Miljösamverkan Västerbotten efter 2014

Till ägargruppen för Miljösamverkan Västerbotten Beslutsunderlag 2014-04-24 Miljösamverkan Västerbotten efter 2014 Ärende Styrgruppen för Miljösamverkan Västerbotten ber ägargruppen att besluta om inriktning för en eventuell fortsättning på Miljösamverkan Västerbottenoch att ägargruppen ger styrgruppen uppdraget att arbeta fram förslag på fortsättning i beslutad inriktning. Bakgrund och fakta om Miljösamverkan Västerbotten Miljösamverkan Västerbotten är ett forum för samverkan mellan kommuner, länsstyrelse, regionförbund och näringsliv i Västerbotten, kring frågor som gäller tillsyn och prövning enligt miljöbalken. Syftena är flera. Det första är att öka kompetensen hos myndigheterna och att göra rationaliseringsvinster genom samverkan. Ett andra syfte är att öka verksamhetsutövarnas kompetens inom miljöområdet och därmed bidra till en ökad konkurrenskraft. Ett tredje syfte är att förbättra verksamheternas miljöarbete så att lokala, regionala och nationella miljömål kan uppnås. Arbetet sker genom att i samverkan genomföra ett antal delprojekt med inriktning på olika tillsynsområden. Delprojektens inriktning beslutas gemensamt kommuner och länsstyrelse. Inom ramen för Miljösamverkan Västerbottens verksamhet genomförs också seminarium, dialogmöten och utbildningar, dels inom delprojekten, dels efter behov och efterfrågan. Miljösamverkan Västerbotten samlar material och erfarenheter på webbplatsen www.miljosamverkanvasterbotten.se. Varje månad mejlas ca hundratalet prenumeranter ett elektroniskt nyhetsbrev med de notiser som publicerats på webbplatsen under den gångna månaden. (Miljösamverkan Västerbottens syfte och mål beskrivs mer utförligt i bifogad projektbeskrivning.) Miljösamverkan Västerbotten startade sin verksamhet i april 2012 och projekttiden pågår till den 1 december 2014, med trolig förlängning till den 31 mars 2015. Projektet finanseras av kommunerna, Region Västerbotten och av Länsstyrelsen i Västerbotten. Region Västerbotten är projektägare och huvudman för verksamheten. Verksamheten samordnas av genom en 50-% tjänstgöring av en projektledare. Som stöd för projektledaren finns en styrgrupp som består av ledamöter från kommuner, länsstyrelse och Region Västerbotten

Vidare finns ägargruppen som består av en representant från respektive kommun, en representant från Länsstyrelsen i Västerbotten och en från Region Västerbotten. Ägargruppens roll är att fatta principiella beslut om Miljösamverkans inriktning och eventuella fortsättning. (Styrgruppens och ägargruppens sammansättning finns i bilaga 2) Under hösten 2014 startar Norrbottens län en liknande verksamhet under namnet Miljösamverkan Norrbotten. Kommunförbundet Norrbotten går då in som projektägare för ett treårigt projekt. Enkätundersökning om Miljösamerkan Västerbottens framtid Under våren 2014 genomfördes en enkätundersökning i Västerbottens kommuner om hur de ser på nyttan mm med Miljösamverkan. 11 av 14 miljöförvaltningar har svarat. Enkätundersökningen visar bland annat att - De flesta kommunerna tycker att Miljösamverkan är bra som helhet. Någon kommun föreslår att man i stället borde utnyttja befintliga samverkansformer, t ex inom R8- gruppen eller inom Umeåregionen. Att man kan välja vilka projekt som man vill delta i upplevs positivt samtidigt som det kan vara så att någon kommun knappast alls deltagit i något projekt hittills. - Alla kommuner som har svarat är mycket nöjda med de utbildningar och seminarium som har genomförts. I princip alla kommuner som har svarat tycker att hemsidan och nyhetsbrevet fungerar bra. En kommun upplever hemsidan som krånglig och svår att navigera på. - Vad gäller delprojekten ges både ris och ros. Utvecklingsförslag är bland annat att genomföra mindre och mer riktade tillsynsprojekt. Det informationsmaterial och de checklistor som har tagits fram upplevs bra. De tre första delprojekten upplevs lite för omfattande. Några föreslår att delprojekten ska pågå under åtminstone 2 år. Delprojekten skulle också behöva planeras tidigare. - En långsiktighet vad gäller Miljösamverkan efterlyses. Projektformen innebär en osäkerhet. Vad gäller organisationsform finns önskemål om en organisation som i större utsträckning kan möjliggöra en likvärdig tillsyn i alla kommuner, och i ett sådant fall fungerar inte projektformen utan man behöver ha en organisatorisk tillhörighet. - Angående att avgiften för alla kommuner är densamma upplevs av flertalet vara okej. Man förväntar sig att de större kommunerna bidrar med mer tid då delprojekten genomförs. - Angående samverkan med Norrbotten finns potential för utveckla denna. En översikt av resultatet i sin helhet finns i bilaga 3. Olika alternativ för fortsättning på Miljösamverkan Västerbotten Styrgruppen behöver få ägargruppens uppdrag att förbereda en eventuell fortsättning på Miljösamerkan Västerbotten. Det finns några olika principiella alternativ att ta ställning till. Det handlar om omfattning på verksamheten, kostnadsfördelning, huvudmannaskapet, finansiering och projektets framtida inriktning. Omfattning på fortsatt verksamheten - alternativen 1) Avveckla verksamheten: Projektet fortgår projekttiden ut och avveckas sedan.

