Marina naturvetenskaper vid Göteborg universitet - vision, strategi och ändamålsenlig organisation

Transkript

1 Marina naturvetenskaper vid Göteborg universitet - vision, strategi och ändamålsenlig organisation Sammanfattning och förslag Den marina och maritima verksamheten vid Göteborgs universitet är omfattande och utgör ett av universitets viktigaste profilområden. De marina naturvetenskaperna utgör den helt dominerade delen av denna verksamhet, men är för närvarande utspridda på olika institutioner vilka saknar tydlig marin profilering och strategi. Delar av de marina naturvetenskaperna har förlorat viktig kompetens och löper en påtaglig risk att tunnas ut och försvinna i nuvarande organisationsstruktur. För att uppnå visionen om att universitet ska vara nationellt ledande och bedriva verksamhet av högsta internationella klass inom det marina området krävs en mer ändamålsenlig organisation. Den nya organisationen skall ge den marina kärnverksamheten (i) ökad synlighet utåt, (ii) en tydlig intern roll med ansvar och mandat att fatta strategiska beslut (iii) en naturlig representant för nära samverkan med Lovéncentret och (iv) en naturlig hemvist för fakultetsövergripande centra och initiativ. Universitets nuvarande organisation erbjuder två möjligheter att sammanföra kärnverksamhet: centrumbildning eller institutionsbildning. En centrumbildning är tidsbegränsad och har inte möjlighet att anställa forskande och undervisande personal. En centrumbildning har inte heller någon chef i linjeorganisationen som kan föra talan inåt i organisationen. En marin institutionsbildning utgör därför det enda starka och långsiktiga alternativet till en ändamålsenlig organisation för fakultetens marina verksamhet. Vi föreslår att det inrättas en ny institution för marina vetenskaper där huvuddelen av fakultetens marina verksamhet samlas och att inrättandet sker så snart som det är administrativt möjligt. Att döma av tidigare enkätundersökning och kollegiala initiativ så finns det redan i nuläget en kritisk massa och en stark entusiasm bland marint inriktade lärare och forskare för att bilda ny marin institution. Vi föreslår vidare att fakultetens lärare och forskare själva får välja om de vill tillhöra den nya institutionen, oavsett nuvarande placering, och att institutionens personal i Göteborg samlas i gemensamma lokaler så snart det är praktiskt möjligt. En interimistisk grupp med uppdrag att förbereda och underlätta inrättandet av en ny institution bör tillsättas snarast möjligt. Gruppen bör inkludera representanter för de olika marina disciplinerna, olika personalkategorier samt studenter. Vår konsekvensanalys visar att en ny marin institution skulle ha en storlek och ekonomisk bas som passar väl in i fakultetens struktur. Det finns inte några tecken på att inrättandet av en marin institution skulle leda till signifikanta skevheter i fakultetens interna resursfördelning. Storleksstrukturen på fakultetens institutioner skulle bli jämnare än vad den är idag. Konsekvenserna av en omorganisation på längre sikt kommer att avgöras av hur väl möjligheterna med den nya organisationen tas tillvara. Det är vår bedömning att inrättandet av en marin institution kommer att ge den marina verksamheten vid vår fakultet starkt förbättrade möjligheter till utveckling och profilering. Samtidigt kommer det att ge fakultetens övriga institutioner större möjligheter att fokusera sina strategiska satsningar på andra starka inriktningar. 1

