Redovisning för verksamhetsåret 2011 Bron över ån Ätran i Mårdaklev - DET ÄR VI SOM ÄR TRIVSELBYGDENS BANK -
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förvaltningsberättelse 2 Fem år i sammandrag 6 Resultaträkning 9 Rapport över totalresultat 9 Balansräkning 10 Kassaflödesanalys 12 Not om redovisningsprinciper 13 Not om finansiella risker 19 Noter till resultaträkning ( nr 1-11 ) 26 Noter till balansräkning ( nr 12-23 ) 31 Övriga noter 34 24 Ansvarsförbindelser 34 25 Åtaganden 34 26 Finansiella tillgångar och skulder 35 27 Ekonomiska arrangemang 35 Not om kapitaltäckning 36 Företagsstyrning 38 Huvudmän och styrelse 39 Revisionsberättelse 41 Sparbankens huvudmän 43 Sparbankens styrelse, valberedning och revisor 44 Sparbanksfakta 45 Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum fredagen den 20 april 2012 klockan 18.30, Kalvs bygdegård. 1
REDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2011 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen för Mjöbäcks Sparbank, organisationsnummer 565000-6520, får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2011. Sparbankens 108:e verksamhetsår. Verksamhetens art och inriktning Mjöbäcks Sparbank bedriver traditionell bankverksamhet med inriktning mot privatpersoner, småföretag samt jord- och skogsbruk företrädelsevis inom delar av Svenljungas, Marks och Falkenbergs kommuner. Sparbanken ger hög personlig service och satsar på rådgivning mot privatpersoner med speciell inriktning på pensionssparande, boendefinansiering och försäkringar. Internetbanken och Telefonbanken är två viktiga kanaler för sparbankens kunder utöver bankens kontor i Överlida. Mjöbäcks Sparbanks särart på den lokala marknaden visas bland annat genom stödet till föreningar och byalag inom verksamhetsområdet. Sparbanken är medlem i Sparbankernas Riksförbund och har samarbetsavtal med Swedbank AB. Sparbankens ställning Affärsvolymen ökade med 5,7 % till 1 825 091 tkr (1 727 391 tkr). Av affärsvolymen ligger 27,4 % utanför balansräkningen. Mjöbäcks Sparbanks balansomslutning ökade med 6,7 % till 807 822 tkr (757 195 tkr). Medelomslutningen (MO) ökade med 9,8 % till 776 180 tkr (706 912 tkr). Inlåningen ökade med 8,1 % till 665 959 tkr (616 267 tkr). Värdet av förmedlat sparande i värdepappersfonder uppgick till ca 270 mkr vid 2011 års slut (274 mkr vid 2010 års slut). Utlåningen ökade med 9,5 % och uppgick till 653 978 tkr (597 174 tkr). Summan av förmedlade krediter till Swedbank Hypotek uppgick till ca 135 mkr vid 2011 års slut (138 mkr vid 2010 års slut). Kapitalbasen uppgick till 78 280 tkr. Vid beräkning av kapitalbas har innehavet av aktier i Swedbank enligt reglerna om kapitaltäckning, avräknats i sin helhet. Lagstadgade minimikapitalkrav för kreditrisker är 36 234 tkr och för operativa risker 2 625 tkr, totalt 38 859 tkr. Vilket innebär att kapitalbasen är 2,01 gånger större än minimikapitalkravet. Mer information finns att läsa i noten om kapitaltäckning på sidan 36. Under 2011 bestod balansen mellan inlåningen och utlåningen. Detta har medfört att sparbankens likviditet är fortsatt god. Sparbanken har som likviditetsreserv en kontokredit på 40 mkr. För mer information om likviditeten hänvisas till kassaflödesanalysen på sidan 12 samt not om finansiella risker på sidan 19. 2
Sparbankens resultat Reserveringarna för befarade kreditförluster uppgick till 1 815 tkr och är hänförliga till såväl företag som privata engagemang. Swedbank gav utdelning till aktieägarna för första gången sedan 2008. Mjöbäcks Sparbank erhöll 983 tkr. Räntenettot ökade med 30,2% till 17 757 tkr (13 633 tkr). Marknadsräntorna på fastighetsutlåning av lågriskkaraktär som är en stor del av sparbankens utlåning steg under året. Provisionsnettot ökade tack vare ökade intäkter medan kostnaderna var oförändrade. 