2) Fortsätta i samma omfattnings som hittills - Projektledare på 50%, samt ett mindre utrymme för inköp av material, externa tjänster (se bilaga 4 för befintlig budget). - Verksamheten förutsätter att medfinansiering från t ex regionala utvecklingsmedel är möjlig. - För en kommande period behöver budgeten räknas upp beroende på konsumentprisindex, reviderade lönekostnader, dyrare lokalkostnader etc. (Kalkyl 2015-2017, 50% omfattning, se bilaga 4.) 3) Öka aktiviteterna i projektet och anställ en projektledare på heltid En utökad omfattning skulle kunna innebära att fler aktiviteter, delprojekt, seminarium skulle kunna genomföras. En utökad verksamhet skulle också kunna innebära en större integration med huvudmannens övriga verksamhet. En större omfattning skulle också innebära en fördyrning jämfört med idag. Eventuellt skulle också finansieringsformen behöva förändras. (Kalkyl 2015-2017, 100% omfattning, se bilaga 4.) 4) Annat alternativ Fördelning av kostnader Idag fördelas kostnaderna enligt följande: Region Västerbotten betalar via regionala utvecklingsmedel hälften av kostnaderna vilket ungefär motsvarar 225 000 kr per år. Länsstyrelsen betalar årligen 50000 kronor och kommunerna delar lika på övriga kostnader vilket innebär 9283 kr per kommun under 2014. Dessutom inkluderas seminarieintäkter om 35 000 kr i de medel som kan växlas upp med de regionala utvecklingsmedlen. Denna modell för fördelning av kostnader mellan kommunerna valdes för att alla kommuner ska känna lika stort inflytande över projektets verksamhet. Det finns även andra finansieringsformer. Ett alternativ är att fördela en fast kostnad lika över alla kommuner och sedan fördela en del av totalbeloppet enligt befolkning. Ett annat alternativ är att det finns två nivåer på betalningen- stora kommuner betalar en större summa och de mindre en mindre summa. Eventuella förändringar i inriktning och arbetsmetod Idag fokuseras Miljösamverkans verksamhet på att genomföra ett delprojekt och seminarier i samverkan med kommunerna och länsstyrelsen samt övriga berörda aktörer. Delprojekten väljs ut vid gemensamma sammankomster då kommunerna bestämmer (röstar om) vilka delprojekt som ska genomföras. Kommunerna får även föreslå seminarier och utbildningar som de vill ska genomföras. En möjlighet för framtida Miljösamverkan är att tydliggöra att miljösamverkans projekt i första hand ska användas för att stödja länet arbete med miljömålen. Det skulle betyda att delprojekt med stor miljönytta och där länet står inför särskilda utmaningar skulle prioriteras. Huvudmannaskapet Idag är Region Västerbotten projektägare och huvudman för miljösamverkan och projektledaren är anställd och har sin arbetsplats på Region Västerbotten. Den ordningen beslutades av ägargruppen inför uppstarten av projektet.

Det finns likande organisationer för samverkan inom miljötillsynen i de flesta län i Sverige och det finns flera olika sätt att organisera arbetet. I en del län är det länsstyrelsen som inom ramen för sin tillsynsvägledning driver miljösamverkan. I några län är det liksom i vårt län ett regionförbund eller kommunförbund som är huvudman, och i något fall har en kommun gått in och tagit på sig rollen som samordnare i länet. Beträffande Miljösamverkan Västerbotten så är både Region Västerbotten och Länsstyrelsen Västerbotten villiga och intresserade av att ta på sig ägarskapet för en fortsättning på verksamheten. Det finns olika aspekter och fördelar med de bägge organisationerna om de skulle fungera som huvudman och projektägare. För Region Västerbottens del handlar det om att genom Miljösamverkan leva upp till uppdragen att vara plattform för stöd för länets kommuner i angelägna frågor, att stärka kopplingen mellan praktiskt miljöarbete och regionförbundets arbete med det regionala utvecklingsuppdaget som bland annat handlar om att ta fram RUS, fördela projektpengar och företräda länet på nationell och europeisk nivå. Kopplingen till medlemmarna är viktig för regionförbundet. För länsstyrelsens del handlar intresset om att Miljösamverkans verksamhet är starkt sammankopplad med länsstyrelsens eget ansvar för miljötillsyn och länsstyrelsens uppdrag att stödja och vägleda kommunerna i tillsynsfrågor. Länsstyrelsen har dessutom omfattande kontakter med centrala myndigheter samt bland annat Miljösamverkan Sverige som skulle kunna vara positiva för projektet. Länsstyrelsen ser dessutom Miljösamverkan som ett strategiskt viktigt projekt som också kopplar till andra delar av länsstyrelsens uppdrag bland annat miljömålsarbetet. Länsstyrelsen skulle därför kunna utreda möjligheten att förstärka finansieringen ytterligare för att kunna ha en projektledare på heltid framöver. Beslut om deltagande tas självständigt av varje av samarbetspart Ägargruppens beslut om inriktning innebär ett arbetsdirektiv för styrgruppen. Ingen av kommunerna, länsstyrelsen eller Region Västerbotten är bundna av beslutet. Ett sådant mandat har inte ägargruppen. När styrgruppen har tagit fram förslag till fortsättning måste varje enskild kommun, länsstyrelsen och Region Västerbotten var för sig besluta om de vill delta i samarbetet. Förslag till beslut: Ägargruppen beslutar att ge styrgruppen i uppdrag att ta fram förslag till fortsättning för Miljösamverkan med följande inriktning beträffande samarbetets omfattning, totalkostnader, finansiering, fördelningsprinciper och huvudmannaskap:... detta diskuteras på ägargruppsmötet en 14 maj. Ärendehantering för denna skrivelse Beslutsunderlaget är författat av Lena Friborg och Lisa Redin, Region Västerbotten och kompletterat av Karin Söderström, Länsstyrelsen i Västerbotten Bilagor: 1. Projektbeskrivning Miljösamverkan Västerbotten 2. Projektorganisation och aktörernas roller 3. Enkätundersökning om Miljösamverkan Västerbotten. Sammanställning. 4. Budget Miljösamverkan 2012-2014 resp. kalkyl 2015-2017.

