Gruppsammanträden för politisk beredning i partigrupperna sker före sammanträdet enligt följande:

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Sociala omsorgsnämndens ledamöter och ersättare kallas härmed till sammanträde i Säven, Sociala omsorgsförvaltningen, Bryggaregatan 15, plan 5, tisdagen den 20 januari, kl Sammanträdet inleds med genomgång och beslut av sekretessärenden kl ca Sociala omsorgsnämndens öppna sammanträde börjar ca kl Det öppna sammanträdet inleds med allmänhetens frågestund ca kl YVONNE PERSSON Ordförande ANNIKA ANDERSSON Förvaltningschef Sociala omsorgsnämndens sammanträde är öppet för allmänheten. Nämndens sammanträde hålls dock alltid inom stängda dörrar i ärenden som avser myndighetsutövning eller omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (Kommunallagen 6 kap 19 a ). Gruppsammanträden för politisk beredning i partigrupperna sker före sammanträdet enligt följande: Rödgröna i sammanträdesrum Granen (plan 5), kl Alliansen i sammanträdesrum Tallen (plan 5), kl Sverige demokraterna i sammanträdesrum Sälgen (plan5), kl Förhinder anmäls alltid till: Petra Grönhaug, tfn , eller e-post: petra.gronhaug@boras.se

2 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA FÖREDRAGNINGSLISTA SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Upprop och val av protokolljusterare (Förslag: Ernad Suntic med Tova Lidbäck som ersättare, Justeringsdatum: onsdagen den 22 januari) 2. Sekretessärenden 2.1 Kontaktperson, Prövningstillstånd hos Kammarrätten (Läggs på bordet) 2014/SON Administrativa ärenden: 3.1 Förvaltningschefen informerar 3.2 Budget 2015 (Bil) 3.3 Remiss: Motion angående möjligheten att inrätta informations- och utbildningskvällar för hemlösa på härbärget Kastanjen. 2014/SON0151 (Bil) 3.4 Remiss: Motion om tillgänglighet för personer med permobil 2014/SON Remiss: Motion om handikappanpassade toaletter vid Pickesjön och Vänga Mosse 2014/SON0149 (Bil) 3.6 Val av representation i Styrgruppen för projektet Ett gott liv varje dag (Bil) 2014/SON 0132 (Bil) 4. Anmälningsärenden: 4.1 Redovisning av delegationsbeslut (Bil) 4.2 Redovisning av inkomna och avgivna skrivelser (Bil) 5. Övrigt

3 Budget facknämnder 2015:2 Sociala omsorgsnämnden

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Omvärldsanalys Strategiska målområden - indikatorer Människor möts i Borås Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga Livskraftig stadskärna Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt Ekonomi och egen organisation Strategiska målområden - Uppdrag från Kommunfullmäktige och Nämnd Människor möts i Borås Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga Livskraftig stadskärna Ekonomi och egen organisation Nämndens förbättrings- och förändringsområden Nämndens verksamhet Ekonomiskt sammandrag Nämndens uppgift Ekonomiska förutsättningar Verksamhet Verksamhetsmått Individ- och familjeomsorg för vuxna Socialpsykiatri Egen organisation Funktionshinderverksamhet Investeringar Bilagor Bilaga 1: DB 1 Bilaga 2: DB 2 Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2015:2 2(36)

5 Bilaga 3: DB 3 Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2015:2 3(36)

6 1 Inledning Brukare och medborgare För flera av brukarna inom nämndens ansvarsområden är frågan om tillgänglighet högst väsentlig. Den fysiska tillgängligheten har underlättats efterhand i takt med nya lagkrav. Men tillgänglighet är mycket mer, det handlar om att få känna att man är med som människa i samtal, att få ta del av kulturutbud och andra evenemang som alla andra har tillgång till. Ett område som borde vara självklart är att få göra sin stämma hörd, att få vara med och framföra sin åsikt. Socialstyrelsens vägledning om brukarinflytande inom psykiatri och missbruks- och beroendevård "Att ge ordet och lämna plats" är även tillämplig inom funktionshindersverksamheten. Nämnden vill förstärka arbetet för att nå fler brukare så att deras erfarenheter och förväntningar kan tas tillvara i högre utsträckning än vad som görs idag på såväl individnivå som verksamhets- och systemnivå. En lyckad satsning med hög brukarmedverkan 2014 var projektet Schysst Attityd och Schyssta Relationer för brukare med funktionsnedsättning. Nämnden har ansökt om medel ur den Sociala investeringsfonden för en fortsatt satsning Medborgardialog är ytterligare ett sätt att få in synpunkter till nämnden som kan ge förutsättningar till beslutsunderlag i viktiga närliggande områden men också områden som berör framtidens satsningar. En svårighet som framträtt tydligt under 2014 är att det råder oklarhet om ansvarsfördelning av insatser och kostnader för de brukare som har en samsjuklighet med psykiatrisk diagnos. Det finns en ingjuten tradition att regionen alltid har tolkningsföreträde av samverkansavtalet viket ger en övervältring av ansvar och kostnader till kommunen. Ytterligare oklarheter gällande tolkning av samverkansavtal gäller egenvårdsbegreppet som drabbar nämndens brukare (lägre självständighet) och nämndens ekonomi då primärvården övervältrar hälso- och sjukvårdsansvaret till kommunen. Åldersstrukturen hos målgruppen inom LSS har över åren förändrats. Fler äldre som har behov av särskilt boende lever längre och behovet av nya boendeformer för de yngre med beslut av boendeinsatser är stort. Antal personer som behöver bostad inom de närmaste fem åren är ca 50. Verksamhet Myndighetsutövning inom Individ- och familjeomsorgen (IFO) vuxen, Socialpsykiatri och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har samordnats likaså har samordning gjorts inom insatssidans boendestöd och två hälso- och sjukvårdsteam har blivit en enhet. Gemensamma processer för planering och uppföljning har gett en högre effektivitet vilket varit nödvändigt med de anpassningskrav om ca fyra procent som nämnden genomfört Nämnden får i uppdrag att tillämpa lagen om valfrihet för dem under 65 år. Verksamhetsutveckling för att höja kvaliteten har fått stå tillbaka. Målet under år 2014 har varit att på individnivå eftersträva en god kvalitet i det enskilda mötet och beslut om rätt insats utifrån den enskildes behov. Borås Stads motto som tydliggörs i Kvalitetspolicyn, att arbeta med ständiga förbättringar har inte getts utrymme varken tidsmässigt eller ekonomiskt. Nämndens prognos om ett överskott på tkr efter oktober månads uppföljning ger en ingång 2015 att göra satsningar. Nämnden avser att ge uppdrag till förvaltningen att omfördela och tillsätta vakanta resurser för att skapa en utvecklingsenhet. Utvecklingsenheter finns sedan omorganisationen 2011 inom stadsdelarna, Utbildningsförvaltningen och Fritid- och folkhälsoförvaltningen. Bristen på korttidsplatser för brukare inom socialpsykiatrin innebär att behovet verkställs genom köp av externa platser. Nämnden har inlett ett samarbete med Lokalförsörjningsnämnden med särskild inriktning mot att finna lösningar för målgruppen. Men samarbetet omfattar även att finna så kallade "Udda boenden" för målgruppen vuxna missbrukare där behovet är stort. Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2015:2 4(36)

7 Det vräkningsförebyggande arbetet, där nämnden utifrån Program mot hemlöshet har ett samordningsansvar, har gett bra resultat med täta uppföljningar och samverkan med Arbetslivsförvaltningen och Stadsdelsförvaltningen Väster. Trots att antalet personer med beslut om assistansersättning enligt Socialförsäkringsbalken (SFB) har stabiliserats ökar kommunens kostnader då Försäkringskassan (FK) är mer restriktiv vid bedömningar av nya ansökningar och tvåårsuppföljningar, än tidigare. Insatserna som bekostats av FK skjuts över till kommunen då brukarnas behov finns kvar och besluten om insatserna istället ges från lagrummen Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Socialtjänstlagen (Sol). Volymökningen är 1500 tim per månad en kostnadsökning om 4,7 mnkr. Antal personer med beslut om daglig verksamhet har den senaste tiden varit relativt konstant. Inför 2015 ser nämnden dock ett ökat behov av insatser, för att bättre säkerställa framtida volymer kommer samarbetet med gymnasiesärskolan att intensifieras. Förvaltningen flyttar till Vulcanus under januari I den nya miljön skapas förutsättningar till, ett för Borås Stad, nytt sätt med att arbeta i ändamålsenliga lokaler med en blandning av öppet landskap, mötesplatser och enskilda kontor. I arbetet med nya arbetssätt kommer en riktning att vara ett mer miljöinriktat arbete. Engagerade miljöambassadörer ska ges möjlighet och förutsättningar till att förbättra och öka måluppfyllelsen för ett hållbart ekologiskt samhälle. Medarbetare Heltid till alla och bättre arbetsvillkor med borttagande av delade turer är en del för att Sociala omsorgsnämnden ska kunna attrahera nya medarbetare och kunna behålla de medarbetare som redan har anställning. Speciella marknadsföringsinsatser måste till för att nämndens ansvarsområden ska kunna konkurrera om morgondagens medarbetare. En marknadsföringsgrupp med bred representation ska arbeta innovativt och söka nya vägar för att framtidens rekryteringsbehov ska kunna tillgodoses. Att verka för en god arbetsmiljö och hälsosamma arbetsplatser är varje chefs ansvar. Tillsammans med arbetstagarparter genomförs utbildningar inom området. Den höga sjukfrånvaron i verksamheterna är oroande. Nämnden har gett uppdrag till förvaltningen att arbeta med riktade insatser till arbetsplatser där sjukfrånvaron har ökat och till arbetsplatser med hög sjukfrånvaro över tid. Arbetet med riktade insatser görs i samarbete med Personal och förhandling (hälsoutvecklare) som medverkar i utvärderingen. Chefers förutsättningar har särskilt fokus som ett delområde i granskningen av Vård- och omsorgen som är ett stadenövergripande projekt och leds av kommunchefen. I väntan på projektresultat om eventuella generella satsningar som ska redovisas i sin helhet juni 2015, fördelar nämnden administrativa närstödsresurser till alla chefer. Ekonomi Nämndens anpassningsåtgärder 2014 prognostiseras ge en ekonomi i balans inför Sociala omsorgsnämndens kommunbidrag 2015 uppgår till tkr. Det motsvarar en generell uppräkning med 2,2 %. I kommunbidraget ingår också volymökningar för nya boenden och ökade hyreskostnader i Vulcanus samt ett generellt effektiviseringskrav på 1,25 %. Beräknade kostnadsökningar för 2015 är 2,5 % för personalkostnader och 1,5% för övriga kostnader. Det innebär att nuvarande nivå kan bibehållas. Nämnden önskar att det finns centralt avsatta medel (hos kommunstyrelsen) för de kostnader som speciella barnärenden inom Funktionshinderverksamheten och externa placeringar i vårdformen tvång i öppenvård inom IFO Vuxen/Socialpsykiatrin bedöms medföra för Borås Stad. Nämnden har för avsikt att från och med 2015 överföra medel till den kommungemensamma enheten i Stadsdelsnämnd Öster för en samlad funktion med tillsynsansvarig inom socialtjänst (TÖS) avseende funktionshindersverksamheten. Det uppdraget har för nämnden hanterats inom ram från Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2015:2 5(36)

8 juristfunktionen. Nämnden har tidigare påtalat bristen av att TÖS funktionen inte ingått som en uppgift i den kommungemensamma enheten för äldre- och funktionshindersverksamheten såsom medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR). Kostnader för flytt, uppstart- och nyanskaffning av inventarier gällande Vulcanus har nämnden framställt till Kommunstyrelsen som ett särskilt äskande. Sociala omsorgsnämnden har avsatt en procent av nämndens kommunbidrag i buffert för oförutsedda kostnader vilket motsvarar tkr. 2 Omvärldsanalys Personlig assistans enligt Socialförsäkringsbalken (SFB) och Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) Antalet personer med beslut om assistansersättning enligt SFB har ökat ständigt sedan mitten av talet men trenden är nu att antal personer med assistansersättning har stabiliserats. Detta gör att kostnadsökningen för kommunerna inte fortsätter att öka i samma takt som tidigare. Men Försäkringskassan (FK) är mer restriktiv vid nyansökningar och tvåårsuppföljningar. Detta innebär att insatser som bekostats av FK skjuts över till kommunen eftersom behoven hos brukaren kvarstår. När vissa brukare, efter FK s bedömning förlorar rätten till personlig assistans beviljas andra insatser enligt LSS och Sol såsom hemtjänst, boendestöd eller boende med särskild service och på så sätt övervältras kostnaderna till kommunen. Andra brukare får personlig assistans enligt LSS då det grundläggande behovet ligger under 20 timmar per vecka. Kommunerna har då kostnadsansvaret för assistansen för både grundläggande behov och aktiviteter. I den statliga utredningen SOU 2012:6, "Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning" dras slutsatsen att det råder en obalans mellan starka ekonomiska drivkrafter i systemet och svaga kontrollmöjligheter tillsatte regeringen en statlig utredning, Assistansersättningsutredningen "Översyn av ersättningen för personlig assistans" som presenterade sitt betänkande i februari Utredningen föreslår att ersättningen även i framtiden ska ges enligt timschablon men att denna ska delas i en grundschablon och en tilläggsschablon för brukare med stort behov av assistans på nätter och helger. Grundschablonen föreslås ligga under nuvarande timersättning. Grundschablonen ska täcka kostnader för ordinarie assistents sjukfrånvaro för privata och kommunala utförare vilket innebär att kommunerna inte längre ska ersätta assistansföretagen för detta. Utredningen föreslår att grundschablon och tilläggsschablon ska införas successivt från 2015 i takt med att Försäkringskassan fattar nya ärendebeslut. Vägledning för brukarinflytande Socialstyrelsens "Att ge ordet och lämna plats" är en vägledning om brukarinflytande inom socialtjänst, psykiatri och missbruks- och beroendevård. Den behandlar medverkan och inflytande på såväl individnivå som verksamhets- och systemnivå. Vägledningen innehåller en beskrivning av förutsättningar för brukarinflytande, en genomgång av några av de metoder som används för olika målgrupper och ett avsnitt ägnas åt de särskilda krav på lyhördhet och flexibilitet som ställs när personer har svårt att utöva sitt inflytande på grund av nedsatt autonomi eller vård utan samtycke. Brukarperspektivet är en viktig del i en evidensbaserad praktik (EBP) där tre kunskapskällor vägs samman den bästa vetenskapliga kunskapen om insatsers effekter, den professionelles expertis och brukarens erfarenheter och förväntningar. Brukarinflytande innebär att införa nya arbetssätt inom vård och omsorg. Maktrelationerna mellan professionen och de som får insatserna förändras. Det traditionella synsättet att professionen ska lösa individens problem och att den enskilde är mottagare av insatser håller på att ersättas av insikten att både individer och brukarorganisationer har kunskap Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2015:2 6(36)

