Välkommen till LOGOS certifieringskurs
|
|
- Sten Blomqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Välkommen till LOGOS certifieringskurs
2 Om LOGOS Installation Kalibrering av ljud Inspelning med Audacity Genomgång av begrepp och funktioner i LOGOS Bedömning av resultat Certifieringsrapport
3 Den svenska standardiseringen Ca 1320 elever i 6 årskurser, >200 i varje årskurs. Inte utvalda elever, oftast hela klasser. Minimalt bortfall
4 LOGOS bygger på insikten om att läsning består av komponenterna avkodning och förståelse Simple view of reading Gough, 1986
5 Inom läsforskningen har man numera blivit allt mer övertygad om att även läsflyt har betydelse Man tänker sig att läsflyt bör ingå som en av komponenterna i simple view of reading och då som en bro mellan komponenterna avkodning och förståelse
6 läsflyt avkodning x förståelse = läsning
7 Avkodning refererar till den rent tekniska sidan av läsningen hur man gör om bokstäver, grafem, till ljud.
8 Förståelse refererar till förmågan att få betydelse i det lästa, reflektera över det och göra slutledningar. Denna process ställer större krav på intellektuella resurser än avkodningen
9 Läsflyt handlar om antal korrekt lästa ord/ minut och elevens förmåga att läsa texten med rätt prosodi
10 LOGOS omfattar en grundlig kartläggning av: avkodningsprocess läsflyt förståelse, läs-och hörförståelse
11 LOGOS kartlägger följande färdigheter: Läsfärdighet Förståelse Avkodning Läsrelaterade färdigheter Reaktionstid Diktamen
12 Uppgiftsdel 1 Standardiserat för årskurserna 3, 4 och 5. Uppgiftsdel 2 Standardiserat för årskurserna 6, 8 och Gy 1. Kan även användas för vuxna med lässvårigheter. Uppgiftsdel 3 Norsk standardisering för årskurs 2
13 Hoien och Lundberg: Ordavkodningsmodellen Hoien och Lundberg har utvecklat en ordavkodningsmodell som illustrerar olika strategier med underliggande processer för avkodning av ord. Modellen visar alla processer som ingår. Många av dessa processer kartläggs i LOGOS
14
15 Diagnostisering och ordavkodningsmodellen Genom att markera den eller de delprocesser i modellen, som sviktar, åskådliggörs hur problem i en eller flera delprocesser hindrar avkodningen och ger t.ex. fonologiska svårigheter, ortografiska svårigheter, svårigheter med benämning och fonemisk medvetenhet
16
17 1. Starta OK
18 Audacity
19
20
21 Muntlig reaktionstid Nu kommer Du att få se tärningar på skärmen en i taget. På några tärningar finns det en prick. På de andra tärningarna finns det två prickar. När tärningen har en prick, ska Du säga en. När den har två prickar ska Du säga två. Säg svaret så snabbt Du kan. Innan tärningen visas kommer Du att se en liten prick på skärmen. Du ska svara så snabbt Du kan. Förstår Du vad Du ska göra? Först får Du två övningsuppgifter. Då börjar vi.
22
23
24 Läsfärdighet, läsflyt och läsförståelse Deltestet består av 5 korta texter för elever i årskurs 3-5 och 4 texter för elever i årskurs 6-vuxna I deltestet registreras: * antal rätt lästa ord. * den tid det tar att läsa texterna * antal rätt besvarade frågor
25 Läsflyt och läsförståelse M den här uppgiften kommer det att visas orta exter på skärmen, en text åt gången. Du ska äsa alla texter högt och så noggrant som öjligt. När Du har läst färdigt en text, får u uppläst några frågor i hörlurarna. Innan n fråga läses upp kommer Du att höra ett itet pling. Efter att alla frågorna ställts ommer Du att se en grön cirkel på skärmen. u svarar direkt när Du vet svaret. Först får u en övningsuppgift. Är Du beredd? Titta på kärmen. Då börjar vi.
26
27
28 Felläsningar registreras av testledaren genom tryckning på höger musknapp Datorn registrerar endast antal fel inte vilket ord som läses fel. Därför kan man göra felmarkering när som helst under läsningen. Inspelning görs för att kunna analysera felen utifrån de lingvistiska variablerna. Datorn registrerar lästiden från att läsningen påbörjas tills M-tangenten trycks ned
29 Läsflyt kännetecknas av snabb och korrekt läsning av texterna. Intonationen ska vara god. Intonationsfel markeras som felläsningar med höger mustangent Läsflytet mäts också genom antalet lästa ord/minut.
30 Förståelse- hörförståelse Deltestet består av 5 korta texter som eleverna får lyssna till. Efter varje text ställs 4 frågor. I deltestet registreras antal korrekta svar.
31
32 Hörförståelse I den här uppgiften ska du lyssna på en text som läses upp i hörlurarna. Innan texten läses upp kommer du att höra ett pling. Försök att komma ihåg vad som blir uppläst. Efter varje textstycke ska du svara på några frågor. Innan en fråga läses upp kommer du också att höra ett litet pling. Efter att frågan ställts kommer du att se en grön cirkel på skärmen. Då kan du svara på frågan. Först får du en övningsuppgift. Är du beredd? Då börjar vi!
33
34 Jämför resultat Hörförståelse med resultat på Läsflyt / läsförståelse Svårigheter med både läs- och hörförståelse kan tyda på generella språksvårigheter. Jämför även med deltest Begreppsförståelse
35 Svårigheter med läsförståelse men inte med hörförståelse, tyder på att det är ordavkodningssvårig- heter som ger problem med läsförståelsen. God läsförståelse, men dålig hörförståelse, kan tyda på svårigheter med t.ex.. uppmärksamhet/ koncentration
36 Avkodning Elevens avkodningsförmåga prövas med tre deltest: Ordidentifiering Fonologisk läsning Ortografisk läsning
37
38 Ordidentifiering Eleven ska läsa ord med lång presentationstid. 40 ord för årskurs 3-5 och 56 för årskurs 6-vuxna Här registreras: antal rätt lästa ord reaktionstiderna R2 och R2-R1 R1 innebär tiden från det att stimulus presenteras tills eleven börjar ge svaret R2 mäter tiden från det att stimulus presenteras tills att hela svaret är avgivet Effektivitet = Antal rätt/r2
39 Ordidentifiering Den här uppgiften innehåller ett antal ord som du ska läsa så snabbt och noggrant som möjligt. På skärmen visas det ett ord i taget. Några av orden är lätta att läsa och andra är svårare. Om du inte känner igen ordet kan du försöka komma på vilket ord det är genom att binda samman bokstäverna, eller så kan du gissa. Först får du två övningsuppgifter. Följ noga med på skärmen. Innan ordet visas kommer du att se en liten prick. Direkt efter det visas ordet du ska läsa. Är du beredd? Då börjar vi!