Bilaga 1 Projektbeskrivning Miljösamverkan Västerbotten (bifogas) Bilaga 2 Projektorganisation och aktörernas roller Projektägare: Region Västerbotten är huvudman och projektägare för projektet Miljösamverkan Västerbotten. Projektägarens roll är att sköta ekonomi och administration och att vara arbetsgivare till projektledaren. Ägargruppen: Ägargruppens roll är att fatta principiella beslut om projektets inriktning. Ägargruppen består av en representant från var och en av finansiärerna dvs. kommunerna, länsstyrelsen och Region Västerbotten. Ägarna utser själva sin representant i ägargruppen. Ägargruppen sammanträder ca 3 gånger under projektperioden. Styrgrupp: Styrgruppens roll är att leda projektet, följa upp ekonomin och vara närmsta bollplank till projektledaren. Styrgruppen består av en representant från Region Västerbotten, en representant från Länsstyrelsen i Västerbotten samt representanter från kommunernas miljökontor. Förslag till förändringar i styrgruppen förankras i ägargruppen. Styrgruppen sammanträder ca 6-8 ggr per år. I april 2014 består styrgruppen av Ulla Aronsson, Umeå kommun, Elin Nilsson, Malå-Norsjö kommuner, Ulla Bro, Skellefteå kommun, Jan Olofsson, Vindelns kommun, Nicke Grahn, Dorotea kommun, Karin Söderström och Mikael Jonsson, Länsstyrelsen Västerbotten samt Eva Fridman, Region Västerbotten. Projektledare: En projektledare anställs på halvtid under projektperioden. Projektledaren samordnar verksamheten och genomför aktiviteter. Projektledaren har ansvaret för den övergripande kommunikationen och tar fram underlag för beslut i styrgruppen. Arbetsgrupper samt sammankallande för delprojekt: För genomförande av olika delprojekt, och även utbildningar, utses tillfälliga arbetsgrupper. Arbetsgruppens roll är att planera, genomföra och dokumentera delprojekten. Arbetsgruppen utser en sammankallande/delprojektledare. I första hand är huvudprojektledaren även delprojektledare, men även andra personer kan vara delprojektledare/sammankallande för delprojektet. Den sammankallandes roll är att säkerställa att projektet drivs framåt och att ansvara för att projektgruppsmöten genomförs regelbundet eller så ofta det behövs under den tid delprojektet löper. Arbetsgruppen ansvarar gemensamt för att ta fram sådant material och genomföra sådana utbildningar, möten mm som avses genomföras inom ramen för delprojektet. Den sammankallande ansvarar tillsammans med huvudprojektledaren att i första hand sådana aktiviteter som specificeras att ingå i resp. delprojekt i projektbeskrivningen genomförs. Den sammankallande ansvarar tillsammans med huvudprojektledaren för att resp. delprojekt följs upp, och/eller utvärderas. Arbetsgruppen ansvarar gemensamt för att en slutrapport för delprojekt tas fram. Kontaktpersoner på kommuner och länsstyrelsen: På varje miljöförvaltning och på länsstyrelsen finns en kontaktperson. I kommunerna finns även sakägare, delprojektdeltagare och i vissa kommuner även styrgruppsmedlemmar. Kontaktpersonernas roll är att: Ta emot information från projektledningen och se till att den vidarebefordras till dem inom den egna förvaltningen/kommunen som berörs. När uppgifter efterfrågas från projektledaren bör kontaktpersonerna även se till att berörda på förvaltningen får kännedom om detta, och bevaka att uppgifterna skickas in. Meddela gärna projektledaren om det är så att uppgifter inte kommer att lämnas in i tid. Informera projektledningen om sådant som är av vikt att känna till med tanke på Miljösamverkan Västerbottens arbete, exempelvis sådant eget arbete som nära anknyter till aktuella delprojekt. Vara en ambassadör för Miljösamverkan Västerbotten och kunna ge allmän information om miljösamverkan och dess syften, och vinster. Om man varit sjuk eller frånvarande under en period ta då för vana att då gå in på webbplatsen och orientera er om vad som är nytt, vilka notiser och vilka uppgifter i kalendariet som tillkommit.