9 och erfarenhet som är värdefull för att verksamheter ska kunna utvecklas. Kravet på stärkt brukarinflytande som växt fram under senare år gäller inta bara vuxna, utan även barn och ungdomar. För att nämnden ska nå framgång i det fortsatta arbetet med att åstadkomma ökat brukarinflytande krävs en struktur och en långsiktig strategi. Det handlar om en process med planering, genomförande och uppföljning. Det gäller såväl på individnivå som på de mer övergripande nivåerna. Viktigt är att brukarna finns med redan från början. Det är också väsentligt att systematiskt följa upp och utvärdera om de metoder som används verkligen gör skillnad för individen och grupper av brukare. Riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsen publicerade nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården år Sedan dess har nya behandlingsmetoder introducerats och nya metoder för upptäckt och prevention har tillkommit i vården och omsorgen. Ett arbete har påbörjats för att revidera 2007 års nationella riktlinjer, en preliminär version av de reviderade riktlinjerna presenterades mars 2014, en regional remisskonferens genomfördes i Göteborg 25 april. Den slutliga versionen beräknas vara klar under våren Under remisskonferensen framkom bl.a. behov av att riktlinjerna behöver förtydligas gällande respektive huvudmans ansvar då det står delat ansvar inom vissa områden. De reviderade riktlinjerna för missbruks- och beroendevård tar upp följande områden: Bedömningsinstrument Medicinska test Farmakologisk och psykosocial behandling Ungdomar/unga vuxna Samsjuklighet Att hälso- och sjukvården använder kunskapsbaserade metoder har en stor betydelse för att upptäcka och förebygga missbruk och för att den givna behandlingen ska lyckas. Riktlinjerna kommer att öka möjligheterna att sprida kunskapen. Då blir det tydligare för vård- och omsorgsgivarna att vissa behandlingar bör införas eller få utökade resurser medan andra bör minska eller avvecklas helt. Riktlinjer innebär att vårdgivare kan erbjuda en kunskapsbaserad och därmed god och säker vård och omsorg. De medför även att vården och omsorgen blir mer likvärdig oavsett var man bor, eftersom vårdgivaren får samma kunskap. Det kommer innebära att verksamheten behöver utveckla nya former av insatser, på ett bättre sätt kvalitetssäkra handläggning och utförda insatser samt vidareutveckla samverkansformer för att arbeta förebyggande gällande ungdomar och unga vuxna. I socialstyrelsens lägesrapport 2014 beskrivs bl.a. följande iakttagelser: Andel unga som dricker alkohol fortsätter att sjunka Allt fler dör med en narkotikarelaterad diagnos Omfattningen av tvångsvården enligt LVM har minskat i ett längre tidsperspektiv Program mot hemlöshet Borås Stads Program mot hemlöshet är ett led i att hindra att hemlöshet uppstår. Ekonomiska och sociala problem kan vara orsaker, men i hög grad även strukturella faktorer som t ex tillgången på bostäder. Orsakerna är många och ofta komplicerade, och ständiga förändringar kräver nya kreativa lösningar. Hemlösheten är ett allt mer centralt problem för socialtjänsten bland annat beroende på att för socialtjänsten okända personer med bostadsbehov vänder sig till socialtjänsten trots att de oftast inte tillhör socialtjänstens primära målgrupper. En orsak till den för förvaltningen nya situationen är bostadsbristen. Sociala omsorgsnämnden har det primära samordningsansvaret för arbetet mot hemlöshet i Borås Stad. De flesta åtgärder för att motverka hemlöshet faller inom nämndens Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2015:2 7(36)

10 verksamhetsområde. I vissa situationer, till exempel det vräkningsförebyggande arbetet och när det gäller våldsutsatta personer, handlar det även om insatser från stadsdelsnämnderna och Arbetslivsnämnden vilket förutsätter en samsyn. Arbetet för att motverka hemlöshet påverkas generellt av bristen på bostäder i staden. Under hösten 2013 öppnades ett natthärbärge för personer över 18 år som befinner sig i en hemlös situation och som vistas i Borås Stad. Härbärget har under sitt första år i första hand nyttjats av de EU medborgare som befinner sig i staden. En omarbetning av riktlinjerna ska underlätta tillgången till logi för nämndens målgrupp, hemlösa boråsare som är mantalskrivna i Borås Stad. Behovet av omarbetningen är ett resultat av en obalans av platsfördelning mellan de två grupperna som har behov av nattlogi. Insatser Kostnader för externa placeringar för personer inom IFO s verksamhetsområde har den senaste tiden varit hög. Ett intensifierat arbete med hemmaplansarbete pågår. Förutsättningar som krävs är att vidareutveckla det förebyggande arbetet, utredningsmetoder och vägledning i biståndsbedömningen samt skapa flexibla boendelösningar som möter dessa brukares behov. Samverkan både internt och externt är också en nödvändig framgångsfaktor. Regeringen antog i maj 2012 en handlingsplan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa (PRIO) som gäller till Planen är reviderad inför Syftet är att genom stöd till strategiska utvecklingsinsatser inom vård och omsorg skapa förutsättningar för ett långsiktigt förändringsarbete som kan ge hållbara vinster för framtiden. Inom verksamheten har en kartläggning av personer med en psykisk funktionsnedsättning genomförts. Till stöd användes socialstyrelsens inventeringsverktyg av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning. Syftet med kartläggningen var att få en bild av målgruppens svårigheter och behov av insatser på viktiga livs- och hälsoområden. En handlingsplan är framtagen utifrån resultatet och arbetet ingår i socialstyrelsens prestationsbaserade mål och är en del av uppföljningen av överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd riktat inom området psykisk ohälsa. Nya lokaler Under januari 2015 flyttar hela förvaltningens administration och de verksamheter som idag är inrymda i Saturnus lokaler till Vulcanus. Inalles arbetsplatser för 185 medarbetare ska byta den invanda miljön mot ny miljö och framförallt nya arbetssätt föranlett av att det är ett öppet kontorslandskap som ska tas i anspråk. Beslutet, som togs av Kommunfullmäktige 2012 innebär en kostnadsökning av internhyra med tkr per år. Utöver det tillkommer inventarie- och flyttkostnader om ca tkr. Beslutet är ett led i att växla hyrda externa lokaler till att använda kommunens egna befintliga lokaler. Attraktiv arbetsgivare och arbetsmiljöarbete Borås Stad och Sociala omsorgsförvaltningen vill vara en attraktiv arbetsgivare. En attraktiv arbetsgivare har tydliga mål och en organisationskultur som är känd och accepterad. Den goda organisationen kännetecknas av ett nära kommunikativt ledarskap och transparens i informations- och processarbete. Chefer inom förvaltningen har genomgått Lis-utbildning, ett system för att skapa bättre och tydliga kommunikationsvägar. Under 2015 är målet att alla verksamheter ska använda detta för att öka transparensen inom förvaltningen. Möjlighet att hitta alternativa karriärvägar och rörlighet inom staden är också viktigt för att vara en god arbetsgivare. Sociala omsorgsförvaltningen har arbetat med intern rörlighet för baspersonal under några år och 2015 ska fokus på den interna rörligheten riktas till chefer och administrativ personal som ett led i att nå intentionen i det personalpolitiska styrdokumentet om en positiv syn på den interna rörligheten Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2015:2 8(36)

11 också ska gälla de nämnda målgrupperna. I förvaltningen finns en tradition att arbeta förebyggande med det systematiska arbetsmiljöarbetet i samverkan med arbetstagarparterna. Detta görs genom gemensamma utbildningsinsatser för förvaltningens medarbetare. Ett förebyggande arbete leder till en bra arbetsmiljö på alla nivåer i organisationen och skapar trygghet och delaktighet. Rapportering av arbetsskador och tillbud har successivt ökat, en av anledningarna är troligtvis ökad kunskap i rapportering och uppföljning. Utifrån uppföljningsresultatet utformas handlingsplaner med riktade åtgärder. Förvaltningen har kartlagt och valt ut fem arbetsplatser där sjukfrånvaron har ökat eller har hög sjukfrånvaro generellt. Syftet är att arbeta med riktade insatser för att ge möjligheter till förbättrad hälsa och högre frisknärvaro. De utvalda arbetsplatserna kommer att pröva olika metoder vilka var och en ska följas upp och utvärderas. Personal och förhandling (hälsoutvecklare) kommer att medverka och på så sätt tillföra resurser i utvärderingen. Utvärderingens resultat ska ligga till grund för fortsatta systematiskt riktade insatser med syfte att öka frisknärvaron och delaktigheten för den enskilde medarbetaren. Kompetensförsörjning Förändrade behov och en omvärld i ständig förändring kräver anpassning och utveckling av verksamheterna. Kompetensutveckling av medarbetare är en viktig del för att möta förändringar och att möta brukarnas behov. År 2014 genomfördes sammanslagningen av handläggargrupperna med myndighetsutövning. En gemensam utbildningsplan för målgruppen har utarbetats och ska genomföras Syftet är att alla handläggare ska öka kompetensen inom samtliga lagrum. Förvaltningen har aktivt utvecklat och arbetat med att införa heltidstjänster till alla medarbetare i enlighet med Kommunfullmäktiges beslut. Att kunna erbjuda heltidsanställningar är en del i förvaltningens arbete med att skapa goda arbetsplatser, liksom arbetet med "en väg in" vad gäller rekrytering till basverksamheterna. Bemanningsenheten har organiserats inom personalfunktionen som ett led i att arbeta vidare med minskad andel timavlönad personal och kvalitetssäkring av basverksamheternas inrekrytering. En arbetsgrupp, med bred representation, är tillsatt med syfte att marknadsföra verksamheterna inom nämndens ansvarsområde för att attrahera nya medarbetare, vilket är ett led i arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare. Ett ytterligare syfte med gruppens arbete är att finna former för att ta tillvara och vidareutveckla de medarbetare som redan har en anställning i förvaltningen. Gruppen ska utreda och analysera vilken kompetens som behöver förstärkas och breddas inom organisation, grupp - och individnivå. Arbetet mynnar ut i en plan som ska ligga som grund för riktade utbildningsinsatser på organisatorisk, grupp- och individnivå under Ledarskap Ett synligt och närvarande ledarskap med hög kommunikativ förmåga är avgörande för kvalité och effektivitet i verksamheterna, liksom för arbetsmiljön. Det administrativa närstödet till enhetscheferna införs fullt ut på enhetschefsnivå Syftet med närstödet är en del i att skapa förutsättning för chefer att fokusera på huvuduppdraget. Förvaltningen kommer att medverka i utvecklingsarbetet, som leds av kommunchefen, kring uppdraget om granskning av vård- och omsorgsverksamheten i Borås Stad. Tre av de fem delprojekten berör chefernas arbetsområde; Chefens uppdrag och förutsättningar för chefskapet, Styrning och ledning samt Hälsosam organisation. Medarbetarskap Engagerade, kunniga och motiverade medarbetare är en av de viktigaste resurserna i verksamheten och delaktighet ökar arbetstillfredsställelsen. Det förbättrade arbetet i ledning och styrning under kommande år, liksom den transparens Lis-systemet ger, ökar tydligheten i uppdraget. Resultatet av den Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2015:2 9(36)

