MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 101/2006/3 Dnr LSY 2003 Y 359

VÄSTRA FINLANDS MILJÖTILLSTÅNDSVERK Helsingfors TILLSTÅNDSBESLUT Nr 101/2006/3 Dnr LSY 2003 Y 359 Givet efter anslag 30.6.2006 ÄRENDE Miljötillstånd för odling av fisk i nätbassänger i havet norr om Sillholm (Sillholmens anläggning) i Käldö by i Nagu kommun. TILLSTÅNDSSÖKANDE Käldö Lax Ab VERKSAMHETEN OCH DESS PLACERING GRUNDEN FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND TILLSTÅNDSMYNDIGHETENS BEHÖRIGHET ÄRENDETS ANHÄNGIGGÖRANDE Ansökan avser odling av fisk i nätbassänger i Sillholmens anläggning norr om Sillholm på det i Käldö by i Nagu kommun belägna samfällda vattenområdet RNr 876:1. Ansökan om miljötillstånd enligt 28 miljöskyddslagen och 1 1 mom. 11 c) punkten miljöskyddsförordningen Ansökan om tillstånd till byggande i vattendrag enligt 2 kap. 2 vattenlagen. 5 1 mom. 6) punkten miljöskyddsförordningen. Käldö Lax Ab har 28.11.2003 anhängiggjort sin ansökan vid miljötillståndsverket och sedermera 8.12.2003, 24.2.2004 samt 21.5.2004 kompletterat ansökan. TILLSTÅND OCH AVTAL SOM BERÖR VERKSAMHETEN SAMT PLANLÄGGNINGSLÄ GET I OMRÅDET Tillstånd Käldö Lax Ab har genom miljötillståndsverkets beslut nr 46/2001/3 av 16.10.2001, som Vasa förvaltningsdomstol vidhållit med sitt beslut nr 02/0118/4 av 25.4.2002, beviljats tillstånd att i anläggningen odla fisk sålunda att det årligen använda fodret har fått innehålla högst 310 kg fosfor och högst 2 250 kg kväve. Nätbassängernas

2 sammanlagda volym har fått vara högst 3 000 m 3. Tillståndet var i kraft till utgången av år 2004. Tillståndshavaren skulle anhängiggöra en ny ansökan senast 1.12.2003 ifall sökanden avsåg fortsätta sin verksamhet ännu efter år 2004. Arrendeavtal Planläggning Det vattenområde som behövs för fiskodlingsverksamheten hör till det samfällda vattenområdet RNr 876:1 i Käldö by i Nagu kommun. Käldö Lax Ab har med ett avtal som ingåtts 30.12.1997 med delägarlaget Käldö fiskelag arrenderat vattenområdet för fiskodlingsverksamheten för 15 år räknat från 1.1.1998. I strandgeneralplanen för Nagu kommun, som Nagu kommunfullmäktige har godkänt 22.5.2003, har största delen av Sillholm betecknats som ett naturskyddsområde (SL). Den västra delen av Sillholm har betecknats som ett område för i huvudsak landbygdsnäringar med naturvärden (MY). För det ifrågavarande området har inte fastställts någon detaljplan. VERKSAMHETENS OMGIVNING OCH DESS TILLSTÅND Verksamhetens omgivning Fiskodlingsanläggningen är belägen invid en stor fjärd (Yxfjärden). De förhärskande vindarna och variationerna i havsvattenståndet effektiverar vattenutbytet. Vattenmängderna som rör sig genom området är betydande och vattenväxlingen är därför mycket effektiv. Vattnets strömning i det ifrågavarande vattenområdet har inte undersökts, men den allmänna strömningsriktningen följer de stora sunden. Vattendjupet vid anläggningen är över 20 m. Vattenkvaliteten Bottenfauna Vattenkvaliteten i närheten av den ifrågavarande fiskodlingsanläggningen har kontrollerats som en del av samkontrollen av verkningarna av Käldö Lax Ab:s och Haverön Lohi Oy:s fiskodlingsanläggningar samt Nagu kommuns avloppsvatten på havsområdet i närheten av Nagu. Fiskodlingsverksamheten i Sillholmens anläggning har inletts år 2002. Vid perifytonundersökningen år 2002 varierade de uppmätta klorofyllmängdernas medeltal vid de tre närmast anläggningen belägna provtagningspunkterna mellan 0,4 mg/m 2 och 2,4 mg/m 2, dvs. mycket små respektive små. Vid vattenkvalitetsundersökningen år 2003 var de totala fosforhalterna i vattnets produktionsskikt vid anläggningen 12 respektive 18 µg/l och a klorofyllhalterna 2,3 respektive 4,3 µg/l. Bottenorganismerna i området har undersökts i samband med samkontrollen på havsområdet i närheten av Nagu år 2001. Eftersom verksamheten vid Sillholmens anläggning har inletts först är 2002 fanns det ingen provtagningspunkt i den omedelbara närheten av denna fiskodlingsplats. Vid provtagningspunkten söder om Sillholm bestod bottensedimentet av sulfidlera och bottnen var nästan död. På bottnen påträffades endast en liten mängd fjädermygglarver.

