KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2014-08-25

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2014-08-25 Sociala omsorgsnämndens ledamöter och ersättare kallas härmed till sammanträde i Pelarsalen, Sociala omsorgsförvaltningen, Kvarngatan 4, plan 5 B, måndagen den 25 augusti, kl. 18.00 Sammanträdet inleds med genomgång och beslut av sekretessärenden kl. 18.00 ca 18.05. Sociala omsorgsnämndens öppna sammanträde börjar ca kl. 18.05. Det öppna sammanträdet inleds med allmänhetens frågestund ca kl. 18.05 18.35. YVONNE PERSSON Ordförande ANNIKA ANDERSSON Förvaltningschef Sociala omsorgsnämndens sammanträde är öppet för allmänheten. Nämndens sammanträde hålls dock alltid inom stängda dörrar i ärenden som avser myndighetsutövning eller omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (Kommunallagen 6 kap 19 a ). Gruppsammanträden för politisk beredning i partigrupperna sker före sammanträdet enligt följande: Majoriteten i smtr rum Björken (plan 5 A), kl. 16.30 Oppositionen i smtr rum Linden (plan 5 A), kl. 17.00 Förhinder anmäls alltid till: Petra Grönhaug, tfn 033-35 73 47, eller via e-post: petra.gronhaug@boras.se

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2014-08-25 FÖREDRAGNINGSLISTA SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN 2014-08-25 1. Upprop och val av protokolljusterare (Förslag: Urban Svenkvist med Seija Noppa ersättare, Justeringsdatum: onsdagen den 27 augusti 2014) 2. Sekretessärenden: 2.1 IVO- Begäran om yttrande angående ej verkställt beslut (Läggs på bordet) 2014/SON0104 3. Administrativa ärenden: 3.1 Förvaltningschefen informerar 3.2 Medborgardialog 3.3 Budgetuppföljning och prognos tom juli 2014 (Bil) 2014/SON 0048 3.4 Budget 2015 (Bil) 2014/SON 0116 3.5 Uppföljning av brukarundersökning (Bil) 2014/SON 0094 3.6 Remissvar: Program för integrerat samhälle (Bil) 2014/SON 0070 3.7 Remissvar: Ungdomspolitiskt program (Bil) 2014/SON 0073 3.8 Svar på motion: Samlad marknadsföring i Borås (Bil) 2014/SON 0076 3.9 Remissvar: Framtidsfullmakter (Läggs på bordet) 2014/SON 0111 4. Anmälningsärenden: 4.1 Redovisning av delegationsbeslut (Bil) 4.2 Redovisning av inkomna och avgivna skrivelse (Bil) 5. Övrigt

1 (1) 2014-08-16 Dnr 2014/SON 0048 Handläggare Jonas Ringström Budgetuppföljning och prognos tom juli 2014 Redovisning av budgetuppföljning och prognos tom juli 2014, nämnduppföljning med helårsprognos. Förslag till beslut Sociala omsorgsnämnden beslutar att fastställa upprättad budgetuppföljning och översända den till Kommunstyrelsen och Stadsrevisionen. SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Yvonne Persson Ordförande Annika Andersson Förvaltningschef

Månadsuppföljning juli Sociala omsorgsnämnden

Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nämndens verksamhet 1... 3 2.1 Resultat... 3 2.2 Budgetavvikelse och verksamhetsanalys... 4 3 Verksamhetsmått... 9 3.1 Individ- och familjeomsorg för vuxna... 9 3.2 Socialpsykiatri... 9 3.3 Funktionshinderverksamhet... 10 Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning juli 2(10)

1 Inledning Avvikelse en mot budget är efter juli månad 15 855 tkr motsvarande siffra efter juli månad 2013 var 5 710 tkr och 2013 års resultat var ett underskott på 10 841 tkr. Inom myndighetsidan finns kostnader som inte är betalda med som hör till perioden på ca 10 000 tkr. Exempel är kostnader för boenden på entreprenad, daglig verksamhet enligt LOV samt köpta tjänster av Stadsdelarna Under 2013 så fanns det några engångskostnader som inte återkommer under 2014 eller är något lägre, som ex kan nämnas kostnader för validering, lägre kostnad för projekt Enkelt (införandet av ett nytt verksamhetssystem inom vård o omsorg). Den av nämnden antagna handlingsplanen genomförs i de allra flesta delar, vid några enstaka delar får vi en fördröjning. Detta innebär att det i nuläget prognostiseras ett nollresultat för 2014. I prognosen tas hänsyn till det utökade kommunbidraget som fullmäktige beslutat om. Då alla reserver är förbrukade krävs en stor återhållsamhet och restriktivitet under året. 2 Nämndens verksamhet 1 2.1 Resultat Ekonomiskt sammandrag Tkr Utfall 2013-07 Utfall 2014-07 Budget 2014 Prognos 2014 Avvikelse Tkr Statsbidrag 1 761 1 026 3 110 3 110 0 Avgifter och övriga intäkter 198 140 194 914 355 757 355 757 0 Summa intäkter 199 901 195 940 358 867 358 867 0 Personal -237 216-241 219-449 095-448 495 600 Lokaler -14 836-17 810-27 895-27 895 0 Övrigt -306 905-302 675-527 950-535 034-7 084 Kapitalkostnader -198-171 -67-67 0 Summa kostnader -559 155-561 875-1 005 007-1 011 491-6 484 Buffert (endast i budget) -6 484 6 484 Nettokostnad -359 254-365 935-652 624-652 624 0 Kommunbidrag 364 964 381 790 652 624 652 624 0 Resultat efter kommunbidrag 5 710 15 855 0 0 0 Godkänt ianspråktaget ackumulerat resultat Resultat jfr med tillgängliga medel Ackumulerat resultat 5 710 15 855 0 0 0 Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning juli 3(10)