2 Uppdragets bakgrund Göteborgs universitet (GU) har under en rad av år lyft fram den marina och maritima verksamheten som ett av sina viktigaste profilområden. I underlaget till den plan för utveckling av det marina styrkeområdet som 29 presenterades av en arbetsgrupp under ledning av Henrik Pavia konstaterades att den marina forskningen vid GU är starkt naturvetenskapligt dominerad; den naturvetenskapliga fakulteten står för mer än 9 % av alla publikationer och externa anslag med marin inriktning vid GU. Den marina verksamheten vid fakulteten var och är dock organisatoriskt splittrad. Denna splittring lyftes fram som ett avgörande hinder för utvecklingen av marina vetenskaper i RED1, den senaste och hittills enda externa utvärderingen av all forskning vid GU. I en utredning från 213 på rektors uppdrag angående GU:s fakultetsövergripande marina verksamheter föreslog utredaren Kerstin Johannesson att den marina naturvetenskapen bör samlas inom en gemensam institution för att underlätta det strategiska arbetet med GU:s marina profil. Fakultetsstyrelsen beslutade dock efter omröstning i september 213 att inte stödja det av fakultetsledningen framlagda förslaget till inrättandet av en ny marin institution. Detta beslut resulterade i ett kollegialt underifråninitiativ i form av en skrivelse till styrelsen den 3 december 213. I skrivelsen som undertecknades av 6 marint inriktade medarbetare från olika institutioner efterfrågades en mer grundlig utredning av förutsättningarna för inrättandet av en institution för marina vetenskaper vid naturvetenskapliga fakulteten. I december 213 beslutade styrelsen att fakultetens organisation och konsekvenserna av en marin institutionsbildning skall fortsätta att utredas. Vårt uppdrag ligger i linje med detta beslut. Parallellt med vår interna utredning så skall en extern grupp ge ett utifrånperspektiv på fakultetens organisation. Detta kommer att ske vid diskussioner i oktober mellan fakultetsledningen, fakultetsstyrelsen, fakultetens beredningsgrupper och de tre ordförandena för naturvetenskapliga paneler i RED 1-utvärderingen. Arbetssätt och tolkning av uppdraget Dekanus tillsatte i juni 214 en intern arbetsgrupp för att utreda frågan om en ändamålsenlig framtida organisation för marin verksamhet vid den naturvetenskapliga fakulteten (Bilaga 1). Arbetsgruppen hade ett inledande planeringsmöte i juli 214 och har sedan dess haft ytterligare 7 gruppmöten under augusti och september. Vid de inledande mötena enades gruppen om att våra analyser och förslag bör fokusera på en ändamålsenlig organisation och därtill kopplad åtgärdsplan för den marina verksamheten vid fakulteten. En mer långsiktig strategi för den marina verksamheten hanteras på ett övergripande plan då detta är frågor som främst kan och bör hanteras av en eventuell ny organisation. I GU:s nuvarande organisationsordning är det institutionerna som har huvudansvaret för strategiska överväganden. Konsekvensanalysen begränsas därför till effekter av inrättandet av en ny marin institution. Parallellt med sina egna arbetsmöten har gruppens medlemmar haft ett antal dialogmöten med fakultetsledningen, fakultetsstyrelsen, prefektrådet och fakultetens beredningsgrupper för forskning, forskarutbildning samt grundutbildning. Vi har vid dessa möten strävat efter att vara öppna med våra preliminära analyser och slutsatser för att få in så många synpunkter och perspektiv som möjligt. Vi har även bjudit in 2

3 representanter för studenter och doktorander till våra arbetsmöten. Studentrepresentanterna har varit utsedda av studentkåren och de har kommit från olika delar av fakultetens utbildningar. Två representanter för det marina programmet har även deltagit i diskussionerna. Arbetsgruppen har haft stöd från fakultetskansliet i arbetet med att ta fram faktaunderlag vad gäller tjänster, ekonomi och undervisning för konsekvensanalysen. Vision för marin verksamhet vid fakulteten GU:s övergripande marina vision är formulerad som Ett universitet med marin forskning, undervisning och samverkan av högsta internationella klass i en rapport av Kerstin Johannesson från 214. Utvecklingen av den marina verksamheten vid naturvetenskapliga fakulteten kommer att vara avgörande om denna vision skall uppnås. Vår vision är att fakultetens marina verksamhet inom -1 år skall: - erbjuda en för Sverige och Norden unikt bred och komplett marin forsknings- och undervisningsmiljö där infrastruktur och kärnverksamhet är väl samordnade - vara den ledande akademiska aktören och i Sverige och Norden inom marina vetenskaper - vara en tydlig och självklar nationell instans för samverkansinitiativ inom det marina/maritima området från myndigheter, anslagsgivare och näringsliv - erbjuda ett tydligt och attraktivt alternativ för marina studenter från Sverige, Norden och hela EU - vara erkänd som forskningsmiljö och attraktiv mötesplats av högsta internationella klass inom marina naturvetenskaper - utgöra ett tydligt och starkt nav för tvärvetenskapliga GU-initiativ, både inom fakulteten och över fakultetsgränserna, inom det marina och maritima området - kunna erbjuda en självklar hemvist för marina centrumbildningar och initiativ inom GU - inneha en kritisk massa i sina olika ämnesinriktningar (i dagsläget marin biologi, marin geologi, marin kemi och oceanografi) Nuläget Den marina verksamheten vid fakulteten är i vissa delar stark och internationellt ledande, men samtidigt splittrad och otydlig, såväl externt som internt. De marint inriktade lärarna och forskargrupperna återfinns huvudsakligen på tre olika institutioner, Biologi och miljövetenskap (BioEnv), Kemi och molekylärbiologi (KMB) och Geovetenskaper (Geo). Ingen av dessa institutioner har i dagsläget en explicit strategi 3

