DD 4/02, bilaga 4a ÅBO 25.9.2002 NR 287/20/02 TILL FAKULTETERNA OCH DE FRISTÅENDE INSTITUTIONERNA HÄNVISNING INITIATIV ÄRENDE BEREDNINGEN AV DE AKADEMI-INTERNA RESULTATDISKUSSIONERNA HÖSTEN 2002 OCH DISKUSSIONERNA MED UNDERVISNINGSMINISTERIET VÅREN 2003 SAMT VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLANEN 2004-2007 Undervisningsministeriets anvisningar för beredningen av resultatavtalen 2004-2006 Dnr 10/023/2002 av 7.8.2002 har tidigare utsänts till berörda enheter i elektronisk form. Direktiven på finska finns också på undervisningsministeriets hemsida: http://www.minedu.fi/opm/koulutus/yliopistokoulutus/ohjausjarjestelma.html Direktiven är informativa och ger en god bild av det som i planeringshänseende är aktuellt och alla uppmanas att bekanta sig med direktiven, eftersom endast en del av direktivens innehåll upprepas nedan. Det som förväntas av universiteten är att man senast den15 oktober 2002 kommer in med förslag och synpunkter på följande kvantitativa målsättningar : högre högskoleexamina och doktorsexamina per utbildningsområde i genomsnitt per år perioden 2004-2006. I fråga om högre högskoleexamina träffas dessutom överenskommelse om antalet personer som enligt examensmålet för utbildningsområdena skall få ämneslärarutbildning. antal nya studerande (för lägre och högre högskoleexamen) i genomsnitt per år perioden 2004-2006 (slutsumman för universitetet) antal studerande i det öppna universitetet (kalkylerad helårsstudieplats) i genomsnitt per år perioden 2004-2006 (universitetets slutsumma) antal studerande via den öppna universitetsundervisningen som kommer till examensstudier per år fram till 2006 (universitetets slutsumma) internationellt studentutbyte i antal grundexamensstuderande i genomsnitt per år som deltar i utbytet perioden 2004-2006 (universitetets slutsumma). I fråga om examensmålen skall universiteten beakta de tidigare utvidgningarna av informationsindustriprogrammet och grundexamensutbildningen för affärskompetens, utvidgningen i läkarutbildningen på 1990-talet, besluten om forskarskolor, antalen avlagda examina och målen för effektivering av studierna. Någon ökning av det totala antalet nybörjare i universitetens grundutbildning är inte aktuell. Som utgångspunkt för resultatperiodens kvantitativa mål tas de mål som ingår i den gällande verksamhets- och ekonomiplanen: 14 100 högre högskoleexamina. 1450 doktorsexamina, 22 900 nya studerande (inbegriper även dem som antagits i separata urval), 20 000 kalkylerade helårsstudieplatser i det öppna universitetet, 1000 godkända studerande från den öppna universitetsundervisningen och 5 400 grundexamensstuderande som deltar i det internationella studentutbytet, per år. När examensmålet sätts upp beaktas även de som utexamineras via magisterprogrammen. Förslagen görs på bilagorna 10-13 i undervisningsministeriets finskspråkiga direktiv. ÅBO AKADEMI Domkyrkotorget 3 FIN 20500 ÅBO Tfn (02) 215 31, fax (02) 251 7553 www.abo.fi
Fakulteterna och fortbildningscentralerna har uppmanats att senast den 4 oktober 2002, till den del de berörs, till förvaltningsämbetet inkomma med sina förslag och kommentarer angående de kvantitativa målsättningarna. Senast den 30november 2002 har universiteten i fråga om projektet ombetts rapportera hur projekten för den regionala utvecklingen av högskolorna utfallit (gäller MediaCity). Senast den 31 december 2002 skall universiteten tillsända undervisningsministeriet universitetens och yrkeshögskolornas gemensamma regionala utvecklingsstrategi. Minimikraven på innehållet har angetts i ett brev till universiteten och yrkeshögskolorna 10.6.2002. Beredningsarbetet stöds med ett gemensamt arbetsseminarium den 4 oktober 2002 i Tammerfors. Senast den 14 februari 2003 skall universiteten insända: 1. Ett förslag till resultatavtal 2004-2006. Förutom de ovan nämnda kvantitativa målsättningarna skall resultatavtalet uppta en koncis definition av universitetets uppgift. Definitionen utgår från universitetets strategi. Av framställningen skall även synas universitetets egna strategiska utvecklingsmål samt den externa verksamhetens mål. Däremot behöver universiteten inte göra framställningar om de gemensamma målen i sina egna förslag till resultatavtal. Avtalen skall uppta de mål för den strategiska utvecklingen som har vittgående verkningar. 