Välkommen till LOGOS certifieringskurs

Transkript

1 Välkommen till LOGOS certifieringskurs

2 Om LOGOS Installation Kalibrering av ljud Inspelning med Audacity Genomgång av begrepp och funktioner i LOGOS Bedömning av resultat Certifieringsrapport

3 Om LOGOS Logos är ett datorbaserat diagnostiskt test utarbetat av professor Torleiv Höien för Logometrica. Logos innehåller en rad deltest som kartlägger läsflyt, läsförståelse, hörförståelse, begreppsförståelse, avkodningsförmåga, läsrelaterade färdigheter och rättskrivningssvårigheter. På grundval av testresultatet är det möjligt att göra en noggrann analys av lässvårigheterna.

4 Om LOGOS Logos är ett verktyg för bedömning/diagnosticering av lässvårigheter. Utifrån testresultatet ger Logos förslag på lämpliga åtgärder. Logos är lämpat för speciallärare, specialpedagoger, talpedagoger, logopeder och psykologer. Logos innehåller tre uppgiftsdelar: årskurs 2, årskurs 3-5 och årskurs 6-vuxna.

5 Om LOGOS

6 Den svenska standardiseringen Ca 1320 elever i 6 årskurser, >200 i varje årskurs. Inte utvalda elever, oftast hela klasser. Minimalt bortfall

7 LOGOS bygger på insikten om att läsning består av komponenterna avkodning och förståelse Simple view of reading Gough, 1986

8 Inom läsforskningen har man numera blivit allt mer övertygad om att även läsflyt har betydelse Man tänker sig att läsflyt bör ingå som en av komponenterna i simple view of reading och då som en bro mellan komponenterna avkodning och förståelse

9 läsflyt avkodning x förståelse = läsning

10 Avkodning refererar till den rent tekniska sidan av läsningen hur man gör om bokstäver, grafem, till ljud.

11 Förståelse refererar till förmågan att få betydelse i det lästa, reflektera över det och göra slutledningar. Denna process ställer större krav på intellektuella resurser än avkodningen

12 Läsflyt handlar om antal korrekt lästa ord/minut och elevens förmåga att läsa texten med rätt prosodi

13 LOGOS omfattar en grundlig kartläggning av: avkodningsprocess läsflyt förståelse, läs-och hörförståelse

14 LOGOS kartlägger följande färdigheter: Läsfärdighet Förståelse Avkodning Läsrelaterade färdigheter Reaktionstid Diktamen

15 Uppgiftsdel 1 Standardiserat för årskurserna 3, 4 och 5. Uppgiftsdel 2 Standardiserat för årskurserna 6, 8 och Gy 1. Kan även användas för vuxna med lässvårigheter. Uppgiftsdel 3 Norsk standardisering för årskurs 2

16 Hoien och Lundberg: Ordavkodningsmodellen Hoien och Lundberg har utvecklat en ordavkodningsmodell som illustrerar olika strategier med underliggande processer för avkodning av ord. Modellen visar alla processer som ingår. Många av dessa processer kartläggs i LOGOS

17

18 Diagnostisering och ordavkodningsmodellen Genom att markera den eller de delprocesser i modellen, som sviktar, åskådliggörs hur problem i en eller flera delprocesser hindrar avkodningen och ger t.ex. fonologiska svårigheter, ortografiska svårigheter, svårigheter med benämning och fonemisk medvetenhet

19 Åk 3-5, siffrorna vid de olika processerna refererar till resp. deltest i Logos Elev: Skrivet ord VA To = 12 K = BG 6 R1 = R1 = VA: BG: P: OG: SA: FG2: FG1: FO: KTM: FS: A: visuell analys bokstavigenkänning parsingsprocess ortografisk ordigenkänning semantisk aktivering fonologisk ordåterkallelse fonologisk ordigenkänning fonologisk omkodning fonologiskt korttidsminne fonologisk syntes artikulation P FO To = 7 K = R1= 14 Snabb benämning R1= OG To = 11 K = R1= KTM 10K= 9 Fonemanalys To= K= R2= 15 K= SA To= 13 Fon.diskr. To= K= R1= Lexikon FG2 FG1 FS 8 K = R2= 16 Muntlig reaktionstid R1= A 17 Manuell reaktionstid R1= Talat ord 3 Ordid: To = K= R2 = 5Ort.läsn.: To= K= R2= 4 Fonolog.läsn: To = K= R2 = 1 Läsflyt: To = K= Tid = WCPM = 1 Läsförståelse: K= 2 Hörförståelse K= LOGOMETRICA AS