Resultatanalys Prognosen visar ett nollresultat för 2014. I resultatet efter Juli finns kostnader inom Myndighetssidan som inte är betalda men som hör till perioden på ca 10 000 tkr. Exempel på dessa kostnader är boenden som drivs på entreprenad, daglig vht enligt LOV och köpta tjänster av Stadsdelarna. Det finns en volymökning inom personlig assistans LSS där antalet personer är konstant men antal timmar ökade under 2013 med 1000 tim per månad. Inom IFO Vuxen ligger vi på ungefär samma nivå som motsvarande tid förra året. I dagsläget har vi låga kostnader för LVM. Avvikelse en mot budget är efter Juli månad 15 855 tkr motsvarade siffra efter Juli månad 2013 var 5 710tkr och 2013 års resultat var ett underskott på 10 841 tkr. Det finns vissa kostnader som nämnden hade under 2013 och som nämnden inte har 2014. Exempel på detta är kostnader för validering och lägre kostnader för projekt Enkelt. Nettokostnadsökning är i jämförelse med motsvarande period 2013 1,9% och budgetramen har ökat med 4,3%. Underskott inom verkställigheten Funktionhinder beror till största delen på att intäkter saknas från myndighetsutövningen och till viss del från försäkringskassan. 2.2 Budgetavvikelse och verksamhetsanalys Verksamheternas nettokostnader Tkr Gemensam administration Utfall 2013-07 Utfall 2014-07 Budget 2014 Prognos 2014 Avvikelse Tkr Intäkt 2 279 2 417 2 953 2 953 0 Kostnad -12 489-12 822-22 769-22 769 0 Nettokostnad -10 210-10 405-19 816-19 816 0 IFO Vuxen Intäkt 9 519 10 586 14 039 14 039 0 Kostnad -46 279-47 048-79 548-79 298 250 Nettokostnad -36 760-36 462-65 509-65 259 250 Vård och omsorg i ordinärt boende Intäkt 5 843 7 362 16 355 16 355 0 Kostnad -31 691-37 296-68 206-70 306-2 100 Nettokostnad -25 848-29 934-51 851-53 951-2 100 Vård och omsorg i särskilt boende Intäkt 3 796 6 115 3 690 3 690 0 Kostnad -40 999-44 853-78 735-78 069 666 Nettokostnad -37 203-38 738-75 045-74 379 666 Insatser enl LSS och LASS Intäkt 178 464 169 461 321 829 321 829 0 Kostnad -422 956-415 549-748 807-754 107-5 300 Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning juli 4(10)

Tkr Utfall 2013-07 Utfall 2014-07 Budget 2014 Prognos 2014 Avvikelse Tkr Nettokostnad -244 492-246 088-426 978-432 278-5 300 Övrig vård o omsorg för äldre och funktionshindrade Intäkt 0 0 0 0 0 Kostnad -4 743-4 305-6 941-6 941 0 Nettokostnad -4 743-4 305-6 941-6 941 0 Buffert Intäkt Kostnad -6 484 6 484 Nettokostnad -6 484 6 484 Intäkt Kostnad Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Totalt Intäkt 199 901 195 941 358 866 358 866 0 Kostnad -559 157-561 873-1 011 490-1 011 490 0 Nettokostnad -359 256-365 932-652 624-652 624 0 2.2.1 Gemensam administration De åtgärder i handlingsplanen som berör gemensam administration har genomförts och det innebär att kostnaderna kommer att hållas inom fastställd budget. 2.2.2 IFO Vuxen Myndighetsutövning Efter juli månad finns ett fortsatt underskott gentemot budget vad gäller institutionsvården. Antalet externa placeringar och vårddygn har ökat något i jämförelse med årets första månader. Antalet vårddygn enligt LVM är fortsatt låg, under första halvåret har inga nya placering gjorts vilket innebär låga kostnader för LVM jämfört med motsvarande period 2013. Den totala kostnaden för institutionsvården har också minskat något jämfört med samma period 2013. Åtgärder Det pågår ett långsiktigt arbete med att föra över dyrare externa placeringar till mer kostnadseffektiva placeringar där institutionsvård är nödvändig. Vi försöker även använda familjehem framför Institutionsvård i större utsträckning, framförallt i svåra ärendena där närhet till psykiatrins öppenvård är viktig. Vi anlitar i ökad utsträckning extern såväl som intern öppenvård som ett komplement till Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning juli 5(10)