2. En verksamhets- och ekonomiplan för åren 2004-2007 innefattande: Kostnadsmotsvarighetskalkyler över offentligrättslig och företagsekonomisk avgiftsbelagd verksamhet samt därtill över samfinansierad verksamhet. Ifall universitetet har donations- eller sponsorinkomster, skall beloppet uppges för sig. Även för övningsskolornas del skall eventuella inkomster som redovisas netto kalkyleras för 2004. Avtalen skall uppta lönsamhetsmålet för den företagsekonomiska verksamheten i euro och i procent av inkomsterna. Behövliga preciseringar i verksamhetsplanen gällande målprogrammen för EU:s strukturfonder. Ansökningar om projektfinansiering för projekt vid universiteten som stöder målsättningen på riksnivå och för utrustning av nybyggen som upptas i resultatavtalen samt för övriga nya satsningar. Projektframställningarna görs på en blankett enligt bilaga 1 i ministeriets direktiv, och andra än utrustningsprojekt prioriteras. Projektframställan bör göras även för projekt som fått finansiering under föregående period, ifall fortsatt finansiering önskas. Beträffande byggnadsprojekten måste undervisningsministeriet för ramplaneringen och därtill hörande hyresfullmakt också känna till projektens tidtabell, omfattning och hyreseffekt (bilaga 2). Med tanke på att lokalprojekten skall kunna framskrida i vederbörlig ordning är det viktigt att ministeriet har vetskap om de hyresavtal som ingås 2004 och som ökar universitetens lokalutgifter först efter år 2004 De utbildningsutvidgningar som man träffat överenskommelse om i resultatavtalen för perioden 2001-2003 beaktas i tillämpliga delar i examensmålen för perioden 2004-2006. Det är meningen att besluten om de riksomfattande programmen och finansieringen av dem skall fattas före ingången av 2003. Av de pågående riksomfattande programmen fortsätter åtminstone de utvecklingsåtgärder som ansluter sig till lärarutbildningen, läkarutbildningen, det virtuella universitetet och affärskompetenssatsnigarna. Universiteten skall komma med nödvändiga projektframställningar för deras del. Vid samarbetsprojekt görs framställningen av samordningsenheten. 2
Behov att utvidga lärarutbildningen förorsakas åren 2004-2006 dels av den nuvarande lärarkårens åldersstruktur, dels av behörighetssituationen. Förutom de kvantitativa målen bör universiteten i sina projektframställningar rörande lärarutbildning i synnerhet beakta behoven att utvidga utbildningen av lärare i matematisknaturvetenskapliga ämnen, i modersmål och litteratur samt i främmande språk. Klara utvidgningsbehov i lärarutbildningen finns även i gymnastik, specialundervisning, elev-/studiehandledning och möjligheterna att fullgöra de pedagogiska studierna. Undervisningen av invandrare förorsakar även behov av lärarutbildning. Uppdaterad information om lärarsituationen i hela landet kommer att fås i september 2002 i en utredning av Statistikcentralen. I oktober ordnas ett möte för universiteten om resultaten av uppdateringen och inverkningen på lärarbehoven. Härvid granskas universitetens framställningar om lärarutbildning och den uppdaterade informationen om lärarsituationen. Undervisningsministeriets arbetsgrupp för lärarbehovet blir klar med sina förslag mot slutet av året. Om delar av det program för utvidgning av lärarutbildningen som genomförs 2001-2003 fortsätter 2004-2006 bör universiteten utarbeta särskilda framställningar även om dessa utbildningar. Statsrådet godkände den 11 april 2002 ett principbeslut om tryggande av hälso- och sjukvården i framtiden. Till detta ansluter sig en kvantitativ ökning av utbildningsbehovet. I fråga om läkarutbildningen ökas antalet nybörjarplatser med början år 2002 från 550 till 600. Den övriga hälso- och sjukvårdsutbildningen ökas enligt beslutet i enlighet med de riktlinjer som kommissionen för beräkning av social- och hälsovårdens arbetskraftsbehov (kommittébetänkande 2001:7) har stakat ut och med beaktande av regionala specialbehov. Universiteten bör beakta kommissionens riktlinjer i sina projektframställningar. För akademins del är bl.a. farmaceututbildningen och utbildningen av talterapeuter aktuella. 