Innehållsförteckning. Appendix 12 Förslag till prioriteringar under olika förutsättningar 12 UPPSALA UNIVERSITET

Dnr TEK-NAT2013/130 Utvärdering av Summer science camp/sommarforskare, Prao som forskare, Upptäckarklubben och Gymnasiekontakter fyra projekt för särskilda rekryteringsåtgärder vid Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs Universitet Geir Løe 2013-08-29

Innehållsförteckning Bakgrund 3 Sammanfattning av projektens övergripande kvalitet 3 Analys av de enskilda projekten 4 Sommarforskare och Summer Science Camp 4 Prao som forskare 5 Upptäckarklubben 6 Gymnasiekontakter 7 Övergripande konklusion 9 Utvecklingspotential 9 Övriga rekommendationer 10 Appendix 12 Förslag till prioriteringar under olika förutsättningar 12 2

Bakgrund beslöt hösten 2010 att starta fyra projekt som ett komplement till övriga studentrekryteringsinsatser. Dessa fyra rekryteringsåtgärder har pågått under perioden 2011-2013, och har utvärderats av respektive projektledare. I maj 2013 åtog sig Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala Universitet att gå genom dokumentationen kring dessa fyra rekryteringsåtgärder och göra en extern utvärdering. Med detta dokument sammanfattas projektens övergripande kvalitet, och projektens potential för studentrekrytering på kort och lång sikt diskuteras. I utvärderingsuppdraget ingick också att rangordna projekten utifrån måluppfyllelse och förutsättningar, vilket är omöjligt då projekten är av helt olika karaktär och inte direkt jämförbara. Dock ges råd om hur man kan resonera i fall man är tvungen att prioritera olika projekt utifrån olika strategiska satsningar och ekonomiska premisser. Vidare önskades en bild av hur väl projekten svarar mot en institutionsövergripande rekryteringsbas av studenter till naturvetenskaplig utbildning, och projektens förmodade betydelse för framtida rekrytering till fakultetens utbildningar. Huruvida projekten bidrar till breddad rekrytering och jämnare könsfördelning bland nya studenter diskuteras också. För varje projekt diskuteras utöver rekryteringspotentialen också andra effekter knutna till fakultetens varumärke och anseende. De enskilda projektens ekonomi berörs bara ytligt, då möjlighet att fördjupa sig i projektens utgifter inte funnits. Hur man vill gå vidare är en strategisk fråga. Vill man satsa på projekt som når många med en ytlig kontakt eller satsa på mer kvalitativa kontakter med större djup? Sammanfattning av projektens övergripande kvalitet Dessa fyra projekt är av genomgående hög kvalitét. Alla fyra projekten får mycket fina utvärderingar av målgrupperna, och några visar extraordinara resultat som är långt över vad man kan förvänta sig av kontakter mellan ett lärosäte och potentiella framtida studenter. Alla involverade projektledare agerar professionellt och visar en stor entusiasm, och är på så vis eneståande ambassadörer för fakulteten. Insatserna fyller inte bara en funktion som rekryteringsåtgärder för utbildningarna, utan är också ett sätt att arbeta med att sprida fakultetens forskningsresultat till almänheten och öka Göteborgs Universitets och Naturvetenskapliga fakultetens synlighet i samhället. De resurser som är satsade i dessa projekt bedöms därför vara väl använda. Ett hedersvärt drag hos dessa rekryteringssatsningar är att en hel del riktar sig till högstadiet, som är åldersgruppen som ger de största utmaningarna när det gäller att fånga deltagarnas intresse. Flera lärosäten väljer aktivt bort denna grupp i sitt rekryteringsarbete, och troligen är det ett taktisk bra drag att vända sig mot dessa elever. Det är här man har möjlighet att se till så att barnens naturliga nyfikenhet för naturvetenskapliga fenomen hålls vid liv. Vidare satsas det överlag på ett djup genom att varje individ som deltar i dessa aktiviteter erbjuds många timmar i kontakt med Naturvetenskapliga fakulteten. Några av projekten stimulerar potentiella framtida studenters intresse för naturvetenskap direkt, och andra verkar indirekt genom kontakten med potentiella studenters skolor. På olika sätt ger samtliga projekt sidoeffekter som kan vara gynnsamma för Naturvetenskapliga fakulteten och Göteborgs Universitet. Gemensamt för alla fyra projekten är att det personliga mötet står i fokus, antigen direkt med ungdomarna som deltar i aktiviteterna eller indirekt med pedagoger eller andra företrädare för skolorna där framtidens studenter för närvarande finns. Att satsa på personliga kontakter ger ett mycket stort genomslag, och är förmodligen det bästa sättet att skapa förtroende för Naturvetenskapliga fakulteten och Göteborgs Universitet. 3

