DNA-baserad identifiering av invasiva arter i akvatisk miljö

Relevanta dokument
Foton; Creative Commons, Jacob Berggren, Naturforskarna. edna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald

edna paradigmskifte för inventering av biologisk mångfald Micaela Hellström Johan Näslund Johan Spens

Fisk, kräftor & musslor som edna Patrik Bohman, SLU Aqua Sötvattenslaboratoriet

edna i en droppe vatten

edna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald

Framgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien

Miljöövervakning av genetisk mångfald. Linda Laikre Stockholms universitet

Riskklassificering främmande arter

Fiske efter svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) i anslutning till fem hamnar, Gotland, 2015

Naturvårdvården & främmande arter

Vandrarmusslan, invasiv, rakbladsvass och på väg in i Vättern. Jakob Bergengren Vattendagarna, 21 november 2018

Barlastvattenkonventionen. 8 september Sjöfartsseminarium Henrik Ramstedt

Dagordning hearing om riskklassificering av främmande arter

Bebyggelse. Översiktsplan Kumla kommun 2040

Sjöfartsverkets remissvar om Havsmiljökommissionens slutbetänkande Havet - tid för en ny strategi (SOU 2003:72)

Generell detektion av patogen med metagenomik

Samrådssvar från Transportstyrelsen gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Bottenvikens vattendistrikt

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Droplet Digital PCR Ny metod för identifiering och kvantifiering av HTLV

SVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019

Vill du trängas med smal vattenpest när du ska bada?

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster Antonia Nyström Sandman

DNA-ordlista. Amplifiera: Att kopiera och på så sätt mångfaldiga en DNA-sekvens med hjälp av PCR.

Bilaga 2 - Östersjöpositionen struktur och innehåll

Integritetspolicy. Org nr: Ventus Norden Växel: Integritetspolicy Sverige

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!

Centrum för genetisk identifiering Fisk, kräftor och musslor som edna metod och fältprover

Främmande arter i våra kustvatten

RISE MARITIMT. Mikael Hägg Robert Rylander. Maritime Research. Research Institutes of Sweden

Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 29 januari 2015

Transportstyrelsens föreskrifter om bevakning ombord på svenskt fartyg;

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

DNA-ordlista. 16S: Egentligen 16S rrna. Mitokondriell gen med förhållandevis liten variation som ofta används för att artbestämma DNA från däggdjur.

Aktuellt från medborgarforskning och faunaväkteri Samverkansmoẗe om artdata, Norrko ping november 2018 Pavel Bína, SLU ArtDatabanken

Invasiva främmande arter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

CHANGE att ändra båtägares antifoulinganvändning i Östersjön

Fotograf: M. Husander. Faroanalys och riskhantering vid toxisk algblomning i vattentäkt

Det går inte att visa bilden. Risker vid sanering av båtbottenfärg

Yttrande till Miljö- och energidepartementet över remiss M2015/2406/R - Underlag för genomförande av EU-förordning om invasiva främmande arter

Vad omfattar begreppet skyddad plats och MAS? Helsingborg Tomas Åström, Transportstyrelsen

tala är silver dela är guld

WMU och Nordsjöprojekt. Josefin Madjidian

EU:s och världssamfundets åtgärdsförslag mot främmande arter i Östersjön

Handlingsplan för marint områdesskydd

Inledning. Här kan du välja om guiden ska visas på svenska eller engelska.

Sveriges införande av den Internationella konventionen om kontroll och hantering av fartygs barlastvatten och sediment

Främmande arter övervakning och åtgärder. Erland Lettevall

cristatus) vid Storsjöns fiskevårdsområde, Sandviken

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012

Marine biological and oceanographic climate data in Swedish Lifewatch

Utgör regelverket ett hinder för biologiska bekämpningsmedel i ekologisk odling?

edna-inventering av fisk, flodkräfta och groddjur i fyra lokaler på Näsudden, Skellefteå

Lathund Nationella Prov

SANNINGAR OM MILJÖN OCH SJÖFARTEN

Analys av imposex hos nätsnäckor (och slamsnäckor) utanför Halmstad hamn. Utförd av Marina Magnusson

MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST

MALL FÖR YTTRANDE ÖVER FÖRSLAG TILL NY RENHÅLLNINGSORDNING FÖR LAHOLMS KOMMUN 2019 DEL 1 AVFALLSPLAN MED MÅL OCH ÅTGÄRDER

Krokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y.

