Välkommen till ITPA-3 Illinois Test of Psycholinguistic Abilities

Välkommen till ITPA-3 Illinois Test of Psycholinguistic Abilities b.holmgren@sumab.se 0533-164 20 www.saffleutvecklingsmodell.se erik@pedagogiskpsykologi.se 070-2363200

Säfflemodellen för utveckling av hela barnet EMOTIONELL UTVECKLING KULTURELL UTVECKLING Kognitiv utveckling Perceptuell utveckling IDENTITET Sensomotorisk utveckling Språklig utveckling Det är svårt att fånga en helhet. Helheten kan endast existera och upplevas i ett levande samspel mellan människor. SOCIAL UTVECKLING

4

Inlärningssvårigheter Generella inlärningssvårigheter Specifika inlärningssvårigheter 5

Generella inlärningssvårigheter Svårt med abstrakt tänkande Genomgående problematik Minne Lösa problem Inta olika perspektiv Snabbhet 6

Specifika inlärningssvårigheter Utvecklingsrelaterade Uppmärksamhet Minne Perception Tänkande Språk Skolrelaterade Läsning Stavning Skrivning Räkning

Diskrepanskriteriet A) En signifikant skillnad i utvecklingen av olika psykologiska beteenden som: Uppmärksamhet Diskrimination Språk Minne Visuomotorisk förmåga Spatiala relationer B) Skillnader mellan utvecklingsområden och skolprestationer.

Exklusionskriteriet Inlärningssvårigheterna ska inte bero på psykisk utvecklingsstörning, auditiva eller visuella handikapp, emotionella faktorer eller brist på inlärningstillfällen.

Specialundervisningskriteriet Barn med specifika inlärningssvårigheter behöver speciella metoder avpassade för just hans eller hennes problem.

Screeningmetoder ska: Identifiera de barn som har svårigheter av den grad att det påverkar deras dagliga fungerande i skolan. När? Hur? Metoder? 1. Man ska kunna erbjuda undervisning/träning som ska förhindra framtida handikapp. 2. Man ska kunna välja ut de rätta för behandling. 3. Screeningmetoden ska vara ekonomiskt försvarbar.

ITPA-3 Användningsområden 1. att identifiera barn som befinner sig i riskzonen för att misslyckas i skolan 2. att fastställa barns särskilda styrkor och svagheter inom språkliga färdigheter (intraindividuell) 3. att dokumentera barns språkliga utveckling som ett resultat av interventionsprogram 4. att använda inom forskning 12

Aktuella definitioner ICD-10 F81.0 Specifik lässvårighet F81.1 Specifik stavningssvårighet F81.2 Specifik räknesvårighet F81.3 Blandad inlärningsstörning F81.8 Andra specificerade inlärningsstörningar F81.9 Ospecificerad inlärningsstörning

14

Teorin bakom ITPA bygger på Osgoods teori om kommunikation. Den gjorde det möjligt att se en individs styrkor och svagheter i termer av kanaler, processer och organisatoriska nivåer. Där finns input och output.

Psykolingvistik eller språkpsykologi är studiet av psykologiska och neurobiologiska faktorer som möjliggör för människor att utveckla, använda och förstå språk. Psykolingvistik omfattar studiet av fonetik, fonologi, morfologi, syntax och semantik i både talade och skriftliga sammanhang.

ITPA har konstruerats för att vara i överensstämmelse med denna definition av psykolingvistik.

ITPA Illinois Test of Psycholinguistic Abilities standardiserades i Sverige 1983 och kontrollnormerades 1999. ITPA har 13 deltest varav 8 är audiovokala med auditiv input och muntliga svar. 5 deltest är visuomotoriska med visuell input och motoriska svar.

En del av den amerikanska kritiken har gällt tekniska aspekter. Namnet ansågs missledande eftersom ITPA inte enbart mätte psykolingvistiska förmågor då 5 deltest var visuomotoriska. I USA var inte normerna representativa för befolkningen. Den kritiken finns inte mot svenska ITPA

I ITPA-3 mäter alla deltest någon aspekt av språk. Därför finns det inga visuomotoriska, visuo-perceptuella deltest i ITPA-3 såsom visuell reception, visuell analogi, visuell helhet eller visuellt sekvensminne.