20 1. Starta OK

21 Audacity

22

23

24 Muntlig reaktionstid Nu kommer Du att få se tärningar på skärmen en i taget. På några tärningar finns det en prick. På de andra tärningarna finns det två prickar. När tärningen har en prick, ska Du säga en. När den har två prickar ska Du säga två. Säg svaret så snabbt Du kan. Innan tärningen visas kommer Du att se en liten prick på skärmen. Du ska svara så snabbt Du kan. Förstår Du vad Du ska göra? Först får Du två övningsuppgifter. Då börjar vi.

25

26

27 Läsfärdighet, läsflyt och läsförståelse Deltestet består av 5 korta texter för elever i årskurs 3-5 och 4 texter för elever i årskurs 6-vuxna I deltestet registreras: * antal rätt lästa ord. * den tid det tar att läsa texterna * antal rätt besvarade frågor

28 Läsflyt och läsförståelse M I den här uppgiften kommer det att visas korta texter på skärmen, en text åt gången. Du ska läsa alla texter högt och så noggrant som möjligt. När Du har läst färdigt en text, får Du uppläst några frågor i hörlurarna. Innan en fråga läses upp kommer Du att höra ett litet pling. Efter att alla frågorna ställts kommer Du att se en grön cirkel på skärmen. Du svarar direkt när Du vet svaret. Först får Du en övningsuppgift. Är Du beredd? Titta på skärmen. Då börjar vi.

29

30

31 Felläsningar registreras av testledaren genom tryckning på höger musknapp Datorn registrerar endast antal fel inte vilket ord som läses fel. Därför kan man göra felmarkering när som helst under läsningen. Inspelning görs för att kunna analysera felen utifrån de lingvistiska variablerna. Datorn registrerar lästiden från att läsningen påbörjas tills M-tangenten trycks ned

32 Läsflyt kännetecknas av snabb och korrekt läsning av texterna. Intonationen ska vara god. Intonationsfel markeras som felläsningar med höger mustangent Läsflytet mäts också genom antalet lästa ord/minut.

33 Förståelse- hörförståelse Deltestet består av 5 korta texter som eleverna får lyssna till. Efter varje text ställs 4 frågor. I deltestet registreras antal korrekta svar.

34

35 Hörförståelse I den här uppgiften ska du lyssna på en text som läses upp i hörlurarna. Innan texten läses upp kommer du att höra ett pling. Försök att komma ihåg vad som blir uppläst. Efter varje textstycke ska du svara på några frågor. Innan en fråga läses upp kommer du också att höra ett litet pling. Efter att frågan ställts kommer du att se en grön cirkel på skärmen. Då kan du svara på frå-gan. Först får du en övningsuppgift. Är du beredd? Då börjar vi!

36

37 Jämför resultat Hörförståelse med resultat på Läsflyt / läsförståelse Svårigheter med både läs- och hörförståelse kan tyda på generella språksvårigheter. Jämför även med deltest Begreppsförståelse

38 Svårigheter med läsförståelse men inte med hörförståelse, tyder på att det är ordavkodningssvårigheter som ger problem med läsförståelsen. God läsförståelse, men dålig hörförståelse, kan tyda på svårigheter med t.ex.. uppmärksamhet/ koncentration

39 Avkodning Elevens avkodningsförmåga prövas med tre deltest: Ordidentifiering Fonologisk läsning Ortografisk läsning

40

41 Ordidentifiering Eleven ska läsa ord med lång presentationstid. 40 ord för årskurs 3-5 och 56 för årskurs 6- vuxna Här registreras: antal rätt lästa ord reaktionstiderna R2 och R2-R1 R1 innebär tiden från det att stimulus presenteras tills eleven börjar ge svaret R2 mäter tiden från det att stimulus presenteras tills att hela svaret är avgivet Effektivitet = Antal rätt/r2

42 Ordidentifiering Den här uppgiften innehåller ett antal ord som du ska läsa så snabbt och noggrant som möjligt. På skärmen visas det ett ord i taget. Några av orden är lätta att läsa och andra är svårare. Om du inte känner igen ordet kan du försöka komma på vilket ord det är genom att binda samman bokstäverna, eller så kan du gissa. Först får du två övningsuppgifter. Följ noga med på skärmen. Innan ordet visas kommer du att se en liten prick. Direkt efter det visas ordet du ska läsa. Är du beredd? Då börjar vi!

