätverk förändras då Internet används för kommunikation. Projektet ingår i kursen Computer, Communication and Social Networks (CCSN) som ges av sektionen för Industriell Ekonomi på Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg. Vi har utfört undersökningen som en webbaserad enkät (bifogas) till vilken länken skickades via e-post till ett flertal personer och organisationer med anknytning till hörselskadade. Länken publicerades även på NFH 1, Nätverket För Hörselskadade, att aktivt forum för hörselskadade IT-intresserade på Internet. Enkäten har vi därefter bearbetat statistiskt, i form av andel av de svarande som tyckt vad, och sammanfattande, i de fall kommentarer har uttryckts i enkäten. För att kunna besvara vår huvudfråga har vi även hämtat grundläggande kunskaper från kursens föreläsningar och seminarier. Ett par rapporter om bland annat CMC och "Face to face"-kommunikation har legat till grund för den första delen av resultatet. Totalt svarade 52 personer på enkäten, varav 65 procent var kvinnor och 35 procent var män. Svarsgruppens internetanvändning beskrivs med avseende på tid för kommunikation, geografisk plats för internetanvändning, erfarenhet av Internet samt typ av Internetuppkoppling. De tekniska hjälpmedel som finns för hörselskadade, samt deras eventuella ersättare på Internet presenteras och en sammanfattning av de svarandes kommentarer om dessa hjälpmedel. Vidare följer en sammanställning av hur de svarandes sociala nätverk såg ut innan de svarande började använda Internet, respektive hur det ser ut idag då de använder Internet. Vi redovisare andelen av de svarande som instämmer i påståendena "Internet har förenklat min kommunikation med hörande." samt "Tack vare Internet har jag idag ett rikare socialt liv än vad jag hade haft om Internet inte funnits.". Vi redovisar vidare hur de svarande upplever att antalet, respektive kvaliteten, i relationerna har förändrats genom att använda Internet för att kommunicera med sin omgivning. Den sista delen av rapporten har vi ägnat åt sammanfattande kommentarer där vi besvarar vår huvudfråga och kommer fram till att tack vare Internet har hörselskadades sociala nätverk blivit både större och bättre, att Internet fungerar både som relationsskapande medium och som relationsbevarande medium. 1 NFH återfinns på http://www.nfh.info.

Förord Vi vill rikta ett stort tack till alla som har tagit sig tid att svara på vår enkät och därigenom gjort det möjligt för oss att skriva denna rapport. Ett extra omnämnande till Håkan Lantz som gjorde enkäten tillgänglig på Nätverket För Hörselskadade och tack vare detta gav oss många värdefulla enkätsvar. Vi har förstått att många tycker att forskningen inom detta område är för liten, och vi hoppas att vi får chansen att återkomma med nya intressanta forskningsprojekt i framtiden. Författarna i april 2003 3

Innehållsföreteckning Hur sociala relationer påverkas hos hörselskadade personer när Internet används för daglig kommunikation...1 Förord...3 Innehållsföreteckning...4 Figurföreteckning...4 Bilagor...5 1. Inledning...6 1.1 Bakgrund...6 1.2 Avgränsningar...6 1.3 Huvudfråga...6 1.4 Metod...6 2. Resultat...8 2.1 Datormedierad kommunikation på Internet...8 2.1.1 Textbaserad kommunikation kontra "face to face"-kommunikation...8 2.1.2 Brister hos textbaserad kommunikation...8 2.1.3 Fördelar med textbaserad kommunikation...9 2.2 Undersökningens svarsgrupp...10 2.2.1 Internetanvändning hos de svarande...10 2.2.2 Geografisk plats för Internetuppkoppling...11 2.2.3 Typ av Internetuppkoppling...12 2.2.4 Främsta fördelen med Internet...12 2.3 Tekniska hjälpmedel och deras eventuella ersättare på Internet...13 2.3.1 Kommunikation innan användandet av Internet...13 2.3.2 Tekniska hjälpmedel som Internet har ersatt...14 2.4 Förändring av det sociala nätverket...14 2.4.1 Antal relationer...14 2.4.2 Kvaliteten i relationerna...14 2.4.3 Internet som relationsskapare...15 2.4.5 Sociala relationer i och med Internet...16 3. Sammanfattande kommentarer...18 3.1 Undersökningen...18 3.2 Kommunikationen...18 3.3 Relationerna...18 3.4 Det sociala nätverkets förändring...18 4. Källförteckning...20 Figurföreteckning FIGUR 1. ÅLDERS- OCH KÖNSFÖRDELNING HOS DE SVARANDE... 10 FIGUR 2. ERFARENHET AV INTERNETANVÄNDNING HOS DE SVARANDE... 11 FIGUR 3. ANVÄNDANDET AV INTERNET, MED AVSEENDE PÅ TID, HOS DE SVARANDE... 11 FIGUR 4. FRÄMSTA GEOGRAFISKA PLATS FÖR INTERNETANVÄNDNING HOS DE SVARANDE... 12 FIGUR 5. TYP AV INTERNETUPPKOPPLING HOS DE SVARANDE... 12 FIGUR 6. INTERNETS FRÄMSTA FÖRDEL... 13 FIGUR 7. ANTALET RELATIONER I OCH MED ANVÄNDANDET AV INTERNET... 14 FIGUR 8. KVALITETEN I RELATIONER I OCH MED ANVÄNDANDET AV INTERNET... 15 FIGUR 9. MED VILKA DE SVARANDE KOMMUNICERAR PÅ INTERNET... 15 4

