Till Naturvetenskapliga fakultetsstyrelsens sammanträde 2015-06-11: dekanusåtgärder för perioden 2015-04-21 2015-06-02 Protokoll och handlingar finns på http://www.science.gu.se/intranat/organisation/protokollledning/ 2014-05-12, 1: Nominerat kandidat till Konung Carl XVI Gustafs professur i miljövetenskap. 2015-05-12, 4: Lämnat förslag till donationsnämnden om bidrag ur donationsfonderna vid Göteborgs universitet för lärares forskning och resor i vetenskapligt syfte 2015.
2015-06-01 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Fakultetskansliet för naturvetenskap Marie Emanuelsson PM Dnr E 2014/538 Fakultetsstyrelsen Strategisk samfinansiering korrigering av tidigare beslut Bakgrund Vid fakultetsstyrelsens sammanträde 11 september 2014, beslutades om samfinansiering från den naturvetenskapliga fakulteten (2014-09-11, 5, bilaga 2; E 2014/ 538). Beslutet följer rektors beslut om strategisk samfinansiering, dock med andra belopp. Beslutet beskriver inte att ansvarig lärare/forskare ska vara verksam vid Naturvetenskapliga fakulteten för att få ta del av samfinanseringen. Förslag till korrigering av tidigare beslut om samfinansiering från den naturveteskapliga fakulteten Förslag till korrigering av beslutet har kursiverats. För beviljade forskningsansökningar till RJ-program, FAS-centra, KAW-projekt, Wallenberg Scholar och ERC Advanced Grant bidrar Naturvetenskapliga fakulteten ekonomiskt med 5 %/år motsvarande det totala beloppet som är ämnat för Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet, dock maximalt 1 miljon kr/år. Bidraget gäller under den del av projekttiden som ansvarig forskare är verksam vid Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet, och betalas ut årligen för forskningsprojekt med tidigaste startdatum den 1 januari 2013. För forskningsprojekt med tidigaste startdatum 1 januari 2013 bidrar Naturvetenskapliga fakulteten med 250 tkr/år för forskare som erhållit bidrag för Wallenberg Academy Fellows, ERC Starting Grant, ERC Consolidator Grant eller Riksbankens Jubileumsfond Pro Futura, med villkoret att institutionen skapar förutsättningar för att forskaren ska ges möjlighet att genomföra projektet inom ramen för en anställning som professor, universitetslektor eller biträdande universitetslektor vid Göteborgs universitet. Beloppet utbetalas årligen under den del av projekttiden som ansvarig forskare är verksam vid Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet. Fakultetskansliet för naturvetenskap 1 (2) Guldhedsgatan 5 A, Box 460, 405 30 Göteborg 031-786 00 00 www.science.gu.se
2015-06-01 Fakultetens samfinansiering gäller under hela projekttiden. Samfinansiering gäller inte eventuell förlängning av projekttiden och ej för den summa som är avsedd för eventuella partners vid andra fakulteter vid Göteborgs universitet, andra lärosäten eller organisationer. För beviljade forskningsprojekt från ERC (Advanced Grant, Consolidator Grant och Starting Grant) är fakultetens bidrag ett tillägg till den samfinansiering som enligt gällande beslut täcker de indirekta kostnaderna för forskningsprojekt med direkta avtal med EU. Förslag till beslut Fakultetsstyrelsen beslutar i enlighet med förslaget. 2 (2)
NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN HANDLÄGGNINGSORDNING FÖR INRÄTTANDE AV FAKULTETSGEMENSAMMA FORSKNINGSINFRASTRUKTURER VID NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Naturvetenskapliga fakultetsstyrelsen Fakultetskansliet för naturvetenskap Beslutsdatum 2015-06-11 Diarienummer V 2015/413 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare Handläggningsordning för inrättande av fakultetsgemensamma Forskningsinfrastrukturer vid Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet 1 (3)
Dnr V 2015/413 Handläggningsordning för inrättande av fakultetsgemensamma Forskningsinfrastrukturer vid Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet Denna handläggningsordning gäller forskningsinfrastrukturer som inrättas som fakultetsgemensam Forskningsinfrastruktur vid Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet. För Forskningsinfrastrukturer vid Göteborgs universitet, oavsett inrättandenivå, finns en gemensam policy och gemensamma regler, se Policy och Regler (V 2014/631 http://www.medarbetarportalen.gu.se/styrdokument/forskning/). Dessa gäller även för fakultetsgemensam forskningsinfrastruktur. Ansöknings- och beredningsprocess 1. Möte för avstämning om förslaget till fakultetsgemensam forskningsinfrastruktur bokas in med handläggare ansvarig för forskningsinfrastruktur på fakultetskansliet för naturvetenskap. 2. Presentation av förslaget till fakultetsgemensam forskningsinfrastruktur för fakultetsledningen. 3. Ansökan utformas, förankras och lämnas in. 4. Ansökan bereds i forskningsberedningen och på fakultetskansliet. 5. Fakultetsstyrelsen fattar beslut om inrättande av fakultetsgemensam Forskningsinfrastruktur vid Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet. Bedömningskriterier och frågeställningar vid beredningen Kan inrättandet av forskningsinfrastrukturen på fakultetsnivå motiveras utifrån minst ett av följande kriterier? Minst två institutioner är involverade i infrastrukturen. Infrastrukturen stödjer forskning inom olika ämnesområden som är av strategisk betydelse för Naturvetenskapliga fakultetens forskning och utbildning. Uppfyller infrastrukturen, som det beskrivs i ansökan, kriterierna enligt Policy för Forskningsinfrastruktur vid Göteborgs universitet? Är öppna för oberoende användare, dvs användare utan koppling till tillhandahållaren av forskningsinfrastrukturen. Tillgängligheten ska kommuniceras på lämpligt sätt. Har en tydlig och transparent tillgänglighetsprincip där akademisk forskning kommer först och där prioritering görs utifrån forskningskvalitet. Erbjuder en basservice för att möjliggöra och underlätta användandet vid behov. Stödjer forskning av hög kvalitet. Kan även användas för undervisning. Har en långsiktig verksamhets- och finansieringsplan (minst 3 år). Är av strategisk betydelse för inrättande nivå. Uppfyller infrastrukturen, som det beskrivs i ansökan, kraven enligt Regler för Forskningsinfrastruktur vid Göteborgs universitet? Är föreslagen organisation och plan för uppföljning och utvärdering ändamålsenlig? Vilka eventuella justeringar bör ingå i beslutet, jämfört med det som står ansökan? 2 (3)
Dnr V 2015/413 Ansökans innehåll Ansökan för att bli en fakultetsgemensam Forskningsinfrastruktur vid Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet ska innefatta nedanstående. 1. Beskrivning av forskningsinfrastrukturen inklusive dess unicitet: relationen till motsvarande resurser på fakulteten, Göteborgs universitet och andra lärosäten i Sverige - kompletterar man och/eller överlappar och är detta en styrka och/eller svaghet? 2. Beskrivning av hur följande kriterier uppfylls: Är öppen för oberoende användare och kommunicerar detta på lämpligt sätt: hänvisa till forskningsinfrastrukturens hemsideadress där detta samt tillgänglighetsprincipen nedan kommuniceras. Har en tydlig och transparent tillgänglighetsprincip där akademisk forskning kommer först och inom vilken prioritering görs på kvalitet. Erbjuder en basservice för att möjliggöra och underlätta användandet (vid behov). Stödjer forskning av hög kvalitet: exemplifiera, t.ex. med referenser till publikationer. Kan även kunna användas för undervisning. 3. Verksamhetsplan, i allmänhet 3-årig (genomarbetat utkast), där aktiviteter, tidsplan och resurssättning ingår. 4. Finansieringsplan, i allmänhet 3-årig (genomarbetat utkast) med alla infrastrukturens intäkter och kostnader (se Regler för Forskningsinfrastruktur vid Göteborgs universitet). 5. Beskrivning av användarbasen: detaljera med information om användarnas tillhörighet; institution för användare på fakulteter vid Göteborgs universitet och Chalmers, lärosäte/organisation för nationella användare och land för internationella användare. Listan behöver inte vara komplett men ska inkludera de som dominerar. 6. Beskrivning av eventuellt samarbete med andra forskningsinfrastrukturer, lokalt, nationellt och internationellt. 7. Beskrivning av de huvudsaklig forskningsområden som forskningsinfrastrukturen stödjer samt kan komma att stödja. 8. Godkännande från berörda institutioner och eventuellt andra deltagande parter; intyg från prefekt(er) biläggs ansökan. 9. Förslag på organisation avseende - Värdenhet - Föreståndarens uppdrag (ansvar och befogenheter) och mandatperiod, utöver det som anges i Regler för Forskningsinfrastrukturer vid Göteborgs universitet - Styrgruppens sammansättning (ledamöter och ordförande), uppdrag och mandatperiod, utöver det som anges i Regler för Forskningsinfrastrukturer vid Göteborgs universitet 10. Förslag på tidsplan och kriterier för uppföljning och utvärdering, i enlighet med Regler för Forskningsinfrastrukturer vid Göteborgs universitet. 11. Kommunikationsplan (genomarbetat utkast); enligt mall på kommunikationsenhetens hemsida (http://medarbetarportalen.gu.se/kommunikation/verktyg/planeradkommunikation/?skipssocheck=true). Ansökan skickas till fakultetskansliet för naturvetenskap (nfn@science.gu.se). Frågor besvaras av handläggare ansvarig för forskningsinfrastruktur på fakultetskansliet för naturvetenskap. 3 (3)
Ny FU inriktning Marina vetenskaper 2015-05-31 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Naturvetenskapliga fakulteten Prodekanus Naturvetenskapliga fakulteten Fakultetsstyrelsen Ny forskarutbildningsinriktning mot Marina vetenskaper Bakgrund och syfte. En ny institution för marina vetenskaper bildas den 1 juli 2015. På institutionen kommer det att bedrivas utbildning på forskarnivå inom de marina vetenskaperna, dvs. disciplinerna marin biologi, marin kemi, oceanografi, marin geologi, marin kulturvård samt vetenskapliga frågor där dessa discipliner ingår eller kombineras, t.ex. då man studerar havet som ett system. Styrgruppen för bildandet av den nya institutionen har inkommit med en begäran till den Naturvetenskapliga fakulteten om att införa en ny inriktning mot Marina vetenskaper i den Allmänna studieplanen för Naturvetenskap. Inrättandet av en ämnesövergripande forskarutbildningsinriktning i Marina vetenskaper syftar till att öka integrationen mellan områdets olika naturvetenskapliga fält inom forskarutbildningen. Internationellt perspektiv. Det finns internationellt ett flertal framgångsrika institutioner där de traditionella ämnena marin biologi, marin kemi, oceanografi samt marin geologi är samlade. Som exempel kan nämnas Woods Hole Oceanographic Institution, Scripps Institute for Oceanography, Scottish Association for Marine Sciences (SAMS), Alfred Wegner Institute, Bangor School of Ocean Sciences, Southampton Marine and Maritime Institute samt Rosenstiel School for Marine and Atmospheric Science vid University of Miami. Den institution i Europa med en organisation som mest liknar den som Göteborgs universitet kommer att få, med en marin institution i nära samverkan med en omfattande infrastruktur, är School of Ocean Sciences vid Bangor University, UK (http://www.bangor.ac.uk/oceansciences/postgraduate-courses/ocean-sciences-phd-mphil). Detta är en interdisciplinär institution som bedriver världsledande forskning inom de marina vetenskaperna och en utbildning på forskarnivå med ungefär 10 examina per år. Deras lärare och forskare framhåller att det en stor styrka att man har samlat de marina ämnena i en gemensam institution. Deras utbildningsprogram är interdisciplinärt och de har en infrastruktur som innefattar laboratorier med tillgång till rinnande saltvatten, en båt av liknande typ som GU:s Naturvetenskapliga fakulteten 1 (3) Guldhedsgatan 5 A, Box 460, 405 30 Göteborg 031-786 00 00 www.science.gu.se