3 Fiskbestånd och fiske I Skärgårdshavet förekommer de för brackvatten typiska fiskarterna såsom strömming, gädda, abborre, gös och mört. Yrkesfiske idkas inte inom fiskodlingsanläggningens verkningsområde. Övrig användning av havs och markområdena Inom fiskodlingsanläggningens verkningsområde finns inga sådana vattentäkter, brunnar eller allmänna badstränder, som skulle påverkas av fiskodlingsverksamheten. Sökanden har fiskodlingsenheter också söder om Klobban och Ekholmen i Nagu. Nordost om anläggningen på ett avstånd om ca 3 km finns tre fiskodlingsenheter som ägs av Haverön Lohi Oy. I enheten norr om Haverö får enligt tillståndet, som beviljats år 2005, odlas ca 45 000 kg fisk per år. I enheterna väster om Haverö får enligt det för närvarande ikraftvarande tillståndet odlas sammanlagt ca 23 000 kg fisk per år. Västra Finlands miljötillståndsverk har dock genom sitt beslut nr 145/2005/3 av 29.12.2005 förkastat ansökan om odling av fisk vid Sågvikens enhet och beviljat tillstånd för odling av ca 5 000 kg fisk per år vid Skutuddens enhet. Över beslutet har anförts besvär. Skyddsområden Fiskodlingsanläggningen är belägen på gränsen till Natura området Själö skärgård (FI0200064), vars areal är 4 600 ha. Enligt sökandens uppfattning har fiskodlingsanläggningen inte vare sig ensam eller tillsammans med andra anläggningar på området någon inverkan på de naturtyper eller fågelarter för vilkas skydd Själö skärgård har införlivats i nätverket Natura 2000. FISKODLINGSVERKSAMHETEN Nuvarande verksamhet Uppgifter om den förverkligade fiskodlingen vid Käldö Lax Ab:s Sillholmens anläggning och de av fiskodlingen orsakade utsläppen under åren 2002 2004 enligt uppgifterna i miljöskyddsdatasystemet: Sillholmen 2002 2003 2004 Medeltal Fiskens tillväxt kg/a 28 000 32 000 31 000 30 000 Fodrets fosforinnehåll kg/a 310 270 320 300 Fodrets kväveinnehåll kg/a 2 700 2 000 2 700 2 500 Fosforutsläpp kg/a 190 140 200 180 Kväveutsläpp kg/a 1 900 1 100 1 900 1 600 Fodermängd kg/a 38 000 34 000 40 000 37 000 Foderkoefficient 1,36 1,06 1,29 1,23 *) Specifikt utsläpp för fosfor g/kg/a 6,8 4,4 6,5 6,0 *) Specifikt utsläpp för kväve g/kg/a 68 34 61 53 *) *) Vägt medeltal