3. Ett utkast till verksamhetsberättelse för 2002 som, utöver det allmänt föreskrivna innehållet också innehåller redogörelser för genom vilka åtgärder man strävat efter att höja forskningens, undervisningens och den konstnärliga verksamhetens kvalitet utvärderingsverksamheten (egna utvärderingsprojekt och extern utvärdering), utvärderingsresultaten och vilka fortsatta åtgärder man på basis av dem beslutat vidta åtgärder som gäller strukturell utveckling och de uppskattade effekterna av dem åtgärder som främjar sysselsättningsmöjligheterna för studerande och resultaten av dem. I detta sammanhang redogörs för användningen av 2002 års anslag för praktik för studerande i fråga om antal studerade och praktikmånader. 4. Följande rapporter över riksomfattande program (UvM:s blankettbilagor 5-9) informationsindustriprogrammet, programmet för utvidgad lärarutbildning, det virtuella universitetsprojektet, biämnesstudier och utfallet av den öppna vägen till examensstudier, 5. För övningsskolornas del ett underlag för bedömningen av hur resultatrik övningsskolornas verksamhet varit. Härvid ligger tonvikten vid undervisningsövningarna som en specialuppgift för övningsskolorna. I rapporteringen av utveckling av undervisningsövningarna bör 3
universiteten redovisa hur de rekommendationer rörande undervisningsövningar som anges i utvecklingsprogrammet för lärarutbildningen (Undervisningsministeriet 2001) har beaktats. Rapporterna skall helst inte vara längre än två sidor. Undervisningsministeriet fattar beslut om fördelningen av resultatpengar till övningsskolorna utgående från rapporterna. Resultatpengar tilldelas högst 5 övningsskolor. Förvaltningsämbetet svarar för verksamhetsberättelsen och de inbegärda rapporterna och och kontaktar separat de enheter och personer som förväntas medverka i rapporteringsprocessen. Resultatförhandlingarna med undervisningsministeriet rörande resultatavtalen för 2004-2006 och budgeten för 2004 förs i april 2003. I samband med resultatförhandlingarna ger undervisningsministeriet universiteten muntliga kommentarer om hur målen uppnåtts. Hösten 2003 kommer ministeriet att ge utförligare skriftliga kommentarer utifrån bokslut, resultatrapporter och Statens revisionsverks revisionsberättelser. I anslutning till förberedelserna inför förhandlingarna ordnas ett seminarium för undervisningsministeriet och universitetens ledning i Tammerfors den 7-8 november 2002. Seminarieprogrammet skickas i augusti-september. Undervisningsministeriet ordnar dessutom i början av 2003 före resultatförhandlingarna ett möte för universitetens rektorer och förvaltningsdirektörer. Ärenden som gäller resultatavtalen behandlas i år också på flera seminarier för utbildningssektorn, ekonomiförvaltningen, förvaltningen av studieärenden m.m. RESULTATFÖRHANDLINGARNA RESPEKTIVE VERKSAMHETS- OCH EKONOMI- PLANERINGEN INOM ÅBO AKADEMI Förfaringssättet i planeringen inom akademin är detsamma som under tidigare år, dvs att rektor för förhandlingar med enheternas ledning. Resultatdiskussionerna kommer att ligga som underlag för fördelningen av anslag mellan enheterna år 2003 och också för behandlingen av verksamhets- och ekonomiplanen för åren 2004-2007 i akademistyrelsen, samt också för de kommande förhandlingarna med undervisningsministeriet våren 2003, som berör bl.a. de kvantitativa målsättningarna och anslagen för projekt. De interna resultatdiskussionerna kommer att dokumenteras i ett avtal/protokoll som undertecknas av de olika parterna. Som underlag för höstens förhandlingar ligger avtalen från tidigare resultatförhandlingar, enheternas egna verksamhets- och ekonomiplaner (som närmast är enheternas egna interna styrinstrument, och som förvaltningen inte ställer några formkrav på), och eventuella förslag till