40
41
42 Fonologisk läsning Deltestet består av nonsensord som ska läsas, samma för båda åldersgrupperna. Här registreras: antal rätt lästa ord reaktionstiderna R2 och R2-R1. Effektivitet = Antal rätt/r2
43 Fonologisk läsning Den här uppgiften innehåller inte riktiga ord utan nonsensord, det vill säga ord som inte har någon mening. Du ska försöka läsa dessa nonsensord så snabbt och korrekt som möjligt. Det visas ett nonsensord åt gången på skärmen. Några av nonsensorden är lätta att läsa och andra är svårare. Är du inte säker kan du gissa. Först får du två övningsuppgifter. Följ noga med på skärmen. Innan nonsensordet visas kommer du att se en liten prick. Direk
44
45 Ortografisk läsning Deltestet prövar förmågan att läsa ord med kort presentationstid, 36 ord för årskurs 3-5 och 48 ord för 6-vuxna Här registreras: antal rätt lästa ord reaktionstiderna R2 och R2- R1. Effektivitet = Antal rätt/r2
46 Ortografisk läsning Den här uppgiften innehåller också flera ord som du ska läsa så snabbt och korrekt som möjligt. Men den här gången visas orden bara en kort stund, och därför är det mycket viktigt att du koncentrerar dig på skärmen där ordet visas. Några av orden är lätta att läsa och andra är svårare. Är du inte säker på vilket ord du såg kan du gissa. Först får du två övningsuppgifter. Innan ordet visas kommer du att se en liten prick. Direkt efter det visas ordet du ska läsa. Är du beredd? Då börjar vi!
47
48
49 Läsrelaterade färdigheter, årskurs deltest: Bokstavsläsning Grafem-fonem-omkodning Fonemsyntes Fonemanalys Fonologiskt korttidsminne Att skilja mellan ord och homofona non-ord Visuell analys Fonologisk diskriminering Snabb benämning av kända föremål Begreppsförståelse
50 Bokstavsläsning I den här uppgiften ska du säga bokstävernas namn. Du ska inte säga ljuden, utan vad bokstäverna heter. Ser du bokstaven "b", säger du /be/. Följ noga med på skärmen. När du ser en bokstav säger du direkt vad den heter. Först får du två övningsuppgifter
51
52 Grafem-fonem omkodning I den här uppgiften får du se en bokstav eller en bokstavsgrupp på skärmen. Du ska så snabbt som möjligt säga vilket ljud som hör till den bokstaven eller bokstavsgruppen. Kom ihåg att du inte ska säga bokstavens namn, utan ljudet. Till exempel, om du ser bokstaven "b" ska du säga /b/, inte /be/. Ser du bokstäverna "kr", ska du säga /kr/, inte bokstavsnamnen /kå/ och /är/. Först får du två övningsuppgifter
53
54
55 Fonemsyntes Nu kommer du att få höra flera ljud som ska bindas ihop till ett ord. Först hör du en ljudsignal och sedan kommer bokstavsljuden. När det sista bokstavsljudet i ordet hörs, visas en grön cirkel på skärmen. Då kommer det inte fler bokstavsljud. Du ska binda samman bokstavs-ljuden till ett riktigt ord så snabbt du kan. Är du osäker, kan du gissa. Först får du två övningsuppgifter.
56
57 Fonemanalys Nu ska du få höra några ord, ett i taget. Ibland ska du säga det sista ljudet i ordet, och ibland ska du säga alla ljuden i rätt ordningsföljd. När det sista ordet är uppläst, visas en grön cirkel på skärmen. Säg svaret så snabbt du kan. Om du är osäker, kan du gissa. Först får du två övningsuppgifter.
58
59 Fonologiskt korttidsminne I den här uppgiften får du höra några siffror och du ska sedan upprepa dem i samma ordningsföljd som de lästes upp. Du hör ett pling före varje gång. Då måste du lyssna noggrant, för siffrorna läses upp direkt efter ljudsignalen. När den sista siffran i uppgiften är uppläst kommer en grön cirkel att visas på skärmen. Då ska du säga alla siffrorna i samma ordningsföljd som de lästes upp. Är du osäker, kan du gissa. Förstår du vad du ska göra? Först får du två övningsuppgifter.
60
61 Att skilja mellan ord och homofona nonsensord Det visas två ord på skärmen, men bara ett av dem är rätt stavat. Du ska hitta det ord som är rättstavat. Du håller vänster pekfinger på Z-tangenten och höger pekfinger på M-tangenten. När det rätta ordet står till vänster trycker du så fort du kan på Z-tangenten. Står det rätta ordet till höger trycker du på M-tangenten. Först får du två övningsuppgifter. Innan orden visas kommer du att se en liten prick på skärmen. Förstår du vad du ska göra? Är du beredd? Då börjar vi!
62
63
64 Visuell analys I den här uppgiften kommer du att se två bokstavsrader som står ovanför varandra. Ibland är de lika, och ibland är de olika. Till exempel kan första, mittersta eller sista bokstaven i en rad vara olik motsvarande bokstäver i den andra raden. Du ska jämföra de två bokstavsraderna och avgöra om de är lika eller olika. Du håller vänster pekfinger på Z-tangenten och höger pekfinger på M-tangenten. När bokstavsraderna är lika, trycker du på M- tangenten. När de är olika, trycker du på Z-tangenten. Du trycker så fort du ser om bokstavsraderna är lika eller olika. Först får du två övningsuppgifter.
65
66
67 Fonologisk diskriminering I den här uppgiften får du höra två ord i hörlurarna. Du ska varje gång avgöra om orden är lika eller om de är olika. Du håller vänster pekfinger på Z-tangenten och höger pekfinger på M-tangenten. Om orden är lika, trycker du på M- tangenten. Om de är olika, trycker du på Z-tangen-ten. Innan orden presenteras, hör du en ljudsignal. Det betyder att du måste lyssna noga. Svara så snabbt du kan. Förstår du vad du ska göra? Du ska först få två övningsuppgifter.