2010 sålde sparbanken 38 000 aktier Swedbank A med en realisationsvinst på 1 911 tkr vilken ingick i nettoresultatet av finansiella transaktioner. Inga aktieförsäljningar har gjorts under 2011. Det förbättrade räntenettot och utdelningen från Swedbank ökade rörelseresultatet med 885 tkr till 9 433 tkr (8 548 tkr) trots ökade reserveringar för kreditförluster och avsaknad av realisationsvinst. På sidan 6 och 7 framgår nyckeltal som beskriver sparbankens ställning och resultat. Risker och osäkerhetsfaktorer I verksamheten exponeras sparbanken för risker. De risker styrelsen identifierat som mest betydande för sparbanken är kreditrisk, likviditetsrisk, aktiekursrisk, ränterisk och operativa risker. Sparbanken arbetar kontinuerligt med att bedöma och begränsa riskerna. Av styrelsen fastställda instruktioner och limiter syftar till att begränsa riskerna i verksamheten. I noten om finansiella risker på sidan 19 beskrivs riskerna. Kreditrisken är sparbankens största risk. Bedömningen av eventuella förlustengagemang är också den största osäkerhetsfaktorn i bokslutet. Samarbete med och aktieägande i Swedbank I november 2010 tecknades ett nytt samarbetsavtal mellan sparbanken och Swedbank vilket löper till 30 juni 2017. Avtalet reglerar bland annat sparbankens kostnad för användande av IT-system, produktkoncept och kunderbjudanden. Även sparbankens provisionsintäkter för förmedling av produkter till Swedbank regleras i samarbetsavtalet. Fristående sparbanker ser det som strategiskt viktigt att utöver samarbetsavtalet även vara en stor aktieägare i Swedbank AB. Akteinnehavet ses som långsiktigt. Innehavet av aktier i Swedbank är Mjöbäcks Sparbanks enskilt största engagemang. Vid beräkning av sparbankens kapitalbehov för verksamheten räknas hela värdet av aktieinnehavet i Swedbank bort. Detta innebär att sparbanken har oförändrat god kapitalbas oavsett utveckling av aktiekursen i Swedbank. Läs mer om detta i noten om kapitaltäckning på sidan 36. Under året har 20 000 st Swedbank A-aktier inköpts. Sparbankens kapitalbas påverkas av innehavet av Swedbankaktier. Styrelsen gör varje år en bedömning av innehavets storlek så det stämmer överens med sparbankens långsiktiga kapitalmål. I årsredovisningen har aktieinnehavet i Swedbank värderats till börskursen 89,15 för både Swedbank A och Swedbank preferens vilket gällde vid årsskiftet. I början av 2012 har Swedbanks börskurs stigit. Varje krona börskursen stiger innebär ca 375 tkr i ökat eget kapital för Mjöbäcks Sparbank, motsvarande minskning sker vid en kursnedgång. 3
Övriga aktieinnehav Samtliga innehav är föranledda av sparbankens affärsverksamhet. Värdet av aktierna i Sparbankernas Kort AB har värderas till noll då sparbanken inte använder sig av detta bolags tjänster. Vad gäller innehavet i Sparbankernas Försäkrings AB finns ett ägaravtal som säger att deltagande sparbanker ska ha en ägarandel motsvarande de andelstal som styr försäkringspremierna. Personal Personalstyrkan har under året varit oförändrad. Anställningsavtal har i slutet av år 2011 slutits med två personer som under inledningen av 2012 kommer börja arbeta deltid. Sparbanken har för närvarande 3 st privatrådgivare och 2 st företagsrådgivare. Omvärldsförändringar medför ständiga krav på utbildning av sparbankens personal. Under året har personalen genomgått utbildning för miljö, säkerhet och uppgradering av samtliga rådgivningsrätter. Kompetensutveckling sker löpande genom lärarledda kurser och e-utbildningar i Swedbanks kompetenssystem. Ersättningar till sparbankens ledning beskrivs i not nr 6 på sidan 28. Miljöcertifiering Mjöbäcks Sparbank miljöcertifierades i juni 2009 enligt ISO 14001. Miljöarbetet sker parallellt med övrigt arbete i sparbanken och syftar till ständiga förbättringar. Under 2011 har styrsystemen för banklokalens värme och ventilation bytts ut till en kostnad av ca 350 tkr. Detta syftar till att minska elförbrukningen vilket både gynnar vår miljö och på sikt är kostnadsbesparande. Effekten märktes direkt och elförbrukningen minskade med 30 % jämfört med 2010. Under 2012 fortsätter också utbildningen av personal i så kallad ecodriving för att minska utsläppen vid bilkörning. Förväntad framtida utveckling Med nuvarande kända förutsättningar är prognosen för 2012 års rörelseresultat 9,8 mkr. Övrigt Samarbetet kring sakförsäkringar med Dina Försäkringar Ätradalen har fortsatt under året. Genom samarbete mellan ett antal mindre sparbanker i södra Sverige och med Swedbank Försäkring finns en försäkringsspecialist på sparbanken en gång per månad för rådgivning av försäkringstjänster. Samarbetet med Juristbyrån innebär att sparbanken även förmedlar juridiska tjänster. De tjänster som erbjuds är arvsskifte, bodelning, kompanjonavtal, samboavtal, testamente etc. 4