FIGUR 10. INSTÄMMANDET I PÅSTÅENDET INTERNET HAR FÖRENKLAT MIN KOMMUNIKATION MED HÖRANDE.... 16 FIGUR 11. INSTÄMMANDET I PÅSTÅENDET TACK VARE INTERNET HAR JAG IDAG ETT RIKARE SOCIALT LIV ÄN VAD JAG HADE HAFT OM INTERNET INTE FUNNITS.... 16 Bilagor Utformningen av Enkätundersökning om Internets påverkan på hörselskadade personers sociala relationer...bilaga 1 5

1. Inledning Denna rapport sammanställer i huvudsak en enkät som är utförd för att besvara huvudfrågan. Mycket kort redogörs för de tekniska begränsningar och möjligheter som idag finns på Internet. Vidare beskrivs skillnaden mellan face to face -kommunikation och textbaserad kommunikation, sett ur ett datormedierat kommunikationsperspektiv. Slutligen dras några slutsatser tillsammans med de svarandes framtidstankar. 1.1 Bakgrund Denna rapport är ett resultat av ett mindre forskningsprojekt om hur hörselskadade personers sociala nätverk förändras då Internet används för kommunikation. Projektet ingår i kursen Computer, Communication and Social Networks (CCSN) som ges av sektionen för Industriell Ekonomi på Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg. Vår givna uppgift var att studera hur datormedierad kommunikation påverkar sociala nätverk, samt att hitta en intressant inriktning inom detta område. Vi kom tidigt i projektet fram till att vi ville studera kommunikation och sociala nätverk med Internets inverkan. Internet är till mycket stor del ett textbaserat kommunikationsmedium och stänger därför flera kanaler i vår kommunikation som vi är vana att använda vid fysisk kontakt. En mycket tydlig kanal som försvinner i detta sammanhang är ljudet. Talet och hörseln ersätts av synen genom skrivande och läsande. Kommunikatörer på Internet blir alltså döva och stumma i sin kommunikation. Av denna anledning tyckte vi att det kunde vara mycket intressant att undersöka hur personer som har svårt att utnyttja hörseln i vanliga fall kunde få ett rikare socialt liv tack vare Internet. 1.2 Avgränsningar Vi kommer att studera det sociala nätverket hos hörselskadade personer innan de började använda Internet respektive idag, då de använder Internet för att kommunicera. Förändringsprocessen som vi skall studera ligger sannolikt inom en 5-7-årsperiod. Vi kommer enbart att studera huvudfrågan hos de personer som besvarat vår enkät. Eftersom enkäten är på svenska och enbart tillgängliggjordes på Internet är det bara svenskspråkiga personer, som fått reda på enkätens länk, som har kunnat besvara enkäten. 1.3 Huvudfråga Hur påverkar datormedierad kommunikation sociala nätverk hos hörselskadade personer som använder Internet i deras dagliga kommunikation? 1.4 Metod För att kunna besvara vår huvudfråga har vi valt att fråga hörselskadade personer som använder Internet i deras dagliga kommunikation hur de upplever sitt sociala nätverk och hur det har påverkats av Internet. 6