Informera miljöchef/förvaltningschef eller motsvarande löpande om Miljösamverkan Västerbottensverksamhet för att ha möjlighet att beakta det i förvaltningens verksamhetsplanering. Informera kollegor löpande om miljösamverkans verksamhet, t ex genom att ha som rutin att på veckovisa kontorsmöten eller motsvarande ha en stående punkt och informera om aktuellt i Miljösamverkan Västerbotten. Håll er väl underrättade om hur Miljösamverkan Västerbottens webbplats är uppbyggd och vad den innehåller, så att ni vid behov kan visa arbetskamrater till rätta. Ha som rutin att kort informera nyanställda om Miljösamverkan Västerbotten. Kommunernas kontaktpersoner är: Bjurholm: Veronica Tengman; Dorotea: Nicke Grahn; Lycksele: Jenny Holmqvist; Malå/Norsjö: Elin Nilsson; Nordmaling: Christina Myrestam och Viktoria Söderlind; Robertsfors: Sylvia Jonsson; Skellefteå: Ulla Bro; Storuman: Anette Fagerlund; Sorsele: Lena Hörnlund; Umeå: Ulla Aronsson; Vilhelmina: Alexandra Larsson; Vindeln: Bo Unander; Vännäs: Teresia Jonsson; Åsele: Sune Hellström. Näringsliv och verksamhetsutövare: Projektet samverkar med näringsliv och verksamhetsutövare i huvudsak i två skeden 1) I en övergripande dialog som sker med näringslivsföreträdare, exempelvis Företagarna i Västerbotten, Svenskt Näringsliv, Handelskammaren, kommunernas näringslivskontor och tjänstemän på Region Västerbotten; 2) Ett mer operativ samverkan som sker i delprojekten. Målgruppen bestäms utifrån delprojektens inriktning. Det kan vara branschorganisationer, enskilda verksamhetsutövare, kommunerna näringslivskontor, ALMI med flera. Roll för miljönämnd och miljökontor: Kommunen beslutar om man vill delta i samverkan. Om detta beslut kan tas av miljökontoret eller om beslutet måste tas av miljönämnden avgör kommunen själv. Miljösamverkan Västerbotten tar inte över någon myndighetsutövning och Miljösamverkan Västerbotten är operativt till karaktären. Ägargrupp, styrgrupp och arbetsgrupper förväntas därför bemannas av tjänstemän. I en mindre kommun kan det också en och samma person både vara kontaktperson, sakägare och kanske även delta i styrgruppen eller i någon av delprojektens arbetsgrupper. Personuppgifter på Miljösamverkan Västerbottens webbplats: Kontaktpersonernas namn och e-postadresser samt namnen på styrgruppens och ägargruppens medlemmar (även e-postadresser) och på dem som ingår i resp. delprojekts arbetsgrupp läggs ut på webbplatsen. Den som har något att invända mot detta ska meddela projektledaren snarast. (Ovanstående beskrivning av roller mm är godkänt av Miljösamverkan Västerbottens styrgrupp 130502 och vid Miljösamverkans ägargruppsmöte 130523)

Bilaga 3 Översikt av svar Enkät Miljösamverkans framtid 22 apr -14 Kommuner som besvarat enkäten: Dorotea Vännäs Storuman Malå/Norsjö Umeå Skellefteå Robertsfors Bjurholms kommun Lycksele kommun Sorsele Vilhelmina kommun Frågor och (oredigerade) svar: Anser er kommuns miljöförvaltning/motsv. att Miljösamverkan Västerbotten ägnar sig åt rätt sakfrågor (idag kompetensutveckling samt tillsyn och prövning inom miljöbalkens område)? Har dålig insikt i hur projektet har sett ut under hela projekttiden men tycker att samverkan mellan kommuner ska användas för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. Det finns stora olikheter mellan kommunerna i dagsläget. Här finns en stor skillnad mellan kustkommunerna och inlandsregionenen. Det finns samarbetsforum inom Umeåregionen och även inom R8-kommunerna pågår ett samarbete. Eftersom vi har olika förutsättningar är det också svårt att hitta gemensamma nämnare med vad man ska arbeta med. Vi har inte varit delaktig i alla projekt som har lyfts av Miljösamverkan. Ofta har projektbestämmandet skett för sent (vi sätter plan i oktober) samt så har de områdena som man valt kanske inte varit de mest prioriterade för oss i Lycksele (har varit mycket fokus på ekonomi). I stort sett. Och tycker man annorlunda så går det till viss del att påverka. Ja Ja. Ja, i stora drag tycker vi att det är rätt sakfrågor. Alla kommuner tar ju fram projekten gemensamt. Kan dock tillägga ännu en gång att byggsidan i våra förvaltningar saknar motsvarande erfarenhetsutbyte/träffar samt de gemensamma (bygg och miljö) presidiedagarna och höstträffarna. Vad anser er kommuns miljöförvaltning/motsv. om a.