Genom samarbete med Skogsbyrån i Sjuhärad har 256 skogsägare inom sparbankens verksamhetsområde inbjudits till individuell ekonomisk rådgivning inom jord- och skogsbruk. Under 2012 kommer sparbanken att förvaltarregistrera de kunder som sparar i Swedbank Roburs fonder. Detta innebär att ansvaret för information till kunder flyttas från Swedbank Robur till Mjöbäcks Sparbank. I övrigt innebär det för kunden ingen skillnad. Förslag till vinstdisposition Sparbankens vinst enligt balansräkningen för 2011 5 583 tkr Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - Överföres till reservfonden 5 583 tkr Reservfonden består av sparbankens sparade vinstmedel och syftar till att stärka sparbanken mot eventuella förluster i framtiden. Efter årets avsättning uppgår reservfonden till 91 527 tkr. Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Nedskrivningar redovisas i resultaträkningen även om inte den finansiella tillgången tagits bort från balansräkningen. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. 5
FEM ÅR I SAMMANDRAG, tkr 2011 2010 2009 2008 2007 Volym Utlåning till allmänheten 653 978 597 174 571 298 509 453 461 653 Förändring under året, % 9,5 4,5 12,1 10,4 8,8 Inlåning från allmänheten 665 959 616 267 532 282 498 038 479 775 Förändring under året, % 8,1 15,8 6,9 3,8 19,5 Medelomslutning (MO) 776 180 706 912 601 599 584 589 552 421 Förändring under året, % 9,8 17,5 2,9 5,8 17,0 Affärsvolym, ultimo 1 825 091 1 727 391 1 573 549 1 365 899 1 372 066 Förändring under året, % 5,7 9,8 15,2-0,4 12,6 Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + eget kapitalandel av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 13,85 14,07 14,15 13,36 16,72 Kapitaltäckningskvot Kapitalbasen/totalt minimikapitalkrav 2,01 2,01 1,89 2,18 2,33 Primärkapitalrelation Primärkapital i % av riskvägda placeringar 17,28 16,92 16,32 19,07 20,44 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 2,29 1,94 2,27 2,44 2,32 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,33 1,17 1,13 1,36 1,33 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,55 0,52 0,32-0,74 0,60 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 6,55 6,33 4,13-8,19 5,56 KI-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,50 0,55 0,63 0,56 0,53 KI-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändring på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,58 0,56 0,71 0,71 0,55 6
FEM ÅR I SAMMANDRAG, tkr 2011 2010 2009 2008 2007 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Reservering för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 37,12 43,07 35,99 43,64 22,45 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten 1,43 0,84 1,20 1,36 0,98 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten 0,30 0,03 0,28 0,61 0,10 Övriga uppgifter Medelantal anställda 9 9 9 8 8 Antal kontor 1 1 1 1 1 Personalkostnader i % av MO 0,78 0,81 0,90 0,93 0,92 7
FEM ÅR I SAMMANDRAG, tkr 2011 2010 2009 2008 2007 RESULTATRÄKNING Räntenetto 17 757 13 633 13 682 14 238 12 826 Provisioner, netto 3 807 3 528 2 897 2 598 3 218 Nettoresultat av finansiella transaktioner 54 2 161 14-23 -11 Övriga intäkter 1 031 9 24 1 675 1 349 Summa intäkter 22 649 19 331 16 617 18 488 17 382 Allmänna administrationskostnader -9 957-9 210-8 925-8 711-7 730 Övriga rörelsekostnader 1-1 444-1 358-1 479-1 564-1 467 Kreditförluster -1 815-179 -1 440-2 839-433 Summa kostnader -13 216-10 747-11 844-13 114-9 630 Nedskrivning finansiella tillgångar 0-36 0-15 385 0 Rörelseresultat 9 433 8 548 4 773-10 011 7 752 Bokslutsdispositioner, netto -2 150-1 600-1 200-250 0 Skatter -1 700-1 361-949 -1 022-1 814 Årets resultat 5 583 5 587 2 624-11 283 5 938 1 inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar BALANSRÄKNING Kassa 1 884 1 647 1 602 1 549 1 625 Utlåning till kreditinstitut 92 631 88 999 47 190 52 608 85 260 Utlåning till allmänheten 653 978 597 174 571 298 509 453 461 653 Aktier och andelar mm 34 013 33 888 28 366 12 108 31 453 Obligationer 20 061 30 016 0 0 0 Materiella tillgångar 3 572 3 684 4 129 4 274 4 479 Övriga tillgångar 1 683 1 787 1 660 3 015 2 155 Summa tillgångar 807 822 757 195 654 245 583 007 586 625 Skulder till kreditinstitut 22 551 30 283 25 860 311 1 076 Inlåning från allmänheten 665 959 616 267 532 282 498 038 479 775 Övriga skulder 5 720 3 214 3 100 6 614 4 793 Avsättningar för pension mm 365 58 58 61 2 894 Summa skulder och avsättningar 694 595 649 822 561 300 505 024 488 538 Obeskattade reserver 5 200 3 050 1 450 250 0 Eget kapital 108 027 104 323 91 495 77 733 98 087 Summa skulder, avsättn och eget kapital 807 822 757 195 654 245 583 007 586 625 8