Vi har utfört undersökningen som en webbaserad enkät (bifogas) vilken gjordes tillgänglig mellan tisdag den 1 april klockan 16.00 och söndag den 6 april klockan 24.00. Länken till enkäten skickades via e-post till ett flertal personer och organisationer med anknytning till hörselskadade. Nämnas bör att länken även publicerades på NFH 2, Nätverket För Hörselskadade, att aktivt forum för hörselskadade IT-intresserade på Internet. Enkäten har vi bearbetat statistiskt, i form av andel av de svarande som tyckt vad, och sammanfattande, i de fall kommentarer har uttryckts i enkäten. För att kunna besvara vår huvudfråga har vi även hämtat grundläggande kunskaper från kursens föreläsningar och seminarier. Ett par rapporter om bland annat CMC och "Face to face"-kommunikation har legat till grund för den första delen av resultatet. 2 NFH återfinns på http://www.nfh.info. 7

2. Resultat Vi redogör här för den datormedierade kommunikationens karakteristika och jämför denna med den textbaserade kommunikationen. Denna kunskap ligger till grund för förståelsen av det resterande resultatet i vilket vi i huvudsak sammanställer enkätundersökningens resultat. 2.1 Datormedierad kommunikation på Internet I början av dataåldern, användes textbaserad kommunikation som det dominerade sättet för att utbyta information främst som korta meddelanden rörande i de flesta fall arbetet. Kraven man då ställde på kommunikation var lägre eftersom man inte hade samma behov på återkoppling och liknande. Idag har många människor tillgång till Internet och andelen användare växer kraftigt, vilket leder till förändringar. 3 2.1.1 Textbaserad kommunikation kontra "face to face"-kommunikation Man kan dela in kommunikation i olika former, beroende på hur bra den är på att förmedla sociala signaler. Textbaserad kommunikation räknas som ett fattigt medium, medan dess motsvarighet, face to face -kommunikation, definieras rik. 4 Textbaserad kommunikation lider brist på sammanhang och kommunikationen är ofta skild från det vi i vanliga fall kallar normalt socialt beteende vid kommunikation, det vill säga "face to face"-kommunikation. Men även om det finns brister i textbaserad kommunikation finns det fördelar, det är trots allt väldigt många människor som använder textbaserad kommunikation i vardagen för att kommunicera med sin omgivning. 5 2.1.2 Brister hos textbaserad kommunikation Textkommunikation lider av fem stora brister, varav de två första har den mest negativa inverkan på kommunikationen: Avsaknad av återkoppling Avsaknad av ordning för meddelanden Osäkerhet om meddelandet kom fram Snabba byten av samtalsämnen Flera diskussioner samtidigt Avsaknad av återkoppling beror på två saker, den första är att textbaserad kommunikation är ett så kallat fattigt medium och därför har användarna inte tillgång till de återkopplingsmekanismer t ex ansiktsuttryck, kroppsspråk som man finner i face to face -kommunikation. Samtidigt har förlusten av tal gjort att man inte kan använda sig av röstläge och betoningar. Det andra problemet är att textbaserad kommunikation oftast är envägsriktad. Det innebär att 3 S Herring, Interactional Coherence in CMC. Program in Linguistics, University of Texas at Arlington, 1999. Hämtat från http://www.ascusc.org/jcmc/vol4/issue4/herring.html den 10 april 2003. 4 ibid. 5 ibid. 8