ITPA har förändrats och förbättrats på följande punkter: Varje deltest i ITPA-3 mäter lingvistiska förmågor, antingen muntligt eller skriftligt. Nya deltest har tillkommit som ska passa åldrarna 6-12 år. Vi har gjort en gigantisk svensk standardisering med över 200 elever i varje årskurs. Normdata samlades in från Arjeplog i norr till Ystad i söder, från Uddevalla i väster till Stockholm i öster. Vi har således täckt hela Sverige med både glesbygd, småstäder och storstad.

Normerna gäller endast elever med majoritetsspråk och testet är därför mycket användbart på elever med minoritetsspråk. Vi har på nytt standardiserat de visuomotoriska deltesten från nuvarande ITPA för att kunna avgöra om de språkliga bristerna beror på språk eller intelligens. Det här är välbekant för de som gått ITPA-kurs för Bengt.

ITPA-3 har skapats för att identifiera barn med språkliga svårigheter både muntligt och skriftligt. Testpoängen kan också användas som indikatorer på läs- och skrivfärdigheter.

Testet kan användas för att: Se skillnader mellan muntligt och skriftligt Se skillnader mellan fonologi och ortografi Bedöma kognitiva funktioner och deras relation till läs- och skrivutvecklingen. Värdera de specialpedagogiska insatserna

Osgood fann att språkliga funktioner kan organiseras i 3 nivåer: reflexiv nivå, formnivå och innehållsnivå. Endast formnivå och innehållsnivå prövas i ITPA-3

Organiseringsnivåer - Reflexiv nivå Sensorisk nivå som kopplar stimuli till muskelrörelser. Funktionen på denna nivå ändras inte på grund av erfarenhet utan är reflexmässig till sin karaktär.

Organiseringsnivåer - Formnivå På den här nivån krävs det att man som individ kan behålla och återkalla ickemeningsbärande symbolsekvenser. Fonologi och grammatik, inklusive morfologi och syntax, organiseras på den här nivån. Inga deltest på den här nivån är renodlat auditiva eller visuella utan associativa till sin natur.

Organiseringsnivåer - Innehållsnivå Det är på den här nivån som man förstår vad som sagts eller skrivits och även själv kan uttrycka sig muntligt och skriftligt. På den här nivån är ett deltest huvudsakligen receptivt till sin natur Meningssekvenser.

Språkliga processer - Receptiva processer Alla nivåer av bearbetning (både meningsfull och icke meningsfull). Inkommande stimulus.

Språkliga processer - Expressiva processer Ge uttryck, språklig produktion.

Språkliga processer - Associativa processer Denna process lades till i modellen för att representera de processer som förmedlar mellan receptiv och expressiv bearbetning. Fåglar är för himlen som fiskar är för Jmfr. upprepa ord.

Kanaler för språklig kommunikation Inåtgående kanaler: Auditiv Visuell Taktil Utåtgående kanaler: Vokal Motorisk

PROCESSER Receptiva Associativa Expressiva I N N E H Å L L S N I V Å F O R M N I V Å R E F L E X I V N I V Å

I N N E H Å L L S N I V Å PROCESSER Receptiva Associativa Receptiva-expressiva F O R M N I V Å Meningssekvenser (V) Auditiv analogi (AV) Ordförråd (AV) Skriva ord (VM) Syntaktiska meningar (AV) Segmentsubtr. (AV) Rimsekvenser (AV) Grammatisk helhet (AV) Avkodning (VV) Nonsensord (VV) Stavning sakn. bokstäver (A)M Stavning ljud- Bokstav (A)M

Deltest Nivå Process Kanal Aud analo Innehålls Associativ AV Ordförråd Innehålls Associativ AV Gram.helhet Formnivå Recept-Expressiv AV Synt.mening Formnivå Associativ AV Segmentsub Formnivå Associativ AV Rimsekvens Formnivå Associativ AV