Analys av de enskilda projekten Sommarforskare och Summer Science Camp Det övergripande målet med dessa projekt är att stimulera ungdomars interesse för naturvetenskap. Mer specifikt ska deltagarna träna sig i att undersöka naturvetenskapliga frågeställningar genom att använda vetenskaplig metodik. Målgruppen är högstadieelever mellan årskurs åtta och nio (Sommarforskare) och gymnasieelever mellan årskurs två och tre (Summer Science Camp). Vid första anblick kan det verka väl ambitiöst att försöka få högstadieelever att tänka som forskare, men i praktiken är det oerhört effektivt. Den entusiasm och upptäckarglädje som deltagarna visar genom sina kommentarer i utvärderingarna är häpnadsväckande. Det är ingen som helst tvekan om att de ungdomar som får chans att delta på dessa läger får en positiv bild av vad det innebär att vara naturvetare. Lägret som helhet verkar också uppskattas stort. Sommarforskare och Summer Science Camp vänder sig till två olika grupper, inte bara i ålder, utan också när det gäller interesse. Gymnasieeleverna följer naturvetenskapliga program och är nära punkten där de ska välja utbildning. I denna period kan kontakt med ett lärosäte vara av stor vikt för om eleven väljer att söka sig dit. Dessa elever är med andra ord kärnan i fakultetens rekryteringsbas, och de som får en positiv och inspirerande kontakt med Summer Science Camp kan man anta har en större benägenhet att söka till fakultetens utbildningar än andra lärosäten. Tyvärr har jag inte fått fram någon statistik som kan bekräfta detta, men deltagarnas kommentarer pekar i den riktningen. När det gäller högstadieeleverna, så kan orsaken att de söker sig till Sommarforskare vara andra än ett eget intresse för naturvetenskap, till exempel att en kamrat har sökt. Urvalsprocessen gör också att spridningen på de representerade högstadieskolorna är stor. Platserna lottas, så betyg, färdigheter eller intresse är inte avgörande om elever får plats på Sommarforskare. Detta gör att man når elever som annars troligen inte hade kommit i kontakt med fakulteten. Här har man alltså möjlighet att uppmuntra till fortsatt intresse för naturvetenskap hos deltagarna, och på så vis bredda framtidens rekryteringsbas. Både Sommarforskare och Summer Science Camp bedöms ha stor betydelse för rekryteringen till fakultetens utbildningar; Summer Science Camp på kort sikt och Sommarforskare på lite längre sikt. Detta gäller inte bara direkt de personer som har deltagit på lägren, dessa aktiviteter bedöms ha en stor positiv påverkan på fakultetens rekrytering på flera sätt. Ett är att deltagarna tar med sig berättelser om sina erfarenheter till jämnåriga kamrater och sina lärare. Ett annat sätt är den positiva bild som skapas av fakulteten genom att deltagarna får priser för projekten de har gjort. Ett flertal av projekten från Summer Science Camp har fått utmärkelser i tävlingen Unga Forskare, och några har till och med fått internationella utmärkelser. Många projekt som inte har tävlat har blivit projektarbeten som presenterats på respektive gymnasieskolor, varigenom fakulteten och Tjärnö uppmärksammats bland deltagarnas klasskamrater. Projektledaren och fakultetens informatörer har varit duktiga på att synliggöra projektet i media och på internet. Sommarforskare och Summer Science Camp har en rätt hög budget per deltagare. Men tittar man på antal timmar varje deltagare är i kontakt med fakulteten blir kostnaden låg. Troligtvis ökar deltagarnas benägenhet att söka sig till fakultetens utbildningar mycket genom deltagandet i lägren. Tar man även med det stora reklamvärdet och sättet lägren är med att forma fakultetens varumärke, ser det ut som att Sommarforskare och Summer Science Camp är en mycket bra investering för fakulteten. Särskilt gynnsamt är det att lägren erbjuds både för högstadie- och gymnasieelever. Detta gör att både den kortsiktiga och den långsiktiga rekryteringen till fakultetens utbildningar gynnas. Projektet hade gynnats av en bredare representation av fakultetens ämnen. I lägren hittills så har marinbiologi och ämnen med en direkt koppling dominerat. Användandet av utomhuspedagogik och internat är av naturliga skäl väl inarbetat inom biologiämnet. Andra ämnen som egentligen har precis 4