4 Fiskodlingsanläggningens konstruktioner Fiskodlingsanläggningens produktion Utsläppen som förorsakas av fiskodlingen Anläggningen består av två nätbassänger, vilkas sammanlagda areal är 600 m 2, sammanlagda volym 3 000 m 3 och djup under vattenytan är ca 5 m. Bassängernas stöd och flytkonstruktioner är av metall och plast. Bassängerna förankras på sina platser och utmärks i enlighet med Sjöfartsverkets anvisningar. Sökanden har för avsikt att odla ca 30 000 kg regnbågslax per år räknat enligt fiskens tillväxt, varav ca 4 000 kg skulle utgöras av fiskyngel. Fiskynglens antal skulle vara 20 000 st per år och deras begynnelsevikt skulle vara ca 200 gram. De slaktfiskar som lämnar anläggningen väger 1,5 1,8 kg. Tillstånd har ansökts till utgången av år 2012. Foderförbrukningen har uppskattats till sammanlagt ca 39 000 kg torrfoder per år. Det foder som används för fiskens utfodring skulle innehålla högst 310 kg fosfor och högst 2 250 kg kväve per år. Fiskarna utfodras med pendelautomat. Utsläppen i havet De av fiskodlingen årligen orsakade fosforutsläppen i havet har beräknats bli ca 190 kg och kväveutsläppen ca 1 400 kg. Vid anläggningen används foder med låg fosforhalt och eventuellt foderdamm avlägsnas från fodret före utfodringen. Utfodringen sker på så sätt att foderspill kan undvikas. Foderupplagringen och hanteringen sköts med omsorg. Sökanden följer med utvecklingen av foder och metoder som minskar utsläppen och tar i bruk fungerande och ekonomiskt användbara förbättringar. Kemikalier och avfall Vid fiskodlingen används för färgning och skyddande av nätbassängerna årligen ca 350 l antifoulingämne (Netrex) som förvaras i ett låst lager. Fodersäckarna uppsamlas och återanvänds vid vägbyggnad. Död fisk (ca 150 kg/a) uppsamlas och komposteras vid sökandens renseri, varefter det komposterade materialet breds ut som jordförbättringsmedel på åkrar som ägs av bolagets delägare Kaj Åberg. Vid fiskodlingsverksamheten uppstår inte problemavfall. Stickning och rensning av fisken sker vid bolagets renseri på Käldö.

5 VERKNINGAR PÅ MILJÖN Inverkan på vattenkvaliteten och havsbottnens tillstånd Inverkan på havsområdets användning De av fiskodlingsverksamheten orsakade utsläppen är med beaktande av vattenområdets omfattning obetydliga. Verkningarna av odlingsverksamheten kan inte iakttas i havsbottnens tillstånd och därmed försämrar odlingsverksamhetens utsläpp inte nämnvärt situationen. Enligt sökanden påverkar fiskodlingsverksamheten inte förhållandena i havsområdet, vattnets strömning eller vattenståndet. Det fria vattenområdet omkring anläggningen är tillräckligt för fiskbeståndet och fisket och dessa påverkas inte på något sätt av odlingsverksamheten. Fiskodlingsanläggningen är belägen på ett tillräckligt långt avstånd med avseende på rekreationsverksamhet och medför sålunda inte särskilda olägenheter för dylik verksamhet. KONTROLL AV VERKSAMHETENS VERKNINGAR HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN Vid anläggningen förs bok, av vilken framgår bl.a. det använda fodrets mängd och kvalitet. Anläggningens verksamhet kontrolleras inom ramen för den av Lounais Suomen vesi ja ympäristötutkimus Oy utförda samkontrollen av vattenområdet runt Nagu. Sökanden deltar också i en fiskeriekonomisk kontroll i form av en samkontroll som utförs av Egentliga Finlands arbetskrafts och näringscentral. Kungörelse Miljötillståndsverket har enligt 16 kap. 6, 7 och 8 vattenlagen tillkännagivit ansökan med en kungörelse i miljötillståndsverket och i Nagu kommun och berett tillfälle att under tiden 26.7 25.8.2005 anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av ansökan. Påminnelser och yrkanden Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i saken delaktiga som framgår av handlingarna. 1) Sydvästra Finlands miljöcentral har konstaterat att vattenkvaliteten i området varierar mellan lindrigt eutrof och eutrof och är mest eutrof i skyddade sundområden mellan holmarna. På basen av den nyaste vattenkvalitetsklassificeringen för ytvatten hör Käldö havsområde till klassen god. Ytvattnets fosforhalter sommartid har under de senaste 15 åren varit på samma nivå; 18 25 µg/l i anläggningens närområde och 16 23 µg/l på referensområdet. Vattnets kvävehalt har ökat något mer i närheten av fiskodlingsanläggningarna än på referensområdet, på vilket någon ökning knappast hade skett. Ytvattnets klorofyllhalter sommartid hade i medeltal stigit en aning mer på referensområdet än på närområdet. År 2004 var klorofyllhalten på