Ny FU inriktning Marina vetenskaper 2015-05-31 nya Skagerak och mindre båtar för strandnära arbete. Forskarutbildning bedrivs huvudsakligen inom något av institutionens tre interdisciplinära styrkeområden 'Shelf Sea and Coastal Processes', 'Biogeochemistry and Paleoceanography' samt 'Marine Ecosystems: Conservation and resource management'. Även på University of Highlands and Islands, UK, har man samlat marina vetenskaper (http://www.sams.ac.uk/education/) vilket har resulterat i att utbildningen på forskarnivå har ökat. Vid starten 2001 hade man tre studenter och en doktorand. Ett drygt decennium senare har man närmare 100 studenter i kandidat- och mastersprogram och nästan 30 doktorander. Doktoranderna bedriver forskarutbildning inom något av institutionens fyra styrkeområden 'Arctic Seas', 'Dynamic Oceans', 'Marine Renewables' och 'People and the Sea'. Göteborgs universitet har i ett nationellt, nordiskt och europeiskt perspektiv goda förutsättningar att erbjuda forskarutbildning inom marina naturvetenskaper, genom en bred kompetensbas, två moderna och lättillgängliga fältstationer och ett nytt forskningsfartyg. Det finns för närvarande ingen annan akademisk institution i Norden som samlar de marina vetenskaperna. Handledarkompetens. Institutionen kommer vid bildandet att ha 29 lektorer/professorer med lägst docentkompetens inom området för de marina vetenskaperna. Uppdraget till institutionen beräknas vara mellan fyra och sex nyantagna doktorander per år. Räknat på det större uppdraget sex antagna doktorander per år kommer det i medeltal att finnas 30 doktorander i olika stadier av sin utbildning, dvs varje professor/lektor är huvudhandledare för i snitt en doktorand var, samt biträdande handledare åt två till tre stycken. Därutöver finns det för närvarande 17 tillsvidareanställda forskare som har handledning av doktorander. Handledning kommer också att ordnas i samverkan med andra institutioner både inom GU, Sverige och internationellt. Med dessa förutsättningar bedöms det finnas tillräcklig handledarkompetens för det nyinrättade ämnen, även med hänsyn tagen till kommande pensioneringar och beräknad rekryteringstakt. Kritisk massa. Forskningen inom de Marina vetenskaperna har under lång tid varit omfattande och bedrivits i väl utvecklade nationella och internationella nätverk. Antalet avhandlingar inom de berörda fälten har i genomsnitt över de senaste tio åren legat en bit över 10 per år. En större del av forskarna inom fältet kommer att ingå i den nya institutionen. Institutionen erbjuder i sig med ingående forskare, projekt och infrastruktur en forskarmiljö med tillräcklig kritisk massa för att säkerställa kvaliteten inom det marinvetenskapliga området som helhet. De väl inarbetade och omfattande nationella och internationella samarbeten som verksamheten vid den nya institutionen kommer att bygga vidare på, är samtidigt en självklar del av den forskarmiljö som doktoranderna kommer att ingå i. Den marina infrastrukturen vid Sven Lovén centrum för marina vetenskaper säkerställer tillgång till adekvata laboratorier, fartyg och annan utrustning som krävs för att på ett framgångsrikt vis bedriva utbildning på forskarnivå inom Marina vetenskaper. Utbildning på forskarnivå, liksom forskning, inom marina vetenskaper kommer även fortsättningsvis att ske i nära samarbete med institutionerna för biologi och miljövetenskap, geovetenskaper, kemi och molekylärbiologi samt övriga institutioner vid fakulteten, framförallt genom gemensamma kurser och seminarier, ömsesidig information och regelbunden avstämning av kursutbud och aktiviteter. 2 (3)
Ny FU inriktning Marina vetenskaper 2015-05-31 Utbildningen på forskarnivå kommer att ske i internationell samverkan. Genom att bjuda in internationella gästföreläsare, gästforskare, anordna internationella forskarutbildningskurser och andra åtgärder skall forskarutbildningen samverka med det internationella forskarsamhället inom marina vetenskaper. Infrastrukturen är ett värdefullt verktyg för att locka internationella forskare att delta i utbildningen på forskarnivå. Tvärvetenskaplig utbildning på forskarnivå över fakultetsgränserna har historiskt varit en viktig del av den marina forskarutbildningen, t.ex. genom den tvärvetenskapliga parforskarskolan arrangerad av Centrum för Havsforskning. Denna verksamhet förväntas fortsätta vara viktig, och ett nära samarbete med Centrum för Hav och Samhälle kommer naturligt att etableras. Studierektor för utbildningen på forskarnivå kommer att vara ansvarig för samverkan med andra aktörer.. Preliminär plan för kursutbudet. En preliminär plan över institutionens kurser för utbildning på forskarnivå har tagits fram. I detta kursutbud märks en obligatorisk introduktionskurs, fem interdisciplinära kurser och ett antal spetskurser. Forskarutbildningskurser som ges på den marina institutionen kommer att vara öppna för alla doktorander med passande förkunskaper, och doktorander inom marina vetenskaper kommer att delta i kurser på andra institutioner vilka de kommer informeras om genom doktorandportalen. Samråd. Samråd i frågan om inrättande av Marina vetenskaper som en ny inriktning inom den Allmännas studieplanen i Naturvetenskap har skett med ordföranden för Utbildningsnämndens utskott för utbildning på forskarnivå. Förslag till beslut. Fakultetsstyrelsen beslutar att inrätta Marina vetenskaper som en ny inriktning i den Allmänna studieplanen i Naturvetenskap från den 1 juli 2015. 3 (3)
2015-06-03 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Fakultetskansliet för naturvetenskap Marie Strandevall, utbildningsledare Stefan Hulth, vicedekanus PM Fakultetsstyrelsen Obligatoriska kurser i utbildning på kandidatnivå Bakgrund Fakultetsstyrelsen diskuterade vid sitt möte 2015-04-29 bakgrunden för de fakultetsgemensamma kurserna för studenter på grundnivå: Teoretiska och historiska perspektiv på naturvetenskap 7,5 hp. Statistik och försöksplanering 7,5 hp. Styrelsen gav dekanus i uppdrag att skriva fram ett underlag för beslut om de fakultetsgemensamma kurserna som strategiskt ser till helheten och den långsiktiga utvecklingen av utbildningarna vid den naturvetenskapliga fakulteten. Fakultetsledningen poängterar vikten av att fokusera utbildningarnas upplägg och innehåll till att utveckla de kunskaper och färdigheter som studenterna förväntas erhålla efter tre (grund-) eller fem (avancerad nivå) års studier. Exempel på detta är allmänna färdigheter som ingår i samtliga program på fakulteten. Samtidigt som ämneskunskap är centralt för utbildningen i matematik och naturvetenskap är det också betydelsefullt att beakta utbildningens breda samhällsrelevans. I linje med detta resonemang är det viktigt att erbjuda studenterna i matematik och naturvetenskap en god grund i exempelvis vetenskaplig metodik och vetenskapshistoria samt grundläggande statistik och försöksplanering. Fakultetsstyrelsen önskade också som underlag se kursvärderingar för kursen Teoretiska och historiska perspektiv på naturvetenskap vilka bifogas, bilaga 1. Förslag till beslut Fakultetsstyrelsen föreslås besluta att: Kurserna Teoretiska och historiska perspektiv på naturvetenskap 7,5 hp, och Statistik och försöksplanering 7,5 hp inkluderas som obligatoriska kurser på samtliga kandidatprogram på fakulteten och kurserna skrivs in i de lokala examensbeskrivningarna. Införandet av kurserna följer Förslag till implementering av fakultetsgemensamma kurser på kandidatnivå i samtliga program på naturvetenskapliga fakulteten (G11 2011/170). Ge Dekanus i uppdrag att utreda kursernas tillgänglighet (kvällskurs/sommarkurs etc.) för att underlätta för studenterna att följa dessa två kurser. Fakultetskansliet för naturvetenskap 1 (1) Guldhedsgatan 5 A, Box 460, 405 30 Göteborg 031-786 00 00, 031-786 48 39 (fax) www.science.gu.se
Teoretiska och historiska perspektiv på naturvetenskap, 7,5 hp Bilaga 1 Sammanställning av kursutvärderingar vt14-vt15 Underlag till FS 2015-06-11 Vad tycker du generellt sett om föreläsningarna? Vårterminen 2014 antal fördelning 8 har svarat av 45 (17%) 5 62,5% Jag tycker de var mycket bra. 2 25% De var bra, men jag har förslag till förändringar. 1 12,5% Jag tycker inte de var så bra. Höstterminen 2014 antal fördelning 33 har svarat av 74 (44%) 6 18,2% Jag tycker de var mycket bra. 13 39,4% De var bra, men jag har förslag till förändringar. 14 42,4% Jag tycker inte de var så bra. Vårterminen 2015 antal fördelning 28 har svarat av 81 (34%) 11 39,3% Jag tycker de var mycket bra. 11 39,3% De var bra, men jag har förslag till förändringar. 8 28,6% Jag tycker inte de var så bra. Kommentar: Mellan vår- och höstterminen 2014 avlöstes Christopher Kullenberg av Johan Söderberg som kursansvarig. Av enkäten framgår det att den nya läraren inte hittade rätt nivå 1
Teoretiska och historiska perspektiv på naturvetenskap, 7,5 hp Bilaga 1 Sammanställning av kursutvärderingar vt14-vt15 Underlag till FS 2015-06-11 att lägga undervisningen på vid det första tillfället som han gav kursen, men också att kurvan sedan dess har vänt uppåt. Kursen gavs inledningsvis till masterstudenter, och vi ser att det krävs fortsatt arbete med att anpassa nivån på kursens innehåll, i och med att den nu ges till kandidatstudenter. Vad tycker du generellt sett om seminarierna? Vårterminen 2014 antal fördelning 8 har svarat av 45 (17%) 3 37,5% Mycket givande! 5 62,5% Ganska givande. 0 0% Inte så givande. Höstterminen 2014 antal fördelning 36 har svarat av 74 (48%) 15 41,7% Mycket givande! 19 52,8% Ganska givande. 4 11,1% Inte så givande. Vårterminen 2015 2
Teoretiska och historiska perspektiv på naturvetenskap, 7,5 hp Bilaga 1 Sammanställning av kursutvärderingar vt14-vt15 Underlag till FS 2015-06-11 antal fördelning 29 har svarat av 81 (35%) 19 65,5% Mycket givande! 10 34,5% Ganska givande. 0 0% Inte så givande. Kommentar: Av enkätsvaren framgår att seminarierna och skrivövningarna, där studenterna ges utrymme att själva reflektera över den naturvetenskapliga praktiken, är de moment på kursen som är mest uppskattade, och att kursarbetet med att utveckla dessa moment har gett utdelning. Arbetet med kursutveckling under VT14 VT15 Kursen syftar till att ge studenterna en orientering i naturvetenskapernas historiska och forskningspolitiska förutsättningar, att reflektera över den egna praktiken och det framtida yrkesutövandet som naturvetare, och sätta sitt eget område i relation till angränsande vetenskapliga fält och tillvägagångssätt för att nå kunskap. Enkätsvaren som sammanställs här ovan i tabellform går tre terminer tillbaks. Vid den tidpunkten ändrades enkätfrågorna och förfaringssättet för att lämna in svaren. Svarsfrekvensen har sjunkit kraftigt, som en följd av att vi nu överlåter åt studenterna att lämna in sina svar via GUL när det passar dem, istället för att som under tidigare år schemalägga en tid när de ska besvara enkäterna i ett klassrum. Båda tillvägagångssätten har sina för- och nackdelar, ett visst mått av påtryckningar kanske blir nödvändigt för att höja svarsfrekvensen och få ett bättre underlag framöver. Av enkätsvaren och från löpande samtal med studenterna utläser vi ett behov av att anpassa kursen till delvis andra förväntningar och andra förkunskaper, i och med att kursen, från och med HT2013, nu ges till kandidatstudenter, istället för till masterstudenter. Glappet i förväntningar förstärktes av en nyrekrytering på institutionen där kursansvaret överläts till en nyanställd lektor, som har behövt tid för att hitta fram till rätt nivå på föreläsningarna. Mellan HT2014 till VT2015 ändrades föreläsningsmaterialet i grunden, med prezi-baserade föreläsningar istället för powerpoint. Vissa texter byttes ut i kompendiet (texter av Bruno Latour och Donald MacKenzie ersattes med John von Neumann, Jamil Ragep och Aant Elzinga). I stora drag behölls innehåll och tematik med undantag för den sista veckan. Tidigare år har vi ägnat den sista veckan åt epistemologiska/filosofiska perspektiv på naturvetenskaperna, men då detta upplevdes som svårtillgängligt, ändrade vid temat till forskningspolitik. Vidare har kursledaren arbetat med förberedande och uppföljande möten med seminarieledarna för att diskutera tillvägagångssätt, knep, jämförelser med rättningar och 3
Teoretiska och historiska perspektiv på naturvetenskap, 7,5 hp Bilaga 1 Sammanställning av kursutvärderingar vt14-vt15 Underlag till FS 2015-06-11 kommentarer av studenternas inlämningsuppgifter, etc. Under hösten kommer vi se över vilka fler innehållsmässiga och tematiska ändringar som kan behöva göras i föreläsningarna och i kurslitteraturen, för att lägga kursen på en nivå som motsvarar studenternas förväntningar och förkunskaper. Genomströmningen är god, den ligger på strax över 90% (HT14 godkändes 67 av 73, VT15 godkändes 70 av 77 studenter vid det första tentamenstillfället och med full närvaro på seminarierna). 4
Till styrelsen för NatFak, GU Förslag till beslut om fakultetsgemensamma kurser vid Naturvetenskaplig fakultet Bakgrunden till detta alternativa förslag utgörs av de synpunkter jag framförde vid det förra styrelsesammanträdet, samt av den diskussion Stefan Hulth, Bernt Wennberg och jag hade vid ett möte sista veckan i maj. Jag vill betona att mina åsikter om obligatoriet är allmänna och principiella, och gäller alla program och institutioner. 2 juni 2015 Jana Madjarova Förslag till beslut Fakultetsstyrelsen föreslås besluta att: Samtliga kandidatutbildningar på fakulteten skall innehålla ett obligatorium på 7,5 hp inom områdena vetenskapsmetodik och/eller vetenskapsteori, samt ett obligatorium på 7,5 hp inom grundläggande statistik och försöksplanering. Dessa krav skall läggas in i utbildningsplanerna och i de lokala examensbeskrivningarna för kandidatexamen. Fakulteten förbinder sig att tillhandahålla kurser som tillgodoser dessa båda krav, i dagsläget kurserna Teoretiska och historiska perspektiv på naturvetenskap 7,5 hp, samt Statistik och försöksplanering 7,5 hp. Ge Dekanus i uppdrag att se över tillgodoräknande och dispens från kravet på obligatorium Ge Dekanus i uppdrag att utreda möjligheten till ökad tillgänglighet av Teoretiska och historiska perspektiv på naturvetenskap 7,5 hp, och Statistik och försöksplanering 7,5 hp (kvällstid, sommarkurs etc), för att underlätta för studenterna att följa dessa två kurser utan att det inskränker möjligheterna till val av kurser inom det egna ämnet. Kommentar [C1]: Stryk, tillgodoräknande och dispens finns ju alltid som möjlighet.