68
69 Snabb benämning av kända föremål På skärmen kommer du nu att se ett antal bilder av vanliga föremål. Det finns bara fem olika föremål, men de visas flera gånger. Du ska säga namnet på föremålen så snabbt som möjligt. Börja uppe till vänster på skärmen (testledaren pekar) och fortsätt längs raden och gå vidare till nästa rad tills du sagt namnen på alla föremålen. Börja sedan uppe till vänster på skärmen. (Testledaren pekar.) Först får du en övningsuppgift.
70
71 Ordmobilisering
72
73 Begreppsförståelse I den här uppgiften kommer du att höra några ord, ett i taget. Innan ordet läses upp kommer du att höra ett pling. Du ska förklara vad orden betyder. Det visas en grön cirkel på skärmen när du ska svara. Du kan använda så mycket tid du behöver. Först får du två övningsuppgifter. Förstår du vad du ska göra? Är du beredd? Då börjar vi!
74
75 Manuell reaktionstid Nu kommer du att se en pil på skärmen. Ibland pekar pilen åt höger (visa det) och ibland pekar den åt vänster. När pilen pekar åt höger, trycker du så fort du kan på M- tangenten. När pilen pekar åt vänster, trycker du så fort du kan på Z-tangenten. Innan pilen visas kommer du att se en liten prick på skärmen. Först får du en övningsuppgift. Förstår du vad du ska göra? Är du beredd? Då börjar vi!
76
77 Läsrelaterade färdigheter, årskurs 6-vuxna 7 deltest: Fonemisk medvetenhet Fonologiskt korttidsminne Arbetsminne Att skilja mellan ord och homofona non-ord Snabb benämning av siffror Visuellt korttidsminne Begreppsförståelse
78
79 Fonemisk medvetenhet Nu ska du få höra flera ord upplästa, ett i taget. Du ska komma på vilket ord du får om ett visst ljud tas bort. Säg svaret så snabbt du kan när den gröna cirkeln visas på skärmen. Om du är osäker, kan du gissa. Först får du två övnings-uppgifter. Innan ordet läses upp kommer du att höra ett pling. Är du beredd? Då börjar vi!
80
81 Arbetsminne Nu kommer du att få höra några ord. Du ska säga orden i omvänd ordningsföljd. När det sista ordet har lästs upp visas en grön cirkel på skärmen. Då ska du säga alla orden i omvänd ordningsföljd. Om du är osäker, kan du gissa. Har du förstått vad du ska göra? Först får du två övningsuppgifter. Innan ordet läses upp kommer du att höra ett pling. Säg svaret så snabbt du kan. Är du beredd? Då börjar vi!
82
83 Snabb benämning av siffror På skärmen kommer du nu att se flera rader med siffror. Det är bara fem olika siffror, men de visas flera gånger i olika ordningsföljd. Du ska säga namnet på siffrorna så snabbt som möjligt. Börja uppe till vänster på skärmen (testledaren pekar) och fortsätt längs raden och gå vidare till nästa rad tills du sagt namnen på alla siffrorna. När du är färdig trycker du så fort du kan på M-tangenten (testledaren visar vilken det är). Först får du en övningsuppgift. Innan siffrorna visas kommer du att se en liten prick. Direkt efter visas siffrorna på skärmen. Förstår du vad du ska göra? (Om inte, kan testledaren förklara utförligare.) Är du beredd? Då börjar vi!
84
85
86 Visuellt korttidsminne Nu kommer det att visas några bokstäver på skärmen. Bokstäverna står efter varandra i rad, och de syns bara en kort stund. Titta noga på skärmen. Först kommer det att visas en liten prick. Efter det visas bokstäverna. Du ska säga bokstäverna i samma ordningsföljd som de visas på skärmen. Är du inte säker på vilka bokstäver du såg kan du gissa. Först får du två övningsuppgifter. Följ noga med på skärmen. Är du beredd? Då börjar vi!
87
88 Reaktionstid: 3-5 = 6-vux *Muntlig reaktionstid LOGOS-bedömningen inleds med detta deltest *Manuell reaktionstid Det här deltestet avslutar
89 Resultat i LOGOS Tre rapporttyper: Standardrapport Detaljerad rapport Profil
90 Resultat ,9 0,50 2,20 99,8 99,9 45,83 79,17 3,2 1,18 2,65 99,4 84,6
91 Dyslexi Forskningen visar att dyslexi kan definieras operationellt utifrån tre huvudsakliga kännetecken: ålig ordavkodning Fonologiska svårigheter Normal hörförståelse
92 !?Diagnostisering?! diagnos (grekiska dia gnasis 'undersökning', 'bedömande'), igenkännande, avgränsning och beskrivning av ett visst sjukdomstillstånd. diagnostisk som avser diagnos BET.NYANS: spec. pedag. som mäter viss färdighet och vanl. anv. för att ge läraren anvisning om uppläggningen av undervisningen: ~t prov HIST.: sedan 1833 HSL, Hälso-och sjukvårdslagen ICD 10 DSM-IV
93 ALL-modellen -Avkodning, Läsflyt och Läsförståelse ALL-modellen: två spår en för normal läsutveckling - på spåret - och en för utveckling som har spårat ur. Med hjälp av LOGOS och ALL-modellen kan vi se var i läsutvecklingen eleven har spårat ur.
94 Läsutveckling För att kunna säga något om vad som är bristande läsförmåga, måste man ha kunskap om vad som är förväntad, normal, läsutveckling
95 Logografisk avkodning Logografisk läsning är en tidig strategi, där varje enskilt ord behandlas som ett självständigt stimulus, en logo, där ordet känns igen p.g.a. visuella särdrag eller kontextuella hållpunkter. Barnet har inte knäckt läskoden. Av spåret Barnet har inget intresse för bokstäver och läsning. Känner igen högfrekventa ord/ logotyper i sin närmiljö
96 Fonologisk avkodning Barnet intar nu en analytisk hållning till ord, där orden avkodas genom att läsaren gör om varje enskilt grafem till motsvarande fonem för att till slut dra samman fonemen till ett ljudpaket ett ord. Läsaren har nu knäckt den alfabetiska koden. Förutom kunskap om grafem-fonem-omkodning kräver uppgiften fonemisk medvetenhet och förmåga till fonologisk syntes. Av spåret Icke-alfabetisk läsning. Tämligen dålig förmåga till ordigenkänning och liten eller ingen förståelse
97 Kontrollerad ortografisk avkodning Barnet omkodar inte längre grafem för grafem, utan känner igen större element i ordet som stavelser, ändelser och morfem. Läsaren har ortografisk kunskap och är ortografiskt medveten. Av spåret Alfabetisk läsning. Läser sent, ljudande och med dålig förståelse.