projekt och specifika satsningar. Vi försöker minimera papperskriget, men önskar att enheterna i den framställning de sänder till rektor i tillämpliga delar berör följande frågor (t.ex. i form av franska streck) : A. Grundutbildningen - en rapport över hur fakulteterna har tänkt bygga upp sin utbildning enligt tvåcykelsystemet ( Bolognaprocessen ) har i ett brev daterat den 27 mars 2002 inbegärts till byråchef Johan Nikula per den 31 oktober 2002. Observera att i den rapporten även bör ingå de magisterprogram som fakulteten avser att upprätthålla! - vilka åtgärder har planerats/vidtagits i enlighet med Åbo Akademis strategi för utvecklandet av grundexamina (se t.ex. verksamhets- och ekonomiplanen 2003-2006 s. 25-30)? 4
B. Forskarutbildningen - hur uppfylls målsättningarna avseende doktorsexamina? - rekrytering till forskarutbildningen? - förslag till specifika, kritiska satsningar som kunde befrämja uppnåendet av målsättningarna? C. Forskningsverksamheten - satsningsområdena (se s. 10-11 i verksamhets- och ekonomiplanen 2003-2006) och deras utveckling, - övriga satsningar och stödåtgärder. D. Vuxenutbildningen - uppfylls målsättningarna avseende det kalkylerade antalet heltidsstudieplatser? - utveckling av fortbildningsverksamheten, - verksamhetens finansiering, - övergången från ÖPU till examensstudier, - virtualiseringen E. Samhällsservice - kontakterna med näringslivet inkluderande teknologiöverföring, produktutveckling och ny företagsverksamhet, - medverkar enheterna i något projekt anknutet till målprogrammen för EU-strukturfonderna?, - olika åtgärder för "förmedlingen och bevarandet av det finlandssvenska kulturarvet" och - samarbetet med yrkeshögskolorna (observera att regionala strategier för detta utarbetas på uppmaning av UvM (brev daterat 10.6.2002) - deltagandet i regionala/lokala utvecklingsprojekt F. Aktuella personalfrågor - eheterna uppmanas uppgöra det förslag till personalplan, som har efterlysts i Åbo Akademis nya strategi. Några formkrav på planen ställs inte och, men frågeställningar som kan aktualiseras är - tjänstestrukturen i relation till enhetens målsättningar och uppgifter, - personalens åldersstruktur och förestående pensioneringar samt det därav föranledda behovet av behovet av nyrekryteringsåtgärder och omstrukturering, - jämställdhetsaspekter och - behovet av stabilisering av anställningsförhållanden och övriga aktuella personalfrågor (t.ex. behovet av utvecklings- och stödåtgärder). G. Den strukturella utvecklingen - vidtagna eller planerade strukturella åtgärder (se t.ex. s. 17-19 i verksamhets- och ekonomiplanen) för att förbättra förutsättningarna för undervisning och forskning och stöda satsningsområden, - hurudan är fakultetens interna anslagsfördelning i relation till institutionernas/enheternas målsättningar och resultat inom grund- och forskarutbildning? H. De fristående institutionerna - bör beakta det ovanstående i tillämplig utsträckning, men i övrigt utgå från sina specifika uppgifter enligt de gällande instruktionerna. Detsamma gäller också Vasa övningsskola. 5
- Det är också möjligt att ansöka om projektanslag från UvM för nya initiativ och för utrustning till nya utrymmen. I det förra fallet bör UvM:s blankett i bilaga 1 ifyllas och bifogas enhetens framställning. Observera dock att möjligheterna att erhålla nya projektanslag via UvM är ytterst begränsade. TIDTABELLEN Med undantag för de framställningar rörande kvantitativa målsättningar för perioden 2004-2006 som inbegärts av fakulteterna och fortbildningscentralerna per den 4 oktober 2002 och utredningen i anslutning till Bolognaprocessen som inbegärts per den 31 oktober 2002 uppmanas enheterna att till undertecknad planeringschef komma in med sina framställningar senast två veckor före den utsatta tiden för resultatdiskussionen Förvaltningsämbetet strävar å sin sida till att agendan för resultatförhandlingen skall vara den berörda enheten tillhanda ca en vecka före förhandlingen. Förhandlingstidtabellen har separat distribuerats till alla berörda parter. Planeringschef Bengt Sandell 6