avslutade behandlingar på institution och familjehemsvård. Detta kommer att sänka dygnsmedelkostnaden per placering över tid kring de personer som har behov av den typen av insats. Handläggare arbetar med nya metoder i utredningar enligt LVM, vi har fortsatt lyckats motivera klienterna till frivilliga placeringar och insatser. Analys av verksamheten Ett av verksamhetens mål under 2014 kommer att vara att minska inflödet av personer med behov av stöd. Främst gäller det målgruppen unga vuxna där verksamheten behöver utveckla utbudet av förebyggande insatser tillsammans med interna och externa aktörer. Det är viktigt att arbetet med att utveckla hemmaplanslösningar och minska kostnaderna för externa placeringar fortsätter enligt den framtagna handlingsplanen. Arbetet med samverkan internt kommun samt externt region behöver också utvecklas ytterligare. Det finns en tendens till att personer som finns inom tvångs- eller slutenvård skrivs ut tidigare och insatserna inom öppenvården är inte alltid tillräckliga vilket kan innebära att personen behöver återremitteras. Ett återkommande problem är bristen på bostäder/sociala boenden, vilket i vissa fall innebär längre placeringar på HVB hem istället. Insatser Väsentliga budgetavvikelser, orsaker och åtgärder Verksamheterna följer budgetprognosen och ger ett mindre överskott totalt. Det är personalkostnader som varit lägre än budget på grund av vakanser som inte varit tillsatta och partiella ledigheter. Tjänsterna har nu tillsatts. Analys av verksamheten Det vräkningsförebyggande arbetet som samordnas av Sociala omsorgsförvaltningen i samverkan med i första hand Arbetslivsförvaltningen, Barn- och familj och AB Bostäder arbetar som en del i metodutvecklingen med uppföljningar för att underlätta för de som riskerar hemlöshet att behålla sina kontrakt. Detta arbete är en framgångsfaktor men kommer att kräva en volymökning av verksamheten för att kunna fungera fullt ut. Arbetsmodellen tillsammans med öppenvårdsinsatser och boendestöd möjliggör att människor behåller sin bostad i större utsträckning. En svårighet är bristen på lägenheter generellt och "special" boenden som passar målgruppen. I något fall innebär det istället ett behov av köpt extern plats. Det fortsatta arbetet enligt konceptet "Bostad först" pågår utifrån den överenskommelse som nämnden har med AB Bostäder. Natthärbärget Kastanjen har enligt planen stängts 2014 05 01. Utvärdering av verksamheten har gjorts inför nystarten 2014 10 01.Arbetet med att ta fram förslag till samverkansmöjligheter mellan Borås Stad och idéburna organisationer inom det sociala området pågår för att bl.a. bättre samordna arbetet i kring hemlösa. Den Boendesociala enheten kommer 2015 att få i uppdrag att samordna fler sociala boendeformer. Idag har flera förvaltningar kontakter med hyresbolagen och det upplevs att vi konkurrerar med varandra och att det saknas en helhetsbild. 2.2.3 Vård och omsorg i ordinärt boende Myndighetsutövning Väsentliga budgetavvikelser, orsaker och åtgärder I den samlade myndighetsutövningen beslutas om insatser inom hemtjänst från stadsdelarna, korttidsboende både internt och externt samt ledsagning, avlösning och boendestöd från förvaltningens egen verksamhet. Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning juli 6(10)

För beslut om insatser inom boendestöd har det varit en viss ökning på antalet timmar de senaste månaderna, inom socialpsykiatri gäller det främst utförda HSL insatser. Även antal dygn inom korttidsvård socialpsykiatri har ökat något. Antalet beviljade timmar inom hemtjänst har ökat de senaste månaderna och debiteringar från stadsdelarna har inte kommit igång fullt ut. Analys av verksamheten Ett arbete har påbörjats med att systematiskt följa upp beslutade insatser och nyckeltal inom hela myndighetsutövningen detta för att få en bättre intern kontroll och underlag för kommande prognostiseringar. Brist på tillgång till korttidsplats inom socialpsykiatrin kan innebära framtida behov av köpt extern plats. Insatser När det gäller boendestöd så pågår en sammanslagning i förvaltningen till ett gemensamt boendestöd och detta skall vara klart under hösten 2014. Syftet är att få en bättre kvalité genom att på ett mer flexibelt sätt styra insatserna utifrån behoven. I uppdraget ligger också att ta fram en plan för ett utvidgat boendestöd som ökar möjligheten för personer med en funktionsnedsättning eller missbruk att bo i ordinärt boende. Utbudet av korttidsplatser i egen verksamhet inom socialpsykiatrin är begränsad till 4 platser, dessa är i stort sätt fullbelagda under hela året, i dagsläget kan vi verkställa ytterligare ett beslut genom att det finns en ledig lägenhet i ett av våra särskilda boenden, vi köper också en plats hos extern vårdgivare. Kostnader för hjälpmedel följer inte budget, utskrivningar och inköp övervägs noga, vissa är dock nödvändiga utifrån den enskildes behov och säkerhet. 2.2.4 Vård och omsorg i särskilt boende Myndighetsutövning Väsentliga budgetavvikelser, orsaker och åtgärder Antalet insatser och beslut om särskilt boende har hållit sig på en konstant nivå under det senaste året. Verksamheten eftersträvar att andra insatser prövas först, som exempelvis boendestöd i ordinärt boende. Det finns några externa placeringar sen lång tid tillbaka, för några av dessa finns möjlighet att erbjuda boende på nya Teknikgatan som i nuläget planeras starta under 2015. Analys av verksamheten För att bibehålla nivån på antalet platser inom särskilt boende behöver verksamheten utveckla stödet till personer i ordinärt boende. Det vräkningsförebyggande arbetet tillsammans med kvalificerade öppenvårdsinsatser eller boendestöd möjliggör också att människor behåller sin bostad i större utsträckning. På sikt behöver även andra boendeformer utvecklas, som exempel kan nämnas behovet av fler "satellitlägenheter". Insatser Varje enhetschef har god kontroll över sin bemanningsplanering så att resurser används så optimalt som möjligt utan att kvalitén för brukare försämras. Varje månad görs en uppföljning av respektive chefs ansvarsområde, både individuellt samt gemensamt i ledningsgruppen för verksamhetsområdet. En översyn av bemanning kvällar- och nätter inom boenden socialpsykiatri har genomförts. Under våren planerades nattbemanningen att förändras på flera enheter, vilket skulle innebära att resurser kunde fördelas om inom verksamhetsområdet. Förändringen har dock förskjutits bl.a. på grund av en inspektion från Arbetsmiljöverket samt installation av nya larm på berörda enheter. Detta medför att effekten av åtgärden blir mindre än beräknat samt ett underskott i budget på dessa enheter. Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning juli 7(10)