43

44

45 Fonologisk läsning Deltestet består av nonsensord som ska läsas, samma för båda åldersgrupperna. Här registreras: antal rätt lästa ord reaktionstiderna R2 och R2-R1. Effektivitet = Antal rätt/r2

46 Fonologisk läsning Den här uppgiften innehåller inte riktiga ord utan nonsensord, det vill säga ord som inte har någon mening. Du ska försöka läsa dessa nonsensord så snabbt och korrekt som möjligt. Det visas ett nonsensord åt gången på skärmen. Några av nonsensorden är lätta att läsa och andra är svårare. Är du inte säker kan du gissa. Först får du två övningsuppgifter. Följ noga med på skärmen. Innan nonsensordet visas kommer du att se en liten prick. Direkt efter det visas nonsensordet du ska läsa. Är du beredd? Då börjar vi!

47

48 Ortografisk läsning Deltestet prövar förmågan att läsa ord med kort presentationstid, 36 ord för årskurs 3-5 och 48 ord för 6-vuxna Här registreras: antal rätt lästa ord reaktionstiderna R2 och R2-R1. Effektivitet = Antal rätt/r2

49 Ortografisk läsning Den här uppgiften innehåller också flera ord som du ska läsa så snabbt och korrekt som möjligt. Men den här gången visas orden bara en kort stund, och därför är det mycket viktigt att du koncentrerar dig på skärmen där ordet visas. Några av orden är lätta att läsa och andra är svårare. Är du inte säker på vilket ord du såg kan du gissa. Först får du två övningsuppgifter. Innan ordet visas kommer du att se en liten prick. Direkt efter det visas ordet du ska läsa. Är du beredd? Då börjar vi!

50

51

52 Läsrelaterade färdigheter, årskurs deltest: Bokstavsläsning Grafem-fonem-omkodning Fonemsyntes Fonemanalys Fonologiskt korttidsminne Att skilja mellan ord och homofona nonord Visuell analys Fonologisk diskriminering Snabb benämning av kända föremål Begreppsförståelse

53 Bokstavsläsning I den här uppgiften ska du säga bokstävernas namn. Du ska inte säga ljuden, utan vad bokstäverna heter. Ser du bokstaven "b", säger du /be/. Följ noga med på skärmen. När du ser en bokstav säger du direkt vad den heter. Först får du två övningsuppgifter

54

55 Grafem-fonem omkodning I den här uppgiften får du se en bokstav eller en bokstavsgrupp på skärmen. Du ska så snabbt som möjligt säga vilket ljud som hör till den bokstaven eller bokstavsgruppen. Kom ihåg att du inte ska säga bokstavens namn, utan ljudet. Till exempel, om du ser bokstaven "b" ska du säga /b/, inte /be/. Ser du bokstäverna "kr", ska du säga /kr/, inte bokstavsnamnen /kå/ och /är/. Först får du två övningsuppgifter

56

57

58 Fonemsyntes Nu kommer du att få höra flera ljud som ska bindas ihop till ett ord. Först hör du en ljudsignal och sedan kommer bokstavsljuden. När det sista bokstavsljudet i ordet hörs, visas en grön cirkel på skärmen. Då kommer det inte fler bokstavsljud. Du ska binda samman bokstavs-ljuden till ett riktigt ord så snabbt du kan. Är du osäker, kan du gissa. Först får du två övningsuppgifter.

59

60 Fonemanalys Nu ska du få höra några ord, ett i taget. Ibland ska du säga det sista ljudet i ordet, och ibland ska du säga alla ljuden i rätt ordningsföljd. När det sista ordet är uppläst, visas en grön cirkel på skärmen. Säg svaret så snabbt du kan. Om du är osäker, kan du gissa. Först får du två övningsuppgifter.

