Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (10) Rev 2018-01-10 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018 Förskolan Lyckan En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i förskolan ska ha samma rättigheter flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Bristande tillgänglighet är också en grund för diskriminering från och med 1 januari 2015. Alla barn har rätt att vistas i förskolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Likabehandlingsarbetet ska genomsyra hela verksamheten. Bestämmelser som styr Arbetet med likabehandling mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier regleras i: o Skollagen 6 kap (2010:800), o Diskrimineringslagen (2008:567 ändrad 2014:958) o Förordning (2006:1083 ändrad 2011:681) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. o Läroplanen o Barnkonventionen o Stockholms stads förskoleprogram framtidens förskola
Sida 2 (10) Enligt skollagen och diskrimineringslagen är all personal inom förskolan som kommer i kontakt med barn skyldiga att arbeta målinriktat för att motverka, förebygga och förhindra att kränkande handlingar, diskriminering och trakasserier förekommer på förskolan. Om detta ändå skulle inträffa ska omständigheterna utredas, dokumenteras och åtgärder föreslås för att förhindra att det upprepas. Skadestånd kan utgå till den som diskriminerats/ kränkts, om personalen i förskolan åsidosätter sina skyldigheter enligt lagen. Vårdnadshavaren kan göra en anmälan till Statens skolinspektion eller Diskrimineringsombudsmannen. Skolinspektionen och barn- och elevombudet (BEO) har tillsynsansvar för bestämmelserna i skollagen. Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvarar för tillsyn av bestämmelserna i diskrimineringslagen. Diskriminering Diskriminering är när huvudmannen, personalen eller vårdnadshavare i förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Bristande tillgänglighet är nu också en grund för diskriminering sedan 1 januari 2015. Bristande tillgänglighet innebär att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att man inte har vidtagit skäliga åtgärder för tillgänglighet för att personen i fråga ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Trakasserier Diskrimineringslagen 2008:567 Trakasserier är när personal, barn eller vårdnadshavare kränker ett barns värdighet och kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktionsnedsättning med mera. Kränkande behandling Kränkande behandling är när personal, barn eller vårdnadshavare kränker ett barns värdighet, men kränkningen har inte samband med någon diskrimineringsgrund.
Sida 3 (10) Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, spott, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn, nedsättande tilltal, ryktesspridning) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när någon kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, fotografier och sociala medier) mobbning (upprepade kränkningar i avsikt att tillfoga någon annan skada eller obehag) När man bedömer kränkande behandling mellan barn fäster man stor vikt vid barnets upplevelse. Förskolan ska alltid utreda om barnet blivit kränkt. Här tas hänsyn till barnens ålder. Det vanliga är att det inte är frågan om kränkande behandling men däremot snarast fråga om bristande tillsyn från personal. Exempel på tänkbara händelser finns i En handledning för att utforma en likabehandlingsplan/plan för kränkande behandling i förskolan. Den är utgiven av DO, BEO och Skolinspektionen. En handledning från DO Lika rättigheter i förskolan. Handledningarna och Allmänna råd finns också bland stöddokument på Södermalms intranät. Utvärdering av föregående års plan Vi har synliggjort arbetet med likabehandling för vårdnadshavare genom, terminsmöten genom att koppla den till utvecklingsområden i förskole undersökningen såsom trygghet samt barns inflytande. Vi har kortfattat beskrivit innehållet samt hänvisat till att vårdnadshavare kan ta del av planen på intranätet. De synpunkter som framkommit från vårdnadshavare kommer ligga till grund för nästkommande års plan. Vi har arbetat med START och STEGVIS som är ett verktyg för att främja social och emotionell utveckling. Barn råd orange. Viktigt att det arbetet förankras hos alla medarbetare för att på så sätt öka barnens möjlighet till meningsfullhet och inflytande. De yngre barnen på förskolan har vi arbetat med ramsor, skönlitteratur, sånger och Babblarna på ett sätt där empati, känslor och kamratskap har vävts in. Vi har nolltolerans mot våld och kränkningar av ett annat barn.