Analys av verksamheten Under hösten 2014 skulle det nya boendet på Teknikgatan öppna men flyttas nu fram till 2015 med anledning av nämndens anpassningsplan för 2014. Boendet är för personer med komplexa behov och kommer att kräva en hög personalbemanning. I Borås Stad pågår arbetet med införandet av heltidstjänster och nya arbetstidsmodeller, hur och vilka effekter det får är i dagsläget oklart. Det planerade boendet på Solosången, som ersätter nuvarande Badhusgatan har blivit framflyttat till att stå klart under våren 2015. 2.2.5 Insatser enligt LSS och LASS Myndighetsutövning Väsentliga budgetavvikelser och orsaker Den största anledningen till avvikelsen är att det finns kostnader som inte är betalda men som tillhör perioden. Exempel på kostnader är boenden på entreprenad, daglig verksamhet enligt LOV. Antalet personer med insatsen personlig assistans enligt LSS har under en tid varit relativt konstant, det som ökat är antalet beviljade timmar/person, totalt har den genomsnittliga nivån per månad ökat med ca 1 500 timmar. Kostnader för personlig assistans enligt SFB har de sex första månaderna ökat med ca 1 000 tkr jämfört med motsvarande period 2013. Åtgärder Inom myndighetsutövningen har ett tydligare arbete påbörjats med att följa upp beslutade insatser och nyckeltal för att säkerställa en god intern kontroll. Beslut om insatser ska följas strikt av aktuell rättspraxis, beslut om eventuellt dubbla insatser som ex. särskilt boende och kontaktperson övervägs noga. Alla handläggartjänster är tillsatta och en tjänst som metodutvecklare är inrättad. Detta för att möjliggöra bra förutsättningar för det fortsatta arbetet. Analys av verksamheten Tendensen är att behoven av framtida insatser fortsätter att öka, det gäller även på nationell nivå. För att kunna planera för framtida behov behöver verksamheten tillsammans med såväl interna som externa aktörer vidareutveckla former för samverkan. Insatser ska exempelvis i möjligaste mån kunna erbjudas på hemmaplan, målgruppen idag har också andra krav på inriktning av verksamhet eller olika former av boenden. Insatser Boendesektionen Hela verksamhetsområdet har genomfört beslutad anpassning på 1% och visar ett överskott tom Juli. Inom Boendesektionen är en cheftjänst vakant men blir återsatt i december månad då en person återvänder efter föräldraledighet. Enheten på N. Sjöbogatan är under ombyggnation och kommer åter att öppnas i september månad. Gruppbostaden på Sollunda som är en icke fullvärdig bostad kommer att stängas och samtliga hyresgäster kommer under maj månad att flytta in i den nybyggda gruppbostaden på Logatan. Gruppbostaden var planerad till en annan målgrupp men då lokalytan inte stämmer överens med behovet görs omnämnda förändring. De hyresgästerna har istället erbjudits lägenheter på gruppbostaden Kadriljgatan (Samba) som är en nybyggnation och inflyttningsklar mars 2015. En genomlysning av korttiden kommer ske under året för att se om tillgång och efterfrågan av antal platser stämmer överens. En omvärldsanalys behöver göras för att få en uppfattning om kommande behov för målgruppen. Både boendesektionen och korttidsverksamheten arbetar med att sänka vikarie/poolkostnaderna vilket Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning juli 8(10)