mottagaren av ett meddelande inte får del av det förrän sändaren har skrivit klart och sänt iväg det. Mottagaren kan alltså inte meddela sig till avsändaren under tiden meddelandet skrivs, och oftast vet mottagaren inte om att någon håller på att skriva ett meddelande till henne. Detta kan jämfört med face to face -kommunikation där mottagaren hela tiden vet när någon börjar prata med denne, som då har en chans att avbryta och göra inlägg i avsändarens meddelanden. 6 Forskning har visat att just återkoppling är en av de viktigaste ingredienserna i mänsklig kommunikation. Avsaknaden av återkoppling gör det svårare för både sändare och mottagare. Mottagaren kan få svårt att hänga med i konversationen och sändaren kan få svårt att föra fram sitt budskap på det sätt han tänkt sig. 7 Avsaknaden av ordning av meddelanden är också ett problem. De flesta textbaserade kommunikationskanaler är enkelriktade och där publiceras meddelanden efter när de tas emot. Om man är två personer som kommunicerar med varandra så är problemet inte så stort, men då man är fler än två, och andra personer konverserar i samma kanal, kan det vara svårt att hitta kopplingen mellan sin egen konversation och flera andra konversationer. Problemet kan uppstå även om man bara är två som pratar. I vissa system sker kommunikationen i två olika fönster. Man kan då uppleva kommunikationen som splittrad, och därför få svårt att följa med i diskussionen på ett bra sätt. 8 2.1.3 Fördelar med textbaserad kommunikation Varje dag utbyts stora mängder av textbaserade meddelanden. Varför använder så många människor denna kommunikationstyp och vilka är fördelarna som gör det så populärt? Det är framförallt tre områden som anses vara fördelar med textbaserad kommunikation: Man kan leka med språket Lätt att integrera Konversationen bevaras ett tag Då textbaserad kommunikation lider brist på sammanhang är det lätt att leka med språket på ett sätt som inte är möjligt vid face to face -kommunikation. Man behöver inte följa alla språklagar utan kan skriva slang, huvudsaken är att mottagaren förstår budskapet med varje meddelande. 9 6 D Nilsson, Textbaserad datormedierad kommunikation. Odaterad. Hämtat från http://www und.ida.liu.se/~davni478/imv1/delkurser/inka/ex2.html den 10 april 2003. 7 ibid. 8 ibid. 9 S Herring, Interactional Coherence in CMC. Program in Linguistics, University of Texas at Arlington, 1999. Hämtat från http://www.ascusc.org/jcmc/vol4/issue4/herring.html den 10 april 2003. 9

I olika typer av kommunikationssystem på Internet finns möjligheten att samtala med flera personer samtidigt, i forum runt om på nätet hittar man livliga diskussioner där användarna ges en chans att deltaga i flera diskussioner, vilket kan vara svårt om man jämför med en vanlig face to face -kommunikation. I jämförelse med muntlig kommunikation finns, med textbaserad kommunikation, möjligheten att bevara sina textbaserad meddelanden. I de flesta textbaserade program finns någon funktion som hjälper dig att spara dina konversationer, t ex e-post där du själv väljer när du vill radera dina meddelanden och Instant messaging program som ICQ och MIRC, där dina konversioner sparas. Man kan enkelt gå tillbaka och titta på äldre meddelanden, vilket är en omöjlighet i face to face -kommunikation. Med dessa kunskaper inom datormedierad kommunikation och Internets begränsningar och möjligheter kan vi börja studera enkätens svar. 2.2 Undersökningens svarsgrupp I detta avsnitt har enkätens svar legat till grund för den största delen av resultatet och om inget annat anges är det enkäten som är källan. Enkäten besvarades av totalt 52 personer. De svarande i enkätundersökningen består till 65 procent av kvinnor och till 35 procent av män. De flesta svarandes var mellan 30 och 70 år. Åldersfördelningen, med hänsyn till kön, framgår av figur 1. Ålders och könsfördelning hos de svarande 5 Kvinnor Män 4 3 Antal 2 1 0 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 Ålder Figur 1. Ålders- och könsfördelning hos de svarande 2.2.1 Internetanvändning hos de svarande I figur 2 framgår att 98 procent av de svarande har använt Internet, i mer än två år, för att kommunicera med andra människor. Endast 2 procent uppger att de har använt Internet, för att kommunicera, i mindre än två år. 10

Hur många år har du använt Internet för att kommunicera med andra människor? 0% 2% 12% 63% 23% Mindre än ett år 1-2 år 2-3 år 3-4 år Mer än 4 år Figur 2. Erfarenhet av Internetanvändning hos de svarande De svarande har en generellt hög Internetanvändning. 94 procent av de svarande använder Internet, för att kommunicera med andra människor, varje dag och över hälften mer än två timmar per dag. I genomsnitt, hur mycket använder du Internet för att kommunicera med andra människor (e-mail, forum, snabbmeddelanden (MSN, ICQ, IRC), etc)? 6% 0% 38% 56% Varje dag, mer än två timmar per dag Varje dag, mindre än två timmar per dag Några gånger i veckan Någon gång i veckan Mer sällan än ovanstående alternativ Figur 3. Användandet av Internet, med avseende på tid, hos de svarande 2.2.2 Geografisk plats för Internetuppkoppling De flesta svarande (52 procent) utnyttjar Internet, för att kommunicera, främst från hemmet. 25 procent uppger att de använder Internet, för att kommunicera, främst på arbetet. En del av de tillfrågade svarade med flera eller andra alternativ, vilket redovisas som blandat (23 procent) i figur 4. 11