6 referensområdet 4,9 µg/l. Vattnets siktdjup har minskat betydligt på både när och referensområdena, men minskningen har varit kraftigare på referensområdet. Siktdjupet har dock nästan utan undantag varit större på referensområdet. Sedan början av 1990 talet har siktdjupen minskat från ca tre meter till drygt två meter. Vid perifytonundersökningen år 2002 motsvarade de i närheten av Sillholmens anläggning uppmätta klorofyllmängderna särskilt under den första perioden de på referensområdet uppmätta klorofyllmängderna. Under den tredje perioden var klorofyllmängderna i närheten av Sillholmens anläggning större än mängderna på referensområdet, men ändå mindre än vid provtagningspunkterna vid Klobbans och Ekholmens fiskodlingsenheter. Den lokala inverkan av fiskodlingsverksamheten syns kraftigare vid de sistnämnda enheterna än vid Sillholmens anläggning, vid vilken vattenväxlingen är bättre. Miljöcentralen har förordat ansökan om odling av ca 30 000 kg fisk per år vid Sillholmens anläggning. Det årligen använda fodret får innehålla högst 310 kg fosfor och högst 2 250 kg kväve. Färskfoder får inte användas. Målsättningen för anläggningens specifika utsläpp bör vara högst 7 g fosfor och 44 g kväve per kg producerad fisk. Nätbassängernas areal får vara sammanlagt 600 m 2 och deras volym sammanlagt 3 000 m 3. Tillståndshavaren skall åläggas föra en skötseljournal om anläggningens funktion. Sydvästra Finlands miljöcentral skall årligen före utgången av februari månad tillställas ett årssammandrag om det föregående året på en för detta ändamål uppgjord blankett. Tillståndshavaren skall åläggas utföra kontroll av fiskodlingsanläggningens utsläpp och verksamhetens inverkan på vattendraget på ett av miljöcentralen godkänt sätt samt tillställa miljöcentralen och till behövliga delar miljöskyddsmyndigheten i Nagu kommun resultaten av kontrollerna. Kontrollen bör utföras även då anläggningen inte är i funktion eller produktionen är mindre än tillståndet möjliggör. Tillståndet borde beviljas så att det är ikraft 7 år räknat från att beslutet vunnit laga kraft. Om verksamheten upphör eller avbryts innan tillståndsperioden har utgått, bör miljöcentralen utan dröjsmål skriftligen underrättas därom. 2) AA och BB (Tuulentupa I RNr 1:30, Tuulentupa RNr 2:17 och Tuulentupa II RNr 2:40, CC och DD (Suviranta RNr 1:15), EE och FF (Suviranta II RNr 1:36), GG (Souttu RNr 2:26), HH (Kleive RNr 2:27), II (Hauenkuono RNr 1:14) samt JJ och KK (Vuorikauris RNr 2:40), samtliga fastigheter i Simonby by i Nagu kommun, har motsatt sig beviljande av tillstånd. Påminnarna har hänvisat till forskningsresultat som visar att fiskodlingsverksamheten orsakat skador på havsnaturen i närområdet och har ansett att de av verksamheten orsakade skadorna och menen är större än nyttan därav. Även Sillholmens anläggning, vars läge med tanke på vattenväxlingen är lämpligast av sökandens tre odlingsplatser, belastar samma vattenområde till följd av strömningarna i sunden och de rådande vindarna. Påminnarna har yrkat att sökanden i tillståndsbestämmelserna skall