12 vård- och omsorgsgranskning som nu genomförs redovisas juni Att medarbetarna är delaktiga i uppföljning och utvärdering av resultat är en viktig del som leder till verksamhetsutveckling, en lärande organisation och ständiga förbättringar. Arbetsmiljöutbildningen (SAM) ska kommande år fokusera på medarbetarskapet liksom på arbetsplatsträffen. Utveckling och uppföljning Systematik, värden för brukare och medborgare, effektivitet i flöden och processer är viktiga moment för utveckling av verksamheter och organisation. Systemkompetens är ett ytterligare område där kunskapskrav är en nödvändighet för rättsäkerhet och kvalitet. Nämndens intention är att utveckla förvaltningen och de olika verksamhetsområdena med styrning av bland annat den av Kommunfullmäktige fastställda Kvalitetspolicyn. Likaså ser nämnden behov av att stärka processerna i styrning - och ledning såsom beskrivs i Program för Styr- och ledningssystem som antogs av Kommunfullmäktige januari Metoder och arbetssätt för uppföljning, utvärdering och analys behöver förstärkas inom såväl ekonomi som verksamhet om nämnden ska nå måluppfyllelse. Vid omorganisationen av stadsdelarna och övriga nämnder årsskiftet , skapades på flera förvaltningar utvecklingsenheter inom de olika verksamhetsområdena i stadsdelarna. Sociala omsorgsnämndens verksamhetsutveckling skulle till viss del hanteras av Stadsdelsnämnd Öster i frågor som tangerade funktionshindersområdet. Stadsdelnämnds Norrs utvecklingsenhet har inriktning förskola-skola. Individ och familjeomsorgens utvecklingsenhet är organiserad i Stadsdelsnämnd Väster som även har utvecklingsansvar för kost- och måltidsfrågor. Inriktningen hos stadsdelarnas utvecklingsenheter är gentemot deras kärnverksamheter vilket leder till att nämdens utvecklingsbehov varit och är nedprioriterade. Förutom stadsdelarna finns även utvecklingsenheter inom Utbildningsnämnden och Fritids- och folkhälsonämnden. Nämnden ser ett stort behov av en nämndspecifik utvecklingsenhet för att främja gruppen funktionsnedsatta, socialpsykiatrins verksamhet och till vuxna personer med behov av stöd. Nämnden avser inledningsvis att inom ram hantera utvecklingsbehoven främst genom konvertering av några vakanta tjänster. Förändring i budget 2015:2 jämfört med budget 2015:1 3 Strategiska målområden - indikatorer 3.1 Människor möts i Borås Målbild Människor vill möta människor såväl i små som i stora sammanhang. I möten med andra utvecklas vi och får nya insikter. Välarrangerade möten och evenemang bidrar till en positiv bild av staden och stärker självkänslan. Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2013 Målvärde 2014 Utfall T Målvärde 2015 Antal genomförda medborgardialoger. 1 1 Antal genomförda medborgardialoger. Så når nämnden målet för indikatorn Enligt den medborgardialogenkät som genomfördes i Borås Stad under hösten 2012 var vård och omsorg ett av de områden som medborgarna var mest intresserade av vara med att påverka. Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2015:2 10(36)

13 Målet är att genomföra en medborgardialog på någon av nivåerna; konsultation eller dialog under 2015 med utgångspunkt från resultatet av 2014 års medborgardialog Strategi: - Utgå från analys av resultat av 2014 års medborgardialog för att stärka engagemang och inflytande från medborgarna inom deras intresseområde. Syftet är att Sociala omsorgsnämnden ska få underlag till att kunna fatta välgrundade beslut. Metod: - Fokusgrupperingar och Cafédialog med fördjupande frågeställningar till medborgarna inom förvalda temaområden Verksamhetens indikatorer Utfall 2013 Målvärde 2014 Utfall T Målvärde 2015 Antal förslag för att öka tillgängligheten för verksamhetens målgrupper som nämnden initierar till de styrelser och nämnder som ansvarar för stadens mötesplatser 2 2 Antal förslag för att öka tillgängligheten för verksamhetens målgrupper som nämnden initierar till de styrelser och nämnder som ansvarar för stadens mötesplatser Så når nämnden målet för indikatorn Strategi: - Omvärldsbevakning av tillgänglighetsområdet - Öka kunskapen om hur tillgängligheten är i stadens mötesplatser Metod: - Kartlägga och identifiera tillgänglighet i staden och omvärlden - Studiebesök och temafördjupningar 3.2 Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga Målbild Om fler tar ansvar för barns och ungas uppväxt och lärande skapas bra förutsättningar för barn och unga att utvecklas till engagerade, självständiga och ansvarfulla vuxna. Verksamhetens indikatorer Utfall 2013 Målvärde 2014 Utfall T Målvärde 2015 Andel utredningar på nämndnivå där det finns en barnkonsekvensanalys 100% 100% Andel vräkningar där barn berörs 0% 19% 0% Antal barn berörda av verkställda vräkningar 0 6 Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2015:2 11(36)

14 Andel utredningar på nämndnivå där det finns en barnkonsekvensanalys Så når nämnden målet för indikatorn I de remisser och yttranden som beslutas av nämnden skall det finnas en barnkonsekvensanalys. Strategi: - Öka kompetensen hos de medarbetare som skriver remissvar och yttranden. Metod: - Alla medarbetare som handlägger remissvar och yttranden skall utbildas för att kunna omsätta barnkonventionen i handling - Införa en checklista i nämndens protokoll för kvalitetssäkring av att barnperspektivet är tillvarataget Andel vräkningar där barn berörs Så når nämnden målet för indikatorn Strategi: - Arbeta med tidiga insatser i boendesituationer som kan leda till vräkning, med fokus på barnfamiljer. - Utöka samverkan med andra förvaltningar, bolag och externa aktörer för att fånga upp aktuella personer. Metod: - Vidareutveckla det vräkningsförebyggande arbetet i enlighet med riktlinjerna i hemlöshetsplanen - Utveckla stödinsatser till föräldrar för att säkerställa kvarboende med hjälp av boendestöd, mobilt team och insatser i samverkan med stadsdelarna och arbetslivsnämnden 3.3 Livskraftig stadskärna Målbild En attraktiv stad har en stadskärna som är levande under dygnets flesta timmar med en blandning av boende, handel och upplevelser. Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2013 Målvärde 2014 Utfall T Målvärde 2015 Antal personer i en hemlöshetssituation som får eget förstahandskontrakt med hjälp av socialtjänsten Antal personer i en hemlöshetssituation som får eget förstahandskontrakt med hjälp av socialtjänsten. Så når nämnden målet för indikatorn Strategi: - Aktivt arbeta med stadens årliga kartläggning av hemlöshet för arbetet med de olika hemlöshetssituationerna - Systematisera arbetet med sociala andrahandskontrakt och övergångslägenheter för att i större utsträckning erbjuda de boende lägenheter med eget kontrakt Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2015:2 12(36)

15 Metod: - Implementera Bostad först i nära samarbete med bostadsbolag och berörda förvaltningar - Utarbeta en handlingsplan för att erbjuda de hemlösa i de olika situationerna eget boende 3.4 Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt Målbild En resurseffektiv och ansvarsfull utveckling säkerställer att nuvarande och kommande generationer får en hälsosam och god miljö. Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2013 Målvärde 2014 Utfall T Målvärde 2015 Antal arbetsplatser inom Borås Stad som serverar Fairtrade-märkta produkter Andel ekologiska livsmedel, %. 2, ,1 25 Antal arbetsplatser inom Borås Stad som serverar Fairtrade-märkta produkter. Så når nämnden målet för indikatorn Strategi: - Samtliga arbetsplatser ska använda sig av fairtradeprodukter vid inköp av kaffe och bananer. Urvalet är baserat på stor miljöpåverkan vid användandet av bekämpningsmedel vid odlingarna. Metod: - Informera och förtydliga för inköpsansvariga gällande rutiner Andel ekologiska livsmedel, %. Så når nämnden målet för indikatorn Målet för Sociala omsorgsnämnden är att 25% av inköpta livsmedel är ekologiska Strategi: - Öka medvetenheten om fördelarna med ekologiska livsmedel, särskilt hos kostombuden och inköpsansvariga 3.5 Ekonomi och egen organisation Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2013 Målvärde 2014 Utfall T Målvärde 2015 Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten. 6,3 5,8 6,7 5, ,1 25 Hälsa - 1 år utan sjukfrånvaro, andel i %. 31, ,6 28 Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2015:2 13(36)

16 Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. Så når nämnden målet för indikatorn Strategi: - Stärka chef och medarbetarskapet - Systematisera arbetet med de enheter inom förvaltningen som har särskilt hög sjukfrånvarofrekvens - Påverka medarbetarna att göra positiva val kring sin hälsa Metod: - Arbeta med att utveckla hälsoplaner och friskfaktorer - Kompetensutveckla hälsoinspiratörer - Marknadsföra de friskvårdsaktiviteter som finns inom staden - Förebyggande insatser - Riktade insatser till arbetsplatser med hög sjukfrånvaro Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten. Så når nämnden målet för indikatorn Strategi: - Tillse att rätt anställningsform används vid rekrytering - Efterleva arbetstidsmodellen fullt ut på förvaltningen Metod: - Följa förvaltningens rekryteringsprocess - Alla anställningar ska ske genom bemanningsenheten - Använda instrument som vikariebank och resurstid - Säkerställa resurspassanvändning på förvaltningen Hälsa - 1 år utan sjukfrånvaro, andel i %. Så når nämnden målet för indikatorn Strategi: - Utveckla ledarskapet för att skapa hälsosamma, framgångsrika och trygga arbetsplatser - Öka delaktigheten hos alla medarbetare - Arbeta med goda exempel som förebilder - Säkerställa arbetsmiljön för medarbetarna Metod: - Arbetsmiljöutbildning enligt SAM - Implementering av styrning och verksamhetsledning på alla enheter - Initiera arbetet med hälsoplaner - Studiebesök, omvärldsbevakning - Utveckla samarbetet med de fackliga organisationerna i förvaltningsövergripande FSG, upptäcka samt åtgärda tidiga signaler Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2015:2 14(36)

17 Förändring i budget 2015:2 jämfört med budget 2015:1 4 Strategiska målområden - Uppdrag från Kommunfullmäktige och Nämnd 4.1 Människor möts i Borås Kommunfullmäktige Uppdrag Både fysiska och psykiska hinder ska undanröjas och tillgänglighet prioriteras, inte minst gäller detta för personer med funktionsnedsättning. Allas rätt till deltagande i alla delar av samhällslivet ska vara en självklarhet. Borås Stad ska öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få arbete inom dess verksamheter. Så genomför nämnden uppdraget Enligt Borås Stads program för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning anges tillgänglighet, arbete och sysselsättning samt kultur, rekreation, fritidsverksamhet och idrott som prioriterade områden. I rapporten Hur är läget i kommunerna? redovisar Handisam, myndigheten för handikappolitisk samordning uppföljningen av funktionshinderfrågorna För Arbetsmarknad och Kultur och fritid har Handisam genomfört enkäter till kommunerna. Utifrån enkäterna redovisas ny statistik men också exempel på hur kommuner kan arbeta med frågorna. Funktionshinderfrågorna berör alla delar av den kommunala verksamheten. Hur den kommunala verksamheten bedrivs får särskilt stor betydelse för personer med funktionsnedsättning. Det handlar dels om generella, inkluderande åtgärder för att göra aktiviteter och miljöer tillgängliga men också om att erbjuda anpassade och riktade aktiviteter för att uppnå ökad delaktighet för målgruppen. Funktionshinderverksamheten och Socialpsykiatrin/IFO vuxen arbetar med stöd och individuella insatser till personer med funktionsnedsättning. Insatserna ska präglas av att så långt som möjligt öka den enskildes möjligheter att ta del samhällets utbud. För många är det individuella stödet en förutsättning för delaktighet i samhället. Fritid och kultur är ett prioriterat område. Kontakter har redan tagits med stadsdelarnas fritids- och kulturansvariga och för att aktualisera frågan hos Funktionshinderkonsulenten. Tillsammans med Fritid och folkhälsoförvaltningen har en ansökan om särskilda medel för att tillsätta en hälsopedagog för målgruppen funktionsnedsatta lämnats till Arvsfonden. Arbetsnamnet är Jämlik Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2015:2 15(36)

18 Uppdrag Så genomför nämnden uppdraget hälsa för personer med funktionsnedsättning. Det nära samarbetet med Fritids och folkhälsoförvaltningen har bland annat resulterat i en bra möteslokal för funktionsnedsatta personer i Sjuhäradshallen. Detta ger möjlighet, inte bara till en fysisk tillgänglighet, utan framförallt en medmänsklig tillgänglighet med vardagliga samtal. Funktionshinderverksamheten och Socialpsykiatrin/IFO vuxen planerar att genomföra en kartläggning av brukarnas behov och önskemål. Underlaget ska bidra till fortsatt diskussion med de förvaltningar som har ansvar för fritid och kultur. En konkret fråga är om medföljande medarbetare eller kontaktperson kan gå in på kommunens anläggningar utan att betala entréavgift. Arbete och sysselsättning, Borås Stad ska vara ett föredöme när det gäller möjligheter för personer med funktionsnedsättning att få eller behålla ett arbete. Arbetsplatserna ska vara tillgängliga och anpassade, ev med arbetshjälpmedel. Som stöd för verksamheterna behövs centrala beslut och riktlinjer som fokuserar på att öka möjligheterna till arbete. Funktionshinderverksamheten och Socialpsykiatrin/IFO vuxen kan utifrån sin kunskap om verksamheternas målgrupper bidra med underlag i ett gemensamt arbete. Nämndens långsiktiga mål, att så få personer som möjligt ska vara institutionsplacerade, kräver satsningar på det förebyggande arbetet. En större del av verksamheten planerar på sikt att arbeta tidigt/förebyggande för att minska inrekryteringen tll socialtjänstens insatser. Sociala omsorgsnämnden ska ha ett nära och aktivt samarbete med frivilligorganisationer inom det sociala området. Inom Funktionshinderverksamhetens tas beslut om daglig verksamhet enligt LSS. Sedan 2010 tillämpas LOV. Det finns tre externa utförare och kommunens egenregi som ligger under Arbetslivsnämnden. Utförarna ersätts utifrån brukarens personalbehov och närvaro. Under 2013 utreddes om det nuvarande ersättningssystem gällande komplettering med en form av bonus för utförare som medverkar till att brukare får skyddad anställning eller arbete på öppna arbetsmarknaden. Nämnden kommer att fortsätta det pågående utvecklingsarbetet inom IFO/Socialpsykiatrin med utgångspunkt i evidensbaserad kunskap kring målgruppen. Nationella Riktlinjer för personer med missbruk och beroende, Nationella Riktlinjer för personer med schizofreni, samt Nationella missbruksutredningen. En handlingsplan för 2014 är utarbetad för att minska omfattningen av externt köpt vård. Det påbörjades ett arbete under 2012 i samverkan med Barn och familj i stadsdelarna, kring unga vuxna som blivit omhändertagna enligt Lagen om omhändertagande av berusade personer m.m. (LOB) i syfte att forma samverkansstrukturer som är hållbara i det sociala arbetet för målgruppen. En arbetsgrupp har arbetat fram ett första förslag till ett gemensamt arbetssätt. Nämnden har påbörjat arbete i linje med Program mot hemlöshet. Arbetet har pågått under 2014 och fortsätter Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2015:2 16(36)