23% 25% 52% Hemmet Arbetet Blandat Figur 4. Främsta geografiska plats för Internetanvändning hos de svarande 2.2.3 Typ av Internetuppkoppling Majoriteten av de svarande har tillgång till en fast uppkoppling. Utav de svarande som uppgav att de hade uppringd förbindelse, ville flera skaffa en fast uppkoppling men möjligheten fanns inte i deras område. Någon uppgav att de hade valt bort fast uppkoppling på grund av kostnaden. Typ av Internetuppkoppling hos de svarande 15% 12% 73% Fast uppkoppling Uppringd förbindelse Inget svar Figur 5. Typ av Internetuppkoppling hos de svarande 2.2.4 Främsta fördelen med Internet Majoriteten av de svarande (64 procent) tycker att den främsta fördelen med Internet är dess kommunikationsförenklade funktion. 19 procent svarade att den främsta fördelen var att skapa nya relationer och 17 procent svarade med annan anledning, däribland många som ansåg att de två första alternativen var likvärdiga eller oskiljbara eller att de tre första alternativen var lika stora fördelar. Under annat fick vi bland annat kommentarer om att informationssökning var en stor fördel. 12

Vad anser du är den främsta fördelen med Internet? 19% 17% 23% 41% Figur 6. Internets främsta fördel Förenkla kommunikationen med hörande Förenkla kommunikationen med hörselskadade Skapa nya relationer Annat Internet har till stor del varit till nytta för det sociala nätverket hos de hörselskadade. Den främsta fördelen, som många uppger, är att kontakten med personer som man kände sedan tidigare har utvecklats och blivit bättre. Kontakten uppges ha blivit mer intensiv än innan, då man använde texttelefon eller vanlig telefon. Antalet nya relationer för de hörselskadade har även de ökat tack vare Internet. Nya relationer med hörande har blivit fler, på Internet märks inte den hörselskadades handikapp, kommunikationen sker på samma villkor. Flera av de svarande, berättare också hur de fått kontakt med andra hörselskadade, som delar samma problem, via Internet. I de svarandes kommentarer visar det sig att många använder Internet för att underlätta i kommunikationen med andra människor. Internet har gjort det lättare att hålla kontakten med sin familj och vänner. Istället för telefon eller texttelefon har emailen en stor betydelse för de hörselskadade. En annan orsak är att kunna komma i kontakt med personer som är hörselskadade. 2.3 Tekniska hjälpmedel och deras eventuella ersättare på Internet Avgörande för datormedierad kommunikation är tekniken. Vi kommer av denna anledning, att i följande stycken, redogöra för vilka hjälpmedel hörselskadade kan använda sig av, och deras eventuella ersättare på Internet. 2.3.1 Kommunikation innan användandet av Internet Enkätsvaren beskriver att de tekniska hjälpmedlen som användes innan utnyttjandet av Internet bestod av hörapparat, slinga, texttelefon, telefon, sms och fax. I de fall det var möjligt användes vanlig telefon, annars användes oftast texttelefon. För att kommunicera med hörande användes texttelefon tillsammans med en förmedlingstjänst. 13