2 Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön

Checklista som kan anva ndas för att komma igång med DigiExam och allma nna rekommendationer fo r att lyckas med provtillfa llet.

Regel B-2 Barlastvattendagbok

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om rapportering av sjöolyckor och tillbud till sjöss; UTKAST

SeniorNet Södermalm. Va ra kunskaper om o vervakning och integritet. Va ra surfvanor, vad händer när vi är ute på Internet

Tranås Energi Vattenkraft miljöanpassning

Strandnära edna-analyser för inventering av fisk i Blekinges kustområde

Svensk författningssamling

Forum Östersjön HELCOM

edna-inventering av groddjur och fiskar på två lokaler i Skåne

Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen,

Sjöfartsverkets uppgifter

Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:159) om rapporteringsskyldighet för fartyg i vissa fall;

Modellering och visualisering av spridnings och transportberäkningar som en del av beslutsprocessen

Analys av råvatten och dricksvatten vid oväntad mikrobiologisk förorening

Teknisk försörjning. Översiktsplan Kumla kommun 2040

Projekt - Morötter och piskor inom sjöfarten för att uppnå klimatmål. Inge Vierth, forskare, VTI

Marmorkräftan - fel kräfta på fel plats. Sofia Brockmark, utredare främmande och hotade arter

Remissvar om Förslag till havsplaneringens inriktning och avgränsning av miljöbedömningen

Regionernas Europa och vad händer i regionfrågan i Norden? Kent Johansson

Sofia Brockmark

När, var, hur? DNA-Barcoding av kiselalger

Besiktning.org. Sammanslutning av samtliga besiktningsföretag i Sverige

Biodiversitet

Förslag till Kontrollprogram för kollisionsrisk fartyg-vindkraftpark för vindkraftpark Skottarevet i Kattegatt utanför Falkenberg

Satellitbaserad vattenkvalitetsövervakning. Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB

EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET

Aqua reports 2018:21

MSB PROJEKT: MOBIL RESURS VID MISSTÄNKT FARLIG SMITTA. Tobias Lilja

Stockholm Till de organisationer som undertecknat beslutet om samverkan

Miljöteknisk undersökning av sediment, Varbergs hamn

Svensk författningssamling

Modellering av katalytisk oxidation av metan över atmosfärstryck

Miljösituationen i Malmö

Anders Lundkvist, ordf SeniorNet Sweden besöker SeniorNet Tyresö

CYKELREA PÅ BIKE BROTHERS CYKELREA 2017

LATHUND FÖR GENOMFÖRANDE AV. Final i Snabbpistol på papperstavlor

Viva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö

HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten

BILAGA. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) /...

Pågående metodutveckling för tolkning av film

Transkript:

DNA-baserad identifiering av invasiva arter i akvatisk miljö Per Sundberg SEAN ALYTICS AB Species and Ecosystem Analyses

Invasiva arter hur kommer dom hit Övervakning hamnar/farleder Hur upptäcker vi dom Jämförelse traditionella/dna baserade metoder: två angreppssätt Utmaningar Andra arter även rödlistade arter SEAN ALYTICS AB

Främmanda/invasiva arter Påverkan på lokala ekosystem/biologisk mångfald Ekonomiska konsekvenser Hälsa Vandrarmussla (1989-2000 1 miljard USD)

Akvatiska Invasiva Arter (AIS) hur kommer dom hit Fartygstrafik - påväxt

Akvatiska Invasiva Arter (AIS) hur kommer dom hit Fartygstrafik - barlastvatten

Det beräknas att 3-4000 (eller fler) olika arter på det här sättet transporteras mellan hamanr, länder och kontinenter, på det här sättet varje dag. Vissa arter kan överleva flera månader i tankar