19 Uppdrag Lagen om valfrihet (LOV) ska i Borås Stad gälla även för personer under 65 år, det vill säga även för dem som inte är ålderspensionärer men som ändock är berättigade till insatser. Så genomför nämnden uppdraget Nämnden tar emot uppdraget att tillämpa lagen om valfrihet för dem under 65 år. 4.2 Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga Kommunfullmäktige Uppdrag Nämnden utvecklar samverkan och lämpliga insatser för att tillgodose behoven hos unga vuxna med sammansatt problematik Så genomför nämnden uppdraget Sociala omsorgsnämnden slutförde uppdraget under Beskrivs i årsredovisning för Livskraftig stadskärna Kommunfullmäktige Uppdrag Arbetet mot hemlöshet har påbörjats där bl. a. det vräkningsförebyggande arbetet ingår som en viktig del. En metod som andra lyckats med är arbetssättet housing first (boende först). Personen får ett eget hyreskontrakt och som steg två tar man itu med andra eventuella problem. Samarbetet mellan berörda nämnder och bostadsbolagen har intensifierats. Ambitionen är att ingen ska vara hemlös. Sociala omsorgsnämnden ska prioritera det vräkningsförebyggande arbetet. Det är aldrig acceptabelt att människor tvingas sova utomhus, i portgångar, på toaletter eller i tält. Vräkning får aldrig förekomma där barn drabbas. Så genomför nämnden uppdraget Nämndens ansvar tydliggörs i Program mot hemlöshet med beslut i KF under hösten 2013, en viktig punkt är ett klargörande kring arbetet med metoden "Housing First". Nämnden har som mål att erbjuda fyra till sex personer, ur den grupp som har en negativ boendehistorik samt en hög grad av komplexitet kring psykisk ohälsa samt missbruk, ett förstahandskontrakt. Detta kräver en samsyn och tydlig följsamhet för metoden "Housing First" från flera förvaltningar och bolag. Ett brukarintensivt arbete med dessa personer är förutsättningar för metodens framgång. Nämnden har under året utvecklat det vräkningsförebyggande arbetet i enlighet med riktlinjerna i Program mot hemlöshet. Nämnden har även utvecklat stödinsatser, främst till föräldrar, för att säkerställa kvarboende med hjälp av boendestödet och det mobila teamet. Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2015:2 17(36)

20 4.4 Ekonomi och egen organisation Kommunfullmäktige Uppdrag Sociala omsorgsnämnden uppdras att varje år göra en proportionerlig uppskrivning av ersättningen dagersättning till deltagare i daglig verksamhet i enlighet med generell löneuppräkning i övriga verksamheten. Sociala omsorgsnämndens uppdras att fortsätta med LSS-verksamheter på entreprenad. Så genomför nämnden uppdraget Deltagare i LSS daglig verksamhet får habiliteringsersättning som är en för kommunen frivilig ersättning för att uppmuntra deltagande i verksamheten. Ersättningen är inte beskattningsbar och följer vanligtvis prisbasbeloppet. Ersättningen i Borås Stad ligger fortfrande över den rekommenderade nivån 0,1% av prisbasbeloppet vilket har inneburit att ersättningen inte har höjts på många år. Nämnden kommer att utreda hur en årlig uppräkning av habiliteringsersättningen skulle kunna genomföras och vilka konsekvenser och kostnader detta skulle innebära. Nämnden fortsätter den upphandlingsprocess som startat i och med att avtalen för entreprenadboenden LSS löper ut i februari Nämnd Uppdrag Ökad kvalitetssäkring av handläggning och utförda insatser Minska externa placeringar - varierat utbud i egen regi Öka förebyggande insatser för minskat inflöde av brukare. Minska förvaltningens kostnad för personlig assistans Förbättrad boendeplanering för ökad rörlighet Så genomför nämnden uppdraget Se kapitel 5. Nämndens förbättrings- och förändringsområden Se kapitel 5. Nämndens förbättrings- och förändringsområden Se kapitel 5. Nämndens förbättrings- och förändringsområden Se kapitel 5. Nämndens förbättrings- och förändringsområden Se kapitel 5. Nämndens förbättrings- och förändringsområden 5 Nämndens förbättrings- och förändringsområden Klimatkompensation Kommunstyrelsen beslutade 2013 att nämnder/förvaltningar och bolag från och med budget 2014 ska klimatkompensera sina resor med bil och flyg. Klimatavgiftens syfte är att styrdokumentet "Riktlinjer för resor" efterlevs. Enligt stadens miljömål ska minst 80 procent av tjänsteresorna år 2016 vara fossilbränslefria eller ske med miljöfordon. Nämnder/förvaltningar och bolag ska ta fram en åtgärdsbudget 2015 med åtgärder för att minska koldioxidutsläppen. Åtgärdsförslagens kostnader ska minst motsvara klimatavgiftens storlek. De förvaltningar och bolag som inte redovisar åtgärdsbudget Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2015:2 18(36)

21 ska istället överföra klimatavgiften till ett centralt konto. Klimatkompensationen beräknas utifrån faktiska resor 2013 och Sociala omsorgsförvaltningens klimatavgift är kr. För att minska koldioxidutsläppen krävs det att förvaltningen minskar resorna samt minskar användningen av bensin och diesel och växlar över till etanol och biogas. De åtgärder som förvaltningen kommer att genomföra under 2015: Fortsatt arbete med förvaltningens miljöambassadörer för att ta fram ett miljöledningssystem; kartlägga betydande miljöpåverkan i verksamheterna, ta fram handlingsplan och tidsatta mål samt föreslå åtgärder och uppföljning. Påbörja arbetet med att successivt införa miljöledningssystemet. Miljöutbildning till alla medarbetare påbörjas 2015 och slutförs 2016 Att under arbetet inför flytten till Vulkanus aktivt arbeta för hållbara miljöval exempelvis: lokalvård, materialåtervinning och källsortering, energiförbrukning (skrivare, närvarostyrd belysning mm) Att fortsätta informera alla medarbetare om Borås Stads resepolicy. Minska antalet leasingbilar. Köpa in elcyklar. Förbättringsområden Det finns flera områden där utvecklingsinsatser behöver göras. Nämnden har prioriterat två nämndövergripande och tre områdesspecifika förbättringsområden. Följande förbättringsåtgärder är nämndövergripande: Minska kostnaderna för externa placeringar och köpta platser där Borås Stad inte är utförare samt förbättra uppföljningen Köpta platser och externa placeringar innebär stora kostnader för nämnden. Det är viktigt att nämnden har en god kontroll på dessa avseende behov och kvalitet i förhållande till insatser på hemmaplan. Genom samverkan öka möjligheten till ett mer varierat utbud. Strategier Skapa processer för systematisk uppföljning Öka och utveckla samverkansformer med stadsdelar/förvaltningar samt övriga myndigheter och vård- och omsorgsgivare Metod Arbeta efter handlingsplan hemmaplanslösningar Kontinuerlig samverkan med Lokalförsörjningsförvaltningen, tydliggöra prioriterade behov av olika boendeformer i lokalresursplanen Samverka genom att utveckla- och tillämpa överenskommelser, ex; Västbus, närvårdssamverkan mfl. Förstärka det förebyggande arbetet genom kunskapsöverföring inom hela förvaltningen Använda framtagna rutiner för uppföljning Ökad kvalitetssäkring av handläggning och utförda insatser Förvaltningen ska säkerställa kvaliteten i handläggning och i de insatser som utförs, förbättra dokumentationen inom SoL, LSS och HSL. Säkra att brukaren får de beslutade insatserna rätt utförda utifrån sina behov. Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2015:2 19(36)

22 Strategier Vidareutveckla gemensam myndighetsutövning Systematisk arbeta med egenkontroll Säkerställa kompetens till alla som har dokumentationsskyldighet Metod: Arbeta med att ta fram metoder och rutiner för handläggning, uppföljning och dokumentation Obligatorisk fortlöpande utbildning på alla nivåer Kontinuerlig uppföljning av genomförande- och vårdplaner Regelbunden kollegial granskning utifrån en framtagen matris Följande är områdesspecifika: Öka brukares inflytande över utrednings- och genomförandeprocessen Beviljade insatser kan bättre anpassas efter den enskildes behov, vilket innebär en ökad livskvalitet genom att förändra och anpassa utbudet av insatser utifrån nya behov och förutsättningar. Strategier Att utveckla delaktighet i olika former för samverkan, ex brukarråd, intresseorganisationer, anhörigmedverkan Utveckla variationer i utbudet av insatser, ex samarbete med föreningar och näringsliv Utveckla lyhördhet i mötet med brukaren för att upprätta aktuella planer tillsammans med brukare Metod: Brukarenkäter för att få en nulägesbild eller ev. fokusgrupper Inventering av befintlig verksamhet och utbud Utbildningar/fokusgrupper för brukare Utbildning för personal, ex. regelbundet ASI (Standardiserad bedömningsmetod för utredning och uppföljning) eller MI utbildning (Motiverande samtal som används i rådgivning och behandling) Tätare uppföljning och återkoppling på beviljade insatser Regelbundna samverkansmöten med andra myndigheter, huvudmän och förvaltningar Översyn av kostnaderna inom LSS (personlig assistans) Kostnaderna för personlig assistans ökar på grund av volymökning avseende både antal personer med beslut om personlig assistans och ökning av antal beviljade assistanstimmar. På grund av Försäkringskassans striktare bedömning av rätten till assistansersättning enligt SFB ansöker och beviljas allt fler personlig assistans enligt LSS vilket medför en ökad kostnad. Den kommunala assistansanordningen finansieras dels av Försäkringskassans schablonbelopp och dels av ersättning från myndighetsutövningen. Kostnaderna överstiger intäkterna på grund av vissa merkostnader för kommunanställda assistenter ex heltidstjänster, ersättning för jour och utbildningskrav. Strategier Kvalitetssäkra handläggnings- och utförandeprocessen Utveckla ekonomistyrningen inom LSS Metod: Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2015:2 20(36)

23 Kartlägga och följa upp personlig assistans enligt LSS och enligt SFB, från beslutprocess till assistansanordning Analysera villkor och vidta åtgärder för att minska kostnadsutvecklingen inom Borås Stads assistansanordning Öka rörligheten inom LSS-boenden Strategier: Optimera den fysiska och psykosociala boendemiljön inom respektive grupp- och servicebostad Boendeplanering utifrån brukarens varierade behov i olika faser i livet Samverkan med Lokalförsörjningsnämnden (lokalresursplan) Metod Fortsätta arbetet inom boplaceringsgruppen med att samordna in- och utflyttningar i Borås Stads LSS-boenden Regelbundet följa upp inventering av målgrupp och hemmiljö Ha en pågående dialog med brukarorganisationer och anhöriga/företrädare Vid behov erbjuda omflyttning inom befintliga bostäder Kartlägga behovet av fler träffpunkter 6 Nämndens verksamhet Ekonomiskt sammandrag Tkr Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015:1 Budget 2015:2 Förändring Intäkter Kostnader Buffert Nettokostnader Kommunbidrag Resultat Ackumulerat resultat Nettoinvesteringar 6.2 Nämndens uppgift Funktionshinderverksamheten arbetar med stöd och insatser till enskilda personer som ges enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) eller Socialtjänstlagen (SoL). Personer med stöd enligt LSS har en livslång eller varaktigt funktionsnedsättning. Genom insatserna ska den enskilde tillförsäkras goda levnadsvillkor. Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2015:2 21(36)

24 Insatser enligt SoL ska tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. Funktionshinderverksamheten ska erbjuda rättssäker handläggning med välgrundade och korrekta beslut. Verksamhetens insatser ska ges med god kvalité byggt på brukarens delaktighet och inflytande, ett bra bemötande och med hög kompetens hos medarbetarna. IFO vuxen - Socialpsykiatrin IFO Vuxen utreder behov av vård och stöd för vuxna samt olika former av missbruk. Handläggning av ansökningar sker enligt socialtjänstlagen (SoL) om olika former av behandlingsinsatser samt utredning av anmälningar enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Verksamheten arbetar först och främst med insatser på hemmaplan och erbjuder olika stödinsatser. Socialpsykiatrin bedriver verksamhet för personer med allvarlig psykisk funktionsnedsättning i bostäder med särskild service, korttidsenhet och boendestöd för personer i ordinärt boende. Psykiatrisk hemsjukvård innefattas även i verksamheten. 6.3 Ekonomiska förutsättningar Sociala omsorgsnämndens kommunbidrag uppgår till tkr, efter justering med Teknikgatans nya inriktning. Det motsvarar en generell uppräkning med 2,2 % samt utökning av ram pga volymökningar och ökade hyreskostnader. I ramen finns också ett generellt effektiviseringskrav på 1,25 %. Beräknade kostnadsökningar för 2015 är 2,5 % för personalkostnader och 1,5 % för övriga kostnader. Denna uppräkning innebär att nuvarande nivå kan bibehållas. Sociala omsorgsförvaltningens organisation har ändrats under 2014 i syfte att nå ökad kostnadseffektivitet och verksamhetskvalitet. En gemensam handläggarorganisation har införts och de båda bemanningspoolerna har samordnats. Hälso- och sjukvårdsinsatserna är från och med årsskiftet organiserad i en övergripande enhet; resursenheten. Delar av boendestödet inom LSS (Neuropsykiatriska funktionshinder) har förts över till psykiatrins boendestöd. Dessutom samordnas den interna administrationen. MAS och MAR organiseras i den kommungemensamma verksamheten i stadsdel Öster. De har tillsynsansvar för all hälso- och sjukvård i kommunen förutom inom skolhälsovården (MASS). I stadsdel Öster finns även en funktion som tillsynsansvarig socialtjänst (TÖS) med fokus på socialtjänstens lagrum. Till skillnad från de förstnämnda funktionerna så är TÖS endast riktad till stadsdelsförvaltningarna. Funtionshindersverksamheten har som tillsynsansvarig använt delar av juristfunktionen till uppdraget. Vid en utvärdering genomförd av Stadsdelsförvaltningen Öster framkom att det finns ett stort värde med en samlad organisation för tillsynsärenden gällande kvalitetssäkring, information och dokumentationshantering. Nämnden har därav för avsikt att från och med 2015 överföra medel till den kommungemensamma enheten gällande en samlad funktion med TÖS avseende funktionshindersverksamheten. Individ och familjeomsorgens tillsyn har särskild tillsatt tjänsteman och den funktionen berörs inte utan alla IFO ärenden hanteras fortsatt av Stadsdelsnämnd Väster. Sociala omsorgsnämnden har avsatt en procent av nämndens kommunbidrag i buffert för oförutsedda kostnader vilket motsvarar tkr. Nämnden önskar att det finns centralt avsatta medel (hos kommunstyrelsen) för de kostnader som speciella barnärenden inom Funktionshinderverksamheten och externa placeringar i vårdformen tvång i öppenvård inom IFO Vuxen/Socialpsykiatrin bedöms medföra för Borås Stad. Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2015:2 22(36)