4 för utvecklandet av sin marina verksamhet. Detta har åtminstone delvis förklarliga orsaker, då den marina verksamheten utgör en relativt liten del av både KMB och Geo. Vår bedömning efter ett antal dialogmöten är att det finns en uppenbar risk att viktiga delar av marina naturvetenskaper (oceanografi, marin kemi, marin geologi) inte kommer att bestå som inriktningar vid GU inom ramen för nuvarande organisationsstruktur. Ledningarna för KMB och Geo ser betydelsen av marin verksamhet och profilering vid GU, men har svårt att se hur de ska kunna lyfta fram det marina som ett profilområde i sitt eget strategiska arbete. Den marina verksamheten utgör en signifikant del av BioEnv, men här har man valt att inte betona marin forskning som en egen inriktning för att undvika institutionen fastnar i en struktur baserad på tidigare (före 212) institutionsindelningar. GU har i ett nationellt, nordiskt och europeiskt perspektiv exceptionellt goda förutsättningar att erbjuda grundutbildning inom marina naturvetenskaper. Trots det tycks vi ha gått från en position där GU var det självklara valet för marint intresserade studenter i Sverige till ett läge där vi har hamnat i bakvattnet, främst i förhållande till Stockholms universitet. Vår bedömning är att detta till stor del beror på organisatorisk splittring och den minskade synlighet av den marina verksamheten som uppstod vid senaste omorganisationen. Marina studentrepresentanter har i våra dialogmöten uttryckt att den marina utbildningen är i stort behov av ökad samordning och tydlighet. En avgörande fråga för den marina verksamheten vid naturvetenskapliga fakulteten är hur väl infrastrukturen, Lovéncentret, kommer att utvecklas och nyttjas, både för olika former av intern GU-verksamhet och som nationell och internationell resurs. GU har i ett europeiskt perspektiv en enastående potential för marin forskning och utbildning, med två moderna och lättillgängliga fältstationer och ett nytt forskningsfartyg från 21. Detta ligger väl i linje med statsmaktens nuvarande betoning av nationella forskningsinfrastrukturer men innebär också en utmaning. Det krävs ett kontinuerligt flöde av nya initiativ och externa anslag för att upprättbehålla infrastrukturens attraktivitet. Lärare och forskargrupper inom de marina vetenskaperna har här en nyckelroll men i nuläget är de inte direkt involverade i utvecklingen av infrastrukturen. En mer nära samverkan mellan infrastrukturen och den marina kärnverksamheten efterfrågas av många, inklusive Advisory Board för Lovéncentret, men försvåras i nuläget av att det saknas en självklar representant/chef med beslutandemandat för den marina kärnverksamheten. Den nya organisationen vid GU innebär att det är institutionerna som har det främsta ansvaret för att bedriva det strategiska arbetet. Denna ordning är i överensstämmelse med vad institutionsledningar vid fakulteten har efterfrågat. En absolut avgörande fråga för den framtida utvecklingen av den marina verksamheten som ett profilområde vid GU är att det finns en chef/prefekt vid naturvetenskapliga fakulteten med ett tydligt huvudansvar för den marina kärnverksamheten och dess långsiktiga utveckling. En återkommande synpunkt i våra dialogmöten har varit att det saknas en sådan representant i den nuvarande organisationen. 4

5 Kriterier för en ändamålsenlig organisation av den marina verksamheten En ändamålsenlig framtida organisation för den marina verksamheten bör uppfylla följande kriterier: - Ökad synlighet och tydlighet mot omvärlden, inklusive studenter, forskare, uppdragsgivare. Skapa ett starkt och tydligt marint varumärke vid GU. - Tydlig intern roll chef med mandat för och intresse av att driva en marin strategi i linjeorganisationen och besluta om tjänster, strategiska satsningar etc. - Tydlig och självklar samverkanspartner till Lovéncentret representant för kärnverksamheten med ansvar och mandat att bidra till infrastrukturens utveckling. - Naturlig hemvist för marina utbildningsprogram och tvärvetenskapliga initiativ med marin inriktning Centrum eller institution? GU:s nuvarande struktur erbjuder två möjligheter att sammanföra ämnesområden: centrumbildning eller institutionsbildning. Ett centrum är dock ett relativt svagt instrument: livstiden är begränsat till högst 6 år, och ett centrum kan inte anställa forskande och undervisande personal. Ett centrum uppfyller således inte de ovanstående kriterierna. Lovéncentret som en del av en marin institution? En marin institution utgör en betydande användare av Lovéncentrets resurser, och bör bidra starkt till utveckling av centrets infrastruktur. Vi föreslår dock att Lovéncentret tills vidare förblir en egen enhet vid inrättandet av en marin institution. Detta av två anledningar. Den första är att Lovéncentret utgör en betydande infrastruktur för hela GU, men även nationellt och internationellt. Organisation och finansiering av infrastruktur på nationell nivå är mitt i en förändringsprocess. Detta innebär att det finns betydande fördelar med att placera stora infrastrukturer i egen enhet, som kan hitta sin rätta plats i det nya infrastrukturlandskapet. Den andra anledningen är mer praktisk: den nya institutionsledningen behöver initialt fokusera på att bygga en väl fungerande organisation med en strategi för att utveckla kärnverksamheten, vilket underlättas av att ha Lovéncentret som nära samarbetspartner snarare än en del av institutionens ansvar. Förslag till åtgärder Omedelbara åtgärder (inom 1 år) Förslag: För att tydliggöra den marina profilen inom naturvetenskap vid GU och göra det möjligt att bedriva en strategisk utveckling av den marina verksamheten så föreslår vi att de marina naturvetenskaperna samlas i en gemensam institution för marina vetenskaper. En ny institution bör inrättas så snart som det är administrativt möjligt. Vi föreslår vidare att den nya institutionens personal som är stationerade i Göteborg samlas under ett tak. Lärare och forskare med marin inriktning bör i möjligaste mån själva få avgöra om de vill tillhöra en ny marin institution. Denna valfrihet bör gälla även för lärare och forskare som är placerade vid stationerna på Tjärnö och Kristineberg.