RESULTATRÄKNING, tkr Not 2011 2010 Ränteintäkter 29 139 17 720 Räntekostnader -11 382-4 087 Räntenetto 1 17 757 13 633 Erhållna utdelningar 2 996 0 Provisionsintäkter 3 4 997 4 703 Provisionskostnader 4-1 190-1 175 Nettoresultat av finansiella transaktioner 5 54 2 161 Övriga rörelseintäkter 35 9 Summa rörelseintäkter 22 649 19 331 Allmänna administrationskostnader 6-9 957-9 210 Avskrivningar på materiella anläggningstillg. 16-474 -465 Övriga rörelsekostnader 7-970 -893 Summa kostnader före kreditförluster -11 401-10 568 Resultat före kreditförluster 11 248 8 763 Kreditförluster, netto 8-1 815-179 Nedskrivning av finansiella anläggningstillg. 9 0-36 Rörelseresultat 9 433 8 548 Bokslutsdispositioner 10-2 150-1 600 Skatt på årets resultat 11-1 700-1 361 Årets resultat 5 583 5 587 Rapport över totalresultat Årets resultat 5 583 5 587 Övrigt totalresultat - Årets förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas (Swedbankaktier) -1 879 8 340 - Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas överfört till årets resultat (Swedbankaktier) 0-1 099 Årets övrigt totalresultat -1 879 7 241 Årets totalresultat 3 704 12 828 9
BALANSRÄKNING, tkr TILLGÅNGAR Not 2011 2010 Kassa 1 884 1 647 Utlåning till kreditinstitut 12 92 631 88 999 Utlåning till allmänheten 13 653 978 597 174 Obligationer 14 20 061 30 016 Aktier 15 34 013 33 888 Materiella tillgångar 16 - Inventarier 629 634 - Byggnader och mark 2 943 3 050 Aktuell skattefordran 11 0 79 Uppskjuten skattefordran 81 0 Övriga tillgångar 0 92 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 17 1 602 1 616 Summa tillgångar 807 822 757 195 10
BALANSRÄKNING, tkr SKULDER, AVSÄTTNINGAR Not 2011 2010 OCH EGET KAPITAL Skulder till kreditinstitut 18 22 551 30 283 Inlåning från allmänheten 19 665 959 616 267 Aktuell skatteskuld 11 343 0 Övriga skulder 20 2 665 924 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 21 2 712 2 290 Avsättningar 22 365 58 Summa skulder och avsättningar 694 595 649 822 Obeskattade reserver 23 5 200 3 050 Reservfond 85 944 80 357 Fond för verkligt värde 16 500 18 379 Årets resultat 5 583 5 587 Summa eget kapital, se specifikation nedan 108 027 104 323 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 807 822 757 195 Poster inom linjen Ansvarsförbindelser 24 6 941 3 388 Åtaganden 25 14 718 16 006 Ställda säkerheter inga inga Fond för Rapport över förändringar i eget kapital Reserv- verkligt Årets Totalt eget fond värde resultat kapital Ingående eget kapital 2010-01-01 77 733 11 138 2 624 91 495 Vinstdisposition avräknas mot reservfonden 2 624-2 624 Årets övrigt totalresultat (omvärdering Swedbankaktier) 7 241 7 241 Årets resultat 5 587 5 587 Utgående eget kapital 2010-12-31 80 357 18 379 5 587 104 323 Ingående eget kapital 2011-01-01 80 357 18 379 5 587 104 323 Vinstdisposition avsatt till reservfonden 5 587-5 587 Årets övrigt totalresultat (omvärdering Swedbankaktier) -1 879-1 879 Årets resultat 5 583 5 583 Utgående eget kapital 2011-12-31 85 944 16 500 5 583 108 027 11
KASSAFLÖDESANALYS, tkr 2011 2010 Den löpande verksamheten Rörelseresultat 9 433 8 548 - realisationsvinst aktier (investeringsverksamhet) 0-1 921 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet - avskrivningar 474 465 - kreditförluster 1 691-47 - nedskrivning av finansiella tillgångar 0 36 - minskning/ökning av upplupna anskaffningsvärden 115-16 Betald inkomstskatt -1 359-824 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 10 354 6 241 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning av utlåning till allmänheten -58 495-25 827 Ökning av inlåning från allmänheten 49 692 83 985 Minskning/ökning av skulder till kreditinstitut -7 770 5 248 Förändringar av övriga tillgångar och skulder 2 576-550 Kassaflöde från