98 Automatiserad ortografisk avkodning Avkodningen sker nu snabbt och säkert och med få eller inga felläsningar. På det här stadiet i läsutvecklingen läser eleven såväl kända som okända ord snabbt och säkert Av spåret Läsningen präglas av korrekt avkodning, men dålig prosodi och sviktande läsförståelse
99 Läsflyt -- en av de nya nivåerna i modellen. Utmärkande för läsare på den här nivån är att de inte bara har kunskap om ordavkodningen utan även syntaktisk och semantisk kunskap. Flytet och intonationen i läsningen är bra. Av spåret Läsningen utmärks av att prosodin inte är optimal, något sviktande läsförståelse kombinerat med något osäker avkodning.
100 Läsförståelse Läsning på den här nivån kallas strategisk läsning och innebär förmåga att använda olika förståelsestrategier Av spåret Om eleven spårar ur här kommer läsningen att vara präglad av god avkodning, god prosodi men inte optimal läsförståelse.
101 Fonologiska brister visar sig bl.a. i svårigheter med att läsa nonsensord. Forskningen har visat, att läsning av nonsensord är ett känsligare test än ord- avkodning vid diagnostisering av dyslexi. Detta visar sig bl.a. i att kompenserade dyslektiker, dvs. dyslektiker som övervunnit avkodningssvårigheterna, fortfarande har stora svårigheter med att läsa nonsensord.
102 Operationell definition Dålig ordavkodning under 15:e percentilen på deltest 3 och 5 Svårt att läsa nonsensord under 15:e percentilen på deltest 4 Normal hörförståelse över 30:e percentilen på deltest 2 Om dessa tre kriterier är uppfyllda kan lässvårigheterna bero på dyslexi
103 Kvalitativ analys Lingvistiska variabler: Ordlängd Frekvens Komplexitet
104 I den internationella forskningen brukar andelen dyslektiker uppges vara mellan 5-10 procent, Resultaten från de nordiska LOGOS- standardiseringarna stämmer väl med dessa uppgifter.
105 De fonologiska svårigheter som kännetecknar dyslexi, ger inte bara utslag i dålig nonsensordläsning, utan även..
106 Odistinkt /otydligt uttal Dålig intonation Svårigheter att uttala fonologiskt komplicerade ord deltest 1 Svårigheter att lära sig bokstäver, deltest 6 uppgiftsdel 3-5 Svårigheter med grafem-fonem-omkodning, deltest 7 Svårigheter med fonemsyntes deltest 8 Svårigheter med fonemanalys deltest 9
107 Svårigheter med fonologiskt korttidsminne deltest 10 Svårigheter med fonologisk diskriminering deltest 13 Svårigheter med snabb benämning av kända föremåldeltest 14 Åldersadekvat begreppsförståelse deltest 15
108 Även om många symptom också återfinns hos dåliga läsare så har dyslektikerna långt fler symptom. De får även lägre poäng på de fonologiska deltesten.
109 Finns det olika former av dyslexi? Fonologisk dyslexi Ortografisk dyslexi Double-deficit dyslexi
110 Fonologisk dyslexi 1. Dålig ordavkodning under 15:e percentilen på deltest 3 2. Svårt att läsa nonsensord- under15:e percentilen på deltest 4 3. Normal hörförståelse över 30:e percentilen på deltest 2
111 Ortografisk dyslexi 1. Dålig ortografisk läsning under 15:e percentilen på deltest 5 2. Normal fonologisk avkodningsförmåga över 30:e percentilen på deltest 4 3. Normal hörförståelse över 30:e percentilen på deltest 2
112 Double-deficit dyslexi. Svårigheter att snabbt benämna älkända föremål eller siffror, under 15:e ercentilen på deltest 14 (3-5), eltest 11 (6-vuxna). Dålig fonologisk ordavkodning nder 15:e percentilen på deltest 4. Normal hörförståelse, över 30:e percentilen på deltest 2
113 Certifieringsrapporten skicka den helst som mail Förslag utformning/innehåll i befintlig mall ertifieringsapport i Wordformat, levrapport i txt-format, indikator- chema och försättsblad ska bifogas Rapporten ska skickas in inom 3-5 månader
114 Tack för idag!
Välkommen till LOGOS certifieringskurs
Välkommen till LOGOS certifieringskurs erik@pedagogiskpsykologi.se b.holmgren@sumab.se logosmiske@gmail.com 0533-164 20 www.saffleutvecklingsmodell.se Om LOGOS Installation Kalibrering av ljud Inspelning
Läs merLässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår
Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår SPSM konferens om Grav Språkstörning Uppsala September 2015 Maria Levlin, leg logoped/lektor i språkdidaktik Umeå universitet
Läs merLäs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017
Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017 Inger Fridolfsson The Simple View of Reading L = A x F Läsförståelse Avkodning Språklig förståelse (Gough och Tunmer, 1986) Subgrupper utifrån the Simple
Läs merTidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016
Tidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016 Inger Fridolfsson Från fonologisk medvetenhet till att knäcka den alfabetiska koden Tidiga insatser Teorier kring läs- och skrivutvecklingen Egen
Läs merÅsa Elwér, universitetslektor LiU Karin Nilsson, leg. logoped och doktorand LiU
Åsa Elwér, universitetslektor LiU Karin Nilsson, leg. logoped och doktorand LiU Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från skrivet språk
Läs merKALIBRERINGENS ABC. Korrekt kalibrering en förutsättning för bra utvärdering!
KALIBRERINGENS ABC Korrekt kalibrering en förutsättning för bra utvärdering! Vi får ständigt förfrågningar från kunder som anser att kalibreringen av mikrofonen vid användning av Logos är svår. Det händer
Läs merVägen till effektiv läsinlärning. för lite äldre elever. Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober 2015. Föreläsare Maj J Örtendal www.majsveranda.