-c. i det följande? a) delprojekten b) hemsidan c) utbildningar och seminarier a) bra samarbete, och planer för att genomföra arbetet b) hemsidan är jättebra och informativ c) jättebra med sammanhållande länk för seminarium o dyl som pågår inom regionen Projekten har varit bra och relevanta och resulterat i mycket bra handläggarstöd. Deponiprojektet fyllde en lucka i åtkomligt material på såväl regional som nationell nivå. Det är enklare att hitta material på ämnet egenkontroll, dock ger projektformen draghjälp i arbetet. Projektledaren fungerar bra. Mycket drivande och effektiv, inspirerande och kunnig. Bra om seminarium kan sändas över webben för att minska resande och tidsåtgång. Webbsändning öppnar för halvdagsseminarier. a) Projekten har enligt uppgift inte upplevts så bra. Mindre kommuner kan ha större nytta av samverkan, även om det alltid är bra och viktigt med samsyn. b) Bra information och kurskalender på hemsidan. c) Utbildningar och seminarier har upplevts mycket positivt. a) bra urval som kan passa för alla kommuner. handläggarstödet i egenkontrollprojektet var delvis svåranvänd. Informationsmaterial var bra. b)"plattformen" där skulle man kunna rensa bort inaktuella dokument. hemsidan ok. c)bra urval samt bra att det finns möjlighet att delta via webben. a) okej, men de måste bestämmas i god tid för att man ska möjlighet att ta med dem i planeringen. Sedan passar inte alla delprojekt alla kommuner, men så är det ju, så det får man ta. Kan tycka att projekten blivit något för stora och omfattande för oss, då vi inte rymt dem inom ordinarie tillsyn (tex egenkontrollprojektet där det var inlagt två tillsynsbesök (ett uppföljande), vilket vi inte mäktade med. Hade projektet löpt över två år hade vi kunnat göra uppföljande under nästa års ordinarie tillsynsbesök. Det kommer vi att göra nu, men det resultatet kommer ju inte med i projektrapporten). b) bra c) vi är nöjda med de som arrangerats. Har dålig insikt i hur delprojekten ser ut från start till avslut men det material jag tagit del av har varit bra. Hemsidan fungerar okej, mest för att leta upp material. Har varit på några seminarium och tycker att dessa varit lärorika och inspirerande. a) Bra, men de tre första projekten kanske blev lite för omfattande. b) Bra c) Kanonbra seminarium på hälsoskyddssidan. Vi är nöjda med upplägget. Om man vill ha en förändring, finns ju alla möjligheter att göra inspel. Bra delprojekt och material, hemsidan fungerar bra, relevanta seminarium och utbildningar. Lite dålig framförhållning gällande delprojekten 2014...är det stiltje? a. Resultaten av delrapporterna skulle gärna mer få resultera i checklistor, vägledning inför olika projekt och bedömningsgrunder i olika frågor än omfattande rapporter. b. Hemsidan upplevs av många som krånglig och svår att hitta i. Den behöver utvecklas. c. Det har varit riktigt bra, relevanta och intressanta seminarium och utbildningar.

Vad anser er kommuns miljöförvaltning/motsv. om driva Miljösamverkan Västerbotten i sin helhet i projektform? Eftersom vi är den största inlandskommunen så ser vi de utmaningar som finns med avseende på planering och förebyggande arbete för övriga inlandskommuner. Förvaltningarna i Inlandet släcker bränder, och har svårt att nyttja den möjlighet miljösamverkan skapar och därigenom kan man få uppfattningen att det kanske inte ger den effekt som man skulle önska. Att driva tllsynsprojekt tillsammans vore mer effektivt, än att fokusera på kompetensutveckling tillsammans med företag. Här är det dock otroligt viktigt att man kommer fram till ett antal projekt som skulle kunna vara lämpliga för kommuner att delta vid. Det vore intressant att se vilka kommuner som varit delaktig i Miljösamverkanprojekten och se varför vissa kanske inte varit med. Vilka är ofta inte med, vilka är alltid med etc. Projektformen har varit bra. Kanske kommer vår kommun, som är en av de mindre, att få välja bland projekten framöver då det kan vara svårt att ha tid till att delta i alla. Kommande år är det många nationella projekt inom hälsoskydd vilket kan innebära att förvaltningar med få anställda inte har resurser till att delta i allt. Jo, det är ok.jag tycker det är ok att stor och liten kommun lägger samma peng om storkommunerna ställer upp med mer nedlagd tid än vi små kommuner. Om samverkan ordnar seminarium som även lockar deltagare från andra län så kan seminariet bli en inkomstkälla och på så sätt kan medfinansieringskostnaden sänkas.. Det bästa vore ju om det fanns en kontinuitet, så att man slapp söka pengar med jämna mellanrum. Men det fungerar ju bra i projektform också. Vi har nog inte råd att bedriva miljösamverkan utan projektpengar? Har ingen uppfattning. Bra och det är bra att man kan välja vilka projekt man vill och kan delta i. Vi anser att miljösamverkan Västerbotten ska ingå i Region Västerbottens basuppdrag och ingå i medlesavgiften. Men om det inte går att uppnå det, är vi beredda att betala. Miljösamverkan bör drivas med en långsiktig budget för att det ska finnas en kontinuitet och för att inte engagemanget ska äventyras. Det finns funderingar hos oss