2.3.2 Tekniska hjälpmedel som Internet har ersatt Framförallt har texttelefonen via förmedlingstjänst ersatts av e-post. Även de personer som kunde använda telefon hjälpligt har övergått till e-post för kommunikation eftersom detta medium eliminerar så många missförstånd. Många uppger att faxen totalt ersatts av e-post och att direktmeddelandetjänster som ICQ och MSN har tillkommit som ett nytt kommunikationsmedium. 2.4 Förändring av det sociala nätverket Internet har påverkat det sociala nätverket dels i antalet relationer, dels i kvaliteten i relationerna. Många av de svarande beskriver hur Internet har hjälpt dem att skapa nya relationer, med både hörande och hörselskadade. Detta blir lättare tack vare att de hörande och de hörselskadade är på samma nivå i kommunikationen. Samtidigt menar många att deras tidigare relationer har blivit bättre tack vare Internet, då de drog sig för att ta kontakt, eftersom e- post uppfattas som en mer avslappnad kommunikationsform än tex telefon. 2.4.1 Antal relationer Över 80 procent av de svarande uppger att de har fått fler relationer tack vare Internet. Både relationer i verkliga livet och Internetrelationer anges bland kommentarerna. En bidragande orsak till relationsökningen är att de svarande har hittat personer på Internet med samma problem som de själva. Framförallt nämns NFH, Nätverket För Hörselskadade. Har du fått fler relationer i och med användandet av Internet? 81% 17% 2% Ja Nej Inget svar Figur 7. Antalet relationer i och med användandet av Internet 2.4.2 Kvaliteten i relationerna 67 procent anser att de har fått bättre relationer i och med användandet av Internet. Direkt efter frågan som illustreras i figur 8 frågade vi de som svarat "ja" på frågan om de hade fått bättre relationer med hörande eller hörselskadade. Detta var, av delvis naturliga själv, svårt att svara på eftersom det är svårt att veta hur bra den man pratar med på Internet hör, eller som en av de svarande uttryckte det: "... vad är det för skillnad? Hur vet jag om mina Internetbekanta är hörande eller ej, jag frågar ju inte alla!!!" 14

De flesta som kommenterade den första frågan ("Har du fått bättre relationer i och med användandet av Internet?") uppgav dock att man fått bättre relationer eftersom det blivit "lättare och bekvämare" att kommunicera. Har du fått bättre relationer i och med användandet av Internet? 4% 29% 67% Ja Nej Inget svar Figur 8. Kvaliteten i relationer i och med användandet av Internet 2.4.3 Internet som relationsskapare 27 procent uppger att de kommunicerar mest på Internet med kontakter de först träffat på Internet, medan 69 procent kommunicerad mest med kontakter de först träffat i verkligheten. Internet kan sägas vara både ett relationsbevarande och ett relationsskapande medium. Med vilka kommunicerar du mest på Internet? 27% 4% 69% Personer jag först träffat i verkligheten Personer jag först träffat på Internet Inget svar Figur 9. Med vilka de svarande kommunicerar på Internet Sammanfattande citat från kommentarerna denna fråga genererat: "Svårt att svar på, både ock [sic!] i jobbet. En del har man träffat andra inte." "Jag har studerat på Internet, kommunicerar med kurskamraterna, varit anställd via Internet, kommunicerat med arbetskamrater, skaffat kunder via Internet och fått chans att presentera mig och min kompetens innan kunden och jag träffas" "Socialt och psykologiskt är det svårt att överskatta den betydelse som internet fått för min del. Känns som en enda gigantisk islossning och utbrytning från isoleringen" Här kan vi bland annat se att frågan var något svår att besvara, men också att Internet som relationsskapare är ett begrepp med relevans. De båda sista 15

citaten visar på Internet som en, i mycket stor utsträckning, positiv relationsskapare fast på två mycket olika sätt. Det förra citatet genom att människan kan dömas för vad hon kan istället för vad hon är (fritt tolkat). Det senare citatet genom att det sociala nätverket har utvidgats med, framförallt, personer med samma problem. 2.4.5 Sociala relationer i och med Internet 9 av 10 svarande tycker att Internet har förenklat deras kommunikation med hörande människor. Av den tiondel som inte instämmer i påståendet finns bland annat kommentaren att alla hörande inte har tillgång till Internet. De som instämmer har bland annat kommenterat detta med: "Internet har förenklat min kommunikation med hörande." 10% 90% Instämmer Instämmer inte Figur 10. Instämmandet i påståendet Internet har förenklat min kommunikation med hörande. De svarande beskriver att deras kommunikation med omvärlden har blivit bättre. Istället för att använda FÖC (Förmedlingscentralen), där man är tvungen att ha en tredje part inblandad, vilket har beskrivits som opersonligt, är Internet till fördel då man kan nå fram med sina meddelanden utan mellanpart. Vid kommunikation på Internet upplevs missförstånden bli färre jämfört med kontakt via telefon. Kontakter med myndigheter har blivit enklare via e-post istället för telefon och bokningar av olika slag underlättas också av e-post. "Tack vare Internet har jag idag ett rikare socialt liv än vad jag hade haft om Internet inte funnits." 29% 71% Instämmer Instämmer inte Figur 11. Instämmandet i påståendet Tack vare Internet har jag idag ett rikare socialt liv än vad jag hade haft om Internet inte funnits. Över 70 procent av de svarande anser att de idag har ett rikare socialt liv än vad de hade haft om Internet inte funnits (figur 11). Detta, något provaktiva, 16