Exempel kommit hit med barlastvatten? Kinesisk ullhandskrabba

Exempel kommit hit med barlastvatten? Blåskrabba

IMO International Convention for the Control and Management of Ships Ballast Water and Sediments (BWM) syftar till att förhindra spridning av skadliga vattenlevande organismer från en region till en annan genom att fastställa standarder och förfaranden för hantering och kontroll av fartygs barlastvattenoch sediment Trädde i kraft 8 september 2017 SEAN ALYTICS AB

Övervakning av invasiva arter i hamnar och farleder Ansökan om undantag från att rena/behandla barlastvatten Övervaka hur främmande/invasiva arter sprider sig Program för övervakning av främmande/invasiva arter I hamnar och farleder (från 2018)

Protokoll Metoder för övervakning av främmande arter Rörlig epifauna Plankton Påväxtorganismer Mjukbottenlevande makrofauna/flora Vid o vervakning och identifiering av fra mmande arter a r det av sto rsta vikt att proven besta ms med ho gsta mo jliga taxonomiska upplo sning. Detta na s genom nationella taxonomiska experter. Framo ver fo rmodas a ven DNA-baserade metoder ( ) anva ndas fo r artbesta mning framfo r allt av larvstadier.

Övervakning traditionell/manuell:dna baserad identifiering

Övervakning traditionell/manuell identifiering av arter Lista med arter, inklusive främmande/invasiva

Problem marin miljö Stor diversitet på art- och fylum-nivå Få experter, ingen på alla grupper Juveniler och plankton svåra att bestämma Invasiva arter ovanliga, okända Pseudocaranx dentex Trachurus novaezelandiae

Övervakning DNA baserad identifiering av arter Hanterar alla livsstadier Krävs taxonomisk expertis enbart när referensbiblioteken byggs upp Inte beroende av kompletta exemplar av djur/växter

DNA baserad identifiering av arter två exempel edna målarter 1. DNA från filtererat vatten 2. Letar efter en (eller flera) målarter 3. Artspecifika primers/prober 4. ddpcr eller qpcr 5. Resultat: arten/arterna finns/finns inte bulk metabarcoding jfr edna metabarcoding 1. DNA från hela provet, ingen sortering 2. Generella primers 3. Sekvensering 4. Bioinformatik matchning mot databaser 5. Resultat: lista på arter (eller OTUs) inklusive invasiva

edna och övervakning av invasiva arter Pilot studie i Göteborgs Hamn kan vi upptäcka/påvisa en invasiv fisk-art med edna? Svartmunnad smörbult Neogobius melanostomus

Provtagning: fyra lokaler 2 x 2 prov/lokal

Metoder/resultat Metoder Sterivex filter Dneasy PowerWater Sterivex Kit ddpcr Positiv kontroll (vävnad) Resultat Positivt svar från alla fyra lokaler (från svagt till starkt)

Övervakning av främmande/invasiva arter i ett hamnområde en jämförelse

Port surveys - traditional/manual VS DNA based identification. A comparison Prover i enlighet med HaV s protokoll från 9 stationer Parallella prover. Ett för manuell identifiering, ett för DNA Bulk meta-barcoding Provtagningen och den manuella/traditionella identifieringen av arter utfördes av Marine Monitoring AB. DNA analysen utfördes av SeAnalytics AB

Resultat: traditionell - DNA-baserad # identifierade arter gemensamt = 20

Slutsatser Mer fokus på plankton? Högre sannolikhet för tidig upptäckt Plankton svåra att bestämma

Slutsatser/förslag Metabarcoding och mer fokus på plankton när det gäller allmän övervakning av invasiva arter i hamnar och farleder ökar sannolikheten att hitta dessa arter i ett tidigt stadium edna kan fungera för vissa målarter

Utmaningar/frågeställningar För metabarcoding Referensbibliotek (om begränsat till HELCOM-OSPAR, unionslistan möjligt) För edna Primer design: konfirmation och positiv kontroll Falska positiva Hur långt ifrån, hur länge?

Andra arter av intresse

Andra arter av intresse Vandrarmussla (zebramussla)

Inte bara främmande arter rödlistade/hotade arter Flodpärlmussla

I samarbete med Johanna Andersson, Sarah Bourlat, Matz Berggren,Thomas Dahlgren,Richard Lagnered, Daniel Löfgren & Matthias Obst