samma potential för att anamma utomhuspedagogisk metodik har inte samma tradition. Här finns det en stor utvecklingspotential. Att utgå från ungdomarnas egna observationer och funderingar borde fungera lika bra inom alla ämnen. Projektledaren har arbetat hårt för att engagera andra ämnen, och bara lyckats delvis. Detta beror troligen på brist på engagement från andra ämnen, vilket antagligen är ett resultat av en oförmåga att inse vilken potential dessa metoder (forskningsprotokoll, internat och hands-on-pedagogik) erbjuder i mötet med potentiella nya studenter. Tyvärr går det inte att tvinga någon att delta med aktiviteter, för succén i mötet med ungdomarna bygger på att ledarna förmedlar ett genuint intresse. Om man ska sammanfatta de tre mest positiva inslagen blir det fyra i detta fall: - Stort reklamvärde (positiv bild av fakulteten bland framtida studenter, deras lärare och almänhet, även internationell uppmärksamhet) - Deltagarna genomgår en stor personlig utveckling samtidigt som de får kunskap och ökat intresse för naturvetenskap - Ökar intresset för naturvetenskap (ssk Sommarforskare) - Ökar den kortsiktiga rekryteringen (ssk Summer Science Camp) Det bör avlutningsvis nämnas att det genom denna satsning har avknoppats ett läger som riktar sig mot pedagoger. Detta är ett workshopbaserat tvådagersinternat där metodiken som används under Sommarforskare/Summer science Camp förmedlas till lärare från förskole- till gymnasienivå. Deltagarna har i många fall inspirerats att söka sig dit av elever som deltagit i lägren. Intresset för denna fortbildningsmöjlighet är stort. Prao som forskare Syftet med projektet är att öka intresset för naturvetenskap hos högstadieelever genom att ge dem insyn i hur det kan vara att arbeta som forskare inom naturvetenskap. Genom projektet har man presenterat hela bredden inom Naturvetenskapliga fakultetens forskning och samtidig introducerat deltagarna för vad ett universitet är och hur det är att studera. Programmet var från början något för innehållsrikt och ambitiöst för målgruppen, men modifierades efter hand och numera är återkopplingen från eleverna odelat positiv, och målen uppfylls tveklöst. Ett begränsat antal högstadieelever får plats på Prao som forskare, men projektledaren och fakultetens informatörer har varit duktiga på att uppmärksamma projektet i media och på internet. Därför bedöms projektet som en succé, deltagarna har erbjudits en djup insikt i fakultetens verksamhet samtidig som stor spridning bland almänheten har uppnåtts. Prao som forskare är ett populärt projekt med många sökande. Detta gör det möjligt att ta in deltagare från så många olika skolor som möjligt. Deltagarna har varit väl spridda mellan centrala Göteborg, förorter och samhällen utspridda i regionen. En jämn könsfördelning har också uppnåtts. På så vis bidrar projektet till att brädda fakultetens rekryteringsbas på sikt. Prao som forskare har en lägre kostnad per deltagare än de övriga särskilda rekryteringsinsatserna. Det är dock svårt att tolka de ekonomiska premisserna, då det kan verka som att de medverkande institutionerna har bjudit på sina medarbetares tid. Det är också svårt att uppskatta tiden för förberedelser som har gått åt till de olika momenten. Projektet bedöms i alla fall vara kostnadseffektivt, särskilt med tanke på mängden medial uppmärksamhet det har uppnått. Initialt var projektet inriktat mot både årskurs åtta och nio. Logistiska begränsningar har gjort det svårt att genomföra för åttorna. I tillägg förefaller program och aktiviteter i flera fall bättre lämpade för lite äldre elever. Framöver föreslås därför att enbart erbjuda Prao som forskare för elever i årskurs nio. Försöket med att erbjuda vissa elever två praoveckor bör slopas, då det blir för mycket 5

för flera av eleverna. De elever som håller intresset uppe under en så lång period har redan ett brinnande intresse för naturvetenskap. En vecka har visat sig vara tillräckligt, och man bör eftersträva att visa upp bredden inom fakulteten utan att nödvändigtvis inkludera aktiviteter knutna till varje enskilt ämne. Man måste vidare tänka på att hålla det på en nivå som är hanterbar för de involverade forskarna. Möjligheten att erbjuda att erbjuda lite mer djup genom att låta elever följa en enskild forskare eller doktorand under en längre period bör övervägas. Om elever får följa en person under minst en hel dag ges inblick i flera faser av en forskares vardag. Detta sätter höga krav på personlig lämplighet hos de som