Meningssekv Innehålls Reception Visuell Skriva ord Innehålls Associativ VisMot Avkodning Formnivå Recep-expr VisVok Nonsensord Formnivå Recep-expr Visvok Stavn.Sakn bokstäverformnivå (Receptiv)-Expressiv (Audio)-mot Stavn. Ljud-bokstav Formnivå (Receptiv)-Expressiv (Audio)-mot

Testadministration Ordna de yttre förhållandena så att de inte stör testningen. Sätt en lapp på dörren UPPTAGET STÖR EJ. Barnet får inte vara trött under testningen. Testledaren inleder varje testning med lite småprat

De givna anvisningarna ska följas. Trots att man följer anvisningar kan man vara naturlig. Vikten av att få god kontakt med barnet och hålla det motiverat genom en uppriktigt vänlig och förstående attityd kan inte nog framhållas. Uppmuntra barnet ofta både muntligt och mimiskt. Undvik schablonuppmuntran.

Det finns övningsuppgifter till alla deltest. Övningsuppgifterna kan repeteras, modifieras eller förklaras efter behov. När det gäller övningsuppgifterna ska testledare alltid bekräfta svaren vilket inte görs på testuppgifterna. Även om man inte kommenterar testsvaren kan man ändå förstås ge uppmuntran och beröm och på andra sätt hålla barnet motiverat.

Deltesten ska ges i den ordning de står i protokollshäftet. Ta paus när skolan tar rast. Dessutom kan man förstås lägga in minipauser. Tänk på, att om Du påbörjat ett deltest måste du avsluta det innan barnet får ta rast.

Beskrivning av deltesten i ITPA-3 Det finns ett lärarhäfte, ett elevhäfte och en CD. Barnet behöver penna och suddgummi. Testledaren behöver ha möjlighet att spela upp CD:n

1. Auditiv analogi Analogi betyder likhet, överensstämmelse Jag ska be Dig avsluta en mening som låter så här: En pappa är stor, en baby är.. Bra Då tar vi ett exempel till: Isen är kall, elden är..

I N N E H Å L L S N I V Å PROCESSER Receptiva Associativa Receptiva-expressiva F O R M N I V Å Meningssekvenser (V) Auditiv analogi (AV) Ordförråd (AV) Skriva ord (VM) Syntaktiska meningar (AV) Segmentsubtr. (AV) Rimsekvenser (AV) Grammatisk helhet (AV) Avkodning (VV) Nonsensord (VV) Stavning sakn. bokstäver (A)M Stavning ljud- Bokstav (A)M

I testet bedöms muntligt resonemang, hörförståelse, uttrycksförmåga och språklig kompetens

2. Ordförråd Jag tänker på något och jag vill att Du ska gissa vad det är. Först ger jag Dig en ledtråd och sedan säger Du vad Du tror att jag tänker på. T.ex. om jag säger SVANS så kan Du säga katt eller hund eller något annat djur med svans. Vi tar ett exempel: Jag tänker på något som har en knapp. Vad skulle det kunna vara? Just det har knappar. Vi tar ett exempel till: Jag tänker på något som har fjädrar. Vad kan det vara?

I N N E H Å L L S N I V Å PROCESSER Receptiva Associativa Receptiva-expressiva F O R M N I V Å Meningssekvenser (V) Auditiv analogi (AV) Ordförråd (AV) Skriva ord (VM) Syntaktiska meningar (AV) Segmentsubtr. (AV) Rimsekvenser (AV) Grammatisk helhet (AV) Avkodning (VV) Nonsensord (VV) Stavning sakn. bokstäver (A)M Stavning ljud- Bokstav (A)M

I det här deltestet bedöms ordförråd och språklig kompetens. Ordförrådstest är ett av de viktigaste måtten på intellektuell kapacitet och framgång i skolans ämnen.

Genom att svaren är öppna blir ett stort antal alternativ möjliga i motsats till den svårare och mindre flexibla varianten att låta barnet definiera ett ord. Här får man även ett mått på barnets förmåga att förstå relationer mellan ord.

3. Grammatisk helhet Avsluta den här meningen: En hund, två Vi tar en till: En säng, två Grundläggande vid värderingen ska vara ursprungsordets grammatiska form. Inte ordförståelse, inte synonymer, inte associerade begrepp.