Sida 4 (10) På Fyrklövern där de yngsta barnen går jobbar vi med stopphanden och synliggör kompisarnas reaktion när man gör dem illa. Vi uppmärksammar positiva beteenden såsom hämta en kompis gosedjur, trösta någon, hjälpa någon upp. Pedagogerna vistas nära barnen och hjälper dem i relationskapandet med både kompisar och material. Vi jobbar med olika ramsor och sånger där turtagning, beröring och empati vävs in. GÅRDEN - På vår gård positionerar vi pedagoger oss för att ha uppsikt över alla utevarande barn så att inget obehagligt kan inträffa utan att någon vuxen ser. - När vi besöker parker eller andra utemiljöer gör vi på samma sätt väljer parker utifrån säkerhetsaspekt och det vi bedömer att barnen klarar av. Om vi har flera möjliga parker får barnen inflytande genom att rösta fram den park de vill besöka. - Vi har fått återkoppling från vårdnadshavarna att man upplever det rörigt vid hämtning och lämning. Man har även efterfrågat mera aktiva pedagoger som möter upp och har information om de barn man är med. - Vi fast anställda pedagoger informerar vikarier och praktikanter enligt ovanstående och ser till att vi som har bäst kännedom om den plats vi befinner oss på befinner oss närmast de mest kritiska platserna/sammanhangen.
Sida 5 (10) - Vid utvecklingssamtal, terminsmöten och dialogmöten mellan vårdnadshavare och förskolans ledningsgrupp informerar vi kontinuerligt om hur vi arbetar. - Vi dokumenterar oönskade situationer/incidenter som i något avseende återkommer i för tillfället avsedda block. Vid behov rapporterar vi i IA-systemet(har ännu inte behövts) - har blanketter med oss i våra utflyktsmappar, som också innehåller närvarolistor samt aktuella telefonnummer till vårdnadshavare. - Barnskyddsrond genomförs varje år. Främja barns lika rättigheter och möjligheter Som aktiva medkännande, empatiska pedagoger har vi alla arbetat som vuxna förebilder för att visa på exempel, skapa ett tryggt och glädjefyllt klimat för alla barn samt förebygga kränkande behandling av olika slag. Vi är närvarande i rummet såväl inom som utomhus, observerar och samspelar med varandra och med barnen. Det viktigaste främjande arbetet ser vi är förskolans värdegrundsarbete som genom kontinuerliga samtal i arbetslaget hela tiden hålls vid liv. Det kan också vara kompetensutveckling om likabehandlingsarbete och diskrimineringsgrunderna, tillgång till böcker, pedagogiskt material och utformning av förskolans miljö med fokus på likabehandling. Syftet med det främjande arbetet är att skapa en trygg förskolemiljö och förstärka respekten för allas lika värde att skapa ett gott socialt klimat. För personal och vårdnadshavare har ett förväntansdokument skrivits, vad vårdnadshavarna kan förvänta sig av personalen och vad kan personalen förvänta sig av vårdnadshavarna. Det främjande arbetet bedrivs i det vardagliga arbetet på förskolan Lyckan.
Sida 6 (10) - Mer systematiskt lägga ut protokollen från barn råden på intranätet i respektive grupp och därmed tillgängliggöra dessa för vårdnadshavarna. - Vi lägger under terminen inför terminsmötet ut en eller flera frågor som vårdnadshavarna får fundera kring och diskutera på terminsmötet. Detta för att involvera vårdnadshavarna vid utvärderingen. Kartläggning Vi har under barn råden pratat om olika känslor och barnen har fått berätta om situationer och händelser när de har upplevt den känsla som behandlas. Kartläggningen synliggör barnens känslor och ger barnen en konkret förståelse av hur olika känslor kan upplevas i olika situationer. Nästkommande år kommer vi att jobba vidare med miljöer där konflikter uppstår. Vi har läst om barn rättigheter och samtalat i mindre grupper utifrån boken Alla barns rätt av Pernilla Stafeldt. Genom observationer, samtal mellan pedagogerna, samtal med vårdnadshavarna och vid APT och ALM möten samt terminsmöten och dialogmöten har vi kommit fram till nedanstående analys.