25 6.4 Verksamhet 2015 Tkr Gemensam administration Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015:1 Budget 2015:2 Förändring Intäkt Kostnad Nettokostnad IFO Vuxen Intäkt Kostnad Nettokostnad Vård och omsorg i ordinärt boende Intäkt Kostnad Nettokostnad Vård och omsorg i särskilt boende Intäkt Kostnad Nettokostnad Insatser enl LSS och LASS Intäkt Kostnad Nettokostnad Övrig vård och omsorg för äldre och funktionshindrade Intäkt Kostnad Nettokostnad Buffert Intäkt Kostnad Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Intäkt Kostnad Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2015:2 23(36)

26 Tkr Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015:1 Budget 2015:2 Förändring Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Totalt Intäkt Kostnad Nettokostnad Ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter Förändring i budget 2015:2 jämfört med budget 2015: Gemensam administration Ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter Utvecklingsenhet Nämnden ser ett stort behov av en nämndspecifik utvecklingsenhet för att främja gruppen funktionsnedsatta, socialpsykiatrins verksamhet och till vuxna med behov av stöd. Processtyrning, Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2015:2 24(36)

27 metoder och arbetssätt för uppföljning, utvärdering och analys behöver förstärkas inom såväl ekonomi som verksamhet. Vid omorganisationen av stadsdelarna och övriga nämnder årsskiftet skapades på flera förvaltningar utvecklingsenheter inom de olika verksamhetsområdena. Sociala omsorgsnämndens verksamhetsutveckling skulle till viss del hanteras av Stadsdelsnämnd Öster i frågor som tangerade funktionshindersområdet. Individ och familjeomsorgens utvecklingsenhet är organiserad i Stadsdelnämnd Väster som även har utvecklingsansvar för kost- och måltidsfrågor (kostfrågor omfattar inte Sociala omsorgsnämnden). Inriktningen hos stadsdelarnas utvecklingsenheter är gentemot deras kärnverksamheter vilket leder till att nämdens frågor blir nedprioriterade såväl inom Stadsdelsnämnd Öster som Stadsdelsnämnd Väster. Sociala omsorgsnämnden avser 2015 att inom ram hantera utvecklingsbehoven främst genom konvertering av vissa tjänster och tillsättninig av de vakanser som varit ett anpassningsmedel Administrativt närstöd till varje enhetschef är nödvändigt och fördelas inom ram. Närstödet ska ses som en av förutsättningarna för att utöva chef- och inte minst ledarskap på enheterna IFO Vuxen Ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter Myndighetsutövning IFO Vuxen utreder behov av vård och stöd för vuxna samt olika former av missbruk. Handläggning av ansökningar sker enligt socialtjänstlagen (SoL) om olika former av behandlingsinsatser samt utredning av anmälningar enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Verksamheten arbetar först och främst med insatser på hemmaplan och erbjuder olika stödinsatser. Inom Socialpsykiatrin utreds behov av insatser för personer med en allvarlig psykisk funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Insatser som beviljas är exempelvis bostäder med särskild service, korttidsplats eller boendestöd för personer i ordinärt boende. Psykiatrisk hemsjukvård innefattas även i verksamheten. Kostnader för externa placeringar är fortsatt höga även om de minskat i jämförelse med motsvarande period föregående år. Det är framförallt antalet vårddygn/insats som varit höga men även där ses en förändring. Den stora skillnaden är att antalet vårddygn enligt LVM, sedan hösten 2013 har inga placeringar enligt LVM beslutats. Det pågår ett långsiktigt arbete med att föra över dyrare externa placeringar till mer kostnadseffektiva placeringar där institutionsvård är nödvändig. Förvaltningen försöker även använda familjehem framför Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2015:2 25(36)

28 institutionsvård i större utsträckning, framförallt i svåra ärendena där närhet till psykiatrins öppenvård är viktig. I ökad utsträckning anlitas extern såväl som intern öppenvård som ett komplement till avslutade behandlingar på institution och familjehemsvård. Detta kommer att sänka dygnsmedelkostnaden per placering över tid kring de personer som har behov av den typen av insats. Handläggare arbetar med nya metoder i utredningar enligt LVM, och de har fortsatt lyckats motivera klienterna till frivilliga placeringar och insatser. Kostnader för tvång i öppenvård har under 2014 visat ett underskott motsvarande 2500 tkr, dessa kostnader är svåra att påverka för verksamheten då beslut fattas av annan myndighet. Troligen kvarstår liknande volymer under Inför 2015 är slutsatsen att omfattningen av behov kommer att ligga kvar på liknande nivå som de senaste månaderna. Ett av verksamhetens mål under är att minska inflödet av personer med behov av stöd. Främst gäller det målgruppen unga vuxna där verksamheten behöver utveckla utbudet av förebyggande insatser tillsammans med interna och externa aktörer. Det är viktigt att arbetet med att utveckla hemmaplanslösningar och minska kostnaderna för externa placeringar fortsätter enligt den framtagna handlingsplanen. Arbetet med samverkan internt i kommunen samt externt i regionen behöver också utvecklas ytterligare. Det finns en tendens till att personer som finns inom tvångs- eller slutenvård skrivs ut tidigare och insatserna inom öppenvården är inte alltid tillräckliga vilket kan innebära att personen behöver återremitteras. Ett återkommande problem är bristen på bostäder så kallade sociala boenden, vilket i vissa fall innebär längre placeringar på HVB hem. Insatser Den boendesociala enheten verkställer sociala kontrakt och övergångslägenheter utifrån beslut av IFO/Vuxna /Socialpsykiatrin eller Arbetslivsförvaltningen. Det innebär att i samverkan med kommunala och privata hyresbolag/hyresvärdar anskaffa lägenheter vilket blivit en allt svårare uppgift utifrån bostadssituationen i staden. Det är dels en brist på lägenheter generellt dels en brist på "specialboenden" för de brukare som har andra behov. I något fall kan det i sin tur innebära behov av att köpa en plats. Det fortsatta arbetet enligt konceptet "Bostad först" har kommit igång utifrån den överenskommelse som nämnden har med AB Bostäder. Det vräkningsförebyggande arbetet som samordnas av Sociala omsorgsförvaltningen i samverkan med i första hand Arbetslivsförvaltningen, Barn- och familj och AB Bostäder har som en del i metodutvecklingen börjat arbeta med uppföljningar för att underlätta för de som riskerar hemlöshet att behålla sina kontrakt. Det innebär tätare och mer tidskrävande kontakter med de som riskerar att vräkas, och med de som genom den samverkan som uppföljningarna innebär får behålla sin bostad. Detta arbete är en framgångsfaktor men kräver en volymökning för att kunna fullföljas eftersom antalet ärenden även ökat med 84 stycken. Ovanstående arbetsmodeller tillsammans med öppenvårdsinsatser eller boendestöd möjliggör för människor att i större utsträckning behålla sin bostad, vilket är basen i arbetet för att motverka hemlöshet. Det pågår ett arbete med att utvärdera verksamheten på Natthärbärget Kastanjen. Ett utvecklingsområde är att organisera härbärget så att fler akut hemlösa kan ta del av insatsen. Arbetet med att ta fram förslag till samverkansmöjligheter mellan Borås Stad och idéburna organisationer inom det sociala området har i början av året intensifierats, för att på sikt bl.a. bättre samordna arbetet kring hemlösa Vård och omsorg i ordinärt boende Ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter I den samlade myndighetsutövningen beslutas om insatser inom hemtjänst från stadsdelarna och från externa utförare enligt lagen om valfrihet (LOV), korttidsboende både internt och externt samt Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2015:2 26(36)

29 ledsagning, avlösning och boendestöd från förvaltningens egen verksamhet. Antalet beviljade timmar inom hemtjänst har ökat de senaste månaderna, det finns en viss diskrepans mellan beviljade och utförda timmar, detta bör analyseras ytterligare. För beslut om insatser inom boendestöd har det varit en viss ökning på antalet personer och timmar, inom socialpsykiatri gäller det främst utförda HSL insatser. När det gäller boendestöd så genomfördes en sammanslagning i förvaltningen till ett gemensamt boendestöd under hösten Syftet är att få en bättre kvalité genom att på ett mer flexibelt sätt styra insatserna utifrån behoven. I uppdraget ligger också att ta fram en plan för ett utvidgat boendestöd som ökar möjligheten för personer med en funktionsnedsättning eller missbruk att bo i ordinärt boende. Detta arbete fortsätter under 2015 och effekterna av sammanslagningen förväntas börja ge resultat under året. Ett arbete har påbörjats med att systematiskt följa upp beslutade insatser och nyckeltal inom hela myndighetsutövningen detta för att få en bättre intern kontroll och underlag för kommande prognostiseringar. Brist på tillgång till korttidsplats inom socialpsykiatrin kan innebära framtida behov av köpt extern plats. Utbudet av korttidsplatser i egen verksamhet inom socialpsykiatrin är idag begränsad till fyra platser, dessa är i stort sätt fullbelagda under hela året, en översyn om ytterligare behov av platser behöver göras och ställas i relation till köpt vård externt. Hälso- och sjukvård, habilitering och rehabilitering ska tillgodose personkretsens behov av hälso- och sjukvårdsinsatser inom sitt ansvarsområde. Nämnden har kostnadsansvar för alla personliga hjälpmedel inom LSS och för personer under 65 år inom Borås Stad. Kostnaderna fortsätter att vara höga och verksamheten har de senaste åren visat ett underskott då hjälpmedlen ofta är avancerade och specialiserade. Det pågår ett uppdrag att revidera, uppdatera och modernisera handboken för förskrivning av personliga hjälpmedel med innehållande riktlinjer och produktanvisningar. Remissvar ska lämnas från kommunerna i oktober Målet är att regelverket ska vara tydligt och lättillgängligt och att invånarna i Västra Götaland får jämlik och säker tillgång till hjälpmedel. Revideringen ska ha sin utgångspunkt i förändringar i lagstiftning och föreskrifter. Erfarenhet från nuvarande regelverk har beaktats. Handboken ska stödja förskrivare av personliga hjälpmedel, beslutsfattare, och andra ansvariga. Patientens delaktighet i förskrivningsprocessen ska tydliggöras. Handbokens riktlinjer och produktanvisningar har genomgripande anpassats till International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) Vård och omsorg i särskilt boende Ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter Antalet insatser och beslut om särskilt boende har legat på en konstant nivå under det senaste året. Verksamheten eftersträvar att andra insatser prövas först, som exempelvis boendestöd i ordinärt boende. I dagsläget finns inga lediga boendeplatser i Borås för personer med en psykisk funktionsnedsättning vilket innebär behov av köpt plats, det finns också några externa placeringar sen lång tid tillbaka, för några av dessa planerades möjlighet till boende på nya Teknikgatan men i och med att inriktningen på målgruppen förändras kvarstår dessa placeringar. Antalet köpta särskilda boendeplatser inom funktionshinder har ökat något under 2014, troligen kvarstår liknade volymer under För att bibehålla nivån på antalet platser inom särskilt boende behöver verksamheten utveckla stödet till personer i ordinärt boende. Det vräkningsförebyggande arbetet tillsammans med kvalificerade öppenvårdsinsatser eller boendestöd möjliggör också att människor behåller sin bostad i större utsträckning. På sikt behöver även andra boendeformer utvecklas, som exempel kan nämnas behovet av fler "satellitlägenheter" samt även bättre möjligheter för personer att få tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden i större utsträckning. Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2015:2 27(36)