I N N E H Å L L S N I V Å PROCESSER Receptiva Associativa Receptiva-expressiva F O R M N I V Å Meningssekvenser (V) Auditiv analogi (AV) Ordförråd (AV) Skriva ord (VM) Syntaktiska meningar (AV) Segmentsubtr. (AV) Rimsekvenser (AV) Grammatisk helhet (AV) Avkodning (VV) Nonsensord (VV) Stavning sakn. bokstäver (A)M Stavning ljud- Bokstav (A)M

Det här deltestet bedömer morfologi och förmåga att lyssna. Testet bygger på att en individ som hör delar av en överinlärd fras med automatik kommer att fylla i den saknade delen. Det kallas för närhetsprincipen.

4. Syntaktiska meningar Du ska få höra några meningar och så vill jag att Du upprepar dem precis som de sägs även om meningarna låter tokiga. T.ex. om jag säger Hundar spelar bordtennis så ska Du säga Hundar spelar bordtennis. Då försöker vi: Grisar hugger ved. Bra. Då tar vi några till: Hus kan flyga

I N N E H Å L L S N I V Å PROCESSER Receptiva Associativa Receptiva-expressiva F O R M N I V Å Meningssekvenser (V) Auditiv analogi (AV) Ordförråd (AV) Skriva ord (VM) Syntaktiska meningar (AV) Segmentsubtr. (AV) Rimsekvenser (AV) Grammatisk helhet (AV) Avkodning (VV) Nonsensord (VV) Stavning sakn. bokstäver (A)M Stavning ljud- Bokstav (A)M

Det här deltestet bedömer auditivt sekvensminne för ord, muntlig uttrycksförmåga och syntaktisk kompetens. Att låta barn repetera meningar är ett tämligen vanligt sätt att bedöma deras kognitiva och språkliga förmåga. Men för att minnas långa meningar måste man förlita sig på sin kunskap om deras syntax för att underlätta meningsminnet.

5. Segmentsubtraktion Nu ska Du säga vilket ord Du får om ett visst LJUD tas bort ur ett ord. T.ex. Vilket ord får Du om Du tar bort M från mer? Bra. Nu tar vi ett exempel till: Vilket ord får Du om Du tar bort S från satt?

I N N E H Å L L S N I V Å PROCESSER Receptiva Associativa Receptiva-expressiva F O R M N I V Å Meningssekvenser (V) Auditiv analogi (AV) Ordförråd (AV) Skriva ord (VM) Syntaktiska meningar (AV) Segmentsubtr. (AV) Rimsekvenser (AV) Grammatisk helhet (AV) Avkodning (VV) Nonsensord (VV) Stavning sakn. bokstäver (A)M Stavning ljud- Bokstav (A)M

Det här deltestet bedömer fonologi och fonologisk medvetenhet. Förmågan att eliminera ljud från ord har samband med läsförmåga även om intelligensfaktorn kontrolleras.

6. Rimsekvenser CD Du ska få höra några ord som rimmar och jag vill att Du upprepar dem. Hatt, katt. En sekund mellan orden. Bra. Vi tar ett exempel till: Bil, pil. Bra nu tar vi några till.

I N N E H Å L L S N I V Å PROCESSER Receptiva Associativa Receptiva-expressiva F O R M N I V Å Meningssekvenser (V) Auditiv analogi (AV) Ordförråd (AV) Skriva ord (VM) Syntaktiska meningar (AV) Segmentsubtr. (AV) Rimsekvenser (AV) Grammatisk helhet (AV) Avkodning (VV) Nonsensord (VV) Stavning sakn. bokstäver (A)M Stavning ljud- Bokstav (A)M

Det här deltestet bedömer fonologi och fonemiskt sekvensminne. En del barn har svårt att återkalla fonologisk information från minnet. Barnet måste komma ihåg dels vad det hör och dessutom muntligt återge den rimmade sekvensen av ord.

7. Meningssekvenser Elevhäfte Titta på det här exemplet. Du ser de tre linjerna. Över linjerna finns tre meningar. Läs högt för mig. A. Jag går till skolan B. Jag stiger upp C. Jag klär på mig

Det blir ingen riktig mening i det. I vilken ordning borde de stå för att det ska bli en riktig ordning? Vilken mening borde komma först? Och vilken borde komma sedan? Sätt dem i rätt ordning genom att använda bokstäverna som står framför varje mening.