Vägen till effektiv läsinlärning för lite äldre elever Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober 2015 Föreläsare Maj J Örtendal www.majsveranda.se Innehåll Bakgrund till 7 stegsmetoden De 7 stegen Läromedlet:
Läs merLäs- och skrivsvårigheter och dyslexi
Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Christina Gunnarsson Hellberg Leg. logoped Konsultativt stöd Vad är läsning? Läsning = Avkodning x Förståelse L = A x F Avkodningsförmåga Fonologisk Barnet använder
Läs merVälkommen till ITPA-3 Illinois Test of Psycholinguistic Abilities
Välkommen till ITPA-3 Illinois Test of Psycholinguistic Abilities b.holmgren@sumab.se 0533-164 20 www.saffleutvecklingsmodell.se erik@pedagogiskpsykologi.se 070-2363200 Säfflemodellen för utveckling av
Läs merTorleiv Høien LOGOSHANDBOKEN. Diagnostisering av dyslexi och andra lässvårigheter
Torleiv Høien LOGOSHANDBOKEN Diagnostisering av dyslexi och andra lässvårigheter Logometrica as 2015 ISBN: 978-82-92632-31-4 Omslag 2011: Fasett as 1:a.upplagan 2007 2:a upplagan 2011 3:a.upplagan 2012
Läs merAtt utveckla en skriftspråklig förmåga och orsaker till lässvårigheter
Att utveckla en skriftspråklig förmåga och orsaker till lässvårigheter Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Min Tillfälligheter, spretigt och samarbeten-
Läs merEn interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning
Ulrika Wolff En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning Göteborgs universitet Syften Presterar elever som identifierades som dåliga läsare i årskurs 2 fortfarande
Läs merKurs läs och skriv Avkodningstest
Kurs läs och skriv 131010 Avkodningstest Avkodning LäsKedjor LäsEttan LäSt Christer Jacobson Psykologiförlaget AB Skolår 2 och 3 Skolår 4-9 samt första året på gymnasiet Handledning med kopieringsunderlag
Läs merLäs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten
Läs- och skrivutredningar 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten Läs- och skrivutredningar Region Skåne och Skånes kommuner/ Tips! SKED ger läs- och skrivutredningskurs Pedagogisk kartläggning Tar reda
Läs merBornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen
Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda Bornholmsprojektet 1985-1989 Kan man: Specifikt stimulera språklig medvetenhet? Bekräfta ett positivt samband mellan fonologisk medvetenhet
Läs merLyssna, Skriv och Läs!
Lyssna, Skriv och Läs! Läsinlärning från grunden Gunnel Wendick Innehållsförteckning Introduktion 5-8 Sidhänvisningar till uppgifterna 9 Förklaring av uppgifterna 10-13 O o 15-19 S s 20-24 A a 25-29 L
Läs merSvar från Skolverket angående Bedömningsstödet
Svar från Skolverket angående Bedömningsstödet i årskurs 1 Susanne af Sandeberg, redaktör Svenska Dyslexiföreningen har fått en hel del signaler från lärare om att Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och
Läs merMinnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst
Återkoppling Minnet Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst Långtidsminnet Arbetsminnet Läs- och skrivsvårigheter och arbetsminnet Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik
Läs merUppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet. ann.pihlgren@isd.su.se
Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet ann.pihlgren@isd.su.se Frågor Allt Praktiska tips, metoder, varför de är bra Hur förklarar man att bokstäver låter och heter olika och hur de
Läs merLyssna Ljuda Läs 1(6) Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ
1(6) C LÄROMEDEL Lyssna Ljuda Läs Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA 7762-512-4 Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY 7762-513-1 Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ 7762-514-8 Serien Lyssna Ljuda Läs är tre på varandra följande
Läs merHitta språket. Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass
Hitta språket Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass Lärarinformation Innehåll Inledning 2 Materialets koppling till läroplanen 2 Syfte 3 Progression mot bedömningsstöd i årskurs
Läs merExempel på hur assisterande teknik kan öka delaktigheten för elever med läsnedsättning. Tina Sand
Exempel på hur assisterande teknik kan öka delaktigheten för elever med läsnedsättning. Vem är jag? Lärare Speciallärare Läs- och skrivutvecklare Speciallärare i centrala elevhälsan Biträdande rektor Universitetsadjunkt
Läs merTidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter
Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger Disposition Hur tidigt kan man upptäcka läs-
Läs merStoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd. Tips på appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga
StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd Tips på appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga Oktober 2015 Appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga Flertalet appar som nämns
Läs merLäsundervisning i samband med ljudningsstrategi och helordsläsning
AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI Avdelningen för humaniora Läsundervisning i samband med ljudningsstrategi och helordsläsning En studie om läromedel och olika läsinlärningsstrategier Matilda Mattsson
Läs merRektor med vetande 15 mars 2017
Rektor med vetande 15 mars 2017 Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter bland flerspråkiga elever Pia Persson Rådgivare SPSM Föreläsningens innehåll Vad bör man tänka på vid utredning av flerspråkiga
Läs merPärmen gavs ut första gången år 2001 i LÄSK-projektet, se avsnitt 28, med ekonomiskt stöd från Arvsfonden.
Inledning LÄSK-pärmen (LÄSK = läs och skriv) vill förmedla kunskap om läs- och skrivsvårigheter, i första hand till föräldrar med barn i grundskolan. Många elever med läs- och skrivsvårigheter har en jobbig
Läs merKan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25
Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Vilken betydelse får läsförmågan i förhållande till övriga ämnen skoltiden överhuvudtaget? Självbild (skolsjälvbild)
Läs merVälkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning!
Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning! Uppsala den 15 september 2015 Innehåll Vad är dyslexi? Pedagogisk utredning
Läs merInledning, Lästrumpet
Inledning, Lästrumpet Läsfärdighet är ett av den nutida människans viktigaste verktyg. På Vallatorpsskolan arbetar vi medvetet och målinriktat för att varje elev ska utveckla sin läsförmåga på bästa möjliga
Läs merNär det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010)
Definition av dyslexi (Lundberg, 00) När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande Svenska Dyslexiföreningen, Linköping oktober 06 Tema: Att skapa goda förutsättningar för barn med språkstörning
Läs merInnehållsförteckning. Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period.