6 En ny marin institution bör få ett tydligt uppdrag att samverka nära med Lovéncentret och ta ett gemensamt ansvar för utvecklingen av den marina verksamheten vid fakulteten och GU. En viktig del av uppdraget är att säkerställa att alla forskare vid fakulteten med marin anknytning, även de som inte kommer att tillhöra en marin institution, kan få tillgång till den marina infrastrukturen efter behov. Genomförande: En ny institution bör inrättas så snart som möjligt men vi bedömer inte att det är realistiskt att det kan ske redan vid årsskiftet 214/1. Det bör därför övervägas om inrättandet kan ske vid nästa halvårsskifte, från 1 juli 21. Möjligheterna till samlokalisering i Göteborg behöver utredas skyndsamt så snart ett beslut i den riktningen är fattat och det har klarlagts vilka forskargrupper som väljer att tillhöra den nya institutionen. Här finns olika alternativ men det är inte möjligt för arbetsgruppen att ge en tydlig rekommendation om det mest lämpliga alternativet för samlokalisering. Det är viktigt att fakultetens campus-ambitioner beaktas och att det sker en samordning av lokaler och dyrbar utrustning mellan institutioner. Möjligheten att samlokalisera en marin institution med Havsmiljöinstitutet och kansliet för en fakultetsövergripande marin centrumbildning bör övervägas. Utredningen av möjligheterna till samlokalisering bör ha starkt fokus på att underlätta övergången för studenterna, samt ha studenter representerade i beredningen. Vår konsekvensanalys visar att det inte finns anledning att förvänta sig några stora skevheter mellan intäkt per lärare/forskare mellan en ny marin institution och övriga direkt berörda institutioner. Det är dock viktigt att det fortsatt sker en samordning av utbildningsuppdraget i god vilja och med ett tydligt studentperspektiv. För att minimera risken för oönskade effekter så föreslår vi att utbildningsuppdrag följer med individuella lärare och lärarlag under de första 1-2 åren efter en omorganisation. Lärarkompetensen på fakulteten måste användas där den finns, vilket bland annat innebär att den marina institutionen kan vara värd även för rena ämneskurser. En interimistisk grupp med uppdrag att förbereda bildandet av en ny institution bör tillsättas så snart fakultetsstyrelsen har tagit ett beslut om omorganisation. Det är viktigt att representanter för studenter, forskarstuderande och TA-personal ingår i denna grupp. Det ska säkerställas att undervisning inte påverkas negativt av omorganisation och omflyttningar. TA-personalens erfarenheter från den senaste omorganisationen måste tas tillvara för att minimera onödig arbetsbelastning och oro hos personal med administrativa och tekniska stödfunktioner. Långsiktig åtgärdsplan I vårt uppdrag ingick att ta fram en övergripande långsiktig åtgärdsplan. Vårt förslag att det snarast ska inrättas en ny marin institution innebär det att det strategiska ansvaret för fakultetens marina verksamhet till största delen kommer att vila på denna institution. Vi väljer därför att här föreslå ett antal utredningar som bör initieras under institutionens första år för att lägga grunden till en långsiktig åtgärdsplan. Det är av största vikt att den nya institutionen snabbt kommer igång med det långsiktiga arbetet. Dels för att inte cementera gamla strukturer men också för att minimera svängningar i verksamhet och ekonomi när de första årens frysning av undervisningsuppdrag upphör. 6

7 Konsekvensanalysen som genomförts samt övrig information som framkommit vid möten med fakultetens beredningar samt studentrepresentanter pekar på två åtgärder som bör prioriteras under första året: - revidera tjänstgöringsplaner för lärare. Målet bör vara en gemensam modell med tillräckligt med forskningstid för att kunna publicera och erhålla externa anslag. Långsiktiga kriterier för hållbara tjänstgöringsplaner för lärare bör sättas upp. - initiera en översyn av marina programmet (rekrytering, innehåll, progression, arbetslivsanknytning) Den nya ledningen bör under första året dessutom initiera följande: Personal - ta fram en rekryteringsplan som försäkrar en strategisk förnyelse och kritik massa i institutionens olika ämnesområden, med hänsyn tagen till förestående pensionsavgångar. - identifiera lämpliga kandidater för befordran till lektor/professor. En viktig del i detta arbete är att försäkra att antalet professorer och därmed fakultetsanslag inte minskar Forskning - ta fram en utvecklingsplan som identifierar möjligheter till nya projekt som utnyttjar institutionens ämnesbredd, i förekommande fall med andra fakultetsområden - prioritera rekryteringen av pardoktorander eller delade doktorander för att uppmuntra nya samarbeten mellan de ingående disciplinerna vid den nya institutionen. Utbildning - ta fram en plan för utveckling av nya kurser och utbildningar inom yrkesorienterad utbildning och fortbildning - ta fram en plan för att bättre utnyttja GU:s unika möjligheter att rekrytera studenter internationellt till marina kurser och utbildningar Konsekvensanalys av inrättandet av en marin institution En mer detaljerad konsekvensanalys av inrättandet av en marin institution presenteras i Bilaga 2. Vi har där valt att fokusera på de institutioner som direkt berörs av en omorganisation vad gäller personal, ekonomi och utbildningsuppdrag. En konsekvensanalys utifrån dagsläget måste betraktas som en skattning av den allra närmaste framtiden. I ett längre perspektiv så kommer konsekvenserna att bestämmas av hur väl möjligheterna med en ny organisation tas tillvara. Det gäller för en ny marin institution likväl som för övriga institutioner som får större möjlighet att satsa strategiskt på sina profilområden. 7