medverkar. En annan utvecklingsmöjlighet är att låta eleverna följa studenter i större utsträckning. De tre mest positiva inslagen i Prao som forskare: - Ger ungdomar inblick i student- och forskarlivet - Ökar intresset för naturvetenskap - Ger fakulteten positiv uppmärksamhet Upptäckarklubben Det övergripande målet med Upptäckarklubben är att erbjuda barn i grundskolans årskurs 4 och 5 en fritidsaktivitet med direkt anknytning till naturvetenskap som kan stimulera barns upptäckarglädje och intresse för naturvetenskap. Deltagarna får göra egna undersökningar och experimentera vid åtta tvåtimmarsträffar med olika teman som återspeglar bredden i Naturvetenskapliga fakultetens verksamhet. Klubben har haft drygt trettio deltagare i taget, som blivit indelade i tre grupper som leds av var sin student. Olika forskare och doktorander har varit ansvariga för enskilda teman. Upptäckarklubben fyller ett efterfrågat behov, och är ett utmärkt sätt för Naturvetenskapliga fakulteten att komma i kontakt med barn. Återkopplingen från barnen och deras föräldrar visar tydligt att målen nås. Utan tvekan har Upptäckarklubben ett stort reklamvärde och visar upp Naturvetenskapliga fakultetens bredd på ett utmärkt sätt. Projektet bedöms ha en positiv effekt på fakultetens studentrekrytering på lång sikt, även om det är långt kvar till att deltagarna måste välja utbildning, så bär de sannolikt med sig sina positiva upplevelser länge. Mer indirekt kommer effekten genom att deltagarnas lärare, föräldrar och bekanta får höra om hur spännande det kan vara på Naturvetenskapliga fakulteten. Vidare ger projektet en mycket värdefull träning i att förmedla naturvetenskap för fakultetens forskare, doktorander och studenter. De involverade uppger att det är mycket stimulerande att arbeta med barn. Upptäckarklubben har förmodligen stor betydning för fakultetens framtida rekrytering, dels genom att intresset för naturvetenskap stimuleras för deltagarna, dels för att deltagarna får ett positivt intryck av Naturvetenskapliga fakulteten och Göteborgs Universitet genom klubben. Sedan sprids deltagarnas positiva omdömen bland deras familjer, kamrater och lärare. Att klubbens popularitet växer utan ökat marknadsföring är också ett tecken på att den uppfyller ett stort behov bland barn och att den får goda omdömen från deltagarna. Bland deltagarna finns barn med olika socioekonomiska bakgrunder, dock har pojkar och medelklassbarn varit lite överrepresenterade de första två åren då alla som sökte plats fick vara med. Projektledaren uppger att det har varit enkelt att hålla sig innanför de budgeterade ramarna. Man kan anmärka att mycket medel satsas på att nå ett begränsat antal barn. Dock måste man beakta att barnen i Upptäckarklubben får djup inblick i alla grenar av naturvetenskapen, och att det indirekta reklamvärdet är stort. Man kan också räkna med att barnen förmedlar sin upptäckarglädje för sina kamrater. 6

Söktrycket på Upptäckarklubben ökar nu markant, och projektledaren funderar på att öka antalet platser. Detta är möjligtvis en bra idé, så fakulteten inte behöver avvisa så många barn som önskar att vara med. Det kan även vara ekonomisk gynnsamt, då planeringstiden per deltagare minskar. Dock är det en stor fara med att belasta fakultetens medarbetare med mer arbete, då det finns risk för överbelastning. Ett sätt att lösa detta på är att i högre grad involvera doktorander, som till exempel skulle kunna tillgodogöra sig tiden som del av en kurs i populärvetenskaplig presentation, pedagogik eller ämnesdidaktik. Att hyra in studenter är också en kostnadseffektiv lösning. När detta är sagt vill jag även varna för att låta en sådan aktivitet växa sig för stor. Det är en fördel att det kan kännas lite exklusivt för deltagarna, och det måste finnas kapacitet att bemöta varje barn på ett ordentligt sätt. Klubben måste vara fylld med mening och innehåll. Den måste också hållas på en nivå som är lätt att administrera och inte känns belastande för de involverade forskarna. En lyckad klubb beror i stor grad på att personalen upplever det som inspirerande, utmanande och roligt. För att aktivt använda klubben som ett sätt att bredda fakultetens studentrekryteringsbas vore det gynnsamt att rikta marknadsföring mot underrepresenterade grupper (geografisk och socialt). Vidare vill jag starkt rekommendera att reservera hälften av platserna för tjejer. Under de två första åren har drygt trettio procent av deltagarna varit