ifall länsstyrelsen kunde hålla i huvudmannaskapet för miljösamverkan, men det känns lite osäkert beträffande länsstyrelsens ambitioner och möjligheter. Begränsade resurser mm får inte medföra sänkt ambitionsnivå och tempo. Oavsett driftform är miljösamverkan bra. Projektform är bra då det är lättare att fokusera på en sak i taget, speciellt för oss i små kommuner. Vad anser er kommuns miljöförvaltning/motsv. om Organisationen (huvudmannaskap, projektledare, kontaktpersoner, arbetsgrupper, styrgrupp, ägargrupp) organisationen har fungerat. Bra att Länsstyrelsen varit med, kanske att deras roll lyfts fram tydligare. Det har varit bra med arbetsgrupperna och att kommunerna är med där och att gruppernas sammansättning varierat. Huvudmannaskapet bör i första hand ligga på region Västerbotten, i andra hand på länsstyrelsen och i tredje hand hos en värdkommun. Inga synpunkter. Jag skulle gärna se en annan form av organisation för att möjliggöra likvärdig tillsyn, samt en myndighetsfunktion som är tillfredsställande i hela Västerbotten, inte bara för de kommuner som har tillräckligt med resurser. Då kan man inte göra det i projektform, utan man behöver ha en annan organisatorisk tillhörighet. Resursen bör helst inte bara vara lokaliserad til Umeå-regionen. Bra Det har fungerat bra. Verkar ha fungerat bra. Mycket bra projektledare. Bra att det finns en skarp organisation som kan fånga upp goda exempel ute i landet och även fånga upp egna lokala idéer. Själva organisationen känns okej. Jag tycker att organisationen har funkat bra. Lisa är duktig! Fungerar bra. Idag betalar kommunerna knappt 9000 kronor per år (och Länsstyrelsen 50 000 kronor) i medfinansiering till Miljösamverkan Västerbotten. Hur ser ni på det faktum att alla kommuner betalar lika mycket, oavsett storlek? Är kostnaden för hög eller för låg i förhållande till vad ni upplever vad Miljösamverkan bidrar med? Att betala lika mycket känns bra för oss. Kostnaden är lämplig höjs den blir det nog svårt för oss småkommuner att motivera den för politiker. Det går att argumentera för och emot kostnad/kommunstorlek men om man kan få till en större kunkaps-/erfarenhetsutbyte så kan det vara värt pengarna även för mindre kommuner. Så länge kostnaden inte är högre är det inget problem att kommunerna finansierar jämlikt. Jag tror att småkommunerna inte kan bidra med så mycket mer än vad de gör i dagsläget, men den summa vi betalar nu är det värt! Vi resonerade i början att de större kommunerna skulle ha samma avgift och att de skulle gå in i arbetsgrupperna och göra "mer" jobb (vara representerade i de flesta arbetsgrupperna) än de mindre kommunerna. Jag vet dock inte hur det har sett ut i arbetsgrupperna hittills.. Kostnaden ligger på lämplig nivå. Att alla betalar lika mycket kan diskuteras. Men vi ser det som att de större kommunerna ofta får "dra ett tyngre lass" i projekten och att det

får vara en del i finansieringen.så länge kostnaden är så pass låg så spelar det ingen roll att kostanden är samma för alla kommuner. Det kan ju vara skäligt att större kommuner betalar mer. Viktigt att små kommuner är med i arbetet. Som näst minsta kommun skulle Sorsele kunna tycka att det är orättvist att alla ska betala lika mycket. Men jag vet inte riktigt, kanske är det så att nyttan är större ju mindre kommunen är? En svår fråga att ta ställning till! Se ovan. Kostnaden är låg, men den bedrivs väl också utifrån projektmedel? Om det skulle bli en helt tillsynsfokuserad organisation skulle väl kostnaden gå upp? I dagsläget kan alla kommuner vara med. Om det skulle skilja sig i kostnad skulle också en stor kommun få bestämma mer, då man betalar mest för tjänsten. De mindre kommunernas kompetens och erfarenhet skulle bli mindre betydelsefulla. Vi anser att det inte är rimligt att Bjurholm och Umeå ska betala samma summa. Tre nivåer bör finnas, en för kommuner under 500o inv, en för 5000-25000 inv och en för >25000 inv. Summorna skulle kunna vara 7500 kr, 15000 kr och 25000 kr, länsstyrelsen 50 000 kr. Vilken nytta har miljöförvaltningen i er kommun hittills haft av Miljösamverkan Västerbottens verksamhet? Mest behållning av kurser och seminarier så här långt. Har dock en förväntan på projektet om enskilda avlopp. Mindre kommuner kan ha större nytta av samverkansprojekt. Fått tillgång till bra informationsmaterial, checklistor och mallar. Fått möjlighet till utbyte av erfarenhet med andra tjänstemän, informativa träffar och bra föreläsare. Mycket bra att samordning kunnat ske vid inventeringarna av nedlagda deponier, har svårt att tro att kommunerna skulle kunnat genomför dem annars. Hjälpt oss att styra upp tillsynen, gett nya sätt att tänka och tips samt informationsmaterial. Man