ligger i linje med Borås Stads beslut om heltider och ny arbetstidsmodell. Ett antal nattjänster ses över och kommer att avslutas under året så fort behovet minskar för brukarna. Personlig assistans enligt LSS (lag om stöd och service) eller enligt SFB (socialförsäkringsbalken tidigare LASS) Ersättningsnivån fr o m 2014 är 250 kr/tim för utförandet av personlig assistans enligt LSS. Ersättningen från försäkringskassan är 280 kr/tim som används till personlig assistans enligt SFB. 2.2.6 Övrig vård och omsorg för äldre o funktionshindrade Inom denna verksamhet köper nämnden sysselsättning av arbetslivsförvaltningen för personer inom socialpsykiatrin. Dessutom ingår här driftskostnader för delar av Spinnaren som används av föreningar och där det även finns samlingssalar. 3 Verksamhetsmått 3.1 Individ- och familjeomsorg för vuxna 3.1.1 Heldygnsvård Verksamhetsmått Utfall Jul 2013 Budget 2014 Utfall Jul 2014 Antal placerade personer med heldygnsvård 37 90 3.2 Socialpsykiatri 3.2.1 Socialpsykiatri övergripande Verksamhetsmått Utfall Jul 2013 Budget 2014 Utfall Jul 2014 Antal personer med insatser inom psykiatrin SoL 251 250 3.2.2 Insatser i ordinärt boende Verksamhetsmått Utfall Jul 2013 Budget 2014 Utfall Jul 2014 Antal psykiskt funktionshindrade med hemtjänst i ordinärt boende 114 125 Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning juli 9(10)

3.3 Funktionshinderverksamhet 3.3.1 SOL-verksamhet Insatser i ordinärt boende Verksamhetsmått Utfall Jul 2013 Budget 2014 Utfall Jul 2014 Antal brukare med hemtjänst under 65 år SoL (Historik) 272 385 3.3.2 SOL-verksamhet Särskilda boendeformer Verksamhetsmått Utfall Jul 2013 Budget 2014 Utfall Jul 2014 Köpta platser på särskilt boende med heldygnsomsorg 27 21 3.3.3 LSS-verksamhet Verksamhetsmått Utfall Jul 2013 Budget 2014 Utfall Jul 2014 Antal personer med beslut om insats 887 940 3.3.4 LSS-verksamhet Daglig verksamhet Verksamhetsmått Utfall Jul 2013 Budget 2014 Utfall Jul 2014 Antal personer med beslut om daglig verksamhet LSS 437 433 3.3.5 LSS-verksamhet Personlig assistans Verksamhetsmått Utfall Jul 2013 Budget 2014 Utfall Jul 2014 Antal personer med beslut om personlig assistans enligt LSS Antal personer med verkställda beslut om personlig assistans enligt SFB 60 61 198 213 Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning juli 10(10)

1 (1) 2014-08-16 Dnr 2014/SON 0116 Handläggare Jonas Ringström Kommunstyrelsen Budget 2015 Sociala omsorgsnämndens kommunbidrag uppgår till 666 875 tkr. Det motsvarar en generell uppräkning med 2,2 %. Beräknade kostnadsökningar för 2015 är 2,5 % för personalkostnader och 1,5 % för övriga kostnader. Denna uppräkning innebär att nuvarande nivå kan bibehållas men för nämnden så tillkommer ökade kostnader för volymökningar vilka nämnden äskar medel för. Sociala omsorgsnämnden har avsatt 1 % av nämndens kommunbidrag i buffert för oförutsedda kostnader vilket motsvarar 6 669 tkr. Nämndens beslut Sociala omsorgsnämnden beslutar Att föreslå Kommunfullmäktige att som tidigare år avsätta en central buffert för speciella barnärenden inom Funktionshinderverksamheten och för vårdformen tvång i öppenvård. Att föreslå Kommunfullmäktige ge Sociala omsorgsnämnden täckning för de volymökningar som beskrivs i äskandelistan. Att fastställa budget för 2015:1 med tillhörande bilagor. Att översända budget 2015:1 med tillhörande bilagor till Kommunstyrelsen. SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Yvonne Persson Ordförande Annika Andersson Förvaltningschef

Budget facknämnder 2015 Sociala omsorgsnämnden

Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Omvärldsanalys... 5 3 Kommunfullmäktiges och nämndens indikatorer... 10 3.1 Människor möts i Borås... 10 3.2 Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga... 11 3.3 Livskraftig stadskärna... 11 3.4 Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt... 12 3.5 Ekonomi och egen organisation... 13 4 Nämndens förbättrings- och förändringsområden... 14 5 Nämndens verksamhet 1... 16 5.1 Ekonomiskt sammandrag... 16 5.2 Nämndens uppgift... 17 5.3 Ekonomiska förutsättningar... 17 5.4 Verksamhet 2015... 18 6 Verksamhetsmått... 27 6.1 Individ- och familjeomsorg för vuxna... 27 6.2 Socialpsykiatri... 28 6.3 Egen organisation... 28 6.4 Funktionshinderverksamhet... 28 7 Investeringar... 30 Bilagor Bilaga 1: Äskanden volymökning 2015 Bilaga 2: DB 1 Bilaga 3: DB 2 Bilaga 4: DB 3 Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2015 2(31)