2015-06-03 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Fakultetsledningen PM Fakultetsstyrelsen PM Ekonomi för Marina Vetenskaper Bakgrund Fakultetsstyrelsen beslutade i juni 2014 att anslaget på grund och avancerad nivå skulle fördelas enligt samma principer som för budgetåret 2014 efter eventuella omfördelningar av uppdragen mellan institutionerna. De grundläggande principerna för fördelning av grundutbildningsanslaget är en prislapp för bildningsuppdraget och en för det ordinarie utbildningsuppdraget. Med hänsyn tagen till faktiska lokalkostnader innebär detta i praktiken institutionsspecifika prislappar. Fakultetsstyrelsen beslutade i juni 2014 om en modell för fördelning av fakultetsanslaget för forskning och forskarutbildning för 2015. I modellen ingår en långsiktig avsättning för infrastrukturerna Svenskt NMR centrum, Sven Lovén centrum för marina vetenskaper och Herbariet. Särskilda avsättningar som bland annat innefattar övrig infrastruktur, medfinansiering, rekryteringsstöd etc. som till stora delar är kopplat till personer. Basanslaget inklusive den prestationsbaserade delen fördelas till institutionerna med samma relativa andel som 2014. Enligt fakultetens modell förs universitetsgemensamma kostnader och bibliotekskostnader vidare till institution utan justering. Utöver dessa kostnadsdebiteringar som går till fakulteterna för vidare fördelning till institution har universitetsstyrelsen beslutat om kostnadsdebiteringar direkt till institutionerna avseende bastjänster inom campusservice, servicecentra och lokalkostnader. Marin institution Utbildningsuppdraget Utgångspunkter Frysning. Fördelningen av utbildningsuppdraget till den nya institutionen för marina vetenskaper under en övergångsperiod av upp till två år utgår från beslutet om frysning (beslut FS 2014 12 11): Fakultetskansliet för naturvetenskap 1 (10) Guldhedsgatan 5 A, Box 460, 405 30 Göteborg 031-786 00 00, 031-786 48 39 (fax) www.science.gu.se
2015-06-02 Utveckling av utbildningsuppdraget. Arbetsgruppen ska utgå från att utbildningsuppdraget fryses på kort sikt (2 år) och ta fram en konkret strategi för hur ordinarie uppdrag ska se ut på längre sikt. I arbetet ingår att i samråd med programkommittén för de marina utbildningsprogrammen utveckla innehållet i dessa i enlighet med en sammanhållen marin institution. Nya utbildningsformer och möjlighet att bättre utnyttja den marina infrastrukturen ska särskilt beaktas Uppdrag och kursansvar. Den marina institutionen tilldelas ett samlat uppdrag (hst) för fakultetens marina utbildning. Detta innebär att kursansvaret för marina kurser överförs till institutionen för marina vetenskaper. Kursansvaret för övriga kurser med ett deltagande av marina lärare ligger kvar på respektive institution (Fig. 1). Som kursansvarig institution fördelar institutionen för marina vetenskaper vidare ett uppdrag till medverkande institutioner som motsvarar deras respektive omfattning i den marina utbildningen Medverkan av marina lärare i kurser på annan institution regleras på motsvarande sätt. Denna fördelning framgår av figur 1 och baseras också på underlag från respektive institution. Tilldelningen för helår samt för höstterminen 2015 framgår av Bilaga 1. Uppföljning. Utfallet och konsekvenserna av omfördelningen av utbildningsuppdraget i relation till lärares utbildningsinsats följs upp under HT 2015. Figur 1. Schematisk bild av utbildningsuppdraget för marin institution, baserat på principen med frysning av utbildningsuppdraget. I bilden till höger är utbildningsuppdraget för 2015 uppdelat i höstoch vårtermin för de tre institutioner som är berörda. Beräkning av utbildningsuppdraget Beräkningen av relativ andel utbildningsinsats på respektive kurs utgår från kursens totala omfattning (hst), antal studenter på kursen (utfall eller prognos) samt relationen mellan den reella utbildningsinsatsen för respektive institution (lärartimmar/klocktimmar) normaliserat till totalt antal klocktimmar på kursen. Underlag för tjänstgöringens omfattning har lämnats av respektive institution. 2 (10)
2015-06-02 Forskning och forskarutbildning Fördelning av uppdraget inom utbildning på forskarnivå Institutionerna fick i budgetbeslutet för 2015 ett uppdrag i forskarutbildningen avseende antagning och ansvar för kurspoäng. I Tabell 1 har ansvaret justerats med utgångspunkt i bildandet av marina vetenskaper och baseras på ny fördelning av fakultetsanslaget. Antagningsuppdraget är ursprungligen framtaget i dialog med institutionerna och kan därför behöva justeras. Tabell 1. Fördelning av uppdrag inom utbildning på forskarnivå Utan Marin institution Antal nyantagna per år i genomsnitt över fyra år Ansvar för antal kurspoäng 2015 Med Marin institution Antal nyantagna per år i genomsnitt över fyra år Ansvar för antal kurspoäng 2015 BioEnv 10 40 8 33 Fysik 3 16 3 16 Geo 4 18 3 12 KMB 12 50 9 40 KV 2 8 2 8 MV 2 8 2 8 Marin 0 0 6 23 Fakulteten avsätter åtta forskarutbildningsstöd om vardera 250 tkr/år till institutionerna. Den marina institutionen får på samma sätt ett stöd från 2015. Särskilda avsättningar De särskilda avsättningarna hanteras separat eftersom dessa till stor del är kopplade till person och följer med vid flytt till marina institutionen. Det framgår av noterna vilka medel som flyttas över, se Bilaga 2. Basanslaget För fördelning av fakultetsanslaget har samma modell använts som ligger till grund för årets budget. I grunden ligger en fördelning baserad på antal professorer 2012 12 31. Antal professorer totalt för de berörda institutionerna och det antal som går över till marin institution framgår av tabell 2. Tabell 2. Antal professorer 2012 12 31 samt antal som flyttar till marin institution 3 (10)
2015-06-02 Man kan ta fram en tilldelning per professor och förändringen beräknas utifrån antal professorer som lämnar en given institution, se tabell 3. Tabell 3. Fördelning av basanslaget Kostnadsdebitering De direktdebiterade kostnaderna skall belasta respektive institution från 2015 07 01. Fördelning av övriga fakultets och universitetsgemensamma kostnader baseras på den procentuella förändring som anges i tabell 2. Externa anslag Externa medel följer person och flyttas över 2015 07 01. Balanserat kapital Balanserat kapital innehåller en historik som sträcker sig flera år tillbaka i tiden. I Tabell 4 anges det balanserade kapitalet 2014 12 31 per institution uppdelat på verksamhetsgrenar. Under senare år har institutionerna lämnat information om bundet och fritt kapital, samt en beskrivning av det bundna kapitalet. För KMB, med ett positivt balanserat kapital på forskning/forskarutbildningen, är hela det balanserade kapitalet bundet och i huvudsak kopplat till individer. En mindre del skulle därmed överföras till den marina institutionen. Det finns olika sätt att se på fördelningen av balanserat kapital och två alternativ beskrevs vid fakultetsstyrelsens möte den 29 april, se nedan. Efter diskussioner i fakultetsstyrelsen och prefektrådet har en beräkning inkommit från BioEnv vad gäller externa verksamheter och fördelning av det balanserade underskottet, se Bilaga 3. I denna beräkning tas ingen hänsyn till det faktum att marin ekologi hade ett positivt balanserat kapital vid bildandet av BioEnv. Alternativ 1 nedan kvarstår oförändrat medan alternativ 2 behöver omräkning utifrån ändringar i utbildningsuppdraget men principen kvarstår. Alternativ 3 utnyttjar beräkningen som BioEnv gjort samt tar hänsyn till det balanserade överskottet om 14 mkr som marin ekologi hade vid bildandet av BioEnv. 4 (10)
2015-06-02 Tabell 4. Balanserat kapital 2014 12 31 Alternativ 1. Institutionen för marina vetenskaper startar från noll och balanserat kapital ligger kvar oförändrat på berörda institutioner. Alternativ 2. Det balanserade kapitalet fördelas efter hst för grundutbildningsanslaget, tabell 5, och på samma sätt som anslagsfördelningen vad gäller forskningsanslaget inklusive externa anslag, tabell 6. Det balanserade kapitalet för den marina institutionen uppgår till 1397 tkr och det balanserade kapitalet för de berörda institutionerna förändras i motsvarande grad. KMB kommer i detta förslag inte att kunna uppfylla de avtal som finns inom institutionen för användande av balanserat kapital. En kompensering på forskningsanslaget blir därför nödvändig från fakultetsnivå. Tabell 5. Fördelning av balanserat kapital för grundutbildningsanslaget Tabell 6. Fördelning av balanserat kapital för forskning (inkl. externa verksamheter) Alternativ 3. Enligt BioEnv s beräkning skall 6867 tkr av underskottet flyttas över till marin institution. Ca 2/3 av personalen vid institutionen för marin ekologi flyttar till institutionen för marina vetenskaper. Motsvarande del av marin ekologis överskott vid ingången av 2012 bör komma den marina institutionen tillgodo. Detta innebär att drygt 2 mkr skall överföras från BioEnv till marin institution. För KMB gäller att det bundna kapitalet inom V20 som följer enskilda personer eller grupper delas medan det balanserade kapitalet inom grundutbildningen följer principen i tabell 4 men omräknas enligt det frysta utbildningsuppdraget. För V10 gäller detsamma för geovetenskaper medan deras balanserade kapital inom V20 fördelas enligt tabell 6. Budget I bilaga 4 ges en preliminär budget för ett helår baserat på 2015 års siffror. Konsekvensanalys Institutionerna har beräknat nettoeffekten (intäkter/kostnader) på årsbasis. KMB uppvisar en minskning på ca 2 mkr, geovetenskaper en ökning på ca 1.3 mkr medan nettoeffekten är neutral för BioEnv. 5 (10)
2015-06-02 Förslag till beslut Fakultetsstyrelsen beslutar: i enlighet med förslaget om frysning av grundutbildningsuppdraget, se figur 1 i underlaget. Uppdraget för 2015 skall gälla höstterminen. Tilldelning för lab och fält tillkommer med 1734 tkr att fördelning av fakultetsanslaget görs efter samma modell som ligger till grund för året budget att särskilda satsningar överförs enligt bilaga 2 i underlaget att så långt möjligt skall direktdebiterade kostnaderna belasta respektive institution från 2015 07 01 att fördelningen av det balanserade kapitalet sker enligt alternativ x 6 (10)
2015-06-02 Bilaga 1 7 (10)
2015-06-02 Bilaga 2 Inst Grund Forsk fd inst Not 2015 2015 2015 1 Avsättn enligt verksamhetsuppdraget Linnéstöd Marin 750 BioEnv 3 Miniinfrastruktur Blomberg Marin 300 KMB 5 Samfinansiering Medfin större forskningsprojekt (Linné) Marin 750 BioEnv 6 Centra mm Centrum för marin kemisk ekologi, t o m 2017 Marin 150 BioEnv Första vicepreses, Anderson 10%, t o m 2016-06-30 Marin 120 KMB 7 Rekryteringsstöd 2015 Lektor i marin ekologi, Ploug (1 dokt), t o m 2015 Marin 225 BioEnv 12 Extra basanslag NFS 141211-7000 tkr BioEnv 1 525 Fy 840 Geo 633 KMB 2 081 KV 385 MV 392 Marin 1 144 13 Övrigt NFS 141211 Hanverk i Mariestad universitetsgemensam KV 300 Service och organisation, förslag från fakultetsinterna gruppe NMR 900 Merkostnader nytt forskningsfartyg SLC 2 000 Omställningsmedel ny institution 4 000 8 (10)
2015-06-02 Bilaga 3 BioEnv s beräkningar för uppdelning av balanserat kapital Beräkningarna för V10 och V20 är gjorda i enlighet med fakultetens beräkningsmodell 9 (10)
10 (10) 2015-06-02
2015-06-02 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Fakultetsledningen PM Fakultetsstyrelsen Underlag till inriktningsbeslut för budget 2016 Fakultetsledningen lägger fram förslag på inriktning och principer för budgetarbetet inför 2016. Förslagen baserar sig på föregående års modell för fördelning av anslag till institutionerna och syftar till att ge en stabilitet i ekonomin. En ny fakultetsstyrelse tillträder den 1/7 2015 och får på detta sätt tid på sig att sätta sig in i de ekonomiska förutsättningarna och diskutera framtida fördelningsmodeller. Fördelning till institutionen för marina vetenskaper följer samma principer och förändrade budgetar för 2015 beslutas 2015-06-11, dvs. vid dagens möte. Enligt underlag till universitetsstyrelsen kommer förutsättningarna att ändras även för innevarande år, se bilaga 1, och det är därför viktigt att inriktningsbeslutet gäller de övergripande principerna medan exakta summor kommer att diskuteras när förutsättningarna för den naturvetenskapliga fakulteten är kända. I bilaga 2 visas en preliminär dispositionsplan baserad på 2015 års tilldelning. Noterna har uppdaterats och omfattningen av särskilda avsättningarna för forskningsanslaget föreslås vara ungefär samma som för år 2015. Notera att skillnaden mellan 2015 och 2016 relateras till det extra basanslaget om 7 mkr som beslutades i fakultetsstyrelsen 2014-12-11 samt till kostnad för HMIs regional nod (även ny tilldelning). Skillnaden kommer att ingå i det ordinarie basanslaget för 2016. Avsättningarna inom grundutbildningen förslås kvarstår på samma nivå som för 2015. Under särskilda avsättningar har några poster tillkommit samtidigt som andra fasats ut. De tillkommande posterna föreslås och omfattar: Fakultetsinfrastruktur: Förändring av det nationella och lokala arbetet med forskningsinfrastruktur har pågått under flera år. Senaste året har det dock intensifierats och under 2015 inleds implementeringen av Vetenskapsrådets (VR) nya modell där långsiktighet betonas och lärosätenas roll blir tydligare. Samtidigt fattas beslut om att inrätta universitetsgemensamma forskningsinfrastrukturer vid Göteborgs universitet, i enlighet med universitetets nya styrdokument för att organisera och leda infrastrukturer. De beslutade universitetsgemensamma forskningsinfrastrukturerna kommer in i planerings- och budgetprocesser samt får en tydlig organisation med bland annat styrgrupp och föreståndare. Naturvetenskapliga fakulteten har medel avsatta för stöd till så kallade miniinfrastrukturer, 2.8 mkr 2015. Detta stöd fasas ut Fakultetskansliet för naturvetenskap 1 (3) Guldhedsgatan 5 A, Box 460, 405 30 Göteborg 031-786 00 00, 031-786 48 39 (fax) www.science.gu.se