I N N E H Å L L S N I V Å PROCESSER Receptiva Associativa Receptiva-expressiva F O R M N I V Å Meningssekvenser (V) Auditiv analogi (AV) Ordförråd (AV) Skriva ord (VM) Syntaktiska meningar (AV) Segmentsubtr. (AV) Rimsekvenser (AV) Grammatisk helhet (AV) Avkodning (VV) Nonsensord (VV) Stavning sakn. bokstäver (A)M Stavning ljud- Bokstav (A)M

Det här deltestet bedömer förståelse och semantisk kompetens. Deltestet mäter en komplex lässkicklighet med bl.a. att kunna göra logiska sammanhang. Studier med Meningssekvenser visar på korrelationer på. 60 och.70 med läsförståelse. Andra studier visar på klara skillnader mellan normala och svaga läsare.

8. Skriva ord Elevhäfte Jag vill att Du ska läsa några ord och sedan skriva ett ord som passar ihop med orden Du läste. Vi börjar med det här exemplet: Skriv ett ord som passar ihop med de här orden: Exempel A. Bra nu tar vi några till. Exempel B.

I N N E H Å L L S N I V Å PROCESSER Receptiva Associativa Receptiva-expressiva F O R M N I V Å Meningssekvenser (V) Auditiv analogi (AV) Ordförråd (AV) Skriva ord (VM) Syntaktiska meningar (AV) Segmentsubtr. (AV) Rimsekvenser (AV) Grammatisk helhet (AV) Avkodning (VV) Nonsensord (VV) Stavning sakn. bokstäver (A)M Stavning ljud- Bokstav (A)M

Det här deltestet bedömer läsförståelse, stavning och semantisk kompetens. Om man ska kunna skriva med mening och innehåll och ett varierat språk måste man ha både ett stort muntligt och skriftligt ordförråd.

9. Avkodning Elevhäfte Jag vill att Du läser några ord högt för mig. Läs det här så bra Du kan. Bra. Här kommer några fler ord som jag vill att Du läser.

I N N E H Å L L S N I V Å PROCESSER Receptiva Associativa Receptiva-expressiva F O R M N I V Å Meningssekvenser (V) Auditiv analogi (AV) Ordförråd (AV) Skriva ord (VM) Syntaktiska meningar (AV) Segmentsubtr. (AV) Rimsekvenser (AV) Grammatisk helhet (AV) Avkodning (VV) Nonsensord (VV) Stavning sakn. bokstäver (A)M Stavning ljud- Bokstav (A)M

Det här deltestet bedömer avkodning och ortografisk kompetens. De flesta orden är ljudstridiga och kräver därför ortografisk kunskap. I svenskan är det oftast ord med sje, tje eller stumma fonem.

10. Nonsensord Elevhäfte Nu ska Du få läsa ord som inte har någon mening s.k. nonsensord. Försök läsa orden högt så bra Du kan. Vi tar ett exempel. Bra vi tar ett exempel till.

I N N E H Å L L S N I V Å PROCESSER Receptiva Associativa Receptiva-expressiva F O R M N I V Å Meningssekvenser (V) Auditiv analogi (AV) Ordförråd (AV) Skriva ord (VM) Syntaktiska meningar (AV) Segmentsubtr. (AV) Rimsekvenser (AV) Grammatisk helhet (AV) Avkodning (VV) Nonsensord (VV) Stavning sakn. bokstäver (A)M Stavning ljud- Bokstav (A)M

Att läsa nonsensord är ett sätt att bedöma om barnet har en säker fonemgrafemkoppling. Svårigheter med att läsa nonsensord är en viktig indikator vid lässvårigheter.

11.Stavning saknade bokstäver Elevhäfte Nu ska jag säga ett ord och visa Dig ordet där en eller flera bokstäver fattas. Du ska skriva in de bokstäver som fattas i ordet. I det första exemplet är det ordet in. Skriv den bokstav som fattas. Ibland saknas det bokstäver i början av ordet, ibland i mitten och ibland i slutet av ordet. Vi tar ett exempel till. Ordet är kan.