flickor, då har alla som ansökt fått plats. Med en situation där det är flera sökande per plats finns det möjlighet att reservera platser för vissa grupper. Deltagarna efterfrågar uppföljande aktiviteter, och det skulle tveklöst vara lätt att rekrytera till en motsvarande klubb för äldre barn. Återigen är det en fråga om resurser och personal. På kort sikt rekommenderar jag att man inventerar vad som finns av olika naturvetenskapliga föreningar i regionen och erbjuder dessa att göra reklam för sina aktiviteter i Upptäckarklubben. På längre sikt kan man överväga en klubb för äldre barn, särskilt med tanke på att det kan kännas abrupt när kontakten med Naturvetenskapliga fakulteten plötsligt upphör. Det är viktigt att informera deltagarna om de andra möjligheterna som fakulteten erbjuder, så som Besöksdagen, Sommarforskare och PRAO som forskare. De tre mest positiva inslagen i Upptäckarklubben: - Fyller ett efterfrågat behov i samhället - Ökar intresset för naturvetenskap bland barn - Stimulerande arbete för anställda och studenter vid fakulteten Gymnasiekontakter Målet med projektet Gymnasiekontakter är att etablera ett aktivt och fungerande, långsiktigt nätverk för kommunikation med regionens gymnasieskolor i syfte att förmedla Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsutbud. Man önskar vidare att gemensamt utveckla aktiviteter riktade mot gymnasister och deras lärare. Naturvetenskapliga fakulteten har en rad rekryteringsåtgärder riktade mot gymnasieelever, och projektet kan förenkla kommunikationen av dessa och bredda målgruppen. De etablerade kontakterna kan fungera som kanaler direkt till varje enskild gymnasieelev som är behörig att söka fakultetens utbildningar, och är på så vis mycket effektiva när det gäller rekryteringen på kort sikt. Projektet Gymnasiekontakter skiljer sig från de övriga särskilda rekryteringsinsatser genom att den inte vänder sig direkt till en målgrupp av förmodade framtida studenter. Detta projekt har potential till att nå väldigt många potentiella studenter, dock indirekt, då det handlar om att skapa fungerande strukturer för samverkan mellan gymnasieskolor och fakulteten. 7

Den förmodade effekten av Gymnasiekontakter på den kortsiktiga rekryteringen är relativt stor och den har en gedigen tillväxtpotential. Detta förutsätter dock att kontakterna hålls vid liv och används aktivt på ett sätt som känns meningsfyllt för Både parter. Intrycket är att grovjobbet nu är genomfört, och projektet nu måste förvaltas och fyllas med innehåll. Projektet har även redan visat andra positiva samverkansresultat, till exempel genom etableringen av en gymnasieskolas laborationsverksamhet i fakultetens lokaler. Projektet bedöms vara mycket givande i form av etablerade kontakter och en stor idébank för hur gymnasierna kan samverka med Naturvetenskapliga fakulteten. Det har identifierats många potentiella samverkansarenor, och detta kommer säkerligen på sikt att hjälpa fakulteten att nå ut med utbildningsinformation och även aktuella forskningsrön. Man måste dock vara kritisk när det gäller vilka samverkansformer som prioriteras, och inkludera relevant utbildningsinformation riktad mot eleverna i så stor grad som möjligt. Kostnaden för projektet har hittills varit rätt hög, främst på grund av den höga arbetstidsåtgången som är förknippad med platsbesök på gymnasierna. Dock visar resultaten redan nu att det är väl använda pengar, då kontakterna som skapats redan fört en stor grupp gymnasister närmare Naturvetenskapliga fakulteten. Kostnaden förmodas avta efter hand som kontakterna cementeras, men för att effekten inte ska avta bör man lägga ner nödvändiga resurser för att bibehålla kontakten. Att arbeta med gymnasiekontakter är viktigt, särskilt med tanke på studentrekryteringen på kort sikt. Man kan tänka sig att detta kan skötas centralt, men i rekryteringssyfte är det viktigt att komma direkt i kontakt med lärare som undervisar i relevanta ämnen. Det är också viktigt att de som representerar Göteborgs Universitet har ingående kunskap om utbildningarna och samverkansmöjligheterna. Därför är det mycket mer effektivt att gymnasiekontakter sköts på fakultetsnivå än av en central funktion. Kommunikation med gymnasieskolan har hittills lyckats mycket väl, och kontakt har etablerats med de flesta skolorna man initialt identifierade som intressanta. Där kontakten inte har upprättats ligger orsaken i bristande intresse från gymnasieskolan i fråga. Det