1 Inledning Brukare och medborgare För flera av brukarna inom nämndens ansvarsområden är frågan om tillgänglighet högst väsentlig. Den fysiska tillgängligheten har underlättats efterhand i takt med nya lagkrav. Men tillgänglighet är mycket mer, det handlar om att få känna att man är med som människa i samtal, att få ta del av kulturutbud och andra evenemang som alla andra har tillgång till. Ett område som borde vara självklart är att få göra sin stämma hörd, att få vara med och framföra sin åsikt. Socialstyrelsens vägledning om brukarinflytande inom psykiatri och missbruks- och beroendevård Att ge ordet och lämna plats" är även tillämplig inom funktionshindersverksamheten. Nämnden vill förstärka arbetet för att nå fler brukare så att deras erfarenheter och förväntningar kan tas tillvara i högre utsträckning än vad som görs idag på såväl individnivå som verksamhets- och systemnivå. En lyckad satsning med hög brukarmedverkan 2014 var projektet Schysst Attityd och Schyssta Relationer för brukare med funktionsnedsättning. Nämnden har ansökt om medel ur den Sociala investeringsfonden för en fortsatt satsning 2015. Medborgardialog är ytterligare ett sätt att få in synpunkter till nämnden som kan ge förutsättningar till beslutsunderlag i viktiga närliggande områden men också områden som berör framtidens satsningar. En svårighet som framträtt tydligt under 2014 är att det råder oklarhet om ansvarsfördelning av insatser och kostnader för de brukare som har en samsjuklighet med psykiatrisk diagnos. Det finns en ingjuten tradition att regionen alltid har tolkningsföreträde av samverkansavtalet viket ger en övervältring av ansvar och kostnader till kommunen. Ytterligare oklarheter gällande tolkning av samverkansavtal gäller egenvårdsbegreppet som drabbar nämndens brukare (lägre självständighet) och nämndens ekonomi då primärvården skjuter över hälso- och sjukvårdsansvaret till kommunen. Åldersstrukturen hos målgruppen inom LSS har över åren förändrats. Fler äldre som har behov av särskilt boende lever längre och behovet av nya boendeformer för de yngre med beslut av boendeinsatser är stort. Antal personer som behöver bostad inom de närmaste fem åren är ca 50. Verksamhet Myndighetsutövning inom Individ- och familjeomsorgen (IFO) vuxen, Socialpsykiatri och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har samordnats likaså har samordning gjorts inom insatssidans boendestöd och två hälso- och sjukvårdsteam har blivit en enhet. Gemensamma processer för planering och uppföljning har gett en högre effektivitet vilket varit nödvändigt med de anpassningskrav om ca fyra procent som varit 2014. Verksamhetsutveckling för att höja kvaliteten har fått stå tillbaka. Målet under år 2014 har varit att på individnivå eftersträva en god kvalitet i det enskilda mötet och beslut om rätt insats utifrån den enskildes behov. Borås Stads motto som tydliggörs i Kvalitetspolicyn, att arbeta med ständiga förbättringar har inte getts utrymme varken tidsmässigt eller ekonomiskt. Nämndens prognos om balans efter juli månads uppföljning ger en ingång 2015 att göra satsningar. Nämnden avser att ge uppdrag till förvaltningen att omfördela och tillsätta vakanta resurser för att skapa en utvecklingsenhet, som finns inom stadsdelarna, Utbildningsförvaltningen och Fritid- och folkhälsoförvaltningen. Bristen på korttidsplatser för brukare inom socialpsykiatrin innebär köp av ofta dyrbara externa placeringar. Nämnden har inlett ett samarbete med Lokalförsörjningsnämnden med särskild inriktning mot att finna lösningar för målgruppen. Men samarbetet omfattar även att finna så kallade "Udda boenden" för målgruppen vuxna missbrukare där behovet är stort. Det vräkningsförebyggande arbetet, där nämnden utifrån Program mot hemlöshet har ett Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2015 3(31)