7 förpliktas att efter en övergångsperiod övergå till odling i slutna bassänger eller jordbassänger. 3) Delägarlaget Simonkylän osakaskunta har yrkat att om sökanden beviljas fortsatt tillstånd för fiskodling, bör hela fiskproduktionen flyttas till Sillholmens anläggning, eftersom denna anläggning är den av sökandens tre anläggningar vars läge är lämpligast med tanke på vattenväxlingen. Sökandens förklaring Sökanden har 3.10.2005 tillställt miljötillståndsverket sin förklaring med anledning av påminnelserna och yrkandena. Sökanden har konstaterat att 1) Sydvästra Finlands miljöcentral i egenskap av övervakande myndighet har förordat beviljande av tillstånd i enlighet med ansökan och ansett att vattenväxlingen på odlingsplatsen är god. Sökanden har med anledning av 2) AA och BB mfl:s påminnelse framfört att påståendena om de av sökandens anläggning orsakade problemen för vattendraget såsom ostyrkta bör betraktas som påminnarens egna subjektiva åsikter. Vid miljötillståndsverkets besiktning 20.9.2005 var sandstranden framför de närvarande påminnarnas fastigheter fullständigt ren och vattnet var klart och det fanns rikligt med blåstång vid bergsstranden. Odling av fisk i slutna bassänger går inte för närvarande att förverkliga i de stränga havsförhållandena, men om en tekniskt och ekonomiskt genomförbar lösning hittas, är sökanden beredd att börja använda den. Sökanden har med anledning av påminnelsen som tillställts av 3) delägarlaget Simonkylän osakaskunta framfört att påminnelsen kommit efter utgången av kungörelsetiden och därmed bör lämnas utan prövning. Om påminnelsen trots detta tas till prövning bör påståendena om de av sökandens anläggning orsakade problemen för vattendraget såsom ostyrkta betraktas som påminnarens egna subjektiva åsikter. Beträffande odling i slutna bassänger har sökanden framfört detsamma som ovan med anledning av påminnelse 2). Sökanden har ytterligare påpekat att påminnaren inte äger något vattenområde på anläggningens verkningsområde. Besiktning Miljötillståndsverket har 20.9.2005 förrättat besiktning på platsen. Besiktningsprotokollet har fogats till handlingarna i ärendet. MILJÖTILLSTÅNDSVERKETS AVGÖRANDE

8 Avgörande av tillstånd Tillståndsbestämmelser Miljötillståndsverket beviljar Käldö Lax Ab tillstånd för anläggande av nätbassänger i havet och odling av fisk i dem i Sillholmens anläggning norr om Sillholm på det samfällda vattenområdet RNr 876:1 i Käldö by i Nagu kommun (bilaga 2). Tillståndshavaren skall följa tillståndsbestämmelserna nedan. Anläggningen 1) Nätbassängernas sammanlagda areal får vara högst 600 m 2 Nätbassängerna får behandlas endast med sådana antifoulingämnen som är tillåtna för användning vid fiskodling. 2) Tillståndshavaren skall hålla nätbassängerna i sådant skick och förankra dem så att de hålls på de avsedda platserna och inte stör sjötrafiken eller förorsakar det övriga nyttjandet av havsområdet sådan skada som kan undvikas. 3) För att trygga sjötrafiken i nätbassängernas närhet skall de utmärkas på ett av Skärgårdshavets sjöfartsdistrikt godkänt sätt. Till sjöfartsdistriktet skall sändas en anmälan jämte kartbilaga om anläggningens placering. Odling av fisk 4) Det foder som årligen används får innehålla fosfor högst 310 kg och kväve högst 2 200 kg. De specifika utsläppen i havet får inte överskrida 6,5 g fosfor och 47 g kväve per kilogram producerad fisk. De specifika utsläppsvärdena beräknas genom att från näringsmängden av det årligen använda fodret subtrahera den mängd näring som bundits i fiskens tillväxt och genom att dividera den på detta sätt erhållna differensen med fiskens årliga tillväxt. Den odlade fisken innehåller 0,40 % fosfor och 2,75 % kväve. 5) Fodret får inte överdoseras och dammet i fodret skall avlägsnas före utfodringen. Tillståndshavaren skall sträva till att minska foderkoefficienten och använda foder med minsta möjliga fosfor och kvävehalter. 6) Anläggningen bör skötas sakenligt och med beaktande av miljöskyddssynpunkter. Verksamheten skall ordnas så att den inte medför buller eller luktolägenhet i miljön. Fodret och kemikalierna som