30 En ny arbetstidsmodell ska införas, enligt beslut i Kommunfullmäktige, i hela Borås Stads vård- och omsorgsverksamhet. Arbetet pågår med att införa utbildning till chefer och medarbetare i bemanningsplanering. Under början av 2015 kommer implementeringen påbörjas i samverkan med fackliga representanter och arbetsplatsombud. Vilka effekter införandet får är i dagsläget svårt att bedöma. Under våren 2015 öppnar det nya boendet på Solosången för personer inom socialpsykiatrin, boendet ersätter nuvarande Badhusgatan. Inom de närmaste åren kommer verksamheten att behöva ytterligare nya boenden; dels för att kunna arbeta än mer hemmaplansinriktat och dels för att flera av dagens boenden har en undermålig standard. Planering tillsammans med Lokalförsörjningsförvaltningen pågår. Det gäller främst boendet på Billdalsgatan där både den fysiska och den sociala miljön i området inte är lämplig för målgruppen. För personer med en psykisk funktionsnedsättning fortsätter arbetet med Socialstyrelsens prestationsbaserade mål som är en del av uppföljningen av överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd riktat inom området psykisk ohälsa. Utifrån resultat och analys har en handlingsplan utarbetats för några utvecklingsområden är bl.a. vidareutveckla boendestödsinsatser, samverkan kring bostäder och sysselsättning, samordning av insatser samt utveckling av brukarmedverkan. En planering för ska visa på en sammanställning över åtgärder för att få en positiv utveckling inom prioriterade områden. Inom området sysselsättning ska analysen göras i samverkan med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. I Närvårdssamverkan, område psykisk ohälsa erbjuds kontinuerligt gemensamma satsningarna på återkommande utbildningar för personal inom socialpsykiatri och IFO Insatser enligt LSS och SFB Ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter Myndighetsutövning enligt LSS är för personer som tillhör lagens personkrets och som har behov av lagens insatser och vars behov inte tillgodoses på annat sätt. De insatser som kan beviljas enligt LSS är personlig assistans, boende med särskilt stöd och service för vuxna, samt för barn och ungdomar, daglig verksamhet, kontaktperson, avlösarservice, ledsagarservice, korttidsvistelse samt korttidstillsyn för skolungdomar. Vad gäller personlig assistans är kommunen ansvarig för kostnaden när de grundläggande behoven uppgår till högst 20 timmar per vecka. Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov mer än 20 timmar per vecka har rätt att få assistansersättning enligt Socialförsäkringsbalken (SFB) från Försäkringskassan (FK) men kommunen har kostnaden för 20 timmar per vecka. Antalet personer med insatsen personlig assistans enligt LSS har under en tid varit relativt konstant, det som ökat är antalet beviljade timmar/person, totalt har den genomsnittliga nivån per månad ökat med ca timmar jämfört med föregående år. Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2015:2 28(36)

31 Inom daglig verksamhet tillämpas sedan juni 2010 Lagen om valfrihetssystem (LOV) för daglig verksamhet inom LSS. Brukaren har möjlighet att välja utförare. Villkoren för privata utförare är de samma som för kommunens utförare inom Arbetslivsförvaltningen. Ersättningssystemet bygger på deltagarnas behov av omvårdnad, personalstöd och närvaro, hel eller deltid. Det finns 1-6 nivåer samt en nivå 6+ för brukare med exceptionella behov av personalstöd. Antal personer med beslut om daglig verksamhet har den senaste tiden varit relativt konstant. Inför 2015 ser vi dock ett ökat behov av insatser, för att bättre säkerställa framtida volymer kommer samarbetet med gymnasiesärskolan att intensifieras. På grund av förändrad lagstiftning inom skolområdet har antalet elever med LSS- tillhörighet som ansöker om skolgång och elevhemsboende i annan kommun tidigare ökat. Som mest har antalet varit 18 externa elevhemsplatser, i november 2014 är antalet 14 platser. Utbildningsförvaltningen planerar ett nytt utbildningsalternativ i Borås från höstterminen 2014, vilket borde minska antalet elevhemsansökningar. Eleverna studerar tre eller fyra år och förvaltningens kostnader kommer successivt att plana ut och minska. Tendensen är att behoven av framtida insatser fortsätter att öka, det gäller även på nationell nivå. I Socialstyrelsens lägesrapport 2014 beskrivs bl.a. att socialtjänstens stöd till personer med en funktionsnedsättning fortsätter att öka i omfattning. Jämförelse görs exempelvis för insatser enligt LSS som haft en 6 % ökning från 2008 till 2012, främst gäller det bostad med särskild service och daglig verksamhet. För att kunna planera för framtida behov behöver verksamheten tillsammans med såväl interna som externa aktörer vidareutveckla former för samverkan. Insatser ska exempelvis i möjligaste mån kunna erbjudas på hemmaplan. Målgruppen idag har också andra krav på inriktning av verksamhet eller olika former av boendelösningar. Boendesektionen - Boende med särskilt stöd och service Personer som omfattas av LSS ges rätt till en av kommunens anvisad enligt 9:9 bostad med särskild service för vuxna. En bostad kan vara utformad på olika sätt men tre huvudformer kan urskiljas: Gruppbostad, servicebostad och annan särskilt anpassad bostad. Gruppbostad och servicebostad är att betrakta som bostäder med särskild service vilket inte gäller boende-formen annan särskild anpassad bostad. För samtliga boendeformer gäller att bostaden skall vara fullvärdig, att den är den enskildes privata och permanenta hem och att den inte skall ha en institutionell prägel. Inom boendesektionen ingår 33 enheter varav 26 är gruppbostäder och sju servicebostäder samt en träffpunkt för personer som inte har daglig verksamhet. År 2015 saknar 76 lägenheter standard enligt de generella byggbestämmelser som gäller för bostäder i allmänhet som också ska gälla för en bostad med särskild service (Boverkets byggregler, BBR, 3:22, 3:221-3:223). Målet är att alla personer i Borås Stad skall ha ett fullvärdigt boende. I bostad med särskild service enligt LSS skall omvårdnaden ges utifrån individuella behov och önskemål, med syfte att tillförsäkra den enskilde goda levnadsvillkor. Antal verkställda beslut om boende med särskilt service för vuxna personer är 315. Besluten verkställs antingen inom Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2015:2 29(36)

32 Funktionshinderverksamhetens boendesektion eller i de 14 enheter som drivs av två privata företag, Nytida AB och Attendo Care AB. Båda entreprenadavtalen är förlängda enligt beslut i nämnden till Personer inom funktionshindersverksamheten befinner sig likt som övriga invånare i Borås Stad i ett generationsskifte där samhällets utveckling lett till en ny generation ungdomar med utvecklingsstörning, med nya behov som kräver nya tankesätt. Under 2012 gjordes en genomlysning av åldersstrukturen inom boendesektionen och på de enheter som drivs genom entreprenad för att få en överblick hur de individuella behoven ser ut för den enskilde. Utredningen visade att de personer som idag bor gruppbostad ofta är mycket äldre än de unga vuxna som står i kö för att få en lägenhet. Uppföljning våren 2014 visar att den utvecklingen fortsätter och det blir allt svårare att erbjuda lägenheter till de personer som idag står i kö, då våra hyresgäster blir äldre och äldre och de befintliga lägenheterna inte blir lediga i samma takt som tidigare. Personer med funktionsnedsättning har idag en förväntad levnadsålder som kraftigt ökat jämfört med tidigare generationer. Livet för dessa personer inrymmer livsfaser som tidigare saknats eller varit mycket korta. En dramatisk utveckling har skett när det gäller medellivslängden för personer med Downs syndrom; 1929 var medellivslängden för en person med Downs syndrom 9 år, idag är den runt 60 år och de senaste 20 åren har medellivslängden ökat kontinuerligt. Personer med utvecklingsstörning lever allt längre. Det gör att funktionshinderverksamheten måste förbereda sig på att allt fler personer kommer att utveckla en demenssjukdom vilket innebär ett behov av ökad tillsyn, mer resurser i form av HSL-insatser och palliativ vård samt medarbetare med mer riktad kompetens. Det finns stort behov av äldreboende som är anpassat mot äldre med utvecklingsstörning och som har en åldersrelaterad problematik eller för tidigt åldrande med en demensdiagnos. I januari 2013 var 66 personer som bor på olika grupp- och servicebostäder i Borås Stad mellan år. Boendeplaneringen är därmed mer komplicerad då det idag heller inte finns någon större omflyttning inom befintliga bostäder t.ex. från gruppbostad till servicebostad eller till något anpassat äldreboende inom LSS. De unga riskerar att hamna i vad som i praktiken är ett äldreboende istället för att få ett boende som passar åldersmässigt. Kvarboendeprincipen som innebär att man ska ges förutsättningar att bo kvar i det egna hemmet kan skapa både möjligheter samt begränsningar och dess inriktning att bevara förhållanden som de ser ut kan både uppfattas positivt och negativt. Att omfördela resurser för att möta personens behov där han eller hon bor eller att erbjuda personen att flytta dit resurserna finns och är anpassade till just den gruppbostaden är en diskussion som inte alltid är enkel för verksamheten att hantera. Den enskilde eller hens företrädare har alltid rätt att tacka nej till ett erbjudande till omflyttning inom befintliga bostäder. I januari 2014 var det 40 personer, inklusive förhandsbesked, som lämnat in intresseanmälan för önskemål om en lägenhet och 11 personer har beslut som ej är verkställda av olika orsaker. Sammanlagt är det 51 personer som är i behov av en bostad inom de närmaste fem åren där övervägande andel är födda på 90-talet. Det finns även en tendens att förhandsbesked från andra kommuner ökar och framförallt från mindre kommuner. Orsaken kan vara flera, tex att personen vill flytta till Borås Stad, att mindre kommuner inte har underlag för att bygga fler gruppbostäder, ytterligare en annan är att hyran i Borås Stad är lägre i förhållande till andra kommuner. Som exempel för 2014 kan nämnas Gislaved, Jönköping och Halmstad en hyresnivå på kr/mån högre än Borås Stad. Våren 2014 startade nybyggnation av en gruppbostad med fem lägenheter på Kadriljgatan med inflyttning våren Hyresgästerna är unga personer med stora fysiska funktionsnedsättningar, två personer flyttar inom sektionen och tre flyttar direkt hemifrån. Teknikgatan Sociala omsorgsnämnden beslutade i december månad 2014 att hos Kommunstyrelsen begära en ändring av bostadsinriktning från SoL boende till LSS boende gällande Teknikgatan. Syftet var att ändra målgruppen från personer med komplexa behov till personer med funktionsnedsättning. Boendet stod klart våren 2014 men planerad inflyttning har fått skjutas framåt i tiden då nämnden haft stora anpassningsbehov för att nå budgetbalans och således inte haft driftmedel att kunna starta under För den tilltänkta målgruppen finns ingen kö då boendeplaceringar för de berörda brukarna är Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2015:2 30(36)

33 tillgodosedda men för de flesta i annan kommun. Boendesamordnaren LSS tillhörande Stadsdelsförvaltningen Öster och Sociala omsorgsförvaltningens funktionshinderverksamhet har efter besök på Teknikgatan bedömt att utformning av lägenheter och gemensamhetsutrymmen skulle passa en yngre målgrupp med funktionsnedsättning och deras behov. Efter beslut av KF kommer sex personer i åldern som har ej verkställda beslut enligt LSS erbjudas lägenhet på Teknikgatan med inflyttning under våren Boendesektionen - Korttidsverksamhet Korttidsvistelse utanför det egna hemmet är till för att ge den enskilde möjlighet till rekreation och miljöombyte eller för att ge anhöriga tillfälle till avlösning. Inom Funktionshinderverksamheten finns fyra korttidshem för barn, ungdomar och vuxna, lägerverksamhet för barn och ungdomar under 21 år samt stödfamiljer. Korttidsboende är ett boende men inte en bostad enligt plan- och bygglagstiftningen eller lagen om bostadsanpassningsbidrag. Därför omfattas inte korttidsboenden av Boverkets byggregler. Det innebär att det inte kan ställas specifika krav på bostadens utformning. Kravet på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga gäller för bostäder, arbetslokaler och lokaler dit allmänheten har tillträde. Detta krav gäller således i korttidsboenden eftersom dessa är arbetsplatser. En genomlysning av hela korttidsverksamheten ska påbörjas under hösten 2014 för att kvalitetssäkra verksamheten utifrån korttidsgästernas behov, medarbetarnas kompetens, arbetsmiljö och lokalernas utformning. Arbetet beräknas pågå under hela Om brukarens behov inte kan tillgodoses inom den egna verksamheten köps korttidsvistelse externt. I juni 2014 hade 127 personer beslut om korttidsvistelse enligt LSS. Boendesektionen - Verksamhetsutveckling Arbetet med att öka den pedagogiska kompetensen inom boendesektionen pågår fortfarande då behovet är stort. En utbildningssatsning för medarbetare inom servicebostäder i förhållningssätt baserat på kognitiva och beteendeinriktade teorier (KBT) påbörjades 2014 och kommer att fortsätta Personalens möjlighet att utbilda sig till diplomerad beröringspedagog är en unik satsning som funktionshinderverksamheten i Borås Stad fortsatt vill satsa på. Satsningen har pågått sedan 2011 och utbildningen ger en ökad livskvalitet och ett ökat välbefinnande för brukarna. Den bidrar även till att skapa trygghet, tillit och en god relation i mötet mellan brukare och medarbetare. Nämndens kvalitetssatsning inom kostområdet fortsätter under 2015 med fokus på att introducera det pedagogiska hjälpmedlet Matglad-appen till de personer som vill och har förmågan att lära sig att använda den, både inom service- och gruppbostäderna. Förvaltningens kostpedagog ingår även i ett nystartat nationellt nätverk inom kost som är direkt riktat mot funktionshinderområdet. 1 oktober 2014 startar åtta enheter med den nya arbetstidsmodellen och för de övriga enheterna kommer införandet att ske succesivt. Planeringen är att samtliga 40 enheter inkl korttiden ska vara klara under våren Områdeschef, ekonom och personalsekreterare kommer under införandet ha gemensamma täta uppföljningar med enhetscheferna för att möta de eventuella ekonomiska konsekvenserna som ny schemaläggning samt borttagandet av de delade turerna kan innebära Övrig vård och omsorg för äldre och funktionshindrade Ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter Inom denna verksamhet köper nämnden sysselsättning av Arbetslivsförvaltningen för personer inom socialpsykiatrin. Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2015:2 31(36)