61

62 Fonologiskt korttidsminne I den här uppgiften får du höra några siffror och du ska sedan upprepa dem i samma ordningsföljd som de lästes upp. Du hör ett pling före varje gång. Då måste du lyssna noggrant, för siffrorna läses upp direkt efter ljudsignalen. När den sista siffran i uppgiften är uppläst kommer en grön cirkel att visas på skärmen. Då ska du säga alla siffrorna i samma ordningsföljd som de lästes upp. Är du osäker, kan du gissa. Förstår du vad du ska göra? Först får du två övningsuppgifter.

63

64 Att skilja mellan ord och homofona nonsensord Det visas två ord på skärmen, men bara ett av dem är rätt stavat. Du ska hitta det ord som är rättstavat. Du håller vänster pekfinger på Z-tangenten och höger pekfinger på M-tangenten. När det rätta ordet står till vänster trycker du så fort du kan på Z-tangenten. Står det rätta ordet till höger trycker du på M-tangenten. Först får du två övningsuppgifter. Innan orden visas kommer du att se en liten prick på skärmen. Förstår du vad du ska göra? Är du beredd? Då börjar vi!

65

66

67 Visuell analys I den här uppgiften kommer du att se två bokstavsrader som står ovanför varandra. Ibland är de lika, och ibland är de olika. Till exempel kan första, mittersta eller sista bokstaven i en rad vara olik motsvarande bokstäver i den andra raden. Du ska jämföra de två bokstavsraderna och avgöra om de är lika eller olika. Du håller vänster pekfinger på Z-tangenten och höger pekfinger på M-tangenten. När bokstavsraderna är lika, trycker du på M- tangenten. När de är olika, trycker du på Z-tangenten. Du trycker så fort du ser om bokstavsraderna är lika eller olika. Först får du två övningsuppgifter.

68

69

70 Fonologisk diskriminering I den här uppgiften får du höra två ord i hörlurarna. Du ska varje gång avgöra om orden är lika eller om de är olika. Du håller vänster pekfinger på Z-tangenten och höger pekfinger på M-tangenten. Om orden är lika, trycker du på M-tangenten. Om de är olika, trycker du på Z-tangen-ten. Innan orden presenteras, hör du en ljudsignal. Det betyder att du måste lyssna noga. Svara så snabbt du kan. Förstår du vad du ska göra? Du ska först få två övningsuppgifter.

71

72 Snabb benämning av kända föremål På skärmen kommer du nu att se ett antal bilder av vanliga föremål. Det finns bara fem olika föremål, men de visas flera gånger. Du ska säga namnet på föremålen så snabbt som möjligt. Börja uppe till vänster på skärmen (testledaren pekar) och fortsätt längs raden och gå vidare till nästa rad tills du sagt namnen på alla föremålen. Börja sedan uppe till vänster på skärmen. (Testledaren pekar.) Först får du en övningsuppgift.

73

74 Ordmobilisering

75

76 Begreppsförståelse I den här uppgiften kommer du att höra några ord, ett i taget. Innan ordet läses upp kommer du att höra ett pling. Du ska förklara vad orden betyder. Det visas en grön cirkel på skärmen när du ska svara. Du kan använda så mycket tid du behöver. Först får du två övningsuppgifter. Förstår du vad du ska göra? Är du beredd? Då börjar vi!

77

78 Manuell reaktionstid Nu kommer du att se en pil på skärmen. Ibland pekar pilen åt höger (visa det) och ibland pekar den åt vänster. När pilen pekar åt höger, trycker du så fort du kan på M- tangenten. När pilen pekar åt vänster, trycker du så fort du kan på Z-tangenten. Innan pilen visas kommer du att se en liten prick på skärmen. Först får du en övningsuppgift. Förstår du vad du ska göra? Är du beredd? Då börjar vi!