ända man kan göra är att fortsätta trycka på, och eventuellt lyfta fram goda exempel från kontakterna med övriga gymnasier. Fortsättningsvis bör gymnasiekontakterna skötas fortlöpande. Projektledarnas egna förslag på att årligen avlägga varje skola ett besök är möjligtvis lite väl ambitiöst, men väl motiverat om detta innebär en möjlighet att lyfta fram alla andra aktiviteter fakulteten har gentemot elever och lärare i gymnasiet. Alternativt kan kontaktpersonerna bjudas in till fakulteten, då ges kontaktpersonerna möjlighet till en inblick i verksamheten vid fakulteten till en avsevärd lägre kostnad än platsbesök. Projektledarna lägger själv fram en rad utvecklingsförslag i sin självutvärdering. Av dessa vill jag lyfta fram studiebesök med laborativa moment, som liknar konceptet med Besöksdagar vi har vid Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala Universitet. Att använda sig av referensskolor för att kartlägga skolornas önskar och behov är också ett bra förslag. Man bör vara försiktig så att man inte blir en serviceinstans som ersätter skolornas ordinarie undervisning. I kontakten med gymnasieskolor måste det hela tiden finnas i bakhuvudet att det är rekrytering och tredje uppgiften man håller på med, även om det är glädjen av att förmedla naturvetenskap som är drivkraften. De tre mest positiva inslagen i Gymnasiekontakter: - Fyller ett efterfrågat behov hos gymnasieskolorna - Ökar den kortsiktiga rekryteringen - Främjar olika former av samverkan 8

Övergripande konklusion I takt med stigande arbetslöshet, högre krav på utbildning i arbetslivet och nedskärning i antalet studieplatser ökar antalet ansökningar per studieplats i Sverige i dag. Därför kan det tyckas paradoxalt att satsa medel på rekryteringsåtgärder för ett välrenommerat lärosäte. Dock är bilden ganska komplex, och när det gäller söktrycket till naturvetenskapliga utbildningar så ökar inte söktrycket som man borde förvänta sig utifrån den övergripande samhällsutvecklingen. Det finns flera orsaker till detta, till exempel att få väljer att läsa tekniska eller naturvetenskapliga program på gymnasiet och konkurrens från andra högstatusutbildningar. För att säkra studentrekryteringen och attrahera duktiga studenter är det därför viktigt att lärosätena är aktiva. På kort sikt handlar det om att tävla med andra utbildningar och lärosäten om de duktigaste studenterna, på längre sikt handlar det om att öka status och intresse för naturvetenskap hos en bred allmänhet - synnerligen bland barn och unga. De grepp Göteborgs Universitet och Naturvetenskapliga fakulteten har tagit genom satsningen på fyra särskilda rekryteringsåtgärder visar på ett proaktivt förhållningssätt till denna verklighet. Genom att ta tillvara de anställdas idéer har fyra projekt nu genomförts sen 2011. Dessa fyra projekt spänner över hela spektrat från kortsiktiga studentrekryteringsåtgärder till ett långsiktigt arbete för att öka intresset för naturvetenskap i samhället. Sammantaget är bedömningen att samtliga projekt har varit lyckade och fyller viktiga funktioner. Dock är det för tidigt att uttala sig om eventuella samband mellan dessa åtgärder och ökningen i söktryck till fakultens utbildningar sen 2011. Projekten bedöms också ha positiva effekter på anseendet till Naturvetenskapliga fakulteten och Göteborgs Universitet, inte bara genom den positivitet fakultetens företrädare visar i mötet med målgrupperna, utan också genom medial uppmärksamhet och deltagarnas internationella utmärkelser. Utvecklingspotential Gemensamt för samtliga projekt är att de har potential för större medverkan från doktorander och studenter. Doktorander är ofta högt motiverade för att förmedla sitt ämne, och kan man kombinera denna motivation med poänggivande kurs kan man för en rimlig kostnad säkra bra medarbetare till projekten. Studenter är ofta mycket angelägna om att göra reklam för sin utbildning, och erfarenhetsmässigt ger mötet mellan studenter och gymnasieelever hög utdelning i rekryteringsprocessen. Studenterna ger gymnasisterna en konkret bild av var de själv kan vara om ett eller två år, samtidig som att de åldersmässig är nära varandra och således har lättare för att kommunicera. Därför rekommenderar jag att olika sätt att öka student- och doktorandmedverkan i projekten övervägs. När man vänder sig till gymnasieelever bör man väva in lämplig studieinformation där det är naturligt. Genom att i en högre grad utnyttja studenter i