34 7 Verksamhetsmått 7.1 Individ- och familjeomsorg för vuxna Heldygnsvård Verksamhetsmått Utfall 2013 Budget 2014 Budget 2015 Antal placerade personer med heldygnsvård Vårddygn per placerad Kostnad per vårddygn Öppenvård Verksamhetsmått Utfall 2013 Budget 2014 Budget 2015 Antal personer som är föremål för individuellt behovsprövade öppna insatser Genomsnittlig kostnad per person i individuellt behovsprövade öppna insatser Bistånd som avser boende Verksamhetsmått Utfall 2013 Budget 2014 Budget 2015 Antalet personer som under året bott i kategoriboenden Genomsnittlig kostnad per person som bott i kategoriboende Antal boende i övergångslägenhet Verksamhet för vuxna Verksamhetsmått Utfall 2013 Budget 2014 Budget 2015 Antal aktualiserade personer år Andel aktualiserade av totala antalet åringar (%) 1,6 1,7 1,7 7.2 Socialpsykiatri Verksamhetsmått Utfall 2013 Budget 2014 Budget 2015 Antal personer med insatser inom psykiatrin enl LSS, 0-64 år Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2015:2 32(36)

35 Verksamhetsmått Utfall 2013 Budget 2014 Budget 2015 Andel personer med insatser inom psykiatrin, SoL och LSS, av invånare 0-64 år (%) 0,29 0,28 0,28 Antal platser särskilt boende (Psykiatri) Antal psykiskt funktionshindrade i övergångsbostad Externt köpta platser för psykiskt funktionshindrade Socialpsykiatri övergripande Verksamhetsmått Utfall 2013 Budget 2014 Budget 2015 Antal personer med insatser inom psykiatrin SoL Insatser i ordinärt boende Verksamhetsmått Utfall 2013 Budget 2014 Budget 2015 Antal psykiskt funktionshindrade med hemtjänst i ordinärt boende Egen organisation Verksamhetsmått Utfall 2013 Budget 2014 Budget 2015 Andel personer som har heltidsanställningar Funktionshinderverksamhet SOL-verksamhet Insatser i ordinärt boende Verksamhetsmått Utfall 2013 Budget 2014 Budget 2015 Antal personer med hemtjänst Antal personer med matdristribution Antal personer med sjuksköterskeinsatser Antal personer med rehabinsatser Bruttokostnad per brukare för sjuksköterskeinsatser Bruttokostnad per brukare för rehabinsatser Antal brukare med hemtjänst under 65 år SoL (Historik) Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2015:2 33(36)

36 7.4.2 SOL-verksamhet Särskilda boendeformer Verksamhetsmått Utfall 2013 Budget 2014 Budget 2015 Antal placerade i Särskilda boendeformer med hemtjänst enligt SOL Antal placerade i Särskilt boende med heldygnsomsorg Köpta platser på särskilt boende med heldygnsomsorg SOL-verksamhet Korttid Verksamhetsmått Utfall 2013 Budget 2014 Budget 2015 Antal dygn med korttidsvård Antal personer med korttidsvård Antal dygn per person med korttidsvård SOL-verksamhet Övrigt Verksamhetsmått Utfall 2013 Budget 2014 Budget 2015 Antal personer med trygghetslarm Antal personer med hemvårdsbidrag LSS-verksamhet Verksamhetsmått Utfall 2013 Budget 2014 Budget 2015 Antal personer med LSS-beslut/handläggning Antal ej verkställda beslut, enl Socialstyrelsens definition 79 Andelen habiliteringspersonal (ej personliga assistenter) med utbildning för verksamhetsområdet Andelen personliga assistenter med utbildning för verksamhetsområdet LSS-verksamhet Daglig verksamhet Verksamhetsmått Utfall 2013 Budget 2014 Budget 2015 Antal personer med beslut om daglig verksamhet Kostnader per brukare med daglig verksamhet Antal externt köpta platser, daglig verksamhet Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2015:2 34(36)

37 7.4.7 LSS-verksamhet Korttidsvistelse Verksamhetsmått Utfall 2013 Budget 2014 Budget 2015 Antal personer med beslut om korttidsvistelse LSS, Snitt under året Kostnader per person med korttidsvistelse LSS-verksamhet Personlig assistans Verksamhetsmått Utfall 2013 Budget 2014 Budget 2015 Antal personer med personlig assistans enligt LSS och SFB varav LSS varav SFB Kostnad per person med personlig assistans enligt LSS och SFB LSS-verksamhet Bostäder med särskild service Verksamhetsmått Utfall 2013 Budget 2014 Budget 2015 Antalet personer med verkställda beslut om boende under året Antalet LSS-boenden (lgh) vuxna Antal externt köpta platser boende Kostnad per brukare med boende Investeringar Projekt Total utgift Utgift tom 2014 Budget 2015 Solosången 450 Dammsvedjan (ers Billdalsgatan) 450 Kadriljgatan/Samba 450 Plan 2016 Ers Tårpilsgatan 450 Ers Kaptensgatan 450 Kv Vulcanus Teknikgatan 450 Plan 2017 Summa Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2015:2 35(36)

38 Investeringarna avser inventarier till nybyggda boenden och kontorslokaler. Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2015:2 36(36)

39 DB1 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget Intäkter Internt sålda platser Externt sålda platser Statsbidrag Övr avgifter o ersättn SUMMA INTÄKTER Kostnader Personalkostnader därav pers.utveckling Lokal- och markhyror Internt köpta platser Externt köpta platser Material o övr tjänster Inventarier Bidrag Kapitalkostnader SUMMA KOSTNADER RESULTAT Kommunbidrag RESULTAT EFTER KOMMUNBIDRAG

40 DB2 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden <vht2> Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget Intäkter Internt sålda platser Externt sålda platser Statsbidrag Övr avgifter o ersättn SUMMA INTÄKTER Kostnader Personalkostnader därav pers.utveckling Lokal- och markhyror Internt köpta platser Externt köpta platser Material o övr tjänster Inventarier Bidrag Kapitalkostnader SUMMA KOSTNADER RESULTAT

41 DB2 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 03 Allmän kommunadministration Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget Intäkter Statsbidrag Övr avgifter o ersättn SUMMA INTÄKTER Kostnader Personalkostnader därav pers.utveckling Lokal- och markhyror Material o övr tjänster SUMMA KOSTNADER RESULTAT

42 DB2 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 11 Nämnd- och styrelseverksamhet Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget Intäkter Kostnader Personalkostnader därav pers.utveckling Lokal- och markhyror Material o övr tjänster SUMMA KOSTNADER RESULTAT

43 DB2 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 73 Allmän IFO-verksamhet Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget Intäkter Statsbidrag Övr avgifter o ersättn SUMMA INTÄKTER Kostnader Personalkostnader därav pers.utveckling Lokal- och markhyror Internt köpta platser Material o övr tjänster SUMMA KOSTNADER RESULTAT

44 DB2 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 75 Vård av vuxna Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget Intäkter Statsbidrag Övr avgifter o ersättn SUMMA INTÄKTER Kostnader Personalkostnader därav pers.utveckling Lokal- och markhyror Externt köpta platser Material o övr tjänster Inventarier SUMMA KOSTNADER RESULTAT

45 DB2 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 76 Vård och omsorg i ordinärt boende Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget Intäkter Internt sålda platser Statsbidrag Övr avgifter o ersättn SUMMA INTÄKTER Kostnader Personalkostnader därav pers.utveckling Lokal- och markhyror Internt köpta platser Externt köpta platser Material o övr tjänster Bidrag SUMMA KOSTNADER RESULTAT

46 DB2 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 77 Vård o omsorg i särskilt boende med o utan helinac Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget Intäkter Statsbidrag Övr avgifter o ersättn SUMMA INTÄKTER Kostnader Personalkostnader därav pers.utveckling Lokal- och markhyror Internt köpta platser Externt köpta platser Material o övr tjänster Inventarier Kapitalkostnader SUMMA KOSTNADER RESULTAT

47 DB2 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 78 Insatser enl LSS och LASS Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget Intäkter Internt sålda platser Externt sålda platser Statsbidrag Övr avgifter o ersättn SUMMA INTÄKTER Kostnader Personalkostnader därav pers.utveckling Lokal- och markhyror Internt köpta platser Externt köpta platser Material o övr tjänster Inventarier Bidrag Kapitalkostnader SUMMA KOSTNADER RESULTAT

48 DB2 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 79 Övrig vård o omsorg för äldre o funktionshindrade Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget Intäkter Övr avgifter o ersättn SUMMA INTÄKTER Kostnader Personalkostnader därav pers.utveckling Lokal- och markhyror Internt köpta platser Material o övr tjänster SUMMA KOSTNADER RESULTAT

49 DB2 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 99 Förändring av eget kapital Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget Intäkter Kostnader Material o övr tjänster SUMMA KOSTNADER RESULTAT

50 DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden <vht3> Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget Intäkter Statsbidrag Övr avgifter o ersättn SUMMA INTÄKTER Kostnader Personalkostnader därav pers.utveckling Lokal- och markhyror Material o övr tjänster Inventarier Bidrag Kapitalkostnader SUMMA KOSTNADER RESULTAT

51 DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 033 Kommundelsadministration Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget Intäkter Statsbidrag Övr avgifter o ersättn SUMMA INTÄKTER Kostnader Personalkostnader därav pers.utveckling Lokal- och markhyror Material o övr tjänster SUMMA KOSTNADER RESULTAT

52 DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 113 Social omsorgsnämnd Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget Intäkter Kostnader Personalkostnader därav pers.utveckling Lokal- och markhyror Material o övr tjänster SUMMA KOSTNADER RESULTAT

53 DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 731 Övergripande IFO-administration Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget Intäkter Statsbidrag Övr avgifter o ersättn SUMMA INTÄKTER Kostnader Personalkostnader därav pers.utveckling Lokal- och markhyror Material o övr tjänster SUMMA KOSTNADER RESULTAT

54 DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 752 Institutionsvård för vuxna missbrukare Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget Intäkter Övr avgifter o ersättn SUMMA INTÄKTER Kostnader Material o övr tjänster SUMMA KOSTNADER RESULTAT

55 DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 753 Familjehemsvård för vuxna missbrukare Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget Intäkter Övr avgifter o ersättn SUMMA INTÄKTER Kostnader Material o övr tjänster SUMMA KOSTNADER RESULTAT

56 DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 755 Bistånd som avser boende Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget Intäkter Statsbidrag Övr avgifter o ersättn SUMMA INTÄKTER Kostnader Personalkostnader därav pers.utveckling Lokal- och markhyror Material o övr tjänster Inventarier SUMMA KOSTNADER RESULTAT

57 DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 756 Individuellt behovsprövad öppen vård Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget Intäkter Övr avgifter o ersättn SUMMA INTÄKTER Kostnader Personalkostnader Lokal- och markhyror Material o övr tjänster SUMMA KOSTNADER RESULTAT

58 DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 757 Övriga öppna insatser (ej ind. behovsprövat) Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget Intäkter Statsbidrag SUMMA INTÄKTER Kostnader Personalkostnader därav pers.utveckling Lokal- och markhyror Material o övr tjänster SUMMA KOSTNADER RESULTAT

59 DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 761 Administration, vård o omsorg ord boende Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget Intäkter Övr avgifter o ersättn SUMMA INTÄKTER Kostnader Personalkostnader därav pers.utveckling Lokal- och markhyror Material o övr tjänster SUMMA KOSTNADER RESULTAT

60 DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 762 Hemtjänst, ord boende Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget Intäkter Statsbidrag Övr avgifter o ersättn SUMMA INTÄKTER Kostnader Personalkostnader därav pers.utveckling Lokal- och markhyror Material o övr tjänster SUMMA KOSTNADER RESULTAT

61 DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 763 Hemsjukvård, ord boende Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget Intäkter Övr avgifter o ersättn SUMMA INTÄKTER Kostnader Personalkostnader därav pers.utveckling Lokal- och markhyror Material o övr tjänster SUMMA KOSTNADER RESULTAT

62 DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 764 Hemvårdsbidrag Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget Intäkter Kostnader Bidrag SUMMA KOSTNADER RESULTAT

63 DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 768 Korttidsvård, färdigbehandlade patienter Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget Intäkter Övr avgifter o ersättn SUMMA INTÄKTER Kostnader Lokal- och markhyror Material o övr tjänster SUMMA KOSTNADER RESULTAT

64 DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 771 Administration, vård o omsorg sä boende Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget Intäkter Statsbidrag Övr avgifter o ersättn SUMMA INTÄKTER Kostnader Personalkostnader därav pers.utveckling Lokal- och markhyror Material o övr tjänster SUMMA KOSTNADER RESULTAT

65 DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 773 Hemtjänst, sä boende med hemtj.insatser Belopp i kkr Intäkter Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget Kostnader Material o övr tjänster SUMMA KOSTNADER RESULTAT

66 DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 775 Hemtjänst/hemsjukvård psykiskt funktionshindrade Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget Intäkter Statsbidrag Övr avgifter o ersättn SUMMA INTÄKTER Kostnader Personalkostnader därav pers.utveckling Lokal- och markhyror Material o övr tjänster Kapitalkostnader SUMMA KOSTNADER RESULTAT

67 DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 776 Särskilda boendeformer, helinackordering Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget Intäkter Övr avgifter o ersättn SUMMA INTÄKTER Kostnader Material o övr tjänster SUMMA KOSTNADER RESULTAT

68 DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 777 Särskilda boendeformer, psyk funktionshindrade Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget Intäkter Statsbidrag Övr avgifter o ersättn SUMMA INTÄKTER Kostnader Personalkostnader därav pers.utveckling Lokal- och markhyror Material o övr tjänster Inventarier SUMMA KOSTNADER RESULTAT