8 Inrättandet av en marin institution kommer att bidra till en minskad skevhet i fakultetens organisationsstruktur genom att institutionerna blir mer jämnstora. En fråga som har väckts vid tidigare diskussioner kring omorganisation av fakulteten är om det är lämpligt eller ens önskvärt att blanda traditionella, rena ämnesinstitutioner med mer temainriktade, tvärvetenskapliga institutioner. Denna fråga har dock inte varit framträdande vid arbetsgruppens dialogmöten med kollegor och studenter. Fokus i diskussionerna har mer varit på direkta konsekvenser och själva genomförandet av en ny institutionsbildning. Vi kan bara konstatera att fakulteten redan har en blandning av tvärvetenskapliga och mer traditionellt ämnesinriktade institutioner. Ett pragmatiskt förhållningssätt till den principiella frågan om naturliga grunder för institutionsindelning är, inom ramen för vårt uppdrag, att se på förekomsten av akademiska organisationer där man har samlat marin verksamhet och hur väl det har fungerat. Vi presenterar därför några sådana exempel under egen rubrik. Sammanfattning av konsekvensanalys för direkt berörda institutioner Konsekvensanalysen utgår ifrån ett rimligt scenario för sammansättningen av en marin institution, med 46 tillsvidareanställda lärare och forskare. Orsaken till att detta är något färre än de som skrev under uppropet till fakultetsstyrelsen är att där ingår även ett antal forskningsingenjörer och visstidsanställda. Analysen har gjorts med det senaste tillgängliga underlaget för finansiering i form av grundutbildningsanslag, fakultetsanslag och externa bidrag, under förutsättning att individers utbildningsuppdrag och externa bidrag följer med dem till en marin institution. Analysen visar att en marin institution skulle bli någorlunda jämnstor med BioEnv och KMB, samt att intäkter per lärare/forskare skulle bli jämförbara med BioEnv och Geo, men något mindre än för KMB (KMB:s siffra är redan idag högre än för BioEnv och Geo). Trots att det finns några ofrånkomliga osäkerheter i denna analys, som redovisas i Bilaga 2, kan det konstateras att en marin institution skulle ha en storlek och ekonomisk bas som passar väl in i fakultetens struktur, och det finns inga tecken på att bildning av en marin institution skulle leda till skevhet i fakultetens interna resursfördelning. Analysen identifierar några utmaningar för en marin institution, som reflekteras i våra förslag till åtgärder. Internationella exempel på institutioner där den marina verksamheten är samlad Internationellt finns det ett flertal institutioner där de traditionella ämnena marin biologi, marin kemi, oceanografi samt marin geologi är samlade, och flera av dessa är mycket framgångsrika. Som exempel kan nämnas Woods Hole Oceanographic Institution, Scripps Institute for Oceanography, Scottish Association for Marine Sciences (SAMS), Alfred Wegner Institute, Bangor School of Ocean Sciences, Southampton Marine and Maritime Institute, University of Miami (Rosenstiel School for Marine and Atmospheric Science). Gemensamt for dessa institutioner är ett nära samarbete mellan infrastruktur och forskning (i vissa fall är infrastrukturen en del av institutionen), ett starkt inslag av ämnesövergripande forskning och utbildning, samt att de fungerar som nationella centrum (ibland vid sidan av ett annat nationellt centrum, t.ex. Woods Hole och Scripps) för marin verksamhet i sina respektive områden. De utgör alla självklara kontaktpunkter för myndigheter och samhälle när det gäller marina frågeställningar. 8