2 Resultat Innehållsförteckning Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period Screeningmoment Talserier Jämnt - udda Tal och obekanta
Läs merFonem eller grafem? Vilket ska komma först i sfiundervisningen? Margareta Molin
Fonem eller grafem? Vilket ska komma först i sfiundervisningen? Margareta Molin Fonem är ett språkljud dvs den minsta betydelseskiljande enheten i talspråket Grafem är tecken som symboliserar språkljudet
Läs merosäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein
osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein www.precodia.se Dyslexi handlar om: 1. specifika svårigheter att urskilja och hantera språkets minsta byggstenar
Läs merLÄRARES PEDAGOGISKA VAL - GÄLLANDE ELEVER I RISKZONEN FÖR
LÄRARES PEDAGOGISKA VAL - GÄLLANDE ELEVER I RISKZONEN FÖR LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER Avancerad nivå Pedagogiskt arbete Marie Johansson 2016-LÄR1-3-M22 Program: Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass
Läs merAktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger Vad är läsning? Avkodning x Språkförståelse
Läs merLärarhandledning. Innehåll. Aktivitet 4. Vi urskiljer ord och språkljud/bokstäver/handalfabetet
Lärarhandledning Aktivitet 4. Vi urskiljer ord och språkljud/bokstäver/handalfabetet Innehåll Aktivitet 4. Vi urskiljer ord och språkljud/bokstäver/handalfabetet.... 2 Elevexempel.... 5 Analys och uppföljning....
Läs merPIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped
Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd
Läs merIntensiv läsundervisning - en interventionsstudie
Examensarbete Speciallärarprogrammet Intensiv läsundervisning - en interventionsstudie Författare: Marie Sjöblad Barbro Tedenstad Handledare: Linda Fälth Termin: VT11 Kurskod: PP2174 2 ABSTRAKT SPECIALLÄRARPROGRAMMET
Läs merVarför är det viktigt att kunna läsa? Vad ska jag prata om? 2013-05-27
Annika Dahlgren Sandberg Institutionen för kliniska vetenskaper, avd för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet och Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet ABC annika@huh.se Vad
Läs mer5 Språk-, läs- och skrivutveckling i åk 1-3
5 Språk-, läs- och skrivutveckling i åk 1-3 Många fler barn kommer numera till skolan rustade med goda förkunskaper om läsande och skrivande jämfört med tidigare, en del har knäckt läskoden och några är
Läs merKOPIERINGSUNDERLAG LÄRARENS FORMULÄR 1
KOPIERINGSUNDERLAG LÄRARENS FORMULÄR 1 Elevens namn: TIDIG ALFABETISK LÄSNING STEG 1 UPPGIFT DATUM 0/1/2 KOMMENTARER ORDAVKODNING Kan läsa sitt namn Känner igen de flesta bokstäver Läser logotyper/skyltar
Läs merLäslistor som arbetsredskap vid lästräning
Svenska språket Handledare: Solveig Hammarbäck Examinator: Sofia Ask G3 GL1102 15 hp 2010-09-10 G2 G3 Avancerad nivå Läslistor som arbetsredskap vid lästräning Ann-Sofie Ringström Abstract Syftet med den
Läs merResultat från LäsEttans uppföljning i årskurs 3 maj 2010
Resultat från LäsEttans uppföljning i årskurs 3 maj 2010 1 I uppföljningen åk/årskurs 3 i maj 2010 deltog närmare 300 elever från skolor runt om i landet. Det är cirka 100 färre elever än vid uppföljningen
Läs merFörfattare: Isabella Ågren Författare: Jennifer Petkovic
Linköpings universitet Institutionen för beteendevetenskap och lärande Examensarbete 2, svenska, avancerad nivå, 15 hp Grundlärarprogrammet, inriktning F-3 Vårterminen 2017 LIU-LÄR-F-3-A-SV-17/17-SE Att
Läs merMedvetenhetens intåg...
Medvetenhetens intåg... Att förebygga med hjälp av språklekar. Skolpsykolog Jörgen Frost Bornholm,, Danmark Syftet med projektet var att visa hur ett förebyggande program kan ge effekt på den första läsinlärningen.
Läs merDe olika testen i Provia (Här har du en bekväm lathund som komplement till handboken.)
och testverktyget Med Provia får du på ett snabbt och enkelt sätt en bild av hur elevens språkliga kompetensprofil ser ut. Om det behövs kommer övningar att skapas i Lexia. Lexia kan användas vid dyslexi,
Läs merDatorlästräning! Är det något för elever i år 1?
Examensarbete Datorlästräning! Är det något för elever i år 1? Författare:Ulla Saldner Birgitta Sixtensson Handledare: Linda Fälth Termin: VT12 Kurskod: PP2174 2 ABSTRACT SPECIALLÄRARPROGRAMMET Titel Engelsk
Läs merKan intensivträning av avkodningsförmåga förbättra läsförmågan hos lässvaga elever i årskurs 2?
Kan intensivträning av avkodningsförmåga förbättra läsförmågan hos lässvaga elever i årskurs 2? En jämförande studie av träning enskilt och i par Anita Bergstedt och Anna-Carin Engens Studenter Anita Bergstedt
Läs merVälkomna! Presentation och förväntningar. Idag: Kort genomgång av Hitta språket Praktiska övningar kopplade till kartläggningsmaterialet
Välkomna! Presentation och förväntningar Idag: Kort genomgång av Hitta språket Praktiska övningar kopplade till kartläggningsmaterialet Obligatoriskt från 1 juli 2019 Fyra aktiviteter Vi berättar och beskriver
Läs merLjungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016
Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016 Hur arbetar skolan med läs- och skrivinlärning? Hur kan du som förälder på bästa sätt stötta ditt barn i sin läs- och skrivutveckling?
Läs merTAL-SPRÅK- OCH LÄSUTVECKLING I NORSJÖ KOMMUN
2007-10-29 TAL-SPRÅK- OCH LÄSUTVECKLING I NORSJÖ KOMMUN VISION: Eleverna i Norsjö kommun ska bli bäst i Sverige på att läsa ÖVERGRIPANDE MÅL Att skapa, bibehålla och utveckla barns/elevers bok- och läsintresse
Läs merOminlärning enligt Wittingmetoden
Linköpings universitet Speciallärarprogrammet Ann-Christin Svärd Ominlärning enligt Wittingmetoden hur upplever lärarna att arbeta med metoden och hur upplever de att deras elever påverkas? Examensarbete
Läs merLokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016
STENUNGSUNDS KOMMUN Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 Ekenässkolans plan för förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser gällande läsutveckling i skolår F-6 Språk, lärande
Läs merÖrsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS
Örsundsbroskolan Ingrid Wikström Catharina Tjernberg SPRÅKSCREENING FÖRSKOLEKLASS Detta screeningmaterial är avsett att vara ett verktyg för att upptäcka de elever som löper risk att utveckla läs- och
Läs merVad krävs för att elever ska utveckla läs- och skrivkunskaper?