2015-06-02 2015 och en process för att definiera fakultetsgemensamma infrastrukturer har påbörjats och beslut väntas under tidig höst. En viss långsiktig basfinansiering bör utgå för de infrastrukturer som definieras som fakultetsgemensamma. Ett belopp om 2 mkr föreslås avsattas för detta ändamål i budgeten för 2016. Fakultetsprofessur: För att säkerställa att fakultetens forskning håller hög nationell standard och är internationellt konkurrenskraftig behöver vi stöd till enskilda framstående forskare. Hittills har fakulteten fokuserat på samfinansiering av stora strategiska forskningsprojekt och ett årligt forskningspris till en ung forskare. Forskningsberedningen har diskuterat olika förslag för att ytterligare förstärka och uppmärksamma excellent forskning. Ett förslag var att fördela medel direkt till enskild forskare genom att inrätta ett särskilt stöd i form av så kallade fakultetsprofessurer. Utnämningen ska gå till några få särskilt duktiga professorer inom fakulteten som under en 3 års period får ett årligt finansiellt stöd. Syftet med stödet är att ge professorn utökade möjlighet att förbättra sin konkurrenskraft internationellt och nationellt samt att utveckla en kreativ och stimulerande forskningsmiljö. Detta i sin tur kan uppmuntra duktiga unga forskare att satsa på en akademisk karriär och således ha en positiv effekt på fakultetens utveckling. För implementering av förslaget krävs en strategisk satsning. Utnämningen ska vara restriktiv och baserad på ett noggrant nominerings- och ansökningsförfarande. Förslagsvis utnämns två professorer 2016 och utökas med en till två professorer de kommande tre åren. Målet är att högst fem professorer kan inneha titeln och stödet samtidigt. Med en million kr per år för fem personer, blir årligen satsningen fem millioner kr. Med start 2016 innebär detta 2 mkr år 1, 3-4 mkr år 2 och 5 mkr år tre och därefter 5 mkr/år. Rekryteringsstöd: Nuvarande rekryteringsstöd minskar väsentligt 2016 (från 5.5 mkr 2015 till 2.8 mkr 2016) och en diskussion om fortsatt rekryteringsstöd har inletts. Institutionen för fysik har inkommit med en skrivelse till fakultetsstyrelsen där man äskar medel för strategisk rekrytering av professorer. Inför T1 dialogen med institutionerna har information inhämtats angående behov av rekryteringsstöd. För att möjliggöra ett (restriktivt) rekryteringsstöd på fakultetsnivå föreslås att 2 mkr avsätts i budgeten för 2016 för nya rekryteringsstöd. Centre for advanced studies in science and technology, GoCAS, är nu inrättat och det tidigare beslutade stödet om 1 mkr finns inlagt i budgeten för 2016. Forskningsberedningen har ställt sig positiv till att öka stödet till 2 mkr, samma som Chalmers stödjer centrumbildningen med. Detta är som förslag inlagt i budgeten för 2016. Brobyggaren: Brobyggarprojektet innebär, förutom utbildning av ämneslärare, en utveckling av pedagogisk verksamhet inom fakulteten och samverkan med utbildningsvetenskapliga fakulteten, LUN och staden. Idag är medel för 70% anställning fördelad på 6 lärare som aktivt deltar i projektet. Projektledningen består av tre lärare, varav en representerar naturvetenskapliga fakulteten. Projektledaren från naturvetenskaplig fakultet har 30% för arbetet med Brobyggaren. Inför 2016 läggs satsningen av brobyggare som en separat strategisk satsning om 1 mkr per år t o m 2018. 2 (3)
2015-06-02 Förslag till beslut Fakultetsstyrelsen beslutar att: Grundutbildningsuppdraget i generella drag följer principen om frysning under 2016 och att justeringar i uppdraget för 2016 diskuteras med respektive institution utifrån fakultetens strategi, verksamhetens behov och historiska fakta om uppdrag och utfall. Anslaget för forskning och forskarutbildning fördelas med samma relativa andel som för 2015, med hänsyn tagen till omfördelning på grund av den nya marina institutionen. Särskilda avsättningar görs i enlighet med noterna i bilaga 2. Universitetsgemensamma kostnader och bibliotekskostnader förs vidare till institution utan justering. 3 (3)
Bilaga 1
Beslutsunderlag 2015-05-20 Dnr E 2015/97 Rektor Magnus Petersson Lars Nilsson Universitetsstyrelsen Inriktningsbeslut Planeringsförutsättningar inför 2016-2018 Bakgrund Universitetstyrelsen beslutade i september 2012 om Vision2020 som universitetets strategiska styrdokument för åren 2013 till 2020. Utifrån visionsdokumentet ska verksamheten utarbeta rullande treåriga handlingsplaner och årliga verksamhetsplaner. Dessa planer ska ha en tydlig koppling till övriga planerings- och budgetförutsättningar. Ärendet Universitetsledningen lägger nu fram förslag på inriktning och vägledande principer för planerings- och budgetarbetet inför budgetåret 2016 och översiktligt för perioden 2017-2018. Med detta beslutsförslag får verksamheten vid fakulteter och institutioner samt övriga enheter övergripande planerings- och budgetförutsättningar inför kommande budgetarbete. I och med regeringens vårändringsbudget (prop. 2014/15:99) står det klart att även förutsättningarna för 2015 har förändrats och att nya beslut måste fattas även för innevarande år. Det gör att utgångsläget för 2016-2018 också förändras, vilket beskrivs ytterligare. I föreliggande beslutsunderlag är det nödvändigt att anslag och uppdrag inom universitetet läggs fast för 2016, medan universitetsledningen kan återkomma till styrelsen med ytterligare planering för 2017-2018 längre fram. Universitetsstyrelsen kommer till sitt sammanträde den 15 oktober 2015 att få ett mera detaljerat underlag för anslagstilldelning och kostnadsdebiteringar inför budgetåret 2016 fördelat på respektive fakultet samt en mer underbyggd inriktning för 2017-2018 baserad på regeringens budgetproposition för 2016. Ekonomienheten 1 (21) Vasagatan 33, Box 100, 405 30 Göteborg 031 786 00 00 www.gu.se
Beslutsunderlag 2015-05-20 Dnr 2015/97 Sammanfattning I detta underlag till inriktningsbeslut gällande planeringsförutsättningar för 2016-2018 föreslås att: verksamheten vid fakulteter och institutioner ska få så stabila och långsiktiga planeringsförutsättningar som möjligt, pris- och löneomräkningen av anslagen och uppräkningen av berörda kostnadsdebiteringar fastställs till 1,22 procent, fakulteter och institutioner tilldelas ett basanslag och ett prestationsbaserat anslag till sina verksamheter inom forskning och utbildning på forskarnivå, strategiska satsningar och andra avsättningar sker inom anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå, innebärande bland annat medel till Globala samhällsutmaningar (UGOT Challenges), medel till strategisk samfinansiering inom olika områden, medel till infrastrukturer inom forskningen samt medel till prioriterade centrumbildningar med mera, nya medel tilldelas ett nationellt kunskaps- och resurscentrum mot rasism Segerstedtsinstitutet, nya utbildningsplatser fördelas enligt beskrivna förutsättningar, balanserat kapital på styrelsenivå används för att stödja en temporär utbyggnad av nya utbildningsplatser, kvalitetsförstärkning för ökad lärartid fördelas i enlighet med förslag i vårändringsbudget och i vårpropositionen, kostnadsdebiteringar för universitetsbiblioteket och för universitetsgemensamma verksamheter sker i enlighet med tidigare beslutade principer, fastställa kostnadsnivån för bastjänster inom infrastruktur. Övergripande förutsättningar Universitetsstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 20 februari 2015 om ett budgetunderlag för perioden 2016-2018. Detta underlag, som innefattande några utökade resursanspråk, har lämnats till utbildningsdepartementet. Svar om de utökade resursanspråken förväntas komma senast i samband med att budgetpropositionen för 2016 presenteras. Universitetsledningens inriktning för planeringsperioden 2016-2018 är även fortsatt att ge verksamheten stabila planeringsförutsättningar med vissa dynamiska inslag. Stabilitet och förutsägbarhet är viktigt för verksamheten vid institutionerna. Om de interna förutsättningarna upplevs som oförutsägbara och ryckiga ökar benägenheten att samla pengar på hög och tilldelade medel används inte till avsedd verksamhetsutveckling och kvalitetsförstärkningar. Självklart måste ett universitet samtidigt kunna hantera dynamik och förändringar men det måste ske mot en bakgrund av trovärdiga spelregler och rimligt stabila ekonomiska förutsättningar. En lika självklar förutsättning är den politiska vilja och styrning som olika regeringsbildningar innebär och medför. Ur stabilitetssynvinkel har de nya förutsättningarna gällande utbyggnad av nya utbildningsplatser påverkat planeringsmöjligheten inom universitetet. Från att, efter beslut om vårpropositionen (prop. 2013/14:100) 2014 planera för en relativt kraftigt utbyggnad av lärarutbildningarna, senare under hösten planera en delvis ny inriktning av utbildningsutbudet efter den nya regeringens budgetproposition (prop. 2014/15:1) under hösten 2014 (med fler vårdutbildningar), återgå till tidigare gjord planering efter det att riksdagen i december röstade igenom allianspartiernas budgetmotion, till att nu ställa om planeringen efter regeringens vårändringsbudget och nya vårproposition (prop. 2014/15:100). Kortsiktigt är detta en planeringsutmaning för universitetet, men långsiktigt kommer nu 2 (21)
Beslutsunderlag 2015-05-20 Dnr 2015/97 beslutade förutsättningar att ge goda möjligheter till utveckling och förnyelse av lärosätets utbildningsutbud. Pris- och löneomräkning För uppräkning av anslagen i den statliga verksamheten används pris- och löneomräkning (PLO). I uppräkningen för 2015 och 2016 finns en besparing om motsvarande 25 procent av uppräkningsbeloppet. Regeringens motivering till att minska PLO är att detta både ska leda till en effektivisering av den statliga verksamheten och möjliggöra finansiering av andra angelägna satsningar. Lärosätet kompenseras med en PLO på 1,22 procent för 2016, som baseras på en av regeringskansliet redovisad och vägd pris- och löneutveckling på 1,62 procent. För åren 2017 och 2018 prognostiseras PLO till 1,20 procent respektive 2,75 procent. 3 (21)
Beslutsunderlag 2015-05-20 Dnr 2015/97 Anslagsfördelning för forskning och utbildning på forskarnivå Resultat för 2014 och budget för 2015 Enligt årsredovisningen för 2014 omsatte forskning och utbildning på forskarnivå 3 549 miljoner kronor. Av detta utgjorde anslag 51 procent och externa forskningsbidrag från forskningsråd och andra finansiärer 40 procent. Av redovisade kostnader utgjorde utbildning på forskarnivå 515 miljoner kronor eller 15 procent av de totala kostnaderna inom forskningsverksamheten. 9% 40% 51% Anslag Bidrag Avgifter mm Figur 1 Finansiering av forskning och utbildning på forskarnivå 2014 I beslutad budget för 2015 har totalt 1 467 miljoner kronor fördelats som anslag till forskning och utbildning på forskarnivå. Anslaget fördelas enligt följande: 2% 20% 14% 64% Basanslag Prestationsbaserat anslag Avsättningar Särskilda avsättningar Figur 2 Budgeterad användning av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå 2015 Planeringsförutsättningar för 2016-2018 I enlighet med regeringens proposition Forskning och innovation (prop. 2012/13:30) kommer basfinansieringen till universitetet att förstärkas med ytterligare 31 miljoner kronor från och med 2016. Sedan 2009 har en omfördelningsmodell tillämpats gällande anslagsmedel för forskning och utbildning på forskarnivå. Omfördelningen sker utifrån lärosätenas relativa utveckling av externa medel och vetenskaplig produktion. Den faktiska omfördelningen har varit relativt liten. För Göteborgs universitet har utvecklingen varit positiv fram till och med 2013. Inför 2014 minskade anslaget med 1,2 miljoner kronor och inför 2015 minskade det med ytterligare 7,5 miljoner kronor. Enligt uppgifter från departementet kommer denna omfördelningsmodell 4 (21)