samordningsansvar, har gett bra resultat med täta uppföljningar och samverkan med Arbetslivsförvaltningen och Stadsdelsförvaltningen Väster. Antal ärenden har ökat med närmare 100 och nämnden äskar om resursförstärkning för fortsatt hög måluppfyllelse. Från början av 2015 tar nämnden över verkställighet av alla sociala boenden (ej etableringsboenden). Syftet med att organisera all verkställighet under en och samma nämnd är dels för att få en samlad bild av behoven dels att staden får en ingång till såväl kommunala som privata hyresvärdar och får ett helhetsgrepp om vilka tillgångar av lägenheter/boende som finns. På detta sätt undviks även den interna konkurrensen vilket underlättar att rätt prioritering sker utifrån de brukare som har störst behov. Trots att antalet personer med beslut om assistansersättning enligt Socialförsäkringsbalken (SFB) har stabiliserats ökar kommunens kostnader då Försäkringskassan (FK) är mer restriktiv vid bedömningar av nyansökningar och tvåårsuppföljningar, än tidigare. Insatserna som bekostats av FK skjuts över till kommunen då brukarnas behov finns kvar och besluten om insatserna istället ges från lagrummen Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Socialtjänstlagen (Sol). Volymökningen är 1500 tim en kostnadsökning om 4,7 mnkr. Antal personer med beslut om daglig verksamhet har den senaste tiden varit relativt konstant. Inför 2015 ser nämnden dock ett ökat behov av insatser, för att bättre säkerställa framtida volymer kommer samarbetet med gymnasiesärskolan att intensifieras. Förvaltningen flyttar till Vulcanus under slutet av 2014. För Sociala omsorgsförvaltningens del skapas förutsättningar till, ett för Borås Stad, nytt sätt med att arbeta i ändamålsenliga lokaler med en blandning av öppet landskap, mötesplatser och enskilda kontor. I arbetet med nya arbetssätt kommer en riktning att vara ett mer miljöinriktat arbete. Engagerade miljöambassadörer ska ges möjlighet och förutsättningar till att förbättra och öka måluppfyllelsen för ett hållbart ekologiskt samhälle. Medarbetare Heltid till alla och bättre arbetsvillkor med borttagande av delade turer är en del för att Sociala omsorgsnämnden ska kunna attrahera nya medarbetare och kunna behålla de medarbetare som redan har anställning. Speciella marknadsföringsinsatser måste till för att nämndens ansvarsområden ska kunna konkurrera om morgondagens medarbetare. En marknadsföringsgrupp med bred representation ska arbeta innovativt och söka nya vägar för att framtidens rekryteringsbehov ska kunna tillgodoses. Att verka för en god arbetsmiljö och hälsosamma arbetsplatser är varje chefs ansvar. Tillsammans med arbetstagarparter genomförs utbildningar inom området. Den höga sjukfrånvaron i verksamheterna är oroande. Nämnden har gett uppdrag till förvaltningen att arbeta med riktade insatser till arbetsplatser där sjukfrånvaron har ökat och till arbetsplatser med hög sjukfrånvaro över tid. Arbetet med riktade insatser görs i samarbete med Personal och förhandling (hälsoutvecklare) som medverkar i utvärderingen. Chefers förutsättningar har särskilt fokus som ett delområde i granskningen av Vård- och omsorgen som är ett stadenövergripande projekt och leds av kommunchefen. I väntan på projektresultat om eventuella generella satsningar som ska redovisas i sin helhet juni 2015, fördelar nämnden administrativa närstödsresurser till alla chefer. Ekonomi Nämndens anpassningsåtgärder 2014 prognostiseras ge en ekonomi i balans inför 2015. Sociala omsorgsnämndens kommunbidrag 2015 uppgår till 666 875 tkr. Det motsvarar en generell uppräkning med 2,2 %. Beräknade kostnadsökningar för 2015 är 2,5 % för personalkostnader och 1,5% för övriga kostnader. Det innebär att nuvarande nivå kan bibehållas, kostnader för volymökningar äskar nämnden särskilda medel för. Volymökning inom LSS - personlig assistans ska ses som en del av övervältring av kostnader från FK vilket leder till att kommunen istället får ge insatser då brukarbehovet kvarstår. Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2015 4(31)

Resterande äskanden är till två LSS boenden och ett boende för socialpsykiatrins målgrupper. Medel till äskandet gällande boendesociala enhetens utökning är överföring av uppdrag från Arbetslivsnämnden och Stadsdelsnämnden Väster Nämnden önskar att det finns centralt avsatta medel (hos kommunstyrelsen) för de kostnader som speciella barnärenden inom Funktionshinderverksamheten och externa placeringar i vårdformen tvång i öppenvård inom IFO Vuxen/Socialpsykiatrin bedöms medföra för Borås Stad. Nämnden har för avsikt att från och med 2015 överföra medel till den kommungemensamma enheten i Stadsdelsnämnd Öster för en samlad funktion med tillsynsansvarig inom socialtjänst (TÖS) avseende funktionshindersverksamheten. Det uppdraget har för nämnden hanterats inom ram från juristfunktionen. Nämnden har tidigare påtalat bristen av att TÖS funktionen inte ingått som en uppgift i den kommungemensamma enheten för äldre- och funktionshindersverksamheten såsom medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR). Kostnader för flytt, uppstart- och nyanskaffning av inventarier gällande Vulcanus har nämnden framställt till Kommunstyrelsen som ett särskilt äskande. Sociala omsorgsnämnden har avsatt 1 procent av nämndens kommunbidrag i buffert för oförutsedda kostnader vilket motsvarar 6 669 tkr. 2 Omvärldsanalys Personlig assistans enligt Socialförsäkringsbalken (SFB) och Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) Antalet personer med beslut om assistansersättning enligt SFB har ökat ständigt sedan mitten av 1990- talet men trenden är nu att antal personer med assistansersättning har stabiliserats. Detta gör att kostnadsökningen för kommunerna inte fortsätter att öka i samma takt som tidigare. Men Försäkringskassan (FK) är mer restriktiv vid nyansökningar och tvåårsuppföljningar. Detta innebär att insatser som bekostats av FK skjuts över till kommunen eftersom behoven hos brukaren kvarstår. När vissa brukare, efter FK s bedömning förlorar rätten till personlig assistans beviljas andra insatser enligt LSS och Sol såsom hemtjänst, boendestöd eller boende med särskild service och på så sätt övervältras kostnaderna till kommunen. Andra brukare får personlig assistans enligt LSS då det grundläggande behovet ligger under 20 timmar per vecka. Kommunerna har då kostnadsansvaret för assistansen för både grundläggande behov och aktiviteter. I den statliga utredningen SOU 2012:6, "Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning" dras slutsatsen att det råder en obalans mellan starka ekonomiska drivkrafter i systemet och svaga kontrollmöjligheter. 2013 tillsatte regeringen en statlig utredning, Assistansersättningsutredningen "Översyn av ersättningen för personlig assistans" som presenterade sitt betänkande i februari 2014. Utredningen föreslår att ersättningen även i framtiden ska ges enligt timschablon men att denna ska delas i en grundschablon och en tilläggsschablon för brukare med stort behov av assistans på nätter och helger. Grundschablonen föreslås ligga under nuvarande timersättning. Grundschablonen ska täcka kostnader för ordinarie assistents sjukfrånvaro för privata och kommunala utförare vilket innebär att kommunerna inte längre ska ersätta assistansföretagen för detta. Utredningen föreslår att grundschablon och tilläggsschablon ska införas successivt från 2015 i takt med att Försäkringskassan fattar nya ärendebeslut. Vägledning för brukarinflytande Socialstyrelsens "Att ge ordet och lämna plats" är en vägledning om brukarinflytande inom socialtjänst, psykiatri och missbruks- och beroendevård. Den behandlar medverkan och inflytande på såväl Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2015 5(31)