Vad krävs för att elever ska utveckla läs- och skrivkunskaper? En litteraturstudie om inlärningsmetoder och lärarens betydelse KURS: Självständigt arbete för grundlärare F-3, 15 hp PROGRAM: Grundlärarprogrammet
Läs merExamensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå. Intensivläsning
Malmö högskola Lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå Intensivläsning En interventions- och intervjustudie baserad på Wendickmetoden och upprepad
Läs merStoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd. Tips på appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga
StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd Tips på appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga April 2018 Innehåll Spåra och forma bokstäver... 3 Öva ljud och bokstavskoppling...
Läs merPedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Ett stödmaterial Den sjunde nordiska kongressen om dyslexiproblematik 14 augusti 2014 i Stockholm Innehåll Bakgrund till projektet Om SPSM Teoretisk
Läs merVilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1?
Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1? Skolans uppdrag Leverera verktyg till elevens verktygslåda Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade.
Läs merLärarens roll vid lässvårigheter årskurs 1-3 En litteraturstudie om god kunskap om läsinlärning och lässvårigheter
Lärarens roll vid lässvårigheter årskurs 1-3 En litteraturstudie om god kunskap om läsinlärning och lässvårigheter i KURS: Examensarbete, Grundlärare F-3, 15 hp FÖRFATTARE: Felicia Aronius EXAMINATOR:
Läs merWendick-modellens signum
Wendick-modellen Wendick-modellen Wendick-modellens signum Strukturerade material (wendick.se) Ren layout Tydliga mönster Små utvecklingssteg Tydlig och långsam progression Betonar vikten av baskunskaper/färdigheter
Läs merLässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier
Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Bakgrund Språkutvecklingen i förskolan påverkar tidig
Läs merFyra presentationer med följande innehåll
Fyra presentationer med följande innehåll Stefan Samuelsson Är det en eller flera språkliga svårigheter som predicerar dyslexi? Anne Elisabeth Dahle &Ann-Mari Knivsberg Problematferd ved alvorlig og ved
Läs merLässcreening har främst tillkommit för att möta ett pedagogiskt behov av att, i skolan, systematisera iakttagelserna i den pedagogiska vardagen.
Lässcreening Info om en undersökningsmetod Lässcreening B Adler, 2003 MANUAL Björn Adler, 2000 Lässcreening har främst tillkommit för att möta ett pedagogiskt behov av att, i skolan, systematisera iakttagelserna
Läs merPROCESSBESKRIVNING OCH HANDLINGSPLAN FÖR SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING FÖRSKOLAN - GYMNASIET
PROCESSBESKRIVNING OCH HANDLINGSPLAN FÖR SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING 2019 2020 FÖRSKOLAN - GYMNASIET Planen antagen av skolledningen augusti 2019 HAGFORS KOMMUN UTVÄRDERING AV PLANEN LÄSÅRET 2018-2019
Läs merObservationspunkter, lärarmatris
Observationspunkter, lärarmatris Elevens namn A:1 Eleven visar uppmärksamhet vid högläsning Jag lyssnar och följer med i handlingen när någon läser för mig A:2 Eleven deltar i textsamtal och läser ord
Läs merLäs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg
Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Dyslexi vad är det? Dyslexi innebär bl.a. svårigheter att urskilja
Läs merHitta språket. Nationellt kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass UTGIVET 2019
Nationellt kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass UTGIVET 2019 Förord Nationella kartläggningsmaterial i förskoleklass består av två olika material: och Hitta matematiken. Nationella
Läs merSpecifika läs- och skrivsvårigheter ur ett pedagogiskt perspektiv - att upptäcka, utreda och åtgärda
Specifika läs- och skrivsvårigheter ur ett pedagogiskt perspektiv - att upptäcka, utreda och åtgärda Josefin Agnarson och Veronica Broberg LAU370 Handledare: Roger Källström Examinator: Lena Rogström Rapportnummer:
Läs merLäs- och skrivinlärning
Läs- och skrivinlärning Qarin Franker GU FC ALEF HPF VOX Hélène Boëthius Hyllie Park Folkhögskola sigun.bostrom@hylliepark.se Utbildningen avseende läs- och skrivinlärning vänder sig till personer utan
Läs merPROCESSBESKRIVNING OCH HANDLINGSPLAN FÖR SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING FÖRSKOLAN - GYMNASIET
PROCESSBESKRIVNING OCH HANDLINGSPLAN FÖR SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING 2018 2019 FÖRSKOLAN - GYMNASIET Planen antagen av skolledningen april 2018 HAGFORS KOMMUN UTVÄRDERING AV PLANEN LÄSÅRET 2016-2017
Läs merDen tidiga läsinlärningen
Den tidiga läsinlärningen En fallstudie av en läsinlärningsmodell med fokus på tidiga insatser Johanna Brunnström Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling Examensarbete
Läs merForskning vid Linnéuniversitetet. Interventionsstudier i syfte att främja. läsutveckling
Interventionsstudier i syfte att främja läsutveckling Linda Fälth Camilla Nilvius Forskning vid Linnéuniversitetet Intervention med datorbaserad lästräning i årskurs 2 Intervention med läslistor på lågstadiet
Läs merFrån fonologisk medvetenhet till att knäcka den alfabetiska koden Inger Fridolfsson
Från fonologisk medvetenhet till att knäcka den alfabetiska koden Inger Fridolfsson T E O R I E R K R I N G L Ä S - O C H S K R I V U T V E C K L I N G E N E G E N F O R S K N I N G M E T O D E R T I D
Läs merBarn med långsam start i skolan - hur utvecklas deras läsning fram till åk 6?