9 Det finns för närvarande ingen akademisk institution i Norden som samlar de marina vetenskaperna, så GU skulle bli det enda och största marinvetenskapliga centrumet i Norden. Det finns ett antal framgångsrika exempel i Europa, men många av dem är organiserade som forskningsinstitut och har en omfattande nationell infrastruktur inbäddat i organisationen. Det exempel i Europa som mest liknar vårt förslag är School of Ocean Sciences vid Bangor University. School of Ocean Sciences är en interdisciplinär institution som bedriver världsledande forskning inom de marina vetenskaperna samt en av Europas största utbildningar inom marina vetenskaper med 46 studenter på kandidatnivå, på masternivå samt 3 doktorander. Lärare och forskare upplever det som en stor styrka att man har samlat de marina ämnena i en gemensam institution som har en gemensam röst mot omvärlden och inåt i organisationen. Deras utbildningsprogram är interdisciplinärt med specialisering inom en rad av de marina vetenskaperna och möjlighet att byta inriktning under utbildningens gång. Bangor University har en infrastruktur som innefattar laboratorier med tillgång till rinnande saltvatten, en båt av samma typ som GU:s nya Skagerak och mindre båtar för strandnära arbete. Även på University of Highlands, UK, har man samlat marina vetenskaper i ett gemensamt undervisningsprogram. Undervisningen sker uteslutande på SAMS i Oban. Programmet har visat sig vara mycket attraktivt. Vid starten 21 hade man tre studenter. Ett drygt decennium senare har man närmare 1 studenter i kandidat- och mastersprogram och nästan 3 doktorander. Slutord Den organisatoriska frågan kring fakultetens marina verksamhet har hamnat i ett vakuum efter fakultetsstyrelsens beslut från september 213 att inte inrätta en marin institution. Det kollegiala initiativ från marina lärare och forskare som kom som ett svar på fakultetsstyrelsens beslut visar att det finns en kritisk massa för inrättandet av en ny marin institution, med bedömt 8-12 anställda. Under vårt arbete har det blivit tydligt att många marint inriktade medarbetare befinner sig i en känsla av osäkerhet och avvaktan inför framtiden. Det behöver därför snarast klargöras hur organisationen av den marina verksamheten skall se ut. Därefter kan ett konkret strategiskt arbete ta fart. Göteborg & Tjärnö den 29 september 214 Anna Godhe Michael Klages Kjell Nordberg Henrik Pavia David Turner Anna Wåhlin 9

10 En marin institution: konsekvensanalys 1. Utgångspunkter Denna analys behandlar enbart de kortsiktiga effekterna av att bilda en marin institution: de långsiktiga effekterna beror på hur personalen på respektive institution tar del av de möjligheter som den nya organisationen erbjuder. Det är i förväg omöjligt att veta precis vilka lärare och forskare som ska välja att ingå i en marin institution. Konsekvensanalysen utgår från en rimlig bedömning att följande grupperingar utgör en marin institution: Samtliga lärare/forskare inom marin kemi Samtliga lärare/forskare inom oceanografi och marin geologi Samtliga lärare/forskare som tillhörde den f.d. institutionen för marin ekologi Lärare/forskare som inte ingår i ovanstående, men som skrev under uppropet till fakultetsstyrelsen Det handlar alltså om sammanlagt 46 lärare/forskare från tre befintliga institutioner: KMB, Geo och BioEnv. Avvikelser från denna sammansättning skulle naturligtvis ändra på siffrorna, men inte på den övergripande analysen. Analys av personalen utgår ifrån tillsvidareanställda lärare och forskare år 214. Basen för den ekonomiska analysen är de senaste tillgängliga siffrorna för olika intäktskällor: år 213 för grundutbildning (v1); år 214 för fakultetsanslaget (v2); åren för externa intäkter (v2). Ett treårsintervall används för externa intäkter då dessa kan variera en hel del mellan åren. 2. Personal Denna analys bygger på tillsvidareanställda professorer, lektorer och forskare, samt biträdande lektorer. Antalet individer Professorer Alla lärare/forskare Figur 1. Lärande och forskande personal i nuvarande institutioner Figur 2. Lärande och forskande personal efter bildning av en marin institution Mätt på antalet lärare och forskare, blir en marin institution någorlunda jämnstor med BioEnv och KMB, dock med en mindre andel professorer än KMB (Figur 2). Figur 3 visar åldersfördelningen för de 46 lärare/forskare i en marin institution. 9 lärare/forskare (17%) fyller 6 år inom en femårsperiod, och 22 lärare/forskare (48%) inom en tioårsperiod. Antal individer Antalet individer Professorer Alla lärare/forskare Marin Uppdelningen mellan anställningskategorier visas i Figur 4, och mellan nuvarande institutioner i Figur. Antal individer Ålder vid årsskiftet 214/21 Figur 3. Åldersfördelning i en marin institution Professor Lektor Forskare Ålder vid årsskiftet 214/21 Figur 4. Åldersfördelning i en marin institution uppdelad enligt anställningskategori 1