projekten skapas naturliga situationer var studenterna kan informera från ett studentperspektiv. Sådana personliga möten är av mycket högt värde i rekryteringssammanhang. Utåtriktad verksamhet kan även utnyttjas systematiskt, till exempel som moment i olika kurser, för att träna studenters och doktoranders kommunikationsförmåga. En återkommande kommentar från projektledarna är att det oftast är samma personer som representerar de olika ämnesområden i utåtriktat arbete. Detta kan bero på bristande intresse hos många forskare, men det kan inte uteslutas att bristande kommunikation ligger bakom. För att engagera flera av fakultetens forskare i aktiviteterna är det därför viktigt att man ser över den interna kommunikationen. Alla ska känna till att dessa projekt finns och att alla har möjlighet att bidra med idéer och aktiviteter. De medverkande återkopplar gärna till projektledarna om hur givande det är att arbeta mot barn och ungdom, detta budskap bör självfallet nå alla anställda. Samarbete med naturvetenskapliga föreningar kan öppna för nya former för samverkan som kan vara gynnsamt för fakultetens forskning och utbildning. Här finns potential att utveckla metoder för att 9

bibehålla ungas intresse för naturvetenskap. Detta gäller särskilt Upptäckarklubben, men kan även fungera i Sommarforskare och Summer Science Camp. Dessa fyra särskilda rekryteringsåtgärder fyller inte bara funktionen att stärka rekryteringen på kort och lång sikt, utan är också ett sätt för fakulteten att fullfölja sina plikter kopplat till universitetens tredje uppgift. Ungdomarna man möter, deras anhöriga och lärare utgör en stor del av samhället, och genom dessa insatser får de inblick i dagsaktuell forskning. Genom att presentera dessa möten för medier kan större rekryteringeffekt uppnås, samtidigt som Naturvetenskapliga fakulteten och Göteborgs Universitet ökar sin synlighet. Även olika sätt att utnyttja sociala medier och internetkanaler som t ex youtube bör diskuteras i sammanhanget. Traditionella medier får ständigt sämre ekonomi och journalister har i dag en pressad arbetssituation, flera aktörer utnyttjar detta genom att utforma pressmeddelanden som färdiga redaktionella texter. Detta är en strategi som kan testas för större genomslag. Potentiella studenter undrar ofta över vad man kan bli med en naturvetarexamen. Därför är det läge att även fundera på om det är möjligt att koppla samman fakultetens alumnarbete med rekryteringsarbetet, och låta personer med examen från fakulteten berätta om sitt yrkesliv för blivande studenter. Detta kan till exempel göras genom att alumner kopplas till gymnasieskolorna genom gymnasiekontakterna. Här kan det ha störst effekt att särskilt satsa på personer med klassiska naturvetenskapliga examina som allmänheten har en oklar bild av yrkesrollerna som är kopplade till utbildningen, såsom kemi, fysik och matematik. När det gäller att bredda fakultetens rekryteringsbas på sikt, hittas den största potentialen i aktiviteterna som vänder sig till de yngre målgrupperna. När det gäller Prao som forskare har projektledaren varit mycket medveten i urvalet av deltagare, och detta exempel bör följas av övriga projekt. Aktiviteterna ser nu ut att öka så mycket i popularitet att samtliga har möjlighet för medvetna urval av deltagarna. En risk som är genomgående för alla aktiviteter är att deltagarna redan är intresserade av naturvetenskap och teknik, så att man på sätt och vis predikar för de redan frälsta. För att undvika detta är det viktigt att man ser över marknadsföringen, och riktar den mot underrepresenterade grupper. Att samordna marknadsföringen av projekten och se till att de gör reklam för varandra rekommenderas också. Övriga rekommendationer En mötesplats för erfarenhetsutbyte mellan alla som arbetar med studentrekrytering och utåtriktat verksamhet vid Naturvetenskapliga fakulteten bör anordnas. Till exempel, så har arbetsformerna varit av helt olik karaktär även om målsättning och målgrupp kan vara jämförbara för vissa av dessa projekt. För att tillvarata och utveckla varandras erfarenheter bör projektledarna mötas och diskutera för- och nackdelar vid olika tillvägagångssätt. Man kan ha mycket att lära av varandra när det kommer till marknadsföring, bemötande av målgruppen, pedagogiska utmaningar, organisation och annat. Avslutningsvis vill jag anmärka att det förefaller som att mycket av rekryteringsarbetet vid Naturvetenskapliga fakulteten drivs av enskilda medarbetare eller små grupper inom varje institution. Att upprätta en fakultetsgemensam enhet med uppgift att koordinera rekryteringåtgärder och tredje uppgiften skulle kunna effektivisera insatserna och minska den administrativa bördan för fakultetens forskare. 10