69 DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 781 Administration, LSS o LASS Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget Intäkter Övr avgifter o ersättn SUMMA INTÄKTER Kostnader Personalkostnader därav pers.utveckling Lokal- och markhyror Material o övr tjänster SUMMA KOSTNADER RESULTAT

70 DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 782 Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget Intäkter Övr avgifter o ersättn SUMMA INTÄKTER Kostnader Material o övr tjänster SUMMA KOSTNADER RESULTAT

71 DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 783 Personlig assistent Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget Intäkter Statsbidrag Övr avgifter o ersättn SUMMA INTÄKTER Kostnader Personalkostnader därav pers.utveckling Lokal- och markhyror Material o övr tjänster SUMMA KOSTNADER RESULTAT

72 DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 784 Övrig stödverksamhet Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget Intäkter Övr avgifter o ersättn SUMMA INTÄKTER Kostnader Personalkostnader därav pers.utveckling Material o övr tjänster SUMMA KOSTNADER RESULTAT

73 DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 785 Daglig verksamhet för funktionshindrade Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget Intäkter Statsbidrag Övr avgifter o ersättn SUMMA INTÄKTER Kostnader Personalkostnader Lokal- och markhyror Material o övr tjänster Bidrag SUMMA KOSTNADER RESULTAT

74 DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 786 Boende med särskilt stöd och service Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget Intäkter Statsbidrag Övr avgifter o ersättn SUMMA INTÄKTER Kostnader Personalkostnader därav pers.utveckling Lokal- och markhyror Material o övr tjänster Inventarier Kapitalkostnader SUMMA KOSTNADER RESULTAT

75 DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 787 Familjehem, LSS o LASS Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget Intäkter Kostnader Personalkostnader Material o övr tjänster SUMMA KOSTNADER RESULTAT

76 DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 788 Korttidsvistelse Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget Intäkter Statsbidrag Övr avgifter o ersättn SUMMA INTÄKTER Kostnader Personalkostnader därav pers.utveckling Lokal- och markhyror Material o övr tjänster Bidrag SUMMA KOSTNADER RESULTAT

77 DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 789 Bidrag funktionshindrade Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget Intäkter Kostnader Bidrag SUMMA KOSTNADER RESULTAT

78 DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 795 Dagcenterverksamhet, äldre o handikappomsorg Belopp i kkr Intäkter Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget Kostnader Lokal- och markhyror Material o övr tjänster SUMMA KOSTNADER RESULTAT

79 DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 798 Övrig stödverksamhet Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget Intäkter Övr avgifter o ersättn SUMMA INTÄKTER Kostnader Personalkostnader Lokal- och markhyror Material o övr tjänster SUMMA KOSTNADER RESULTAT

80 DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 998 Dummy-vht buffert Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget Intäkter Kostnader Material o övr tjänster SUMMA KOSTNADER RESULTAT

81 BESLUT Datum Diarienummer 2014/SON0151 Sida 1(1) Handläggare Vanja Myrén Motion angående möjligheten att inrätta informations och utbildningskvällar för hemlösa på härbärget Kastanjen, Nämndens beslut Sociala omsorgsnämnden tillstyrker remissen. Nämndens yttrande i sammanfattning Sociala omsorgsnämnden ser trots de goda intentionerna i motionen inga möjligheter för Kastanjens personal att delta i några insatser utöver sina nuvarande uppdrag men tillstyrker remissen utifrån en positiv syn på behovet av information och utbildning för hemlösa. Nämndens yttrande i sin helhet I motionen efterfrågas en utredning av Sociala omsorgsnämnden hur utbildnings-och informationskvällar skulle kunna ske på bästa sätt på härbärget Kastanjen. Om den befintliga personalen på härbärget ihop med frivilliga insatser och ideella organisationer kan hitta en form att bistå med detta. Utbildningsinsatserna skulle bidra till att bryta destruktiva mönster och utanförskap. Trots de goda intentionerna ser Sociala omsorgsnämnden att det måste finnas andra vägar att uppnå dessa mål än att använda Kastanjens personal, eftersom det där inte finns några resurser utöver härbärgets nuvarande uppdrag. Det finns redan idag en struktur för samhällsinformation inom de frivilliga organisationerna och de ekumeniska samfunden som skulle kunna utvecklas med stöd från kommunen exempelvis genom föreningsbidrag. SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Yvonne Persson Ordförande Annika Andersson Förvaltningschef

82 Till Borås Stads kommunfullmäktige Motion angående möjligheten att inrätta informations- och utbildningskvällar för hemlösa på härberget Kastanjen. Borås stad har sedan november 2013 ett Härbärge för hemlösa. Härbärget Kastanjen har använts och varit fullbelagt i princip ända sedan start. Behovet av någonstans att sova är stort och som världen ser ut just nu och med EU:s öppna gränser har också många av stadens tiggare tagit sin tillflykt hit på nätterna. Att ingen skall behöva sova ute under bar himmel mot sin vilja, i vår stad, är en självklarthet och att ingen heller på grund av detta skall frysa ihjäl är grundläggande. Därför är vi glad över stadens härbärge och hoppas att de 16 sängplatserna t.om. kan bli ännu några fler. Men vi ser också att detta är något som i dagsläget bara handlar om överlevnad och mönster av utanförskap bibehålls. Vi skulle därför vilja bidra till att bryta destruktiva mönster. Många av de som sover på vårt härbärge har låg utbildningsnivå och många av tiggarna har mycket lite kunskap om vårt samhälle, hur man hanterar en hushållsekonomi, planerar sin kost, hur utbildningsväsendet fungerar, familjeplanering med mera, med mera. Vi skulle därför vilja att kommunen erbjuder någon form av utbildningskvällar på härbärget. Vi skulle vilja se att Sociala omsorgsnämnden utreder hur detta bäst kan ske. Om den befintliga personalen på härbärget ihop med frivillig insatser och idéella organisationer kan hitta en form att bistå med detta. Jag föreslår därför att Borås kommunfullmäktige ger Sociala omsorgsnämnden i uppdrag: att utveckla Borås stads härbärge och hitta en form som kan erbjuda informations- och utbildningskvällar för ökad livskunskap som en hjälp att bryta utanförskap. Kerstin Koivisto för Boråsvalet

83 BESLUT Diarienummer 2014/SON0150 Sida 1(1) Projektledare Lena Hedberg Kommunstyrelsen Remissvar på motion om tillgänglighet för personer med permobil Nämndens beslut Sociala omsorgsnämnden beslutar att tillstyrka motionen i sin helhet. Nämndens yttrande Motionsställaren har blivit uppmärksammad på att det saknas tillgänglighetsanpassad toalett för personer med permobil i Borås centrum. Detta framkom också vid Sociala omsorgsnämndens medborgardialog i november. Behovet av en större anpassad toalett i Borås centrum har också lyfts fram som ett förbättringsförslag vid de brukarmöten och föreningsbesök som arbetsgruppen för kvalitet i Funktionshinderverksamheten inom projektet Ett gott liv var dag genomfört under hösten De befintliga tillgänglighetsanpassade toaletterna är enligt brukarna inte tillräckligt stora för att en person i permobil eller i en större rullstol ska kunna använda toaletten. Sociala omsorgsnämnden delar motionsställarens uppfattning att tillgängligheten i Borås centrum behöver förbättras genom en centralt placerad tillgänglighetsanpassad toalett med tillräckligt stora utrymmen så att den kan användas av personer med permobil och stora rullstolar. Ev reservation/protokollsanteckning/särskilt yttrande SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Yvonne Persson Ordförande Annika Andersson Förvaltningschef

84 Ämne: Motion om tillgänglighet för personer med permobil Motion om tillgänglighet för personer med permobil. Under en valrörelse blir man ofta uppmärksammad på bristande tillgänglighet för funktionshindrade. Så skedde även idag då en man med permobil frågade mig var det finns en toalett tillgänglig för en permobilburen? Jag hade inget svar på frågan och blev upplyst om att det inte finns någon offentlig och tillgänglig toalett för permobilburna i centrum. Med anledning av ovanstående föreslår jag: - att kommunen tar problemet på allvar och löser bristen på tillgängliga toaletter för permobilburna i centrum. Borås den 12 september 2014 Lennart Andreasson ( V )

85

86 BESLUT Diarienummer 2014/SON0149 Sida 1(1) Projektledare Lena Hedberg Kommunstyrelsen Remissvar på Motion om handikappanpassade toaletter vid Pickesjön och Vänga Mosse Nämndens beslut Sociala omsorgsnämnden beslutar att tillstyrka motionen i sin helhet. Nämndens yttrande Borås Stad har anpassat vissa naturreservat, badplatser och fritidsområden med parkering, spångar, sittplatser och rastplatser för att göra områdena tillgängliga för personer med rörelsehinder. Vid badplatsen Pickesjön och naturreservatet Vänga Mosse brister tillgänglighetsanpassningen då det saknas toaletter för personer med rullstol. Motionsställaren föreslår att anpassade toaletter anläggs vid Pickesjön och Vänga Mosse. Sociala omsorgsnämnden delar motionsställarens uppfattning att tillgängligheten vid Pickesjön och Vänga Mosses bör kompletteras med toaletter som är anpassade för personer med rullstol. Ev reservation/protokollsanteckning/särskilt yttrande SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Yvonne Persson Ordförande Annika Andersson Förvaltningschef

87 Motion om handikappanpassade toaletter vid Pickesjön och Vänga Mosse. Borås Stad har en fantastisk natur in på knutarna. Det har även lagts ner mycket arbete för att tillgänglighetsanpassa vissa stränder och naturreservat. Bland annat har Pickesjön och Vänga Mosse gjorts tillgängliga även för dem som är rullstolsburna, det gäller dock enbart under förutsättning att nöden inte tränger sig på. Det saknas nämligen tillgång till toaletter för rullstolsbundna på båda dessa platser. För dem som har lyckan att stå på benen finns det gott om buskar att smita bakom när nöden tränger på, den möjligheten har dock inte de som är rullstolsburna. För att öka komforten även för de rullstolsburna föreslår jag att vi anlägger handikappanpassade toaletter vid Pickesjön och Vänga Mosse. Enligt uppgift finns det enklare mulltoaletter som lämpar sig väl för ändamålet. Med anledning av ovanstående föreslår jag: - att handikappanpassade toaletter för rullstolsbundna anläggs vid Pickesjön och Vänga Mosse. Borås den 24 september 2014 Lennart Andreasson ( V )

88

89 BESLUT Datum Diarienummer 2014/SON 0132 Sida 1(1) Ett gott liv var dag Nämndens beslut Sociala omsorgsnämnden beslutar att de politiker från nämnden som ska finnas med i den politiska styrgruppen är ordförande Yvonne Persson med 1:e vice ordförande Wiwi Rosvall och 2:e vice ordförande GunBritt Johansson som ersättare. Nämndens yttrande i sin helhet Ett gott liv var dag är ett projekt i Borås Stad där både politiker från nämnden och tjänstemän från förvaltningen är involverade. Det är både äldreomsorgen och funktionshinderverksamheten som ska genomlysas och målet är att ge medborgarna så bra service som möjligt som är likvärdig var i kommunen man än bor. Arbetet består av fem delprojekt Kvalitet för brukaren inom äldreomsorg, Kvalitet för brukaren inom funktionshinderverksamhet, Chefens uppdrag hur ger vi förutsättningar för chefskapet?, Hälsosam organisation hur skapar vi goda arbetsplatser och är en god arbetsgivare?, Styr och ledning hur säkrar vi att vi med tilldelade resurser gör rätt saker på rätt sätt och på rätt plats?. Sociala omsorgsnämnden beslutar att de politiker från nämnden som ska finnas med i den politiska styrgruppen är ordförande Yvonne Persson med 1:e vice ordförande Wiwi Rosvall och 2:e vice ordförande GunBritt Johansson som ersättare. SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Yvonne Persson Ordförande Annika Andersson Förvaltningschef

90 Anmälningsärenden Delegationsärenden Förteckning över delegationsbeslut om attesträtt Dnr: 2014/SON Namn Ansvarskod Richard Brevik Marianne Haglund Protokoll från FSG, Förvaltningens samverkansgrupp Protokoll från Lokal samverkansgrupp, Funktionshinderverksamheten Protokoll från Sociala utskottet Protokoll från Sociala utskottet Datum: Förslag till beslut Sociala omsorgsnämnden godkänner redovisningen och lägger skrivelserna till handlingarna. Inkomna skrivelser Dom från Förvaltningsrätten Dom från Förvaltningsrätten Synpunkter angående stöld 2014/SON Underrättelse från Förvaltningsrätten 2014/SON Beslut från Förvaltningsrätten Dom från förvaltningsrätten Föreläggande från Förvaltningsrätten 2014/SON Underrättelse från förvaltningsrätten 2014/SON Beslut från Förvaltningsrätten 2014/SON Fråga angående hemlösa 2014/SON0127 Avgivna skrivelser Svar angående hemlösa 2014/SON Risk för missförhållande och/eller missförhållande 14 kap. 3 SoL 24 b LSS 2014/SON Rapport om misstanke om missförhållande 14 kap 24b LSS 2014/SON Rapport om misstanke om missförhållande 14 kap 24b LSS 2014/SON Rapport om misstanke om missförhållande 14 kap 24b LSS 2014/SON Rapport om misstanke om missförhållande 14 kap 24b LSS 2014/SON Rapport om misstanke om missförhållande 14 kap 24b LSS 2014/SON Rapport om misstanke om missförhållande 14 kap 24b LSS 2014/SON Rapport om misstanke om missförhållande 14 kap 24b LSS 2014/SON Rapport om misstanke om missförhållande 14 kap 24b LSS 2014/SON0139