9 används vid anläggningen skall förvaras sålunda att av dessa inte orsakas fara för förorening av yt eller grundvatten. Avfallshantering 7) Döda fiskar och avfallet som uppstår vid stickning av fisk skall tas till vara och transporteras till en avfallshanteringsplats med tillstånd att hantera dylikt avfall, eller komposteras och behandlas i enlighet med föreskrifterna om behandling av animaliskt avfall. Komposteringen skall skötas så att den förorsakar minsta möjliga luktolägenhet. 8) Verksamheten skall bedrivas så att uppkomsten av avfall minimeras. Avfallet skall sorteras enligt avfallstyper och förvaras sakenligt. Återvinningsbart avfall skall transporteras till återvinning. Avfallet som inte kan återvinnas får transporteras till en avstjälpningsplats. Problemavfall skall transporteras till hanteringsplatser för problemavfall. Störningar och andra exceptionella situationer 9) Tillståndshavaren skall underrätta Sydvästra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Nagu kommun om betydliga störningar och exceptionella situationer. Orsaken till störningen eller den exceptionella situationen skall utredas omedelbart och de uppmärksammade felen skall rättas utan dröjsmål. Kontroll av verksamheten samt rapportering 10) Tillståndshavaren skall meddela Sydvästra Finlands miljöcentral kontaktuppgifterna för anläggningens ansvariga skötare. 11) Tillståndshavaren skall utföra en driftskontroll och en utsläppskontroll av fiskodlingsanläggningen. Tillståndshavaren skall därför föra en skötseljournal över anläggningens verksamhet. I journalen skall antecknas uppgifter om det vid anläggningen använda fodrets mängd och kvalitet, mängden fisk som placerats i och som avlägsnats ur anläggningen, de ibrukvarande bassängernas yta och volym, blodet som uppstår vid stickningen av fisken, mängden döda fiskar och annat avfall som uppstår vid anläggningen och behandlingen av det samt dess leveransplats, eventuella fisksjukdomar och fiskdöd samt medicinering av fisken och använda kemikalier, förvaringen av fodret och kemikalierna som används vid anläggningen samt övriga omständigheter, som inverkar på uppföljning och styrning av utsläppen. Kontrollen skall utföras på ett sådant sätt som möjliggör en tillförlitlig bestämning av de utsläpp som fiskodlingsverksamheten förorsakar i

10 havsområdet. Sydvästra Finlands miljöcentral kan vid behov ge närmare anvisningar om utförandet av kontrollen. Skötseljournalerna skall bevaras fem år räknad från odlingssäsongens slut och på uppmaning företes myndigheterna. Sydvästra Finlands miljöcentral och miljövårdsmyndigheten i Nagu kommun skall årligen före utgången av februari månad tillställas ett årssammandrag om det föregående året på en för detta ändamål uppgjord blankett. Tillståndshavaren skall på begäran ge miljöcentralen sådana uppgifter och utredningar som behövs för granskning av utsläppskontrollens tillförlitlighet. Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet tillämpas på miljöcentralens tystnadsplikt, då den utför uppgifter som avses i miljöskyddslagen. Verksamhetsrelaterade utsläpps och kontrolluppgifter samt miljökvalitetsuppgifter är dock inte sekretessbelagda. 12) Tillståndshavaren skall utföra kontroller av fiskodlingens inverkan på havsområdet på ett av Sydvästra Finlands miljöcentral godkänt sätt. I kontrollen bör innefattas en årlig kontroll av vattenkvaliteten och eutrofieringen samt en uppföljning av bottnens och bottenfaunans tillstånd som skall utföras under vissa år. Kontroll av verksamhetens inverkan på fisket och fiskbestånden skall utföras på ett av Egentliga Finlands arbetskrafts och näringscentral godkänt sätt. Kontrollerna kan ske som samkontroll tillsammans med de andra kontrollskyldiga på området. Förslag till kontrollprogram skall inlämnas till ovannämnda myndigheter för godkännande inom två månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft. Om resultaten av kontrollerna ger anledning därtill, kan vederbörande myndighet senare ändra kontrollprogrammen trots att tillståndet är i kraft. Kontrollresultaten skall tillställas ovannämnda myndigheter och miljövårdsmyndigheten i Nagu kommun inom de tidsperioder som utsätts i respektive kontrollprogram. Uppgifterna skall dessutom vid behov ges sakägarna till påseende. 13) Tillståndshavaren skall underrätta antingen kommunalveterinären eller länsveterinären och vidta nödvändiga åtgärder, ifall fisken i anläggningen konstateras eller misstänks ha en sådan sjukdom som skall bekämpas enligt lagen om djursjukdomar eller någon annan smittosam sjukdom som inte allmänt förekommer i Finland. I svåra sjukdomsfall skall anmälan även göras till Sydvästra Finlands miljöcentral och Egentliga Finlands arbetskrafts och näringscentral.