11 En marin institution: konsekvensanalys 8 professorer (3%) fyller 6 år inom en femårsperiod, och 17 professorer (74%) fyller 6 år inom en tioårsperiod. Läget är särskilt akut för marin kemi där % av lärare/forskare fyller 6 år inom en femårsperiod. Mkr lönekostnader intäkter 1 6 Antal individer Ålder vid årsskiftet 214/21 Figur. Åldersfördelning i en marin institution uppdelad enligt nuvarande institution 3. Grundutbildning (v1) Denna analys bygger på de befintliga institutionernas intäkter år 213 för utbildning på grund- och avancerad nivå, tillsammans med kontering av lärarlöner på v1. Lärarna i en marin institution har mycket olika andel tjänstgöring i grundutbildning (Figur 6) % lön konterad på v1, år Figur 6. Genomsnittlig andel lön konterad på 1 för lärare som flyttar från befintliga institutioner till marin institution Dessa lärare undervisar dels på kurser inom det marina programmet och andra helt marina kurser, dels på ämneskurser med BioEnv, Geo och KMB som huvudman. En uppskattning om förhållande mellan dessa insatser kan göras mha institutionernas intäkter på v1 för år 213, tillsammans med lärarlöner konterade på v1. Figur 7. Lönekostnader och intäkter på v1 för befintliga institutioner år 213 Nuläget fråmgår av Figur 7: andel intäkt som används för lärarlöner varierar mellan 3,3% och 37,%. Det enklaste sättet att uppskatta konsekvenserna av att bilda en marin institution är att förutsätta att lärarnas konteringar på v1 förblir oförändrade. Resultatet visas i Figur 8, där även totala intäkter har beräknats från lärarlönerna. Mkr lönekostnader intäkter Marin Figur 8. Lönekostnader (och medföljande totala intäkter) efter att lönekostnader v1 för år 213 följer med lärare som ingår i en marin institution Resultatet är minst sagt förvånande. Det är framförallt från BioEnv att lärarlöner flyttas till en marin institution, vilket tyder på att lärare från f.d. Marin ekologi står för en stor del av undervisningen på biologiprogrammet. Marin ekologi var dock en institution med relativt lite grundutbildning, och inget tyder på att en storskalig förändring har skett sedan BioEnv bildats. Icke desto mindre visar Figur 8 sanningen enligt datalagret. Arbetsgruppen har inte haft tid eller resurser att utreda denna fråga vidare, utan måste använda siffrorna från datalagret och samtidigt ifrågasätta dessa. Frågan bör utredas om det beslutas att bilda en marin institution. 2

12 En marin institution: konsekvensanalys 4. Fakultetsanslag (v2) Enligt fakultetens nuvarande modell styrs institutionernas intäkter från fakultetsanslaget till väldigt stor del av antalet professorer. Men eftersom underlaget ändras vart tredje år, har institutionerna olika intäkter per befintlig professor redan år 214 (Figur 9). Intäkter v2, Mkr per individ Intäkter v2, Mkr per individ Professorer Alla lärare/forskare Figur 9. Intäkter från fakultetsanslag år 214, normaliserade dels mot antalet professorer och dels mot totala antal lärare och forskare Fördelningen efter bildandet av en marin institution visas i Figur 1 Professorer. Externa medel (v2) Alla lärare/forskare Figur 1. Intäkter från fakultetsanslaget efter bildning av en marin institution Marin Externa intäkter, som genomsnitt för åren , har normaliserats dels mot antalet professorer, dels mot alla lärare och forskare, för att ge olika bilder av de förutsättningar som dessa intäkter ger (Figur 11). Externa intäkter per person (Mkr/år) Figur 11. Externa intäkter, som genomsitt för åren Bildning av en marin institution ger resultatet som visas i Figur 12. Externa intäkter per person (Mkr/år) Professorer Professorer Alla lärare/forskare Alla lärare/forskare Marin Figur 12. Externa intäkter, baserade på åren , efter bildning av en marin institution Detta tyder på att en marin institution får externa intäkter per lärare/forskare som är något svagare än vid de tre befintliga institutionerna, även om siffrorna är nödvändigtvis något gamla. En närmare analys visar att det är låga externa intäkter per lärare/forskare inom oceanografi och maringeologi som är en bidragande orsak (Figur 13). Detta utgör ett akut problem som kräver effektiva åtgärder. Det är troligt att det finns ett samband mellan mycket hög andel tjänstgöring i grundutbildning och låga externa intäkter. Externa intäkter per person (Mkr/år) Figur 13. Externa intäkter, baserade på åren , för lärare och forskare som flyttar från befintliga institutioner till en marin institution 3