Beslutsunderlag 2015-05-20 Dnr 2015/97 även att gälla inför 2016. Utfallet av omfördelningen för 2016 kommer i budgetpropositionen i september. Fördelningen av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå delas inom universitetet upp i fyra delar: basanslag till fakulteterna prestationsbaserat anslag till fakulteterna strategiska satsningar, samt avsättningar till särskilda områden. Inför budgetåret 2014 ökade universitetet den prestationsbaserade delen av fakultetsanslaget till 20 procent för att ligga i linje med riksdagens beslut i enlighet med propositionen Forskning och innovation. Inför 2016-2018 ligger denna nivå om 20 procent fast. Arbetet med en ny forskningsproposition har påbörjats och den förväntas komma under 2017. I avvaktan på denna utgår planeringen från förutsättningarna i den förra forskningspropositionen (2012/13:30). Förslag till ny modell för prestationsfördelning på remiss Vetenskapsrådet har på regeringens uppdrag utarbetat ett förslag till en ny modell för prestationsfördelning. Förslaget är på remiss under sommaren och pilotutvärderingar kommer att genomföras under 2016. Den föreslagna modellen, som fått namnet FOKUS (Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige), föreslås ersätta dagens indikatorbaserade modell. Fördelning basanslag och prestationsfördelat anslag. Basanslaget uppgår till en andel om 64 procent av det totala disponibla anslaget för 2016. Den prestationsfördelade delen av anslaget fortsätter att uppgå till 20 procent av universitetets samlade forskningsanslag. Universitetets fördelning till fakulteterna baseras på andelen publikationer och externa medel. Sammantaget ökar basanslaget och det prestationsfördelade anslaget till fakulteterna med nära 20 miljoner kronor 2016 jämfört med 2015. För 2017 beräknas en ökning med ytterligare drygt 12 miljoner kronor och för 2018 med ytterligare 35 miljoner kronor. Sammantaget ger detta en anslagsökning på 68 miljoner kronor eller 5,4 procent under perioden. Universitetets totala beräknade anslag för 2016 fördelar sig andelsmässigt enligt följande: 2% 20% 14% 64% Basanslag Prestationsbaserat anslag Avsättningar Särskilda avsättningar Figur 3 Föreslagen användning av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå 2016 5 (21)
Beslutsunderlag 2015-05-20 Dnr 2015/97 Den beräknade summan av disponerade medel kommer att överstiga tillgängliga medel med 9,4 miljoner för 2016. För att täcka det beräknade underskottet föreslås att balanserat kapital tas i anspråk under 2016. År 2017 förväntas budgeten åter vara i balans gällande anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå eftersom anslagen från staten förväntas öka, framför allt från och med 2018. Under 2016 förväntas universitetet utnyttja balanserat kapital motsvarande 10,8 miljoner kronor för satsningen på kvinnliga professorer, en Unesco-professur och täckning av underskott i ränteutbetalningen från Riksgälden. I bilaga till denna promemoria finns en specifikation av föreslagen disponering av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå. Strategiska satsningar Inför 2016 föreslås avsättningar enligt strategiska överväganden med drygt 216 miljoner kronor eller knappt 14 procent av det totala forskningsanslaget. Detta är en ökning med drygt 11 miljoner jämfört med 2015. Satsningen Globala samhällsutmaningar (UGOT Challenges) fortgår och 2015 har 12 projektförslag fått finansiering för att gå vidare med planering av större projektförslag. Från 2016 och framåt kommer denna avsättning att öka med 50 miljoner kronor årligen eller 300 miljoner kronor totalt under den kommande sexårsperioden (till 2021). Som en konsekvens av att universitetet har lyckats attrahera externa medel, ökar satsningen på strategisk samfinansiering med drygt 14 miljoner kronor 2016. En stor del av ökningen, 10 miljoner kronor, avser satsningen på ett molekylärmedicinskt centrum. Denna satsning kommer successivt att öka till 20 miljoner kronor under 2018. Strategisk samfinansiering består dessutom av samfinansiering av projekt finansierade av EU och NIH, KAW-projekt, Wallenberg Academy Fellows, Wallenberg Scholar, ERC Starting grant, ERC Advanced grant, ERC Consolidator grants, FORTE-centra samt RJ-program och Riksbankens Jubileumsfond Pro futura. De centrala avsättningarna till infrastrukturer är ett viktigt och kommande satsningsområde. För infrastrukturfrågor ökar de strategiska avsättningarna och som exempel föreslås fortsatta riktade medel om 15,4 miljoner kronor till Sven Lovén Centrum för marina vetenskaper och Svenskt NMR Centrum. Utöver nämnda infrastrukturer har rektor tagit beslut om ytterligare inrättande av universitetsgemensamma infrastrukturer så som Varieties of Democracy (V- Dem), Språkbanken, Herbariet och Core Facilities. För de strategiska forskningsområdena (SFO), MISTRA Urban Futures och för sedan tidigare inrättade centrumbildningar inväntas utvärderingar. En ospecificerad avsättning motsvarande 43 miljoner kronor innehåller reserverade medel för en eventuell fortsättning av dessa verksamheter. En ny centrumbildning Hav och samhälle bildas vid den naturvetenskapliga fakulteten och finansieras via en avsättning om 6 miljoner kronor per år från och med 2016. Finansieringen gällande Centrum för havsforskning om 3 miljoner kronor årligen avslutas efter 2015. Övriga centrumbildningar inom denna avsättning är: Centrum för urban trygghet och samhällssäkerhet Centrum för genusforskning Centrum för Work and Employment Centrum för finansforskning Centrum för hälsoekonomi Centrum för kultur och hälsa Centrum för visualisering. 6 (21)
Beslutsunderlag 2015-05-20 Dnr 2015/97 Den strategiska avsättningen till Svensk Nationell Datatjänst (SND) fortsätter med 7 miljoner kronor årligen fram till och med 2017. SND finansieras dessutom via ett driftsbidrag från Vetenskapsrådet. Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) är medlem i Sustainable Development Solution Network (SDSN) och kommer därför att erhålla 1 miljon kronor per år under perioden 2016-2018. GMV är en samverkansenhet med Chalmers som också kommer att bidra till projektet med motsvarande belopp. Avsättningarna till de så kallade styrkeområdena uppgår 2015 till 37,5 miljoner kronor. Dessa stimulansmedel har tilldelats styrkeområdena sedan 2009 och fasas nu ut. När det gäller posten övriga strategiska avsättningar ingår Laboratoriet för hälsa och prestationsutveckling, forskarskolan CUL, konstnärlig publicerings- och konferensplattform samt Scholars at risk. Dessutom ingår Institutet för innovation och samhällsförändring som ska utvärderas under 2015, därför har ingen avsättning planerats inför 2016. Detsamma gäller för pilotutbildningar i innovation och entreprenörskap. Avsättningar till särskilda områden Inom ramen för anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå föreslås dessutom avsättningar till särskilda områden som har eller tidigare har haft särskilda anslagsmedel från regeringen. Det gäller: Löpande avsättning till Nationellt sekretariat för genusforskning (8,5 miljoner kronor för 2016) Löpande avsättning enligt avtal till Botaniska trädgården (6,9 miljoner kronor för 2016) Löpande avsättning till Nordicom (8,2 miljoner kronor för 2016) Under 2016 fasas avsättningarna ut när det gäller regionalt arbete kopplat till Havsmiljöinstitutet och forskarskola i havsmiljö. Medel som tidigare har avsatts till regionalt arbete kopplat till Havsmiljöinstitutet återförs till den naturvetenskapliga fakulteten från och med 2016. Nationellt kunskaps- och resurscentrum mot rasism Segerstedtinstitutet (5 miljoner kronor 2015) Nationellt kunskaps- och resurscentrum mot rasism Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2015 sin avsikt att analysera behovet av och se över formerna för ett nationellt kunskaps- och resurscentrum mot rasism, bland annat för att sprida de lyckade modeller som finns för att minska rekryteringen av människor till rasistiska organisationer. I vårändringsbudgeten återkom regeringen med förslaget att inrätta ett nationellt kunskaps- och resurscentrum mot rasism med placering vid Göteborgs universitet, centrat benämns Segerstedtinstitutet. Anslaget för 2015 ökar därför med 5 miljoner kronor för denna verksamhet. I budgetpropositionen för 2016 avser regeringen återkomma till vilka permanenta medel som bör avsättas kommande år. Framtiden för Havsmiljöinstitutet 2008 bildades Havsmiljöinstitutet genom ett regeringsbeslut (2008-04-17, U2008/3167/UH). Syftet med institutet har varit att samordna och öka utnyttjandet av svensk havsmiljöforskning till stöd för myndigheter och beslutsfattare. Institutet bildades som ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Linnéuniversitetet, Stockholms universitet och Umeå universitet där institutets kansli förlades till Göteborgs universitet. Universitetet fick även i uppdrag att koordinera den löpande verksamheten mellan de ingående lärosätena. I regeringsbeslutet angavs att institutet ska utvärderas under hösten 2013 i syfte att få fram förslag till hur institutet ska utvecklas. 7 (21)
Beslutsunderlag 2015-05-20 Dnr 2015/97 Från och med 2015 erhåller Havsmiljöinstitutet medel via anslag hos Havs- och vattenmyndigheten. Göteborgs universitet har föreslagit att en diskussion inleds i samarbete med departement, myndigheter och lärosäten om hur ett nationellt havsmiljöinstitut kan utformas som långsiktigt kan svara mot de stora behov som finns inom området. Frågan befinner sig för närvarande för beredning hos utbildningsdepartementet. Interna regler Fakulteternas fördelning av tilldelat forskningsanslag För att skapa en större transparens och förutsägbarhet samt för öka universitetets samlade konkurrenskraft bör det finnas vissa gemensamma principer för hur fakulteterna fördelar forskningsanslaget. Styrelsen beslutade därför i juni 2014 att nedanstående punkter skulle gälla. Dessa står fast även i årets inriktningsbeslut. Fakulteterna ska fördela vidare på prestationsbaserad grund minst samma belopp som universitetsstyrelsen tilldelar fakulteten. Varje fakultetstyrelse bestämmer på vilka grunder denna prestationsfördelning ska ske. Det är önskvärt att det finns inslag som premierar publiceringar och incitament att söka externa medel, eftersom detta gynnar universitetet som helhet. Strategiska satsningar och andra avsättningar inom fakultetsnivån bör inte överstiga 20 procent av tilldelat anslag. Detta för att möjliggöra för kärnverksamheten och universitetets institutioner att tilldelas tillräckligt stora resurser för att genomföra strategiska satsningar även på denna beslutsnivå. 8 (21)
Beslutsunderlag 2015-05-20 Dnr 2015/97 Anslagsfördelning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Resultat 2014 och budget för 2015 Enligt senaste årsredovisningen för 2014 omsatte utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 197 miljoner kronor. Av detta utgjorde anslag 92 procent, avgiftsfinansierad verksamhet 6 procent samt bidrag 2 procent. 2014 avräknades 24 187 helårsstudenter mot regeringens takbelopp, vilket gav ett slutgiltigt takbelopp om 1 834 miljoner kronor eller sammantaget 37,5 miljoner kronor mindre än det för året beräknade takbeloppet om 1 872 miljoner kronor (24 406 helårsstudenter). 2% 6% 92% Anslag Bidrag Avgifter mm Figur 4 Finansiering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2014 I styrelsens budgetbeslut i oktober 2014 inför 2015 fördelades 24 800 helårsstudenter till ett internt beräknat takbelopp 1 om 1 837 miljoner kronor inklusive de platser som föreslogs i vårpropositionen 2014. Mot bakgrund av den politiska utvecklingen kring budgetpropositionen inför 2015 har universitetet räknat om och rektor har fattat beslut om en reviderad fördelning för 2015, vilken resulterade i 24 792 helårsstudenter och ett takbelopp om 1 837 miljoner kronor. I och med vårpropositionen och vårändringsbudgeten (2014/15:99) tillkom ytterligare ändrade förutsättningar, redan för höstterminen 2015. Enligt de senaste förändringarna fördelar universitetet 24 629 helårsstudenter till ett internt takbelopp om 1 833 miljoner kronor innevarande år. Dessa beskrivs i det följande. Nya platser budgetåret 2015 Utifrån budgetpropositionen (prop. 2014/15:1) planerade universitetet för ett anslag till utbildning på grundnivå och avancerad nivå om 1 913 miljoner kronor. Därefter antog riksdagen allianspartiernas budgetförslag för 2015, vilket resulterade i ett anslag om 1 905 miljoner kronor för 2015. Vårändringsbudgeten för innevarande år innehöll ytterligare en förändring som innebar en sänkning av anslaget (takbeloppet) med 3,6 miljoner till 1 901 miljoner kronor 2015. Anslag 2015 BP 2015 inkl vårprop. 2014 Regleringsbrev 2015 Vårändringsbudget 2015 Anslag till utbildning på grund-nivå och avancerad nivå (mnkr) 1 913 1 905 1 901 1 Universitetet erhåller enligt regleringsbrev ett takbelopp från utbildningsdepartementet som motsvarar uppdraget inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Universitetet fördelar sedan vidare ett internt takbelopp efter avsättningar för exempelvis stöd till studentinflytande, studenter med funktionshinder och viss övergripande verksamheter inom utbildning. 9 (21)