individnivå som verksamhets- och systemnivå. Vägledningen innehåller en beskrivning av förutsättningar för brukarinflytande, en genomgång av några av de metoder som används för olika målgrupper och ett avsnitt ägnas åt de särskilda krav på lyhördhet och flexibilitet som ställs när personer har svårt att utöva sitt inflytande på grund av nedsatt autonomi eller vård utan samtycke. Brukarperspektivet är en viktig del i en evidensbaserad praktik (EBP) där tre kunskapskällor vägs samman den bästa vetenskapliga kunskapen om insatsers effekter, den professionelles expertis och brukarens erfarenheter och förväntningar. Brukarinflytande innebär att införa nya arbetssätt inom vård och omsorg. Maktrelationerna mellan professionen och de som får insatserna förändras. Det traditionella synsättet att professionen ska lösa individens problem och att den enskilde är mottagare av insatser håller på att ersättas av insikten att både individer och brukarorganisationer har kunskap och erfarenhet som är värdefull för att verksamheter ska kunna utvecklas. Kravet på stärkt brukarinflytande som växt fram under senare år gäller inta bara vuxna, utan även barn och ungdomar. För att nämnden ska nå framgång i det fortsatta arbetet med att åstadkomma ökat brukarinflytande krävs en struktur och en långsiktig strategi. Det handlar om en process med planering, genomförande och uppföljning. Det gäller såväl på individnivå som på de mer övergripande nivåerna. Viktigt är att brukarna finns med redan från början. Det är också väsentligt att systematiskt följa upp och utvärdera om de metoder som används verkligen gör skillnad för individen och grupper av brukare. Riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsen publicerade nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården år 2007. Sedan dess har nya behandlingsmetoder introducerats och nya metoder för upptäckt och prevention har tillkommit i vården och omsorgen. Ett arbete har påbörjats för att revidera 2007 års nationella riktlinjer, en preliminär version av de reviderade riktlinjerna presenterades mars 2014, en regional remisskonferens genomfördes i Göteborg 25 april. Den slutliga versionen beräknas vara klar under våren 2015. Under remisskonferensen framkom bl.a. behov av att riktlinjerna behöver förtydligas gällande respektive huvudmans ansvar då det står delat ansvar inom vissa områden. De reviderade riktlinjerna för missbruks- och beroendevård tar upp följande områden: Bedömningsinstrument Medicinska test Farmakologisk och psykosocial behandling Ungdomar/unga vuxna Samsjuklighet Att hälso- och sjukvården använder kunskapsbaserade metoder har en stor betydelse för att upptäcka och förebygga missbruk och för att den givna behandlingen ska lyckas. Riktlinjerna kommer att öka möjligheterna att sprida kunskapen. Då blir det tydligare för vård- och omsorgsgivarna att vissa behandlingar bör införas eller få utökade resurser medan andra bör minska eller avvecklas helt. Riktlinjer innebär att vårdgivare kan erbjuda en kunskapsbaserad och därmed god och säker vård och omsorg. De medför även att vården och omsorgen blir mer likvärdig oavsett var man bor, eftersom vårdgivaren får samma kunskap. Det kommer innebära att verksamheten behöver utveckla nya former av insatser, på ett bättre sätt kvalitetssäkra handläggning och utförda insatser samt vidareutveckla samverkansformer för att arbeta förebyggande gällande ungdomar och unga vuxna. I socialstyrelsens lägesrapport 2014 beskrivs bl.a. följande iakttagelser: Andel unga som dricker alkohol fortsätter att sjunka Allt fler dör med en narkotikarelaterad diagnos Omfattningen av tvångsvården enligt LVM har minskat i ett längre tidsperspektiv Hemlöshetsplan Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2015 6(31)