har fått inblick hur andra kommuner arbetar med vissa frågor. Det har även varit stöd mot verksamhetsövarna. Det ger ett mervärde i form av att projekt vi aldrig skulle kunna starta på egen hand kommer till stånd, likvärdiga projekt kan drivas i hela länet, utbildningen är ovärderlig och samverkan sker på ett jämbördigt sätt. Stor nytta av samtliga projekt och utbildningar. Bra arbetsmaterial och kompetenshöjning. Ja, vi har fått gjort saker som nog inte blivit gjort annars, tex deponiprojektet. Där var det bra att få draghjälp från alla kommuner. Vi har mest haft nytta av seminarium så här långt. Vår kommun har inte deltagit i något projekt och varit med och avsluta det (vad jag vet) så jag har svårt att säga något om det.sådär. Se tidigare kommentarer. Kompetensutveckling, stöd i förvaltningens arbete, nätverkande, ett bra arbetsätt för anställda på mindre kommuner med få kollegor. Det är bra att samverkan kommit igång. Viktigt med gemensamma projekt i länet och att vi får en samsyn i olika frågor. Vad upplever er miljöförvaltning har fungerat bra resp. mindre bra vad gäller Miljösamverkan Västerbottens verksamhet? Projekten är mkt bra, vår egen tid att medverka har varit begränsad, men det ligger ju hos oss själva. Bra: I princip allt. Bra också att mycket av aktiviteterna och seminarierna lagts i Umeå. Mindre bra: I vissa projekt har det blivit tidsbrist. En delprojekt kanske skulle kunna sträcka sig över flera år. Bra att man kan välja vilka projekt man vill vara med i och på vilken nivå man vill vara med. Att material finns tillgängligt även om man inte är med. Hemsidan och nyhetsbrevet är bra. Planeringen av nya projekt fungerar inte riktigt tillfredsställande. se svar ovan(bra). Seminarium och utbildningar har varit bra. Nyhetsbreven upplevs som jättebra. Att alla mindre kommuner har gjort sina MIFO-inventeringar är fantastiskt. Vi upplever det som att vårt kontaktnät utökats, bra. Viktigt att kommunerna är mera aktiva i miljösamverkan. Länsstyrelsen skulle kunna ta ett större ansvar. Mycket har legat på en person, och det är inte så bra, blir mer sårbart. Se tidigare frågor och svar Se tidigare kommentarer. Det vore bra om vi fick med alla kommuner på träffar och möten Miljösamverkan Västerbotten bekostar en projektledare på 50 %. Har det inneburit en lagom omfattning på verksamheten? Projektledningen har fungerat bra, frågan är om projektledarens tid hållit sig inom 50 %. Ja, jag tycker det. Men då beror det ju om Lisa har fått arbeta ihjäl sig för att få ihop det på denna tid. Det har jag ingen uppfattning om... Projektledaren har gjort det vi har förväntat. Ja de är lagom, vi kan inte lägga mer tid än va vi gör idag Ja Vi kan inte bedöma. Ja, utifrån den nuvarande projektbilden. Jag tror det. Det borde du veta... ;-) Ja. Norrbottens län ska under 2014 starta upp Miljösamverkan Norrbotten. Hur ser ni på samarbete med Miljösamverkan Norrbotten i framtiden?

Vet att Skellefteå och Umeå gärna ser ett samarbete med Luleå, så det är väl lämpligt. Fler kommuner skapar också en större möjlighet till utbyte och hitta projekt som passar fler kommuner. Men, den kan dock kännas svårare med tillhörigheten när det blir för stor grupp. Både bra och dåligt, lite beroende av hur det samarbetet kommer att se ut? Vår kommun samverkar redan på ett ganska informellt sätt med ett par av norrbottenskommunerna som gränsar till vår geografiskt, det möter inga större hinder att länen är olika. Bra; tillsammans är vi starkare. Dåligt; kan vi bli för många intressenter med för spretig inriktning? Det vore jättebra med ett samarbete. Vet ej. När det gäller smala utbildningar ja, men området är för stort för att ha gemensam organisation. Ja, det har vi inget emot. Där har vi ju fler kommuner med ungefär samma problematik som här i Västerbotten. Vi har ju redan lite samarbete med Arvidsjaur och Arjeplog i SAMSA-gruppen (Sorsele, Arjeplog, Malå/Norsjö, Storuman och Arvidsjaur). Samverkan med Norrbotten kan vara bra. Dock är de geografiska avstånden stora men sammarbete kring webbsändningar och liknande kan vara bra. Positivt det är alltid bra med samverkan. Det kan vara bra för att kunna ta hit andra föreläsare, men då krävs det nästan att det websänds för vår del. Tycker inte att det ska bli en stor samverkansgrupp men samarbete är bra Bra att får gemensamma norrländska bedömningsgrunder. Negativt med långa resor. Intressant och värdefullt. Anser er miljöförvaltning att någon verksamhet saknas eller är onödig inom ramen för Miljösamverkan Västerbotten? Nej Inget speciellt. Nej Vaddå verksamhet? Förstår inte frågan. Har inga kommentarer. Vill gärna alltid ha mer praktiskt utförande, och inte bara informationsinsamling. Vore