Beslutsunderlag 2015-05-20 Dnr 2015/97 Figur 5 Förändring av anslaget inför och under 2015 Enligt uppgifter i vårpropositionen 2014 tilldelades Göteborgs universitet 393 fler utbildningsplatser främst till lärarutbildningar samt till barnmorske- och specialistsjuksköterskeutbildningar. I regleringsbrevet för 2015 fastställdes utökningen av antalet helårsstudenter till 386. Utökningen har nu justerats ytterligare i nämnda vårändringsbudget till 223,5 helårsstudenter för innevarande år, vilket får en halvårseffekt. Föreslagna förändringar behandlas av riksdagen i mitten av juni, först därefter fastställs ett justerat regleringsbrev för universitetet. De förändrade förutsättningarna i vårändringsbudgeten betyder att fördelningen av helårsstudenter mellan olika utbildningsområden har förändrats såväl vad gäller antal som inriktning och utbyggnadstakt. Lärosätet får, i och med vårändringsbudgeten, tillgång till fria platser. Med anledning av de förändrade förutsättningarna behöver rektor fatta beslut om ett ytterligare reviderat förslag till intern fördelning av utbildningsplatser och anslag för innevarande år. Följande gäller för föreslagen utbyggnad av nya utbildningsplatser (jämfört med tidigare beslutade förutsättningar). Utbildning Göteborgs universitetsutbildningsuppdrag 2015 Vårprop. 2014 Regleringsbrev 2015 Vårändringsbudget 2015 Barnmorskor 7 11 16 F-3 105 107 40 Förskolelärare 83 74 60 KPU 33 26 17 Specialist ssk 8 11 20 Sjuksköterskor 0 0 11,5 Speciallärare 83 57 19 Vidareutb förskolelärare 25 23 0 Ämneslärare 50 76 0 Övriga platser 0 0 40 Summa 393 386 223,5 Figur 6 Förändring av antalet platser per utbildning inför och under 2015 Fakultet/motsvarande Utbildningsuppdrag 2015 fördelat per fakultet Vårprop. 2014 Regleringsbrev 2015 Vårändringsbudget 2015 Sahlgrenska akademin 14 22 47,5 Lärarutbildningsnämnden (LUN) 379 364 136 Övriga platser 0 0 40 Summa 393 386 223,5 Figur 7 Förändring av antalet platser per fakultet inför och under 2015 Förslaget i vårändringsbudgeten innebär utökade utbildningsplatser inom vårdutbildningarna och färre antal utbildningsplatser inom lärarutbildningarna. Dessutom tilldelas universitetet fria platser att fördela inom andra utbildningsområden. Intern omfördelning och ökad dynamik Utgångspunkten i fördelningen av grundutbildningsuppdraget är att varje fakultet får samma tilldelning (helårsstudieplatser) som föregående år, ibland med mindre tillägg eller reduceringar av platser enligt beslut kopplade till budgetpropositioner eller ibland till beslut i 10 (21)
Beslutsunderlag 2015-05-20 Dnr 2015/97 universitetsstyrelsen. Denna planeringsordning avser att ge fakulteterna (och ytterst institutionerna) större möjlighet till mer en långsiktig planering av utbildningsutbudet. Eftersom programutbildningar binder upp utbildningsplatser över längre tid, innebär det att snabba omställningar inte kan genomföras. Om en fakultet underproducerat under en längre period samtidigt som det uppstår behov av nya eller fler utbildningsplatser på en annan fakultet, behövs en ökad dynamik och möjligheter till intern omfördelning. En intern omfördelning motsvarande 126 helårsstudenter har genomförts under 2015 från Lärarutbildningsnämnden till Sahlgrenska akademin för att finansiera en utbyggnad av sjuksköterskeutbildningar inom befintligt takbelopp. Inför 2016 kommer ytterligare omfördelning att ske inom lärosätet. Den naturvetenskapliga fakultetens uppdrag kommer att reduceras på grund av flera års underproduktion med 65 helårsstudenter och dessa helårsstudieplatser omfördelas till andra utbildningar. Hos Lärarutbildningsnämnden kommer dessutom 15 helårsstudenter att öronmärkas till förmån för satsningen på Riksidrottsuniversitetet. För att möta de förändrade villkoren under innevarande år och för att bibehålla stabila planeringsförutsättningar för verksamheten kommer universitetet att nyttja balanserat kapital under 2015 och 2016 när det gäller utbyggnaden av nya utbildningsplatser. Nya platser budgetåren 2015-2018 Ovan nämnda budgetförutsättningar har bidragit till att utbyggnaden av nya utbildningsplatser, främst inom lärar- och vårdutbildningar, har planerats inför höstterminen 2015 och för 2016. Inför 2017 och 2018 kommer förnyade ställningstaganden gällande tillgängliga resurser. En del av utbyggnaden avser programplatser där en utbyggnad sker successivt och som på så sätt binder upp platser över tid. Därutöver disponerar universitetet ett antal fria utbildningsplatser som nedan föreslås fördelas till prioriterade utbyggnader. Antalet nybörjare i tabellen nedan har angivits som planeringsinriktning i vårpropositionen. Utbildning Nybörjare Hst-ökning jämfört med föregående år 2015 2015 2016 2017 2018 Barnmorskor 31 16 31 0 0 F-3 40 40 80 0 0 Förskolelärare 60 60 150 0 0 KPU 34 17 34 0 0 Specialist ssk 40 20 20 0 0 Sjuksköterskor 45 11,5 45 45 33,5 Speciallärare 37 19 37 0 0 Övriga platser 0 40 20 95 100 Summa 287 223,5 417 140 133,5 Figur 8 Nya platser per utbildning fördelade mellan åren 2015-2018 Utbyggnaden inom vårdutbildningarna (främst barnmorskeutbildningar) ställer stora krav på tillgänglighet till VFU-platser inom regionens sjukhus. Förslag till fördelning av fria utbildningsplatser Som nämnts tidigare innebär regeringens förslag i vårändringsbudgeten och i vårpropositionen att fria utbildningsplatser tilldelas lärosätet. Till detta kommer de utbildningsplatser som internt omfördelas inom universitetet. För att möjliggöra en jämn utbyggnad av utbildningsplatserna kommer under 2015 och 2016 medel att frigöras från styrelsens balanserade kapital. Detta motsvarar i finansiering 12 miljoner kronor. 11 (21)
Beslutsunderlag 2015-05-20 Dnr 2015/97 Saldo övriga utbildningsplatser (hst) efter föreslagen utbyggnad och intern omfördelning Hst att fördela 2015 2016 2017 2018 Ofördelade platser (ej specificerade i vårändringsbudgeten) 40 60 155 255 Omfördelning från NFS 0 65 65 65 Delsumma hst att fördela 40 125 220 320 Ämneslärare till LUN 20 40 60 80 Global Health SFS 0 2,5 10 10 Global Health HFS 0 2,5 5 10 Global Health HHFS 0 2,5 5 10 Global Health SA 0 2,5 10 10 Övrig utbyggnad SFS 10 20 20 20 Övrig utbyggnad HHFS 10 20 20 40 Övrig utbyggnad ITFS 20 40 40 40 Delsumma fördelade hst 60 130 170 220 Ofördelade hst 25 90 40 50 Hst-saldo efter fördelade och ofördelade hst enligt ovan*) -45-95 10 50 *) Negativt saldo innebär nyttjande av balanserat kapital Figur 9 Fördelning av Övriga platser samt intern omfördelning 2015-2018 Tillgängliga utbildningsplatser föreslås tilldelas ämneslärarutbildningar. Som redovisats tidigare omfattar regeringens nya fördelning av riktade utbildningsplatser inga ämneslärarutbildningar. Universitetsledningen bedömer att behov finns av ämneslärarutbildningar och föreslår att fria utbildningsplatser används för ändamålet. Ett nytt tvåårigt mastersprogram Global Health är ett fakultetsövergripande program och en angelägen utbildningssatsning som också innefattar samverkan med Högskolan i Skövde. Utbildningsprogrammet samordnas av Sahlgrenska akademin. Utbildningarna inom den samhällsvetenskapliga fakulteten och inom Handelshögskolan har i flera fall ett högt söktryck. Dessa utbildningar fick dessutom ta en proportionerligt stor del av neddragningen av utbildningsplatser under 2013 och 2014 med anledning minskade anslag (införande av studieavgifter och för s.k. inaktiva studenter). IT-fakulteten har också ett högt söktryck till sina utbildningar. Inom fakulteten planeras även för ett nytt fakultetsgripande masterprogram i Data Science (Big Data). 12 (21)
Beslutsunderlag 2015-05-20 Dnr 2015/97 Utbildningsuppdrag och takbelopp Utbildningsanslaget räknas upp med 1,22 procent i pris- och löneomräkning (PLO) för budgetåret 2016. Utbildningsuppdraget och därmed sammanhängande takbelopp fördelas till fakulteterna. För 2016 beräknas ett utbildningsuppdrag på 25 130 helårsstudenter och ett beräknat takbelopp 1 906 miljoner kronor. Sedan budgetåret 2012 tillämpas en ny fördelningsmodell för utbildningsanslaget där ersättningen för varje utbildningsområde relateras till statens ersättningsnivåer. Inför budgetåret 2014 ökade ersättningsnivåerna något i jämförelse med året innan. Inför 2016 bibehålls ersättningsnivåerna med samma procentuella andel av statens prislappar som för 2014, vilket bidrar till stabila förutsättningar och underlättar planeringen för verksamheten. Interna prislappar enligt beslutad modell inför 2012 Förslag 2013 2014 2015 2016 Andel i % av statens prislapp Humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt 94,4% 95,5% 95,5% 95,5% Naturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutiskt 94,4% 95,5% 95,5% 95,5% Vård 94,4% 95,5% 95,5% 95,5% Odontologiskt 94,4% 95,5% 95,5% 95,5% Medicinskt 94,4% 95,5% 95,5% 95,5% Undervisning 1 97,8% 98,1% 98,1% 98,1% VFU Lärarutbildning 98,1% 98,1% Övrigt 94,4% 95,5% 95,5% 95,5% Design 92,9% 95,5% 95,5% 95,5% Konst 92,9% 95,5% 95,5% 95,5% Musik 92,9% 95,5% 95,5% 95,5% Opera 92,9% 95,5% 95,5% 95,5% Teater 92,9% 95,5% 95,5% 95,5% Media 92,9% 95,5% 95,5% 95,5% Dans 92,9% 95,5% 95,5% 95,5% Idrott 94,4% 95,5% 95,5% 95,5% Språk 99,1% 100,2% 100,2% 100,2% Figur 10 Interna prislappar enligt beslutad modell (andel i % per utbildningsområde) Kvalitetsförstärkning för ökad lärartid I regeringens vårändringsbudget för 2015 (2014/15:99) föreslås en satsning motsvarande 125 miljoner kronor för kvalitetsförstärkning inom humaniora och samhällsvetenskap samt inom lärar- och förskollärarutbildningar redan under 2015. Inför 2016-2018 föreslås denna satsning öka till 250 miljoner kronor per år. Regeringens syfte med satsningen är att öka antalet undervisningstimmar och minska undervisningsgrupperna. Hur fördelningen ska ske till respektive lärosäte är inte känt i skrivande stund. Göteborgs universitet har en relativt stor andel inom ovan nämnda utbildningsområden varför det är rimligt att prognostisera för ett tillskott om 12-15 miljoner kronor för att förstärka utbildningar inom dessa områden under 2015. Rektor kommer att besluta om fördelning av dessa medel för 2015 när ett nytt regleringsbrev har utfärdats av regeringen. För 2016 kommer prislapparna till nämnda utbildningsområden att höjas. Denna förändring kommer att redovisas i budgetpropositionen i september. En fördelning av utbildningsuppdraget per fakultet kommer att presenteras vid styrelsens oktobersammanträde. 13 (21)
Beslutsunderlag 2015-05-20 Dnr 2015/97 Tredjelandstudenter Avgifterna för nya tredjelandstudenter bör följa pris- och löneomräkningen (PLO) för budgetåret. En sådan omräkning av avgifterna gjordes inför 2015. Eftersom den PLO som används i anslagsuppräkningen är reducerad, bland annat av besparingsskäl, bör denna inte användas för avgiftsberäkningen inför budgetåret 2016. Avgifterna för nya tredjelandsstudenter föreslås därför att räknas upp med PLO för 2016 före reduceringen, det vill säga 1,62 procent. Kompletteringsutbildningar Ett prioriterat område för regeringen är de kompletterande utbildningarna för personer med utländsk examen så som lärare, jurister, sjuksköterskor, läkare och tandläkare. Dessa utbildningar är ett av flera verktyg för att få personer med utländsk utbildning att etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringen bedömer att en del av de medel som har avsatts inte kommer att kunna användas under 2015 eftersom ökningen från 70 miljoner kronor 2014 till 100 miljoner kronor 2015 kräver längre planeringsförutsättningar. Regeringen kommer därför att följa hur de kompletterande utbildningarna fungerar, utformas och finansieras. Göteborgs universitet antog 28 lärare, 16 läkare, 20 sjuksköterskor och 12 tandläkare förra året (2014), men inga jurister. Universitetet har god beredskap för att anta personer med utländsk examen till olika utbildningar och avvaktar ett mer specifikt underlag i budgetpropositionen under hösten 2015. Strategiska satsningar Av anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå föreslås strategiska satsningar motsvarande 2,5 procent eller nära 50 miljoner kronor 2016, vilket är i nivå med 2015. Avsättningarna om 2,4 miljoner kronor som avser Hammarkulleprojektet och Da Capo upphör efter 2015. Inför 2016 utökas den strategiska satsningen för enheten för akademiska språk med 2 miljoner kronor med anledning av det utökade utbildningsuppdraget och en höjd ambitionsnivå. Utbildningsnämndens temporära satsningar avseende Vision 2020 och pedagogisk excellens, samt satsning på nätbaserad pedagogik föreslås finansieras genom ianspråktagande av balanserat kapital under perioden 2016-2018. Om utbildningsnämndens satsningar kommer att realiseras planeras 21,4 miljoner kronor att tas i anspråk 2016 för att minska till 18 miljoner kronor under 2018. Dessutom satsas inom balanserats kapital, som tidigare nämnts, på utbyggnaden av nya utbildningsplatser. Avsättningar till särskilda ändamål Inom ramen för anslaget på grundnivå och avancerad nivå föreslås avsättningar till särskilda ändamål motsvarande 1,3 procent eller 26,7 miljoner kronor. Dessa avsättningar görs dels med anledning av att särskilda anslagsmedel finns för verksamheten och dels för att kravet finns i regleringsbrevet samt till följd av slutna avtal. Det gäller: Stöd till studentkårer (8,9 miljoner kronor för 2016). Dessa medel inkluderar en viss nivåhöjning jämfört med 2015. Stöd till studenter med funktionshinder (6,7 miljoner kronor för 2016) Nationellt centrum för matematikutbildningar (NCM), nationellt uppdrag (5 miljoner kronor för 2016) Entreprenörsutbildningar, särskilt anslag, (3,8 miljoner kronor för 2016) Universeum (2,3 miljoner kronor för 2016) 14 (21)