påstående ledde till en del kommentarer, där de flesta kan sammanfattas i följande tre citat: "Att kommunicera utan att känna sig i underläge, eller vara rädd att missförstå... Det säger väl allt" "NFH-listan är ett mycket bra forum, som gör att man inte känner sig så utanför, det stärker en i hela ens sätt att vara, självförtroendet växer" "Jag tappade inte så mycket av den sociala kontakten som jag antagligen skulle gjort annars. Jag har tack vare e-posten, kunnat fortsätta mitt arbete, trots att jag inte hörde." Det första citatet visar något som många har uttryckt; känslan av säkerhet i kommunikationen. Det andra citatet visar på det sociala nätverkets betydelse för individen. Tack vare Internet och NFH har personen träffat personer med samma problem och därigenom ökat sitt självförtroende. Att Internet i allmänhet och e-post i synnerhet har möjliggjort för många som blivit hörselskadade att fortsätta sitt arbete visar det sista citatet på. 17

3. Sammanfattande kommentarer 3.1 Undersökningen I denna rapport har vi tittat på hur de hörselskadades sociala nätverk har förändrats i och med användning av Internet. För att besvara vår huvudfråga, bestämde vi oss för att skapa en webbaserad enkät, där vi ställde frågor angående det sociala nätverket och vilka förändringar Internet har skapat i det sociala nätverket. Med denna rapport som grund har vi sedan kunnat skapa enkla statistiska förhållanden, men tack vara de något provocerande frågorna i enkäten har vi också fått mängder av värdefulla kommentarer och motiveringar bland enkätsvaren. Dessa kommentarer har vi försökt sammanställa eller redovisa som citat i resultatet. 3.2 Kommunikationen I en face to face -konversation kan missförstånd uppkomma då en person är hörselskadad, personen kanske inte hör vad motparten säger och återkopplingen i konversationen hämmas. Men vid kommunikation via Internet kan missförstånden minskas eftersom både sändare och mottagare blir lika handikappade. Informationen på Internet är i huvudsak textbaserad och talet och hörseln ersätts av synen genom skrivande och läsande. Här känner den hörselskadade sig mer jämställd med sin kommunikationspartner. Känslan av att inte hamna i underläge eller att missförstå vad sändaren försöker förmedla, skapar en avslappnande säkerhet för den hörselskadade. Denna säkerhet kan vara en av orsakerna till den relationskvalitetsökning som många uppgett att de upplever då de använder Internet för att kommunicera. 3.3 Relationerna Antalet relationer hos de svarande har ökat både med hörande och med andra hörselskadade. Hörselskadade upplever också att kommunikationsmängden med personer de träffat utanför Internet eller personer de kände innan de började använda Internet har ökat. Det har blivit lättare att hålla liv i de relationer som man redan hade innan Internet. En svarande i enkäten beskriver hur hon lyckats behålla mycket av den sociala kontakten tack vare Internet, som hon inte tror att hon skulle ha gjort annars. 3.4 Det sociala nätverkets förändring I och med Internet har möjligheten att gå med i webbaserade nätverk uppkommit. Där finns möjlighet att träffa personer med samma problem och därigenom ökat sitt självförtroende. Det visar nätverkets sociala betydelse. Vi har kunnat se att tack vare Internet har hörselskadades sociala nätverk blivit både större och bättre. 18

19

4. Källförteckning Elektroniska källor D Nilsson, Textbaserad datormedierad kommunikation. Odaterad. Hämtat från http://www und.ida.liu.se/~davni478/imv1/delkurser/inka/ex2.html den 10 april 2003. S Herring, Interactional Coherence in CMC. Program in Linguistics, University of Texas at Arlington, 1999. Hämtat från http://www.ascusc.org/jcmc/vol4/issue4/herring.html den 10 april 2003. Undersökningar Enkätundersökning utförd av författarna, Enkätundersökning om Internets påverkan på hörselskadade personers sociala relationer. Sammanställd i april 2003. 20