79

80 Läsrelaterade färdigheter, årskurs 6-vuxna 7 deltest: Fonemisk medvetenhet Fonologiskt korttidsminne Arbetsminne Att skilja mellan ord och homofona nonord Snabb benämning av siffror Visuellt korttidsminne Begreppsförståelse

81

82 Fonemisk medvetenhet Nu ska du få höra flera ord upplästa, ett i taget. Du ska komma på vilket ord du får om ett visst ljud tas bort. Säg svaret så snabbt du kan när den gröna cirkeln visas på skärmen. Om du är osäker, kan du gissa. Först får du två övnings-uppgifter. Innan ordet läses upp kommer du att höra ett pling. Är du beredd? Då börjar vi!

83

84 Arbetsminne Nu kommer du att få höra några ord. Du ska säga orden i omvänd ordningsföljd. När det sista ordet har lästs upp visas en grön cirkel på skärmen. Då ska du säga alla orden i omvänd ordningsföljd. Om du är osäker, kan du gissa. Har du förstått vad du ska göra? Först får du två övningsuppgifter. Innan ordet läses upp kommer du att höra ett pling. Säg svaret så snabbt du kan. Är du beredd? Då börjar vi!

85

86 Snabb benämning av siffror På skärmen kommer du nu att se flera rader med siffror. Det är bara fem olika siffror, men de visas flera gånger i olika ordnings-följd. Du ska säga namnet på siffrorna så snabbt som möjligt. Börja uppe till vänster på skärmen (testledaren pekar) och fortsätt längs raden och gå vidare till nästa rad tills du sagt namnen på alla siffrorna. När du är färdig trycker du så fort du kan på M- tan-genten (testledaren visar vilken det är). Först får du en övningsuppgift. Innan siff-rorna visas kommer du att se en liten prick. Direkt efter visas siffrorna på skärmen. Förstår du vad du ska göra? (Om inte, kan testledaren förklara utförligare.) Är du beredd? Då börjar vi!

87

88

89 Visuellt korttidsminne Nu kommer det att visas några bokstäver på skärmen. Bokstäverna står efter varandra i rad, och de syns bara en kort stund. Titta noga på skärmen. Först kommer det att visas en liten prick. Efter det visas bokstäverna. Du ska säga bokstäverna i samma ordningsföljd som de visas på skärmen. Är du inte säker på vilka bokstäver du såg kan du gissa. Först får du två övningsuppgifter. Följ noga med på skärmen. Är du beredd? Då börjar vi!

90

91 Reaktionstid: 3-5 = 6-vux *Muntlig reaktionstid LOGOS-bedömningen inleds med detta deltest *Manuell reaktionstid Det här deltestet avslutar

92 Resultat i LOGOS Tre rapporttyper: Standardrapport Detaljerad rapport Profil

93 Resultat ,9 0,50 2,20 99,8 99,9 45,83 79,17 3,2 1,18 2,65 99,4 84,6

94

95 Åk 3-5, siffrorna vid de olika processerna refererar till resp. deltest i Logos Elev: Skrivet ord VA To = 12 K = BG 6 R1 = R1 = VA: BG: P: OG: SA: FG2: FG1: FO: KTM: FS: A: visuell analys bokstavigenkänning parsingsprocess ortografisk ordigenkänning semantisk aktivering fonologisk ordåterkallelse fonologisk ordigenkänning fonologisk omkodning fonologiskt korttidsminne fonologisk syntes artikulation P FO To = 7 K = R1= 14 Snabb benämning R1= OG To = 11 K = R1= KTM 10K= 9 Fonemanalys To= K= R2= 15 K= SA To= 13 Fon.diskr. To= K= R1= Lexikon FG2 FG1 FS 8 K = R2= 16 Muntlig reaktionstid R1= A 17 Manuell reaktionstid R1= Talat ord 3 Ordid: To = K= R2 = 5Ort.läsn.: To= K= R2= 4 Fonolog.läsn: To = K= R2 = 1 Läsflyt: To = K= Tid = WCPM = 1 Läsförståelse: K= 2 Hörförståelse K= LOGOMETRICA AS

96 Dyslexi Forskningen visar att dyslexi kan definieras operationellt utifrån tre huvudsakliga kännetecken: Dålig ordavkodning Fonologiska svårigheter Normal hörförståelse

97 Diagnostik Diagnostik står för att givet vissa tester, mätningar och observationer avgöra ett systems tillstånd.

98 Hälso- och sjukvården ICD DSM Det primära syftet med sjukdomsklassifikationen I är att möjliggöra klassificering och statistisk beskrivning av sjukdomar och andra hälsoproblem som är orsak till människors död eller kontakter med hälso- och sjukvården.