Beslutsunderlag 2015-05-20 Dnr 2015/97 Det totalt beräknade anslaget för 2016 fördelas andelsmässigt enligt följande: 2,5% 1,3% 96,2% Fakulteter Strategiska avsättningar Övr avsättningar Figur 11 Föreslagen användning av anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2016 I bilaga till denna promemoria finns en specifikation av föreslagen disponering av anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Kvalitetsbaserad resurstilldelning från Universitetskanslerämbetet (UKÄ) Sedan 2013 får universitet och högskolor som uppnår en mycket hög kvalitet i sina utbildningar en uppmuntran och bekräftelse genom ökad resurstilldelning. Den kvalitetsbaserade resurstilldelningen började gälla 2012 och är fullt utbyggd år 2015 och omfattar då totalt 295 miljoner kronor. Det är Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar som är styrande för hur resursfördelningen av de särskilda kvalitetsmedlen ser ut mellan lärosätena. De universitet och högskolor med utbildningar på grundnivå och avancerad nivå som får det högsta omdömet mycket hög kvalitet, premieras genom en förstärkt resurstilldelning. Den kvalitetsbaserade resurstilldelningen syftar till att vara kvalitetsdrivande genom att skapa incitament för universitet och högskolor att sträva mot en allt högre kvalitet i utbildningarna. Denna modell för kvalitetsutvärdering har avslutats och fördelning av kvalitetsmedel 2015 var den sista enligt detta system. Under hösten 2014 har det pågått en utredning om hur ett nytt system för kvalitetssäkring på grundnivå och avancerad nivå ska se ut och ett förslag har lämnats till Utbildningsdepartementet. I korthet innebär förslaget att: UKÄ granskar i en sexårscykel alla lärosätens interna kvalitetssäkring av utbildningar. Det inbegriper stickprovsutvärderingar av enskilda utbildningar. Enskilda utbildningar utvärderas också på förekommen anledning. Nationella utvärderingar utförs av UKÄ. Det kan vara tematiska utvärderingar av alla lärosätens arbete med exempelvis breddad rekrytering eller internationalisering. Det kan också innebära nationella utvärderingar av en utbildning utifrån resultat i UKÄ:s tidigare granskningar eller utifrån regeringsuppdrag. Förslaget har varit ute på remiss som ska besvaras under maj månad. Hur de kvalitetsmedel som tidigare har delats ut till institutioner med utbildningar av mycket hög kvalitet kommer att användas framöver är ännu inte fastställt. Interna regler Avräkning av Lärarutbildningsnämndens uppdrag Universitetsstyrelsen har sedan tidigare beslutat att uppdra åt Lärarutbildningsnämnden (LUN) att införa en modell liknande den styrelsen använder för avräkning för de institutioner som har en mera omfattande lärarutbildning. Det innebär att: 15 (21)
Beslutsunderlag 2015-05-20 Dnr 2015/97 Långsiktiga och stabila planeringsförutsättningar för verksamheten är nödvändiga för universitets möjligheter att klara uppdraget med utbyggnad av lärarutbildningarna. LUN har intensifierat dialogen med institutioner med uppdrag inom lärarutbildningen och med universitetsledningen för att skapa beredskap för att gemensamt hantera de frågeställningar som kan dyka upp avseende till exempel dimensionering av uppdrag och dess utfall. LUN har harmoniserat sina avräkningsprinciper med de som universitetsstyrelsen tillämpar gentemot fakulteterna. För institutioner med stora uppdrag inom lärarutbildningen tillämpar LUN principen med anslagssparande. För institutioner med mindre uppdrag hanteras avräkningen på ett ansvarsfullt sätt av LUN. Behov av ökad dynamik i utbildningsuppdraget inom universitetet I enlighet med tidigare styrelsebeslut har rektor beslutat om en kartläggning av fakulteternas fördelningsmodeller av universitetsstyrelsens utbildningsuppdrag. I den inlämnade rapporten Kartläggning av fakulteternas och lärarutbildningsnämndens fördelningsmodeller av styrelsens utbildningsuppdrag (dnr V 2014/744) presenterades ett antal förslag. Utifrån dessa förslag har rektor beslutat om fortsatta utredningsuppdrag, innebärande att: formulera ett beslutsunderlag som innebär att utbildningsområde alltid ska framgå i fördelning av helårsstudenter/helårsprestationer mellan universitetsledning fakultetet, fakultet institution och internt inom institution. För skapa en ökad transparens genom hela systemet, samt säkerställa rättvisade rapportering till staten ska universitetsledning, fakulteter och institutioner i sina uppdrag alltid ange vilket utbildningsområde en helårsstudent tillhör. För 2016 föreslås Sahlgrenska Akademin undantas från detta eftersom ytterligare utredningsarbete fordras för en mer korrekt hantering av interna prislappar inom fakultetsområdet, ta fram förslag till åtgärder för att eliminera och/eller reducera felkällorna i inrapporteringarna i Ladok, utreda bakgrunden till att nuvarande interna fördelning av konstnärliga utbildningsplatser överskrider riksdagens tilldelning till Göteborgs universitet. Vidare ska ett förslag presenteras om hur frågan långsiktigt kan hanteras tillsammans med en konsekvensanalys, ta fram förslag på riktlinjer för lämplig nivå på det universitetsgemensamma anslagssparandet samt hur eventuellt överskjutande anslagssparande kan användas, utveckla ett förslag till regelverk/rutin som innebär att en fakultetet/motsvarande som under en rad år (två eller max tre) producerar mindre än sitt tilldelade takbelopp kan få sitt utbildningsuppdrag justerat. Regelverket måste anpassas till nuvarande regler för fakulteternas möjlighet till anslagssparande. I förslaget ska också anges vilka kriterier som ska gälla vid fördelning av "frigjorda" eller till universitetet tillförda utbildningsplatser. Resultatet av dessa utredningar kan få konsekvenser för fördelning av utbildningsuppdraget från och med 2017. 16 (21)
Beslutsunderlag 2015-05-20 Dnr 2015/97 Balanserat kapital inom verksamheten För hela universitetet bör tumregeln vara att ungefär 5 procent eller 300 miljoner kronor finns i ett långsiktigt fritt balanserat kapital för att kunna möta oförutsedda händelser. Verksamhetens balanserade kapital vid ingången av budgetåret 2015 uppgår till 1 037 miljoner kronor. Detta fördelas på forskning och utbildning på forskarnivå med 589 miljoner kronor och på utbildning på grundnivå och avancerad nivå med 448 miljoner kronor. Utöver de årliga intäkterna kan alltså universitetet totalt förbruka ytterligare minst 100 miljoner kronor per år under perioden fram till 2020 och ändå ha ett tillräckligt stort fritt balanserat kapital för att kunna möta oförutsedda händelser. Genom offensiv planering av de medel som styrelsen förfogar över vill ledningen bidra till användningen av balanserat kapital, exempelvis delas fler utbildningsplatser ut än vad universitetet får, vilket finansieras av balanserat kapital på styrelsenivå. I sammanhanget bör dock nämnas att huvudelen av det balanserade kapitalet finns ute i verksamheten. Finansiering av stödverksamhet kostnadsdebitering 2016 Universitetsstyrelsen fattar i sitt budgetbeslut i höst beslut om fördelning av kostnader för den service som sker på universitetsgemensam nivå, och omfattar: Universitetsbibliotekets verksamhet Universitetsgemensamma verksamheter Inriktningsbeslutet anger ramar för dessa verksamheter inför budgetåret 2016. Ramarna utgörs av fastställda andelar av de totala verksamhetskostnaderna för universitetsbiblioteket respektive för universitetsgemensam verksamhet. Universitetsbiblioteket 2016 Förslagen budgetram för 2016 är 220 miljoner kronor, vilket innebär en bibehållen kostnadsandel om 3,7 procent av universitetets totala kostnader. Kostnaderna fördelas till fakulteterna för vidare fördelning till respektive institutioner utifrån beslutad modell från och med 2014. Viktad andel av UB:s kostnader i Fördelningsgrund procent Allmän del 12 Fakultetens andel av totala kostnader, senaste bokslut Studentdel 50 Helårsstudenter, senaste bokslut Forskningsdel 38 Bokförda lönekostnader inom forskningsverksamheten, senaste bokslut Figur 12 Universitetsbibliotekets verksamhetsdelar Enligt den 2014 fastställda kostnadsfördelningsmodellen ska universitetsbiblioteket (UB) utvärdera relationen mellan de tre verksamhetsdelarna vart tredje år. Utvärderingen kommer att genomföras under 2016. UB:s verksamhet definieras idag av arbetsordningen och av ett antal rektorsbeslut. I samband med den snabba teknikutvecklingen samt de nya campus, som är under projektering, har frågan om UB:s samlade verksamhet och uppdrag varit föremål för diskussion. Det har uppmärksammats att UB:s nuvarande uppdrag behöver utvecklas och preciseras. Rektor har därför tagit initiativ till att ett nytt verksamhetsuppdrag ska formuleras. Resultatet av ett sådant arbete kan eventuellt ligga till grund för en prövning av UB:s samlade kostnadsram. En sådan prövning kan ske tidigast till budgetåret 2017. 17 (21)
Beslutsunderlag 2015-05-20 Dnr 2015/97 Universitetsgemensamma verksamheter 2016 Ett omfattande omställningsarbete och besparingsarbete pågår inom den gemensamma förvaltningen. Riktpunkten är att effektivisera och ställa om kostnadsförbrukningen och därmed spara upp till 35 miljoner kronor till budgetåret 2017. Planen är att kostnaderna ska minska från 7,1 procent till 6,1 procent av universitetets totala kostnader fram till 2017. Inom ramen för pågående översyn av GU förnyas ska en genomgång och analys av de universitetsgemensamma verksamheterna genomföras. Detta kan komma att påverka den hittillsvarande planen. Kostnaderna för 2015 omfattar 384 miljoner kronor, vilket utgör 6,4 procent av universitetets totala kostnader, och fördelar sig på: Ledning och myndighetsfunktioner 2 om 114 miljoner kronor (30 procent) Universitetsgemensamma ändamål 3 om 258 miljoner kronor (67 procent) Vissa enheter och funktioner 4 om 13 miljoner kronor (3 procent) Den budgetram som föreslås för 2016 är 384 miljoner kronor, vilket innebär att kostnadsandelen kvarstår på 6,4 procent av universitetets totala kostnader. Den ambitiösa satsningen på internationalisering har inneburit ökade kostnader för gemensamma förvaltningen för bostäder för gästforskare och utbytesstudenter. För att inrymma dessa kostnader bibehålls andelen 6,4 procent av de totala verksamhetskostnaderna även 2016. Kostnaderna för den universitetsgemensamma verksamheten fördelas till fakulteterna, för vidare fördelning till institutionsnivån, utifrån varje fakultets andel av de totala kostnaderna inom utbildnings- respektive forskningsverksamheten. De sammantagna kostnaderna för alla nivåers stödfunktioner följs upp årligen och inriktningen är att kostnaderna för det administrativa stödet ska utgöra en minskad andel av universitetets totala verksamhetskostnader. Mellan 2014 och 2015 minskade andelen totala stödkostnader av universitetets totala kostnader från 23,4 procent till 22,8 procent (jämfört med utfall). Bastjänster inom infrastrukturstöd Tjänsterna inom infrastrukturstöd delas upp i bastjänster, lokala tillvalstjänster eller specifika uppdrag. Bastjänsterna omfattar all verksamhet inom universitetet och har en gemensam servicenivå och ett gemensamt innehåll. Bastjänster finns inom följande områden: IT-tjänster Campusservice Servicecenter Större gemensamma undervisningslokaler Universitetsstyrelsen beslutar om kostnadsnivåerna för de bastjänster som tillhandahålls och som debiteras institutionerna. IT-tjänster 2016 Kostnaderna för bastjänsterna inom IT (IT-fakturan) uppgår för 2015 till 102,8 miljoner kronor. Föreslagen budgetram för 2016 och 2017 är 105,7 miljoner kronor. Ökningen om knappt 3 miljoner kronor består till största delen (cirka 2 miljoner kronor) av en justering av 2 Verksamhetsstöd till ledning och styrelse samt de funktioner som krävs för att svara upp mot kraven på en statlig myndighet. 3 Aktiviteter som bedrivs centralt men som avser samordning av verksamhet inom hela universitetet och omfattar de tre verksamhetsnivåerna. 4 Central organisering av särskilda enheter såsom GMV, NCM, SND, Genussekretariatet, NORDICOM och Havsmiljöinstitutet samt Etikprövningsnämnd, fondförvaltning med flera. 18 (21)