Tillståndets giltighet Detta tillstånd är i kraft till 31.12.2012. 11 Om Käldö Lax Ab avser att fortsätta fiskodlingen ännu efter år 2012, skall bolaget senast 31.10.2011 hos miljötillståndsverket anhängiggöra en ansökan om nytt tillstånd. I så fall är detta tillstånd i kraft tills ett lagakraftvunnet beslut erhållits med anledning av ansökan. Iakttagande av förordning som är strängare än tillståndet Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än tillståndsbestämmelserna i detta beslut, eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från detta tillstånd, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. Skador Fiskodlingsverksamheten, då den bedrivs enligt givna tillståndsbestämmelser, orsakar inte på förhand sett sådan skada genom förorening av vattendrag som enligt miljöskyddslagen och lagen om ersättning för miljöskador skall ersättas. Anläggandet av konstruktionerna i havet orsakar inte sådan skada som enligt vattenlagen skall ersättas. MOTIVERING Fiskodling Fiskodlingsanläggningen är belägen i ett öppet havsområde invid en fjärd och vattenväxlingen är till följd av detta god. Enligt Sjöfartsverkets sjökort är vattendjupet vid anläggningen över 20 m. Enligt uppgifterna i miljöskyddsdatasystemet har fiskens tillväxt vid anläggningen åren 2002 2004 varit i medeltal 30 000 kg per år och de genomsnittliga årliga utsläppen i havet 180 kg fosfor och 1 600 kg kväve. Vattenkvaliteten i Käldöområdet har varierat mellan lindrigt eutrof och eutrof. Mest eutroft har vattnet varit i de skyddade sundområdena. Vid vattenkvalitetsundersökningen år 2003 var de totala fosforhalterna i vattnets produktionsskikt vid Sillholmens anläggning 12 respektive 18 µg/l och a klorofyllhalterna 2,3 respektive 4,3 µg/l. Vid perifytonundersökningen år 2002 varierade de uppmätta klorofyllmängdernas medeltal vid de tre närmast anläggningen belägna provtagningspunkterna mellan mycket små och små. På ovan sagda grunder får det vid anläggningen årligen använda fodret enligt tillståndsbestämmelse 4) innehålla högst 310 kg fosfor och 2 200 kg kväve. Den årliga maximitillväxten av fisk om 30 000 kg skulle enligt miljötillståndsverkets beräkning orsaka årliga utsläpp i havet om ca 190 kg fosfor och ca 1 400 kg kväve. Vid beräkningen har använts följande parametrar: fosforhalt i fodret 0,90 %, kvävehalt i fodret 6,5 %, foderkoefficient 1,15 och mängden fosfor och kväve som binds i fisken 4,0 g/kg respektive 27,5 g/kg. Då anläggningen sköts noggrant och då man använder fodersorter med minsta möjliga näringsmängder är det möjligt att med fodrets tillåtna näringsinnehåll även uppnå en större tillväxt. Samtidigt blir näringsutsläppen mindre.