99 Hälso- och sjukvården Medicinering Forskning Patientsäkerhet Statistik Dödsfall

100 Hälso- och sjukvården Vem får ställa diagnos? Rätten att ställa diagnos inom hälso- och sjukvårdens område är inte reglerad i någon fo rfattning. I allmänhet är det dock läkare eller tandläkare som go r det. I praktiken kan dock all sjukvårds- och tandvårdspersonal som har tillräcklig kunskap om en sjukdom, ett funktionshinder eller en skada, ställa diagnos inom ramen fo r sin yrkeskompetens. (Socialstyrelsen 2004)

101 Hälso- och sjukvården ICD F81.0 Specifik lässvårighet F81.1 Specifik stavningssvårighet DSM Lässvårigheter Skrivsvårigheter

102 Dyslexi Dyslexi är en av flera olika inlärningssvårigheter. Det är en specifik språkbaserad störning med konstitutionell bakgrund som yttrar sig i svårigheter att avkoda enskilda ord. Vanligen avspeglar den en otillräcklig fonologisk bearbetningsförmåga. Dessa svårigheter i att avkoda enskilda ord avviker ofta från det som kan förväntas i relation till ålder och andra kognitiva förmågor; de är inte beroende på en allmän utvecklingsstörning eller sensorisk funktionsnedsättning. Dyslexi visar sig i olika former av språkliga svårigheter. Ofta förekommer problemen i läsning med påtagliga problem att tillägna sig färdigheter i skrivning och stavning. (IDA 1994)

103 Stöd i skolan I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogo ra sig utbildningen. (Skollagen 1 kap. 4 )

104 Utredning i skolan Om det inom ramen fo r undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. (Skollagen 3kap. 8 )

105 Pysparagrafen Det kallas pysparagrafen, meningen är just att vi ska pysa de delar av kunskapskraven som inte kan nås på grund av funktionsnedsättningen, där det finns ett rimligt tvivel huruvida eleven inte skulle klara dessa kriterier om det inte var för funktionsnedsättningen. Skollagen kap 10 21

106 Vem får sätta en diagnos?

107 Varför diagnos?

108 HSL Skolan Högskoleprovet Körkortsprovet

109 Hur utreda?

110 ALL-modellen -Avkodning, Läsflyt och Läsförståelse ALL-modellen: två spår en för normal läsutveckling - på spåret - och en för utveckling som har spårat ur. Med hjälp av LOGOS och ALL-modellen kan vi se var i läsutvecklingen eleven har spårat ur.

111 Läsutveckling För att kunna säga något om vad som är bristande läsförmåga, måste man ha kunskap om vad som är förväntad, normal, läsutveckling

112 Logografisk avkodning Logografisk läsning är en tidig strategi, där varje enskilt ord behandlas som ett självständigt stimulus, en logo, där ordet känns igen p.g.a. visuella särdrag eller kontextuella hållpunkter. Barnet har inte knäckt läskoden. Av spåret Barnet har inget intresse för bokstäver och läsning. Känner igen högfrekventa ord/logotyper i sin närmiljö

113 Fonologisk avkodning Barnet intar nu en analytisk hållning till ord, där orden avkodas genom att läsaren gör om varje enskilt grafem till motsvarande fonem för att till slut dra samman fonemen till ett ljudpaket ett ord. Läsaren har nu knäckt den alfabetiska koden. Förutom kunskap om grafem-fonemomkodning kräver uppgiften fonemisk medvetenhet och förmåga till fonologisk syntes. Av spåret Icke-alfabetisk läsning. Tämligen dålig förmåga till ordigenkänning och liten eller ingen förståelse

114 Kontrollerad ortografisk avkodning Barnet omkodar inte längre grafem för grafem, utan känner igen större element i ordet som stavelser, ändelser och morfem. Läsaren har ortografisk kunskap och är ortografiskt medveten. Av spåret Alfabetisk läsning. Läser sent, ljudande och med dålig förståelse.