13 En marin institution: konsekvensanalys. Simulering av institutionernas samlade ekonomi Det är naturligtvis intressant att få en bild över institutionernas ekonomier som helhet efter bildning av en marin institution utifrån materialet i denna analys. Det är dock viktigt att betona att det finns ett flertal brister i en sådan sammanställning: De olika avsnitten ovan har behandlat de tre intäktsgrenarna var för sig, alla utifrån den senaste tillgängliga siffrorna (år 213 för grundutbildning v1; år 214 för fakultetsanslag v2; åren för externa intäkter v2). Strategiska satsningar inom v2, som av sin natur är relativt kortsiktiga, ingår ej Finansiering av lokaler enligt fakultetens lokalmodell (som är under avveckling) ingår ej: det saknas underlag för att beräkna hur dessa resurs skulle omfördelas Som noterat ovan, kan beräkningar för grundutbildning v1 vara felaktiga, då siffrora från datalagret inte stämmer med lärarnas bild av verkligheten Icke desto mindre ger en sådan sammanställning den bästa tillgängliga indikationen hur bildning av en marin institution skulle omfördela av resurserna. Figur 14 och 1 ger de sammanlagda siffrorna före och efter bildning av en marin institution Simulerade intäkter Mkr/år v1 v2 v2 Figur 14. Simulerade intäkter för befintliga institutioner, exklusive strategiska satsningar och lokalmodellen Simulerade intäkter Mkr/år Figur 1. Simulerade intäkter efter bildning av en marin institution, exklusive strategiska satsningar och lokalmodellen Dessa totala simulerade intäkter har omräknats till intäkter per professor och till intäkter per lärare och forskare (Figur 16 och 17). Simulerade intäkter per individ (Mkr/år) Figur 16. Simulerade intäkter för befintliga institutioner, exklusive strategiska satsningar och lokalmodellen Simulerade intäkter per individ (Mkr/år) v1 v2 v2 Marin per Professor per lärare och forskare per Professor per lärare och forskare Marin Figur 17. Simulerade intäkter efter bildning av en marin institution, exklusive strategiska satsningar och lokalmodellen Som redovisat i början av detta avsnitt, kan det finnas relativt stora felmarginal i dessa simulerade intäkterna. Två slutsatser kan dock dras: En marin institution blir någorlunda jämnstor med BioEnv och KMB Det finns inget som tyder på att bildning av en marin institution skulle resultera i en skev omfördelning av resurser. 4

14 Uppdrag till arbetsgrupp för marin verksamhet vid den naturvetenskapliga fakulteten Bakgrund Rektor har gett dekanus vid den naturvetenskapliga fakulteten i uppdrag att utforma ett konkret förslag för hur Göteborgs universitets fakultetsövergripande maritima verksamhet ska kunna organiseras, se 14 i rektorsprotokoll från Förslaget skall baseras på de rapporter Kerstin Johannesson lämnat i samband med hennes uppdrag att utreda den marina organisationen vid GU, Bilaga 1, och att ge förslag på en universitetsövergripande marin vision och strategi, Bilaga 2. Förslaget ska utformas i samverkan med berörda fakulteter/motsvarande (främst SFS, NFS, HHFS, ITS, GMV, HMI) inom Göteborgs universitet samt med Chalmers och Västra Götalandsregionen. I enlighet med förslag till universitetsövergripande vision ska Göteborgs universitet utvecklas till Ett universitet med marin forskning, undervisning och samverkan av högsta internationella klass. En arbetsgrupp med representanter från olika fakulteter/motsvarande kommer att tillsättas för att ta fram ett konkret förslag för hur Göteborgs universitets fakultetsövergripande maritima verksamhet ska kunna organisera. Den marina verksamheten inom naturvetenskap är stark men splittrad och diskussioner har förts om hur man bäst kan samla marin vetenskap inom fakulteten. I syfte att ta fram en marin vision och strategi vid fakulteten samt att ge fakultetsstyrelsen ett underlag för en ändamålsenlig organisation för marin verksamhet vid den naturvetenskapliga fakulteten har Dekanus inrättat en arbetsgrupp med marint verksamma forskare inom fakulteten bestående av Michael Klages, Kjell Nordberg, Henrik Pavia, David Turner, Anna Wåhlin samt Tanja Thompson (administrativt och kommunikativt stöd). Uppdrag till arbetsgruppen inom fakulteten För att till fullo utnyttja potentialen för en universitetsgemensam kraftsamling inom det marina området behövs en tydligare vision och långsiktig strategi för marin forskning, utbildning och samverkan vid fakulteten. Inkluderat i den marina strategin är en ändamålsenlig fakultetsintern organisation. Arbetsgruppen ska ta fram förslag till: vision och strategi för marin verksamhet vid fakulteten. Förslaget ska inkludera förslag till omedelbara åtgärder (1 år) samt en övergripande långsiktig åtgärdsplan (-1 år). ändamålsenlig organisation för att samla marin verksamhet vid fakulteten. Underlaget ska belysa för och nackdelar med en marin institution. En konsekvensanalys av en eventuell organisationsförändring ska göras. Arbetsgruppen ska beakta förslagen i de rapporter som lämnats av Kerstin Johannesson, bilaga 1 och 2. Synpunkter på hela eller delar av förslaget ska inhämtas från fakultetens beredningar för forskning samt utbildning på grund-, avancerad- och forskarnivå. Tidplan Ordföranden i arbetsgruppen ska avlägga lägesrapport vid fakultetens ledningsgruppsmöten , vid prefektrådets möte , samt vid fakultetsstyrelsens möte En slutrapport ska presenteras vid ledningsgruppsmötet samt på fakultetsstyrelsens möte