Beslutsunderlag 2015-05-20 Dnr 2015/97 avgiften för SUNET 5 mellan åren 2015-2017. Resterande utgörs av en pris- och löneomräkning motsvarande den som ges på anslagen (1,22 procent). Kostnaden fördelas från och med 2014 till verksamheten (institutioner och enheter) enligt beslutad modell, huvudsakligen baserat på antal medarbetarkonton och telefonanknytningar. Campusservice 2016 Kostnaden för bastjänster inom campusservice är 66,5 miljoner kronor för 2015 och omfattar samtliga fakultetsområden förutom IT-fakulteten. Kostnaden för bastjänster inom campusservice för 2016 beräknas till 67,8 miljoner kronor. Ökningen beror på tillkommande tjänster inom den naturvetenskapliga fakulteten samt uppräkning motsvarande löne- och prisökningar (PLO). Bastjänsterna inom campusservice debiteras verksamheten (institutioner och enheter) enligt beslutad modell från och med 2014, baserat på lokalyta. Servicecenter 2016 Kostnaden för bastjänster inom servicecenter är 14,5 miljoner kronor för 2015. För 2016 beräknas kostnaden till 14,6 miljoner kronor. Förändringen beror på uppräkning motsvarande PLO. Kostnaden fördelas till verksamheten (institutioner och enheter) enligt beslutad modell från och med 2014, baserat på antal helårsstudenter och heltidsekvivalenter. Större undervisningslokaler 2016 Tjänsten undervisningslokaler innefattar underhåll och utveckling av vissa större undervisningslokaler. Kostnaden för 2016 omfattar 27,5 miljoner kronor, vilket betyder att ingen förändring sker jämfört med 2015. Tjänsten utvecklas kontinuerligt och metod för fördelning av kostnaden är under utredning då den planerade kostnadsfördelningen efter nyttjande inte har gått att genomföra. För 2016 kommer kostnaderna för tjänsten större undervisningslokaler att fördelas till institutionerna enligt beslutad modell från 2014, baserat på lokalyta inom utbildningsverksamheten. Lokalkostnader 2016 Från och med 2013 debiteras lokalhyra direkt till institutionerna baserat på en gemensam hyreshusmodell som bygger på den hyra som debiteras universitetet från respektive fastighetsägare. Lokalkostnaderna omfattar varmhyra, elförbrukning och lokalvård. Till detta kommer internhyra som bekostar intern fastighetsadministration och tomma lokaler. För 2015 har lokalkostnaderna budgeterats till 670 miljoner kronor. För 2016 beräknas nivån på de totala lokalkostnaderna till 669 miljoner kronor. En lokalkostnadsutredning genomfördes under 2014. Utredningens resultat kan tidigast komma att påverka debiteringsmetod från och med 2018. Övriga budgetförutsättningar Löneomkostnadspåslaget tas ut på varje utbetald lönekrona och ska bekosta lagstadgade arbetsgivaravgifter och avtalade avgifter (för närvarande 32,1 procent) samt kostnader för pensionsåtaganden enligt universitetets beräkningar (18,9 procent). Riksdagen har den 25 mars beslutat att nya sänkta nivåer för ungas socialavgifter ska gälla från och med 1 maj 2015. Samtidigt har regeringen aviserat att vårändringsbudgeten som innebär att de nedsatta socialavgifterna för unga ska fasas ut. Riksdagen fattar beslut om vårändringsbudgeten i juni. 5 Swedish University Network 19 (21)
Beslutsunderlag 2015-05-20 Dnr 2015/97 Negativ reporänta effekter Sedan den 18 februari 2015 gäller en negativ reporänta på -0,10 procent och sedan den 25 mars gäller -0,25 procent. Det innebär att universitetet betalar för sitt tillgodohavande hos Riksgälden. Under åtminstone första delen av planeringsperioden kommer den negativa reporäntan att bestå. Vid senaste bokslutet uppgick de likvida medlen till 2 849 miljoner kronor, vilket med dagens ränteläge kan innebära en kostnad på 5 miljoner kronor för 2015. Den negativa reporäntan ger också en omvänd låneränta på de lån för investeringar som tas upp i Riksgälden. Vid utgången av 2014 uppgick universitetets lån till 500 miljoner kronor. Den omvända låneräntan kan ge inkomster på 1,4 miljoner kronor. Som en konsekvens uppstår ett underskott som tillsvidare täcks med anslagsmedel. Tidigare fick universitetet ränta på sina tillgodohavanden hos Riksgälden, vilket betydde att ett finansiellt utrymme uppstod i skillnaden mellan kostnadsränta och intäktsränta. Verksamheten tilldelades inte någon intern ränta för sina respektive tillgodohavanden och debiterades inte heller någon intern ränta för lån till anläggningstillgångar. Internt har räntan varit noll under flera år. Genom större användning av balanserat kapital och oförbrukade bidrag inom universitetet minskar behållningen på räntekontot och därmed ränteutgiften. Ökade investeringar ger i dagsläget större finansiella inkomster. 20 (21)
Beslutsunderlag 2015-05-20 Dnr 2015/97 Förslag till beslut Universitetsstyrelsen föreslås besluta att godkänna föreslagen inriktning för planeringsarbetet inför 2016 och som översiktliga förutsättningar för perioden 2017-2018, samt att ge rektor i uppdrag att fördela nya utbildningsplatser och nya kvalitetsmedel för höstterminen 2015. Pam Fredman Magnus Petersson Lars Nilsson Bilagor: Översiktliga dispositionsplaner för perioden 2015-2018 av anslagen till forskning och utbildning på forskarnivå samt anslagen till utbildning på grundnivå och avancerad nivå 21 (21)
Bilaga sid 1 2015-05-11 Preliminär dispositionsplan för anslag till forskning och utbildning på forskarnivå 2015 2016 2017 2018 Tillgängligt anslag 1 473 580 1 469 327 1 492 868 1 533 980 PLO förändring i % 0,79% 1,22% 1,20% 2,75% Havsmiljöinstitutet -10 811 0 0 0 "Snurran" -7 483 Aviserade nya medel enl forskningsprop 0 31 000 31 000 31 000 Delsumma 1 455 286 1 500 327 1 523 868 1 564 980 Nationellt kunskaps- och resurscentrum mot rasism (nytt) 5 000 0 0 0 Nordicom 2 648 2 680 2 712 2 787 Anslagsbedömning 1 462 934 1 503 007 1 526 580 1 567 767 2015 2016 2017 2018 Fördelning till fakulteter Basanslag 939 235 952 034 959 592 986 061 Ökat basanslag inkl förstärkning av konstnärlig forskning 20 142 20 387 20 632 21 200 Delsumma basanslag 959 377 972 421 980 224 1 007 261 Prestationsfördelat anslag 20 % 292 824 300 065 304 774 312 996 Summa direkt till fakulteter 84,1% av tillgängligt 1 252 201 1 272 486 1 284 998 1 320 257 2015 2016 2017 2018 Avsättningar enligt strategiska överväganden SFO Vårdforskning (GPCC) 20 692 0 0 0 SFO övriga partnersskap 21 509 0 0 0 Styrkeområden 37 500 0 0 0 Globala samhällsutmaningar - ny satsning 7 500 50 000 50 000 50 000 MISTRA Urban Futures 3 000 0 0 0 Linnéstöd - marin forskning (NFS) 750 750 750 0 Linnéstöd - LINCs (UFS) 750 750 0 0 SDSN - Sustainable Development Solutions Network (GMV) 1 000 1 000 1 000 2015 2016 2017 2018 Infrastrukturer Nationell infrastruktur 9 257 9 370 9 482 9 744 Max IV 2 000 2 000 2 000 2 000 Skogaryd 1 325 1 341 1 358 1 395 SLC (Sven Loven Centrum Tjärnö/Kristineberg) 13 400 13 563 13 726 14 104 NMR 1 800 1 822 1 844 1 895 SA Registerforskning 2 000 2 000 0 0 SND (VR) 7 000 7 000 7 000 0 Centrumbildningar Centrum för hav och samhälle 0 6 000 6 000 6 000 Centrum för havsforskning 3 000 0 0 0 Centrumbildningar, 3 st 3 000 3 000 2 500 0 Centrum för finansforskning 1 260 1 275 1 290 1 326 Centrum för hälsoekonomi 2 500 2 500 0 0 Centrum för kultur och hälsa 2 500 2 500 1 250 0 Centrum för visualisering 550 550 0 0
Bilaga sid 2 2015 2016 2017 2018 Strategisk samfinansiering 47 950 62 200 70 400 78 900 Övriga avsättningar 13 469 6 106 1 000 1 000 Ospecificerat*) 2 450 42 690 43 179 44 313 *) Övr centrumbildningar, SFO:er, MISTRA, och Styrkeomr Delsumma 14,4 % av tillgängligt 207 177 218 434 214 796 213 694 2015 2016 2017 2018 Övriga avsättningar/särskilda anslag Havsmiljöinstitutet (anslag till HaV fr o m 2015, se regleringsbrev) 0 0 0 0 Forskarskola i havsmiljö år 4 av 4 6 700 0 0 0 Sekr för genusforskning 8 360 8 462 8 564 8 800 Botaniska trädgården 6 777 6 859 6 950 6 950 Regionalt arbete kopplat till Havsmiljöinst 1 642 0 0 0 Nationellt kunskaps- och resurscentrum mot rasism (nytt) 5 000 0 0 0 Nordicom från Kulturdepartementet 2 648 2 680 2 712 2 787 Nordicom från SFS 5 450 5 517 5 583 5 737 Delsumma 36 578 23 518 23 809 24 273 SUMMA TOTALT 1 495 956 1 514 438 1 523 603 1 558 225 TILLGÄNGLIGA MEDEL 1 462 934 1 503 007 1 526 580 1 567 767 DIFFERENS -33 022-11 431 2 977 9 542 Balanserat kapital 2015 2016 2017 2018 Ingående balans 8 017-38 018-58 218-63 052 Prognostiserat resultat -33 022-11 431 2 977 9 542 Utnyttjande av balanserat kapital Kvinnliga professorer/forts utv medel 3 250 1 000 0 0 UNESCO-professur 3 302 2 709 2 753 0 UGOT Challenges (engångstillskott) 1 400 0 0 0 Täckning av underskott räntekonto 7 076 7 076 7 076 7 076 Summa av utnyttjat balanserat kapital 15 028 10 785 9 829 7 076 Utgående balans -40 033-60 234-65 069-60 586
Bilaga sid 3 2015-05-20 Preliminär dispositionsplan för anslag utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2015 2016 2017 2018 Tillgängligt anslag 1 901 334 1 942 538 1 991 937 2 063 160 PLO förändring i % 0,79% 1,22% 1,20% 2,75% Kvalitetsbaserad resursfördelning 16 585 0 0 Särskilda åtaganden (NCM) 4 955 5 015 5 076 5 215 Spetsutb Gothenburg Schools of Entr.ship 3 766 3 812 3 858 3 964 SUMMA DISPONIBELT 1 926 640 1 951 365 2 000 870 2 072 339 Fördelning till fakulteter Utbildningsuppdrag och takbelopp (exkl VÅP-platser) 1 809 319 1 836 602 1 838 156 1 879 183 VÄB15 Platser till LUN/SA 14 088 44 566 48 937 51 291 VÄB15 Övriga utbildningsplatser 7 420 16 720 26 739 35 483 Ofördelade utbildningsplatser 2 257 8 124 3 611 4 513 Kvalitetsbaserad resursomfördelning 16 858 0 0 0 Delsumma 1 849 942 1 906 012 1 917 443 1 970 470 2015 2016 2017 2018 Avsättningar enligt strategiska överväganden Särskild avsättning för lärarutbildning tom 2018 15 000 15 000 15 000 15 000 Högskolepedagogiskt utvecklingsarbete 14 000 14 170 14 341 14 736 Enheten för akademiska språk 10 620 10 749 10 878 11 178 Utökning Enheten för akademiska språk 2 000 2 024 2 080 Hammarkulleprojektet 1 400 0 0 Samfinansiering av internationella EU-projekt 5 000 5 000 5 000 5 000 Samfinansiering av personalmobilitet 550 550 550 550 Da Capo 1 000 0 0 University of Gothenburg Symphony Orchestra 2 000 2 000 2 000 2 000 Delsumma 49 570 49 470 49 793 50 543 2015 2016 2017 2018 Övriga avsättningar/särskilda anslag Stöd till studentinflytande 8 786 8 926 9 067 9 337 Avsättning till studenter med funktionshinder 6 560 6 702 6 872 7 118 Nationellt centrum för matematikutbildning 4 960 5 015 5 076 5 215 Universeum 2 231 2 258 2 285 2 348 Spetsutb Gothenburg Schools of Entr.ship 3 766 3 812 3 858 3 964 Delsumma 26 302 26 714 27 158 27 982 SUMMA TOTALT 1 925 814 1 982 195 1 994 394 2 048 995 TILLGÄNGLIGA MEDEL 1 926 640 1 951 365 2 000 870 2 072 339 SALDO 826-30 830 6 476 23 344 Balanserat kapital 2015 2016 2017 2018 Ingående balans 174 516 177 143 144 614 153 236 Prognostiserat utbildningsuppdrag 30 000 30 000 30 000 30 000 Prognostiserat resultat 826-30 830 6 476 23 344 Utnyttjande av balanserat kapital Vision 2020 och pedagogisk excellens 4 000 4 000 4 000 4 000 Strategisk satsning utbildningsnämnden (inkl nätbaserad undervisning) 14 400 17 400 14 055 12 500 Lokalomställning Viktoriagatan 1 315 1 315 1 315 1 315 Centrum Läs och skrivutveckling (UFS) 0 0 0 0 Riksidrottsuniversitetet RF 500 1 000 500 0 Täckning av underskott räntekonto 7 984 7 984 7 984 7 984 Summa av utnyttjat balanserat kapital 28 199 31 699 27 854 25 799 Utgående balans 177 143 144 614 153 236 180 781
Bilaga 2
Dispositionsplan 2016 BILAGA 2 TILLDELNING FRÅN UNIVERSITETSSTYRELSEN Anslagsmedel 185 330 279 072 Universeum 2 000 HMI regional nod (Centrum för hav och samhälle) 1 662 Strategiska forskningsområden - Naturresurser, preliminärt 2 640 Strategiska forskningsområden - Klimatmodellering, preliminärt 870 Strategiska forskningsområden - Neurovetenskap, preliminärt 420 Medfinansiering från rektor, Linnéstödet, preliminärt 750 Avsättning från universitetsstyrelsen till infrastruktur 16 726 187 330 302 140 TILLDELNING TILL VERKSAMHETER not Grundutbildning Forskning/ forskarutb 2016 2016 Grundutbildning Forskning/ forskarutb 2016 2016 Infrastruktur 2 8 751 32 701 Avsättningar enligt verksamhetsuppdraget 1 2 000 7 683 Avsättningar 3-11, 13 9 131 52 190 Basanslag 209 566 Takbelopp att fördela enligt modell: Ordinarie utbildningsuppdrag 145 897 Bildningskurser 5 613 Fält och lab 15 938 TOTALT: 187 330 302 140 Grundutbildning 4.7% 1.1% 4.9% 89.4% Infrastruktur Avsättningar enligt verksamhetsuppdraget Avsättningar Takbelopp Forskning och forskarutbildnng 10.8% 2.5% 69.4% 17.3% Infrastruktur Avsättningar enligt verksamhetsuppdraget Avsättningar Basanslag