jättebra om projekt riktade in sig på saker som man normalt inte utför hos en kommun, men där kommunen har ett ansvar för (och som inte drivs i något större projekt från nationell myndighet). Hälsoskyddet är eftersatt i vår kommun, så fler aktiviteter inom det området. Vi är nöjda i dagsläget. Anser er kommuns miljöförvaltning att Miljösamverkan ska finnas kvar? Ja 10 91 % Nej 1 9 % Kommentera gärna ert svar (Ja/Nej) i föregående fråga. Miljösamverkan är ett bra forum för utbildning, samverkan, kompetensutbyte och en bra drivkraft i det ordinarie arbetet. Som vi sagt tidigare är det bra att det finns en skarp organisation som kan fånga upp goda exempel ute i landet och även fånga upp egna lokala idéer. Projektformen har fungerat bra men man bör fundera på långsiktigheten. Kanske det går att lägga upp Miljösamverkan på ett annat sätt? Hur ser det ut i andra län? Det är alltid bra att arbeta med projekt med andra kommuner och myndigheter. Utbyte av erfarenheter ger mycket. Miljösamverkan är ett stöd i miljöförvaltningens arbete! Inte helt Nej, men om jag ska se ur ett inlandsperspektiv, löser inte miljösamverkan utmaningen som finns hos oss. Om andra samarbeten såsom R8 skulle möjliggöra samverkan mellan kommunerna på ett mer praktiskt sätt så anser jag att man ska fokusera på detta och inte någon annan form av projektsammansättning. Det skapar ett naturligt forum för kompetensutveckling och försörjning för handläggare som sitter rätt ensam med uppgifter, men det är som att göra konstgjord andning, d.v.s. det kommer inte at lösa det grundläggande problemet. Anser att kompetensförsörjningen är jättebra med Miljösamverkan Västerbotten, men ett samarbete mellan Länsstyrelsen och Region Västerbotten, inom ramen av sina uppdrag, borde kunna uppfylla det behovet. Ja, vi upplever att det fyller en funktion. Att vi ska bli mer samspelta och få samsyn inom tillsyn och handläggning i länet. Det är absolut nödvändigt!! Det är viktigt att miljösamverkan blir kvar i någon form, Länsstyrelsen kanske ska ha en mer aktiv roll och ta ett större ansvar. Tycker att det är ett bra sätt för små kommuner att kunna samverka och ha möjlighet att ta tag i stora frågor och få hjälp och stöd. Här upp skall man kunna mycket om allt och då är det bra att ha stöd genom samverkan. Skulle vilja ha fler websända seminarium, det tar väldigt lång tid att åka till Umeå varje gång Viktigt med samverkan och samsyn för oss små kommuner! Ser nästan bara fördelar.

Bilaga 4 Nuvarande budget, 2012-2014 resp. kalkyl 2015-2017 (50 resp. 100% omfattning) Nuvarande budget Kostnader 2012 2013 2014 summa Lön och sociala avgifter Projektledare 50 %, Administratör 5% 285000 293000 302000 880000 Seminarier, konferenser 35000 35000 35000 105000 Resor och traktamenten 23 000 23 500 24 500 71 000 Dator och telefon 12 000 13 000 14 000 39 000 Loklahyra 17 000 18 000 19 000 54 000 Förbrukningsmaterial, porto mm 9 000 9 000 10 000 28 000 Övriga kostnader 43 000 43 000 44 000 130 000 Summa kostnader: 424 000 434 500 448 500 1 307 000 Intäkter Kommuner 127 000 132 250 139 250 398 500 - per kommun 8 467 8 817 9 283 26 567 Länsstyrelsen 50 000 50 000 50 000 150 000 Region Västerbotten 212 000 217 250 224 250 653 500 Intäkter, seminarier och konferenser 35 000 35 000 35 000 105 000 Summa intäkter: 424 000 434 500 448 500 1 307 000 Framtid 50% Kostnader 2015 2016 2017 summa Lön och sociala avgifter Projektledare 50 % 310000 315000 320000 945000 Administratör 5% 26000 27000 28000 81000 Seminarier, konferenser 50000 50000 50000 150000 Resor och traktamenten 25000 25000 25000 75000 Dator och telefon 10000 10000 10000 30000 Lokalhyra 25000 25000 25000 75000 Möteskostnader, fortbildning 25000 25000 25000 75000 Summa kostnader: 471000 477000 483000 1431000 Intäkter 0 Kommuner 160500 163500 166500 490500 - per kommun 10700 10900 11100 32700 Länsstyrelsen 75000 75000 75000 225000 Region Västerbotten??? Regionala utvecklingsmedel 235500 238500 241500 715500 Summa intäkter: 471000 477000 483000 1431000

Kostnader Framtid100% 2015 2016 2017 summa Lön och sociala avgifter Projektledare 50 % 625000 630000 640000 1895000 Administratör 5% 26000 27000 28000 81000 Seminarier, konferenser Resor och traktamenten 60000 60000 60000 180000 30000 30000 30000 90000 Dator och telefon 10000 10000 10000 30000 Lokalhyra 25000 25000 25000 75000 Möteskostnader, fortbildning 40000 40000 40000 120000 Summa kostnader: 816000 822000 833000 2471000 Intäkter 0 Kommuner 308000 311000 316500 935500 - per kommun 20533 20733 21100 62366,66667 Länsstyrelsen 100000 100000 100000 300000 Region Västerbotten??? Regionala utvecklingsmedel 408000 411000 416500 1235500 Summa intäkter: 816000 822000 833000 2471000