Barn med långsam start i skolan - hur utvecklas deras läsning fram till åk 6? Den 7:e nordiska kongressen om dyslexipedagogik 2014 Stockholm, augusti 2014 Pekka Niemi Åbo universitet Medarbetare: Marja-Kristiina
Läs merLäs- och skrivsvaghet
De här orden kan man läsa. De här orden kan man höra. De här orden kan man leka. De här orden kan man göra. Man kan bli glad av ord. Man kan bli arg av ord. Man kan bli retad av ord. Man kan bli tröstad
Läs merKommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument
Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument NPF-podden, UR www.aspeflo.se Språk och kommunikation i skolan Lek social interaktion, i olika sammanhang Information söka använda - värdera
Läs merIntensivläsning. En interventionsstudie med upprepad läsning av ord och text. Elisabeth Sandlund
Intensivläsning En interventionsstudie med upprepad läsning av ord och text Elisabeth Sandlund Student Ht 2016 Examensarbete, 30 hp Speciallärarprogrammet, 90 hp Abstract The aim of the study was to investigate
Läs merHär följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:
1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/
Läs merHur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter och dyslexi?
Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter och dyslexi? Av Christer Jacobson Det är många faktorer som påverkar barns läsförmåga. Ett sätt att beskriva olika faktorers inverkan är att utgå från en modell.
Läs merDen sena dyslexidiagnosen
STUDENTARBETEN I SPRÅKDIDAKTIK Den sena dyslexidiagnosen En kvalitativ studie av hur fem dyslektiker upplever och har upplevt sina läs- och skrivsvårigheter samt hur de har upplevt att de blivit bemötta
Läs merOlika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser
Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Ulrika Wolff Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr1/2006
Läs merman kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.
LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande
Läs merSPRÅKLIG MEDVETENHET - förslag på övningar i F1:an
SPRÅKLIG MEDVETENHET - förslag på övningar i F1:an Arbetets syfte: Den språkliga medvetenheten är av betydelse för hur barns läs- och skrivförmåga utvecklas. Studier på förskolebarn visar att de som är
Läs merLAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING. Elevhälsoteamet Lagersbergsskolan 2012-08-22
LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING Mål vi uppmärksammar och stödjer aktivt de elever som är i behov av särskilt stöd vi har en gemensam helhetssyn där eleverna respekteras
Läs merDyslexi hos barn och ungdomar
Dyslexi hos barn och ungdomar Tester och insatser Publicerad 13 aug 2014 Idor Svensson Docent i psykologi, legi>merad psykolog, specialist i klinisk och pedagogisk psykologi, Linnéuniversitetet, Växjö
Läs merOrdavkodning i senare skolår; effekter av fonologisk bearbetningsförmåga, snabb benämning, ordflöde, ordförråd och arbetsminne
Ordavkodning i senare skolår; effekter av fonologisk bearbetningsförmåga, snabb benämning, ordflöde, ordförråd och arbetsminne Frida Lundagårds och Julia Vestin Examensarbete, 30 hp Logopedprogrammet,
Läs merGod avkodningsförmåga är grunden till god läsförmåga
AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI Avdelningen för humaniora God avkodningsförmåga är grunden till god läsförmåga En experimentell studie med metoden Bravkod Josefin Tranberg & Matilda Åström 2019 Examensarbete,
Läs merProvverktyg för elever instruktioner [SE]
Provverktyg för elever instruktioner [SE] Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Göra proven 3 2.1 Logga in 3 2.2 Kontrollera ljudet för hörförståelseprovet 5 2.3 Göra ett prov 5 3 Uppgifterna 7 3.1 Uppgifter
Läs merBeskriva och arbeta med elevers läs- och skrivsvårigheter - sex specialpedagoger berättar
Beskriva och arbeta med elevers läs- och skrivsvårigheter - sex specialpedagoger berättar Maria Pihl LAU 390 Handledare: Tarja Alatalo Examinator: Marianne Dovemark Rapportnummer: VT11-2910-104 Abstract
Läs merMaria Levlin. Maria Thellenberg
Maria Levlin Lektor i språkdidaktik vid Umeå universitet Maria Thellenberg Specialpedagog i Lycksele kommun Läsintervention i åk 2 - en interventionsstudie En interventionsstudie i åk 2 med syftet att
Läs merLäs- och skrivsvårigheter: Inte bara dyslexi
Läs- och skrivsvårigheter: Inte bara dyslexi av professor Stefan Samuelsson Den allmänna debatten och kanske i ännu större utsträckning forskningen kring läs- och skrivsvårigheter har i huvudsak varit
Läs merIntensivträning i avkodning
Intensivträning i avkodning En interventionsstudie i åk 2 Ingela Landin Larsson Student Ingela Landin Larsson Vt 2017 Examensarbete, 30 hp Speciallärarprogrammet med inriktning språk- läs och skrivutveckling,
Läs merIntensivläsning med läslistor - En interventionsstudie med Wendickmodellen
Självständigt arbete i specialpedagog- eller speciallärarprogrammet, 15 hp Intensivläsning med läslistor - En interventionsstudie med Wendickmodellen Författare: Eva Anvegård Camilla Nilvius Handledare:
Läs merMed eller utan brus? En studie om ordavkodning, läsförståelse och arbetsminne.
Självständigt arbete i speciallärarprogrammet, 15 hp Med eller utan brus? En studie om ordavkodning, läsförståelse och arbetsminne. Författare: Ellen Torstensson Hultberg och Bodil Rothén Handledare: Linda
Läs merLäs och förstå pedagogisk handledning
Läs och förstå pedagogisk handledning Denna app innehåller 4 olika övningar på två olika nivåer samt verktygsdelar för varje övningstyp. Den är förberedd för 4 ytterligare språk som kan användas både i
Läs merSpecialpedagogiska seminarier
Specialpedagogiska seminarier Att lyckas lära läsa Seminarium C 27/9 Malmö 28/9 Växjö katarina.herrlin@lnu.se Eleven ska Tala och samtala kunna berätta om och beskriva vardagliga händelser så att innehåll
Läs merPredicerande faktorer för den tidiga läsningen
Predicerande faktorer för den tidiga läsningen Fonologisk förmåga RAN - Vokabulär Malena Åvall Magisteruppsats 15 hp Program och/eller kurs: PDA161 Nivå: Avancerad nivå Termin/år: Ht 2014 Handledare: Ulrika
Läs merBRAVKOD. Läsning- det viktigaste inkluderingsinstrumentet i skolan? Dramatisk ökning av måluppfyllelsen!!
BRAVKOD Läsning- det viktigaste inkluderingsinstrumentet i skolan? Dramatisk ökning av måluppfyllelsen!! F Ö R E L Ä S N I N G M E D R O N N Y K A R L S S O N Talspråk och skriftspråk Talspråkets natur:
Läs mer