Sida 7 (10) Analys och åtgärder utifrån kartläggningen - Hallen ser vi är en plats där det tenderar att bli många barn som samtidigt ska klä av och på ytterkläder vilket kan medföra en ökad risk för att något händer. Vi löser den genom att hjälpa några barn i taget och slussar dem vidare ut till den kollega som gått ut först o.s.v. - Några barn o föräldrar har påtalat känslor av oro och rädsla för vad som kan hända i närheten av barn med låg impulskontroll och yvig fysisk aktivitet. Otryggheten kan upplevas både inom och utomhus av vissa barn. - Vi styr upp lämning och hämtnings tiden så att alla pedagoger tydligt vet var man ska vara stationerad för att dela upp barnen och minska känslan att det är rörigt på förskolan när man hämtar sitt barn Vi ser också över och förfinar överlämnandet av information mellan oss pedagoger för att säkerställa att vårdnadshavarna får den information de önskar.
Sida 8 (10) Förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Målet är att barnen ska få förståelse att en situation kan väcka olika känslor. Vi kommer att arbeta utifrån bilder från boken Rätt Lätt Om barnets rättigheter 1 till 6 år av Susann Swärd och Tina Landgren. Vi läser också och pratar om Ensam Mullvad på en scen, Ulf Nilsson och Eva Eriksson För de allra minsta börjar vi med START för att ge barnen bilder som beskriver känslorna glad och ledsen. Vi kommer på våra samlingar, barn råd och i den dagliga projektverksamheten involvera barnkonventionen och Alfons Åbergs låda för femårsgruppen, som tar upp hur man arbetar med att vara en bra kompis och se och ta hand om varandra. Vi följer kontinuerligt upp arbetet med barnen i den dagliga verksamheten. Tillsammans ansvarar alla pedagoger ansvarar för att arbetet genomförs under 2017. Under året 2016 har förskolan har ingen utredning om kränkning, diskriminering eller trakasserier behövt göras på förskolan.
Sida 9 (10) Planerade insatser och åtgärder Fokusområde: Förskolan ska förebygga och främja arbetet kring diskrimineringsgrunder exempelvis etnisk tillhörighet eller utseende. Mål: Att synliggöra etnisk tillhörighet med bilder. Arbetssätt: Diskussioner kring olika böcker som berör ämnet etnicitet. Uppföljning: AL-möten en gång/månad. Ansvarsfördelning anmälningsplikt Förskolechefen ansvarar för att likabehandlingsplanen upprättas, revideras och följs upp varje år. När förskolechefen får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är denne skyldig att anmäla detta till avdelningschef på. Personal som får kännedom om att ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla det till förskolechefen. Det gäller också om föräldrar berättar något för personalen som deras barn har upplevt som kränkande på förskolan. Förskolechefen är skyldig att anmäla händelsen vidare till avdelningschef på förskoleavdelningen. Den skyldigheten gäller även mindre allvarliga händelser som återkommer trots att förskolan har satt in förebyggande åtgärder. Anställda i förskolan ska informera vårdnadshavare i den dagliga dialogen om det hänt något som ett barn kan uppleva som kränkande. Riktlinjer samt underlag för utredning av kränkande behandling finns tillgängligt på alla förskolor enligt nya mallar som kommit ut 2016. Under 2016 har vi inte fått in någon anmälan om kränkande behandling till förskolan.? Kommunikation Vårdnadshavaren är informerad om att de kan vända sig till samtliga pedagoger men i första hand de ansvarspedagogerna för respektive färggrupp om de är något de har synpunkter på till likabehandlingsplanen. Pedagogerna har ansvar för att kommunicera planen till barnen. Planen ska anslås på förskolans intranät, terminsmöte, anslagstavlan i pappersform, informationsbrev. Samtliga arbetslagsansvariga ansvarar för det.
Sida 10 (10) På terminsmöten och vid inskolning informeras vårdnadshavarna om att planen finns och att det är ett viktigt dokument i verksamheten. I första hand uppmanas vårdnadshavarna och barnen att vända sig till sina närmaste pedagoger, vi informerar även om att vårdnadshavarna har möjlighet att vända sig till förskolans chef. Vi går igenom planen i personalgruppen på APT eller planeringsdag. Där diskuterar och reflekterar vi över det som står och säkerställer att alla är väl införstådda med det som står i planen. För vårdnadshavarna finns planen på förskolan, på vårt intranät, på stadens hemsida i Jämför Service och vi diskuterar även delar ur planen på våra terminsmöten. Länkar: www.skolinspektionen.se www.do.se