den löpande verksamheten -3 643 69 097 Investeringsverksamheten Försäljning av aktier 0 3 602 Förvärv av aktier o andelar -2 004 0 Försäljning inlösen av obligationer 30 016 0 Förvärv av obligationer -20 176-30 000 Försäljning av materiella tillgångar 239 0 Förvärv av materiella tillgångar -601-20 Kassaflöde från investeringsverksamheten 7 474-26 418 Årets kassaflöde 3 831 42 679 Likvida medel vid årets början 90 646 47 967 Likvida medel vid årets slut 94 477 90 646 Utöver likvida medel finns outnyttjad kontokredit om 40 000 tkr ( 40 000 ). Specifikation av likvida medel vid årets slut Kassa 1 884 1 647 Utlåning till kreditinstitut 92 631 88 999 Clearingskulder -38 0 Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten. Erhållen ränta 28 809 17 689 Erlagd ränta 11 350 2 943 Erhållen utdelning 996 0 12
NOT OM REDOVISNINGSPRINCIPER Uppgifterna i årsredovisningen avser Mjöbäcks Sparbank, 565000-6520, med säte i Överlida, Svenljunga kommun, räkenskapsåret 2011. Sparbankens styrelse godkände årsredovisningen den 7 mars 2012. Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enlig Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom så kallad lagbegränsad IFRS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas. Förutsättningar vid upprättande av sparbankens finansiella rapporter Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde består av finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning (t ex egendom som har övertagits för skydd av fordran) redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader. Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna. Utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till svenska kronor till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar i utländsk valuta räknas om till svenska kronor till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. 13
Materiella tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Värdet av materiella anläggningstillgångar tas bort ur balansräkningen vid avyttring/utrangering av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark anses ha obegränsad nyttjandeperiod och skrivs inte av. Komponentavskrivning beräknas på rörelsefastigheten, vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. För övriga materiella anläggningstillgångar anser sparbanken att det inte finns några separata komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder. Nyttjandeperioden för inventarier beräknas till 5 år. Det totala avskrivningsbeloppet enligt komponentavskrivningarna innebär endast en mindre avvikelse från ursprunglig avskrivningsplan varför sparbanken beslutat tills vidare följa ursprunglig beloppsmässiga avskrivningsplan. (Byggnaden skrivs av med 2% per år och markanläggningarna med 5%.) Avskrivningsmetoder, tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. De redovisade värdena för företagets tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns nedskrivningsbehov. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar och aktier. Bland skulder finns leverantörsskulder och låneskulder. En finansiell tillgång eller skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering av finansiella instrument Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. 14
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas initialt i balansräkningen till anskaffningsvärdet, dvs det belopp som lånats ut till låntagaren. Därefter redovisas kund- och lånefordran till det belopp som beräknas inflyta, det vill säga efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar omfattande räntebärande värdepapper med fasta eller fastställda betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas. Här ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade övrigt totalresultat, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar vilka redovisas i resultaträkningen. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Inlåning samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder, värderas till upplupet anskaffningsvärde. Metoder för bestämning av verkligt värde För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader vid anskaffningstillfället. Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall sparbankens ledning bedömer att ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Avsättningar En avsättning redovisas i balansräkningen när sparbanken har en befintlig juridisk eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Skillnaden mot andra skulder är att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till nominellt värde inklusive betalda räntor på osäkra fordringar. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan. Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. 15