115 Automatiserad ortografisk avkodning Avkodningen sker nu snabbt och säkert och med få eller inga felläsningar. På det här stadiet i läsutvecklingen läser eleven såväl kända som okända ord snabbt och säkert Av spåret Läsningen präglas av korrekt avkodning, men dålig prosodi och sviktande läsförståelse

116 Läsflyt -- en av de nya nivåerna i modellen. Utmärkande för läsare på den här nivån är att de inte bara har kunskap om ordavkodningen utan även syntaktisk och semantisk kunskap. Flytet och intonationen i läsningen är bra. Av spåret Läsningen utmärks av att prosodin inte är optimal, något sviktande läsförståelse kombinerat med något osäker avkodning.

117 Läsförståelse Läsning på den här nivån kallas strategisk läsning och innebär förmåga att använda olika förståelsestrategier Av spåret Om eleven spårar ur här kommer läsningen att vara präglad av god avkodning, god prosodi men inte optimal läsförståelse.

118 Fonologiska brister visar sig bl.a. i svårigheter med att läsa nonsensord. Forskningen har visat, att läsning av nonsensord är ett känsligare test än ordavkodning vid diagnostisering av dyslexi. Detta visar sig bl.a. i att kompenserade dyslektiker, dvs. dyslektiker som övervunnit avkodningssvårigheterna, fortfarande har stora svårigheter med att läsa nonsensord.

119 Operationell definition Dålig ordavkodning under 15:e percentilen på deltest 3 och 5 Svårt att läsa nonsensord under 15:e percentilen på deltest 4 Normal hörförståelse över 30:e percentilen på deltest 2 Om dessa tre kriterier är uppfyllda kan lässvårigheterna bero på dyslexi

120 Kvalitativ analys Lingvistiska variabler: Ordlängd Frekvens Komplexitet

121 I den internationella forskningen brukar andelen dyslektiker uppges vara mellan 5-10 procent, Resultaten från de nordiska LOGOS- standardiseringarna stämmer väl med dessa uppgifter.

122 De fonologiska svårigheter som kännetecknar dyslexi, ger inte bara utslag i dålig nonsensordläsning, utan även..

123 Odistinkt /otydligt uttal Dålig intonation Svårigheter att uttala fonologiskt komplicerade ord deltest 1 Svårigheter att lära sig bokstäver, deltest 6 uppgiftsdel 3-5 Svårigheter med grafem-fonem-omkodning, deltest 7 Svårigheter med fonemsyntes deltest 8 Svårigheter med fonemanalys deltest 9

124 Svårigheter med fonologiskt korttidsminne deltest 10 Svårigheter med fonologisk diskriminering deltest 13 Svårigheter med snabb benämning av kända föremåldeltest 14 Åldersadekvat begreppsförståelse deltest 15

125 Även om många symptom också återfinns hos dåliga läsare så har dyslektikerna långt fler symptom. De får även lägre poäng på de fonologiska deltesten.

126 Finns det olika former av dyslexi? Fonologisk dyslexi Ortografisk dyslexi Double-deficit dyslexi

127 Fonologisk dyslexi 1. Dålig ordavkodning under 15:e percentilen på deltest 3 2. Svårt att läsa nonsensord- under15:e percentilen på deltest 4 3. Normal hörförståelse över 30:e percentilen på deltest 2

128 Ortografisk dyslexi 1. Dålig ortografisk läsning under 15:e percentilen på deltest 5 2. Normal fonologisk avkodningsförmåga över 30:e percentilen på deltest 4 3. Normal hörförståelse över 30:e percentilen på deltest 2

129 Double-deficit dyslexi 1. Svårigheter att snabbt benämna välkända föremål eller siffror, under 15:e percentilen på deltest 14 (3-5), deltest 11 (6-vuxna) 2. Dålig fonologisk ordavkodning under 15:e percentilen på deltest 4 3. Normal hörförståelse, över 30:e percentilen på deltest 2

130 Certifieringsrapporten skicka den helst som mail Förslag utformning/innehåll i befintlig mall Certifieringsapport i Wordformat, elevrapport i txt-format, indikator- schema och försättsblad ska bifogas Rapporten ska skickas in inom 3-5 månader

131 Tack för idag!