I N N E H Å L L S N I V Å PROCESSER Receptiva Associativa Receptiva-expressiva F O R M N I V Å Meningssekvenser (V) Auditiv analogi (AV) Ordförråd (AV) Skriva ord (VM) Syntaktiska meningar (AV) Segmentsubtr. (AV) Rimsekvenser (AV) Grammatisk helhet (AV) Avkodning (VV) Nonsensord (VV) Stavning sakn. bokstäver (A)M Stavning ljud- Bokstav (A)M

Det här deltestet bedömer stavning och ortografisk kunskap. Man har här strävat efter att minimera den fonologiska kodningsstrategin.

12.Stavning ljud-bokstav Elevhäfte. CD Jag ska be Dig skriva några nonsensord där det fattas en eller flera bokstäver. Ibland får Du flera bokstäver och ibland måste Du skriva hela ordet utan hjälp. Du får höra ordet och så skriver Du dit de bokstäver som fattas. T.ex Det här är da. Skriv den eller de bokstäver som fattas. Bra. Vi tar ett exempel till hib.

I N N E H Å L L S N I V Å PROCESSER Receptiva Associativa Receptiva-expressiva F O R M N I V Å Meningssekvenser (V) Auditiv analogi (AV) Ordförråd (AV) Skriva ord (VM) Syntaktiska meningar (AV) Segmentsubtr. (AV) Rimsekvenser (AV) Grammatisk helhet (AV) Avkodning (VV) Nonsensord (VV) Stavning sakn. bokstäver (A)M Stavning ljud- Bokstav (A)M

Det här testet bedömer ljudenlig stavning och stavning av regelbundna ord.

Frågor inför morgondagen? 81

Utredningsprocess Frågeställning, frågeställning, frågeställning Information Testning Analys Återgivning - Åtgärder Handledning/uppföljning 82

83

ITPA Dag 3 9.00-15.30 Rättning och reflektion (samtliga deltest) Räkna ut ålder Omvandla råpoäng till standardpoäng Exempel Delskalor Utredningsprocess 101

Administration Hur gick det? Vad var särskilt svårt? Vad gick särskilt bra? Vad tänker du fortsätta med? Vad behöver du utveckla? 102

1. Auditiv analogi I testet bedöms muntligt resonemang, hörförståelse, uttrycksförmåga och språklig kompetens. Administration? Rättning? Fundering? 103

2. Ordförråd I det här deltestet bedöms ordförråd och språklig kompetens. Ordförrådstest är ett av de viktigaste måtten på intellektuell kapacitet och framgång i skolans ämnen. Administration? Rättning? Fundering? 104

3. Grammatisk helhet Det här deltestet bedömer morfologi och förmåga att lyssna. Administration? Rättning? Fundering? 105

4. Syntaktiska meningar Det här deltestet bedömer auditivt sekvensminne för ord, muntlig uttrycksförmåga och syntaktisk kompetens. Administration? Rättning? Fundering? 106

5. Segmentsubtraktion Det här deltestet bedömer fonologi och fonologisk medvetenhet. Förmågan att eliminera ljud från ord har samband med läsförmåga även om intelligensfaktorn kontrolleras. Administration? Rättning? Fundering? 107

6. Rimsekvenser Det här deltestet bedömer fonologi och fonemiskt sekvensminne. En del barn har svårt att återkalla fonologisk information från minnet. Administration? Rättning? Fundering? 108

7. Meningssekvenser Det här deltestet bedömer förståelse och semantisk kompetens. Deltestet mäter en komplex lässkicklighet med bl.a. att kunna göra logiska sammanhang. Administration? Rättning? Fundering? 109

8. Skriva ord Det här deltestet bedömer läsförståelse, stavning och semantisk kompetens. Om man ska kunna skriva med mening och innehåll och ett varierat språk måste man ha både ett stort muntligt och skriftligt ordförråd. Administration? Rättning? Fundering? 110

9. Avkodning Det här deltestet bedömer avkodning och ortografisk kompetens. De flesta orden är ljudstridiga och kräver därför ortografisk kunskap. Administration? Rättning? Fundering? 111