12 Anläggningens storlek Om anläggningens maximistorlek har förordnats i enlighet med ansökan som areal för nätbassängerna. Tillståndsbestämmelsen beträffande arealen är entydig och tillräcklig med tanke på övervakningen av anläggningen. Tillståndsprövning Miljöskyddslagen På de grunder som framförts ovan medför fiskodlingen, då den bedrivs i enlighet med tillståndsbestämmelserna, inte olägenhet för hälsan eller betydande förorening av miljön eller risk för sådan, inte heller försämring av speciella naturförhållanden eller att en från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet inom det område som påverkas av verksamheten skulle äventyras och medför inte sådant oskäligt besvär som avses i 17 1 mom. lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Verksamheten står inte i strid med strandgeneralplanen för Nagu kommun. Då verksamheten idkas i enlighet med detta beslut och givna tillståndsbestämmelser iakttas, uppfyller verksamheten de krav som uppställs av miljöskyddslagen, avfallslagen och naturvårdslagen samt kraven i de förordningar som utfärdats på basen av dessa. Vattenlagen Fiskodlingsanläggningen är behövlig för gagnelig ekonomisk verksamhet. Upprätthållandet av anläggningen i havet kränker inte nämnvärt allmänt eller enskilt intresse. Käldö Lax Ab besitter genom arrendeavtal de för anläggningen erforderliga vattenområdena. LAGRUM 42, 43, 45, 46 och 56 miljöskyddslagen 2 kap. 6 1 mom. vattenlagen UTLÅTANDE OM PÅMINNELSER OCH YRKANDEN Odling av fisk samt verksamhetens omfattning På de grunder som framgår av motiveringarna till beslutet föreligger det förutsättningar för beviljande av tillstånd på så sätt begränsat som framgår av tillståndsbestämmelserna. De specifika utsläppsvärdena Miljöcentralens yrkande angående värdet för det specifika utsläppet i havet har beaktats så att gränsvärdet för fosfor har fastställts till 6,5 g/kg och för kväve till 47 g/kg. Värdena överensstämmer med de av miljötillståndsverket använda kalkyleringsgrunderna. De i tillståndsbestämmelserna avsedda värdena för de specifika utsläppen

HANDLÄGGNINGSAVGIFT 13 kan nås då anläggningen sköts noggrant och då man använder foder med minsta möjliga näringshalter. Odling i slutna bassänger eller jordbassänger För närvarande finns det ytterst begränsade möjligheter för odling av fisk i slutna bassänger på ett tekniskt och ekonomiskt genomförbart sätt, eftersom dylika bassänger inte håller påfrestningarna i öppna havsförhållanden. Eftersom förutsättningar för odling i nätbassänger föreligger, förkastar miljötillståndsverket yrkandet om ibruktagandet av slutna bassänger och jordbassänger. Övriga påminnelser och yrkanden Miljötillståndsverket har i övrigt beaktat det som framförts i påminnelserna på det sätt som framgår av tillståndsbestämmelserna ovan. Övriga i ärendet framförda yrkanden Miljötillståndsverket förkastar Käldö Lax Ab:s yrkande att påminnelsen, som tillställts av delägarlaget Simonkylä osakaskunta först efter kungörelsetidens utgång skall lämnas utan prövning, eftersom påminnaren inte har förlorat sin talerätt på grund därav. 840 euro Avgiften har bestämts i enlighet med 2 miljöministeriets förordning om miljötillståndsverkens avgiftsbelagda prestationer (1416/2001) och den därtill fogade avgiftstabellen. Ansökan avser ett miljötillstånd för fiskodling med en tillväxt om under 50 000 kg per år.

14 SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut kan sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Bilagor 1) Besvärsanvisning 2) Karta Birgitta Vauhkonen Hannu Kokko Juha Helin Nina Engberg I avgörandet har deltagit miljöråden Birgitta Vauhkonen, Hannu Kokko (granskande ledamot) och Juha Helin. Ärendet har föredragits av föredragande Nina Engberg. NE/ha

BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt Bilaga 1 Ändring i Västra Finlands miljötillståndsverks beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden utgår 31.7.2006. Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. Besvärsskriftens innehåll Bilagor till besvärsskriften I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges det beslut i vilket ändring söks ändringssökandens namn och hemkommun den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e postadress under vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, 65101 Vasa, e postadress vaasa.hao@om.fi, underrättas) till vilka delar ändring söks i beslutet vilka ändringar som yrkas i beslutet de grunder på vilka ändring yrkas ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e post) Till besvärsskriften skall fogas de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. Hur besvärsskriften skall tillställas miljötillståndsverket Besvärsskriften med bilagor skall i två exemplar lämnas in till Västra Finlands miljötillståndsverks registratorskontor. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också sändas per post, telefax eller e post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller e post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Västra Finlands miljötillståndsverks kontaktinformation besöksadress: Bryggerigatan 1, 00580 Helsingfors postadress: PB 115, 00231 Helsingfors telefon: växel 020 490 121 telefax: (09) 726 0233 e post: kirjaamo.lsy@ymparisto.fi öppettid: kl. 8 16.15 Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 82 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.

Käldö Lax Ab Bilaga 2