I medföljande appendix lyfter jag fram fyra något tillspetsade scenarier för hur man kan tänka sig fortsättningen av dessa projekt. Om medlen för rekryteringsåtgärder är begränsade, kan man tänka som i Scenario 1. Är medlen mycket begränsade kan man gå efter Scenario 3, men det bör inte göras utan att först grundligt ha övervägt effekten av besparingar på alla fakultetens rekryteringsåtgärder, kanske finns det annat som bör avvecklas i stället för något av dessa projekt. Har man bättre ekonomi vill jag rekommendera scenario 2 eller allra helst 4. 11

Appendix Förslag till prioriteringar under olika förutsättningar Scenario 1 Fokus på att på kort sikt öka antalet förstahandssökande till fakultetens utbildningsprogram Prioriterar man den kortsiktiga rekryteringen blir det viktigt att koncentrera insatserna på gymnasieelever. Då kan man lätt göra en prioriteringsordning av projekten. 1 Gymnasiekontakter 2 Summer Science Camp 3 Prao som forskare 4 Upptäckarklubben Om Naturvetenskapliga fakulteten väljer denna strategi för sitt rekryteringsarbete bör man prioritera att utnyttja gymnasiekontakterna för att nå ut brett med utbildningsinformation, så att man får stor spridning i målgruppen. Övriga aktiviteter rangeras efter målgruppens ålder och förmodade benägenhet att söka sig till en av fakultetens utbildningar inom när framtid. Ingen hänsyn tas till medial uppmärksamhet eller hur bilden av Naturvetenskapliga fakulteten påverkas utanför målgrupperna. Scenario 2 Man önskar att aktivt arbeta för att öka intresset för naturvetenskap i samhället och på lång sikt säkerställa rekryteringen Denna strategi innebär att man tänker långsiktigt och knyter ihop mer av universitetets tredje uppgift med rekryteringsarbetet. Man tar hänsyn till den förmodade effekten av olika projekt även på målgruppens omgivning, och hänsyn tas även till projektens potential för medial uppmärksamhet. 1 Sommarforskare/ Summer Science Camp 2 Upptäckarklubben 3 Prao som forskare 4 Gymnasiekontakter Här prioriterar man projekt som ger deltagarna en positiv personlig upplevelse av Naturvetenskapliga fakulteten och som har medialt potential. Scenario 3 Medlen dras in Under detta scenario ser man på de fyra särskilda rekryteringsåtgärderna som togs fram 2010 som ett experiment som avslutas och slutsummeras. Man återgår till andra mer etablerade rekryteringsinsatser men med erfarenheterna från projekten i bagaget. Det som troligen kommer att hända om detta görs är ogynnsamt för Naturvetenskapliga fakulteten och Göteborgs Universitet. Genom dessa fyra projekt har det skapats förväntningar inom skolan och bland allmänhet, och om man avslutar pågående projekt drabbar det universitetets anseende. På kort sikt tappar rekryteringsarbetet moment, då medarbetarnas engagement inte bejakas. På längre sikt kan fakulteten förlora i kampen om de bästa studenterna. 12

Scenario 4 Fakulteten önskar att satsa stort och långsiktigt på rekrytering och samverkan Om man tänker sig att på allvar vill satsa för att vara synlig mot framtida studenter, så bör medel till dessa projekt permanentas. Projektledarna bör ges fria händer i att utveckla projekten inom rimliga ekonomiska ramar, under förutsättning att möjligheter för samordning mellan dessa och andra rekryteringsåtgärder beaktas. Effekten av att medarbetare får fritt utveckla sina idéer för organisationens bästa överväger risken för att projektet ska expandera för mycket. De involverade har också många andra arbetsuppgifter, så jag ser ingen fara i att fria tyglar kan orsaka ohämmad växt. Alla fyra projekt är i dagsläget kostnadseffektiva i relation till ursprungsmålen. Det beror först och främst på att de involverade visar ett genuint intresse för att förmedla sina ämnen och sprida upptäckarglädje. På sikt kommer troligen projekten förändras och hitta nya former, men direktkontakten mellan fakultetens anställda och målgrupperna kommer att fortgå. Investeringarna som detta innebär vill i början sannolikt medföra ökat söktryck. På lite längre sikt kan man räkna med bättre prestationer bland fakultetens studenter och anställda och ökat anseende för Göteborgs Universitet både regionalt och internationellt. 13