10. Nonsensord Att läsa nonsensord är ett sätt att bedöma om barnet har en säker fonemgrafemkoppling. Svårigheter med att läsa nonsensord är en viktig indikator vid lässvårigheter. Administration? Rättning? Fundering? 112

11. Stavning - saknade bokstäver Det här deltestet bedömer stavning och ortografisk kunskap. Man har här strävat efter att minimera den fonologiska kodningsstrategin. Administration? Rättning? Fundering? 113

12. Stavning ljud - bokstav Det här testet bedömer ljudenlig stavning och stavning av regelbundna ord. Administration? Rättning? Fundering? 114

I N N E H Å L L S N I V Å PROCESSER Receptiva Associativa Receptiva-expressiva F O R M N I V Å Meningssekvenser (V) Auditiv analogi (AV) Ordförråd (AV) Skriva ord (VM) Syntaktiska meningar (AV) Segmentsubtr. (AV) Rimsekvenser (AV) Grammatisk helhet (AV) Avkodning (VV) Nonsensord (VV) Stavning sakn. bokstäver (A)M Stavning ljud- Bokstav (A)M

Räkna ut barnets ålder Datum - Födelsedatum = Ålder 14 02 23-03 09 29 116

Summera all råpoäng För in den på sid 15. 117

Fyll i Percentil och Std. poäng Hitta rätt tabell i manualens Appendix A För in percentil och std. poäng. 118

Sammansatta skalor För in standardpoängen per deltest 119

Sammansatta skalor Summera standardpoängen 120

Sammansatta skalor Använd appendix B i manualen för att omvandla std. poäng till kvot 121

Sammansatta skalor Använd tabell C2 i manualens Appendix C för att omvandla kvot till stanine 122

Mått Kvot? Percentil? Stanine? 123

124

ITPA-3 Profil 125

Tolkning Total skala - vilken språklig nivå ligger eleven på? Muntlig/skriftlig - finns det en differens mellan skalorna? Styrkor Utvecklingsområden Svårigheter - funderingar 126

GLOBALA MÅTT Generell språkförmåga Muntlig uttrycksförmåga Skriftspråklig förmåga

Generell språkförmåga Den här skalan får man genom att addera standardpoängen på de 12 deltesten i ITPA-3. Det är för de flesta barn är det bästa enskilda måttet på språklig förmåga eftersom det speglar de flesta muntliga och skriftliga förmågor.

Muntlig uttrycksförmåga Den här skalan får man genom att addera standardpoängen på de 6 deltest som mäter olika aspekter av muntligt språk. Här ingår semantiska, grammatiska och fonologiska aspekter.

Skriftspråklig förmåga Den här skalan får man genom att addera standardpoängen för de 6 deltest som mäter olika aspekter av skriftligt språk. Här ingår semantiska, grafofonemiska och ortografiska aspekter. Alla deltest som innehåller grafem av något slag i läsning, skrivning eller stavning finns i den här skalan.

I ITPA-3 kan barnen delas in i fyra grupper. 1. Alla elever som ligger över eller genomsnittligt både muntligt och skriftligt tillhör denna grupp. Deras MSK, Muntliga språkkvot, och deras SSK, Skriftliga språkkvot, ligger båda på 90 eller däröver.

Den här gruppen bör innehålla: språkligt kompetenta elever bör vara den största gruppen innehålla fler flickor än pojkar ha högsta andel majoritetsspråkiga elever lägst procent elever med inlärningssvårigheter och högst andel begåvade barn.

2. Alla elever som ligger under medel både muntligt och skriftligt hör till denna grupp. Deras MSK och SSK ligger båda under 90.

Den här gruppen torde innehålla: elever som har språkliga brister procentuellt fler pojkar än flickor en större andel elever med minoritetsspråklig bakgrund störst andel elever med inlärningssvårigheter.

3. Alla elever som ligger på eller över 90 på MSK och under 90 på SSK hänförs till den här gruppen. Skillnaden mellan MSK och SSK ska vara minst 7 poäng för att vara statistiskt signifikant på.05 nivån

Den här gruppen torde innehålla: elever med bra muntlig förmåga men med brister i det skriftliga. Även om de talar och förstår svenska språket bra så torde de ha problem med läsning, stavning och skrivning. Ungefär 10 % av eleverna torde återfinnas här fler pojkar än flickor en stor andel elever med inlärningssvårigheter.