Provisions- och avgiftsintäkter Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kredit. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs. Hit hör främst avgifter för krediter när det inte är sannolikt att krediten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dess avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts. Hit hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som en intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, till exempel kostnader för clearing, bankgiro och värdepappershandel. Nettoresultat av finansiella transaktioner Denna posten innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultatet av finansiella transaktioner består av: Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Valutakursförändringar. Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder. Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera förlusthändelser inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra. Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger eller att lånet klassas som osäkert räknar sparbanken oreglerade betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom finansiella rapporter eller annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på lånefordringar beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden. Tillgångar med kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. 16
Nedskrivning av ett egetkapitalinstrument klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas (ex aktier i Swedbank) till ett värde lägre än upplupet anskaffningsvärde görs via resultaträkningen. En nedskrivning över resultaträkningen görs när värdenedgången är betydande eller varaktig. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det finns bevis på att nedskrivningsbeloppet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster. Nedskrivningar av ett egetkapitalinstrument klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas (ex aktier i Swedbank), vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster. Ianspråktagen pant Övertagen egendom för skydd av lånefordran redovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som förvärvats på annat sätt. Eventuella intäkter och kostnader som avser övertagen egendom fördelas på motsvarande sätt som andra intäkter och kostnader i resultaträkningen. Övertagen egendom värderas enligt lägsta värdets princip, det vill säga det lägre beloppet av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar huvudsakligen personal- konsult- lokal- IT och telekommunikationskostnader. Ersättningar till anställda Ersättningar till anställda redovisas som kostnad när tjänsterna erhålls. En skuld redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandelsbetalningar när sparbanken har en förpliktelse att göra sådan vinstandelsbetalning till följd av att tjänster erhållits och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt. Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggad genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar 17
tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 6. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar och skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade per balansdagen. Ansvarsförbindelser En ansvarsförbindelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 18
NOT OM FINANSIELLA RISKER I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga verksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Kreditrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti eller ett värdepapper. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Beviljade krediter rapporteras regelbundet till styrelsen. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. Låntagarnas hemvist är geografiskt i huvudsak hänförliga till sparbankens verksamhetsområde. Placeringar i värdepapper styrs av en instruktion om hur sparbankens likvida medel får placeras. 19
Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i styrelsen. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett kravsystem. Fastighetspriserna i verksamhetsområdet är stabila på en jämförelsevis låg nivå. Historiskt har kreditförlusterna för utlåning med säkerhet i fastigheter varit i det närmaste obefintliga. Sparbankens utlåning är av "hypotekskaraktär", 86% av utlåningen till allmänheten har säkerheter i form av pant i bostäder eller jordbruksfastigheter. Kreditrisken för dessa låntagare är mycket låg. Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt lånefordringar per kategori av låntagare/säkerhet visas i tabell nedan. Upplysningar om nedskrivna lånefordringar finns i not 13 på sidan 31. Kreditriskexponering Total Nedskriv- Redovisat Värde av Total vid utgången av 2011 kreditrisk- ning värde säkerheter Kreditriskexponering avs. poster exponering Krediter mot säkerhet av (före ned- i balansrkn efter avdrag skrivning) säkerheter Pb i villa- och fritidsfastighet samt bostadsrätt 314 885 412 314 473 306 053 8 420 Pb i flerfamiljsfastigheter 13 107 0 13 107 13 070 37 Pb i jordbruksfastigheter 236 655 0 236 655 235 952 703 Pb i andra näringsfastigheter 22 102 0 22 102 22 025 77 Företagshypotek 25 183 0 25 183 23 987 1 196 Övriga inkl blancokrediter 47 555 5 097 42 458 639 41 819 Summa 659 487 5 509 653 978 601 726 52 252 Utlåning till kreditinstitut 92 631 0 92 631 0 92 631 Obligationer 20 061 0 20 061 0 20 061 Ansvarsförbindelser och åtaganden utanför balansräkningen Outnyttjade krediter 14 718 0 14 718 0 14 718 Garantier 6 941 0 6 941 0 6 941 Total kreditriskexponering 793 838 5 509 788 329 601 726 186 603 20
Kreditriskexponering Total Nedskriv- Redovisat Värde av Total vid utgången av 2010 kreditrisk- ning värde säkerheter Kreditriskexponering avs. poster exponering Krediter mot säkerhet av (före ned- i balansrkn efter avdrag skrivning) säkerheter Pb i villa- och fritidsfastighet samt bostadsrätt 288 660 278 288 382 278 886 9 496 Pb i flerfamiljsfastigheter 16 103 0 16 103 16 032 71 Pb i jordbruksfastigheter 215 708 0 215 708 214 490 1 218 Pb i andra näringsfastigheter 19 886 0 19 886 19 595 291 Företagshypotek 21 876 0 21 876 21 342 534 Övriga inkl blancokrediter 38 759 3 540 35 219 289 34 930 Summa 600 992 3 818 597 174 550 634 46 540 Utlåning till kreditinstitut 88 999 0 88 999 0 88 999 Obligationer 30 016 0 30 016 0 30 016 Ansvarsförbindelser och åtaganden utanför balansräkningen Outnyttjade krediter 16 006 0 16 006 0 16 006 Garantier 3 388 0 3 388 0 3 388 Total kreditriskexponering 739 401 3 818 735 583 550 634 184 949 Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder har olika löptider. Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser. Likviditeten bevakas löpande och det finns en beredskapsplan med åtgärder om likviditeten försämras. Sparbankens lividitetsberedskap i form av kassa samt dagslåneräkning och räntebärande värdepapper ska lägst uppgå till 40 000 tkr. Detta lägsta belopp beräknas enligt olika scenarioanalyser vara tillräckligt för att klara sparbankens åtaganden i minst 30 dagar. Likvida medel inklusive obligationer uppgick per 111231 till 114 576 tkr. Dessutom finns en likviditetsreserv i en outnyttjad kontokredit 40 000 tkr. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns på sidan 12 i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation. 21
Likviditetsexponering vid utgången av 2011 Kontraktuellt återstående Nominella kassaflöden - kontraktuellt återstående löptid löptid (redov värde) På Högst 3-12 mån 1-5 år >5 år Utan löptid Summa anfordran 3 mån Tillgångar Kassa 0 0 0 0 0 1 884 1 884 Utlåning till kreditinstitut 92 631 0 0 0 0 0 92 631 Utlåning till allmänheten 8 279 6 223 29 291 115 200 494 985 0 653 978 Obligationer 0 0 10 061 10 000 0 0 20 061 Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 39 268 39 268 Summa tillgångar 100 910 6 223 39 352 125 200 494 985 41 152 807 822 Obligationernas nominella värde avviker från redovisade värdet. Avvikelsen är av mindre värde, 61 tkr högre än nominellt belopp. Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut 22 551 0 0 0 0 0 22 551 Inlåning fr allmänheten 585 155 33 257 32 142 15 405 0 0 665 959 Övriga skulder och eget kapital 0 0 0 0 0 119 312 119 312 Summa skulder och eget kapital 607 706 33 257 32 142 15 405 0 119 312 807 822 Outnyttjade krediter 14 718 0 0 0 0 0 14 718 Total skillnad -521 514-27 034 7 210 109 795 494 985-78 160 Likviditetsexponering vid utgången av 2010 Kontraktuellt återstående Nominella kassaflöden - kontraktuellt återstående löptid löptid (redov värde) På Högst 3-12 mån 1-5 år >5 år Utan löptid Summa anfordran 3 mån Tillgångar Kassa 0 0 0 0 0 1 647 1 647 Utlåning till kreditinstitut 88 999 0 0 0 0 0 88 999 Utlåning till allmänheten 7 480 10 926 25 039 103 411 450 318 0 597 174 Obligationer 0 30 016 0 0 0 0 30 016 Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 39 359 39 359 Summa tillgångar 96 479 40 942 25 039 103 411 450 318 41 006 757 195 Obligationernas nominella värde avviker från redovisade värdet. Avvikelsen är av mindre värde, 16 tkr högre än nominellt belopp. Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut 20 283 10 000 0 0 0 0 30 283 Inlåning fr allmänheten 547 638 34 783 22 344 11 503 0 0 616 268 Övriga skulder och eget kapital 0 0 0 0 0 110 644 110 644 Summa skulder och 0 eget kapital 567 921 44 783 22 344 11 503 0 110 644 757 195 Outnyttjade krediter 16 006 0 0 0 0 0 16 006 Total skillnad -487 448-3 841 2 695 91 908 450 318-69 638 22
Marknadsrisk Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisk de övervägande marknadsriskerna. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Sparbanken har endast ett mycket begränsat lager resevaluta i kassan (135 tkr). Eventuella värdeförändringar har obetydlig resultatpåverkan. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker. Innehavet i Swedbank är det enda väsentliga aktieinnehavet och avräknas i sin helhet från sparbankens kapitalbas. En uppgång i Swedbanks börskurs med 10 kr medför ett ökat eget kapital i sparbanken med 3,8 mkr och motsatsen vid en nedgång. Ränterisk Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den så kallade gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder. Hantering av sparbankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att styrelsen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering. Enligt riskpolicyn begränsas sparbankens räntebundna exponeringar av deras förändrade värde vid en ränteförändring på 1%-enhet ställt i relation till sparbankens genomsnittliga rörelseresultat före kreditförluster under de senaste 3 åren. Under 2012 innebär det att en sådan värdeförändring ej får överstiga 3 410 tkr. 23
Ränteexponering vid utgången av 2011 Räntebindningstider Högst 1-3 mån 3-12 mån 1-5 år Utan ränta Totalt för tillgångar och 1 mån skulder Tillgångar Kassa 0 0 0 0 1 884 1 884 Utlåning till kreditinstitut 92 631 0 0 0 0 92 631 Utlåning till allmänheten 498 922 15 696 30 988 108 372 0 653 978 Obligationer 0 0 10 061 10 000 0 20 061 Övriga tillgångar 0 0 0 0 39 268 39 268 Summa tillgångar 591 553 15 696 41 049 118 372 41 152 807 822 Skulder Skulder till kreditinstitut 22 551 0 0 0 0 22 551 Inlåning fr allmänheten 584 154 34 257 32 143 15 405 0 665 959 Övriga skulder 343 0 0 0 5 742 6 085 Eget kapital och obeskattade reserver 113 227 113 227 Summa skulder och eget kapital 607 048 34 257 32 143 15 405 118 969 807 822 Differens tillgångar och skulder -15 495-18 561 8 906 102 967-77 817 Kumulativ exponering -34 056-25 150 77 817 Ränteexponering vid utgången av 2010 Räntebindningstider Högst 1-3 mån 3-12 mån 1-5 år Utan ränta Totalt för tillgångar och 1 mån skulder Tillgångar Kassa 0 0 0 0 1 647 1 647 Utlåning till kreditinstitut 88 999 0 0 0 0 88 999 Utlåning till allmänheten 471 390 15 613 26 077 84 094 0 597 174 Obligationer 0 30 016 0 0 0 30 016 Övriga tillgångar 0 0 0 0 39 359 39 359 Summa tillgångar 560 389 45 629 26 077 84 094 41 006 757 195 Skulder Skulder till kreditinstitut 20 283 10 000 0 0 0 30 283 Inlåning fr allmänheten 553 965 28 456 22 344 11 503 0 616 268 Övriga skulder 0 0 0 0 3 272 3 272 Eget kapital och obeskattade reserver 107 372 107 372 Summa skulder och eget kapital 574 248 38 456 22 344 11 503 110 644 757 195 Differens tillgångar och skulder -13 859 7 173 3 733 72 591-69 638 Kumulativ exponering -6 686-2 953 69 638 24