4. Alla elever som ligger på eller över 90 i SSK och under 90 på MSK. Även här måste skillnaden vara minst 7 poäng.

Den här gruppen torde innehålla elever som presterar bra skriftligt men dåligt muntligt. De kan läsa och skriva på medelnivå men kan inte prata eller förstå svenska bra. Vi förväntar oss därför att den här gruppen är den minsta att här finns fler flickor än pojkar störst andel elever med minoritetsspråk-lig bakgrund.

SPECIFIKA MÅTT Semantiska deltest. Grammatiska deltest Fonologiska deltest Förståelsedeltest Avkodning Stavning Visuellt symbolprocessande Auditivt symbolprocessande

Semantiska deltest I den här skalan ingår Auditiv analogi och Ordförråd, två deltest som prövar förståelse och användning av språk på ett meningsfullt sätt.

Grammatiska deltest De två deltest som ingår i den här skalan är Grammatisk helhet och Syntaktiska meningar, som prövar morfologi och syntax.

Fonologiska deltest De två deltest som bildar den här skalan är Segmentsubtraktion, där delar av ett ord tas bort, och Rimsekvenser, där man ska komma ihåg ord som rimmar med varandra.

Förståelsedeltest Resultatet av de två deltest som mäter förmågan att läsa och förstå skrivna meningar, Meningssekvenser, och uttrycka sig skriftligt, Skriva ord, bildar den här skalan.

Avkodning Avkodning och Nonsensord är de två deltest som bildar det här måttet.

Stavning Stavningen prövas med deltesten Stavningsaknade bokstäver och Stavning ljudbokstav.

Visuellt symbolprocessande De två deltest som bildar det här måttet är Avkodning och Stavning saknade bokstäver. Här prövas uttal och stavning av ord som kräver ortografisk kunskap.

Auditivt symbolprocessande De två deltest som bildar det här måttet är Nonsensord och Stavning ljud-bokstav.

148

Utredningsprocess Frågeställning, frågeställning, frågeställning Information Testning Analys Återgivning - Åtgärder Handledning/uppföljning 149

Formuleringsstöd 150

Åtgärdsbanker Stödinsatser i utbildningen http://www.skolverket.se/publikationer?id=3362 Levla Lärmiljön http://levla.nu Provivus Tipsbanken http://www.provivus.se/tipsbanken/ GLB http://glbatgardsprogram.azurewebsites.net/atgardsprogram.aspx 151

Särbegåvning Handlingsplan särbegåvade elever 2014 http://skl.se/download/18.547ffc53146c75fdec0eeeb9/1405428232070/sklhandlingsplan-2014-sarbegavadeelever.pdf 152

Nyanlända h"p://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nyanlandas- larande/mo"agande- och- kartlaggning/ kartlaggning- 1.211316 h"p://www.linkoping.se/skola- barnomsorg/gemensamma- sidor/sarskilt- stod/sekbonen/modersmal/ Pedagogisk- kartlaggning- av- nyanlanda- elever/ h"p://www.lh.umu.se/digitalassets/108/108253_kartlggning- - matemabk- 2- sept- 2012.pdf h"p://www.lh.umu.se/digitalassets/110/110841_kartlggning- i- engelska- 20- nov- 2012.pdf 153

FRÅGOR? 154

ITPA är ett försök att bygga en bro mellan bedömningsresultat och planering av undervisning. 155

LOGOS Logos är är ett datorbaserat diagnostiskt test utarbetat av professor Torleiv Höien för Logometrica. Logos innehåller en rad deltest som kartlägger läsflyt, läsförståelse, hörförståelse, begreppsförståelse, avkodningsförmåga, läsrelaterade färdigheter och rättskrivningssvårigheter. På grundval av testresultatet är det möjligt att göra en noggrann analys av lässvårigheterna. http://www.logometrica.se 156

Tack! erik@pedagogiskpsykologi.se Kursintyg 157