Kvalitetsberättelse 2015 Jungfrudansen 19B

Kvalitetsberättelse 2015 Jungfrudansen 19B Verksamhetsbeskrivning På Jungfrudansen 19b bor det 5 stycken personer med neuropsykiatriska funktionsskillnader. Personerna är 5 olika individer med olika mål och förutsättningar. Vår strävan är att genom ett individanpassat och holistiskt tänk stödja personen i sin vardag med ett låg-affektivt bemötande. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Två gånger per år uppdateras riskanalyserna. Vi följer en mall för att säkerställa att analyserna sker på ett konsekvent sätt och därmed blir lättare att följa upp och utvärdera. Dokumenten hålls levande för utvärdering och korrigering. Under personalmöten går vi gemensamt igenom riskanalyser, för att hålla dessa aktuella och för att kunna förebygga eventuella risker. Vid planeringsdagar sker en grundlig genomgång av alla riskanalyser där även en sammanställning av dessa tas fram. Vi har ett preventivt arbetssätt där vi gör en gradering av allvarlighet kring olika risker och tar sedan fram lämpliga åtgärder för att minska sannolikheten att risker inträffar. Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 1 Vårt ledningssystem används för att leda, planera, och kontrollera samt följa upp och utveckla verksamheten. Där finns de riktlinjer och rutiner som hjälper oss att upprätthålla, säkerställa och utveckla verksamhetens kvalitet. Vi utvärderar våra rutiner och vårt pedagogiska bemötande regelbundet för att säkerställa att vi alla förstår uppdragets mening och arbetets syfte. Vi har en tydlig dialog om vår roll som utförare. För kontinuerlig egenkontroll arbetar vi med ansvarsområden. Dessa områden är: brandskyddsarbete, hälso/sjukvård, arbetsmiljö, livsmedel, ledningssystem, dokumentation och riskanalyser/händelserapporter. På konferenser går vi igenom ansvarsområdena och utvärderar arbetet för utveckling och förändring. Två gånger per halvår fördjupar vi arbetet ytterligare på våra planeringsdagar. Vi har gett ut enkätundersökningar till de boende och närstående som sedan har sammanställts och som nästa steg ska återkopplas till alla deltagande i undersökningen där förbättringsförslag presenteras. 1

Utredning avvikelser Rapporteringsskyldighet SOSFS 2011:5, SOSFS 2011:9 5 kap. 4, 5 och 6 Under året har det inte skett några missförhållanden inom verksamheten, därav ingen anmälan till Socialstyrelsen. All personal är väl informerad om att alla missförhållanden ska rapporteras, detta tas upp på konferenser och planeringsdagar. Det finns tydliga riktlinjer hur man går till väga vid anmälan om missförhållanden enligt Lex Sarah. Eventuella rapporter kring avvikelser i medicinhanteringen rapporteras till ansvarig distriktssköterska och till Solna Stads MAS, detta sker som direkt åtgärd. Sedan görs en årlig sammanställning och analys för att förebygga ytterligare händelser. Detta diskuteras under konferenser och planeringsdagar. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Under året som gått har vi inte fått in några synpunkter/klagomål. Vi har utarbetade rutiner kring klagomålshantering. Hur klagomål bemöts och tas vidare är en del av personalintroduktionen och ingår för alla att ta del av och sätta sig in i. Det finns rutiner kring mottagande av klagomål via telefon, brev och anonymt. Dessa rutiner finns nedskrivna på gruppbostaden. Den som tar emot klagomålet informerar platsansvarig och han eller hon tar kontakt med den som lämnat klagomålet inom två dagar. Om det krävs att vi vidtar åtgärder sker en skriftlig återkoppling inom fjorton dagar. Berörs klagomålet av HSL så informeras MAS snarast. Inkomna klagomål analyseras och utgör underlag för utveckling av och förbättringar inom verksamheten. Vid introduktionsmöten med nya boende går vi tillsammans igenom klagomålsblanketten samt hur klagomål hanteras. Samverkan SOSFS: 2011:9,4 kap. 5, 7 kap. 1 Vi har ett nära samarbete med i stort sett daglig kontakt med anhöriga/godemän. Anhöriga/godemän bjuds in till genomförandeplansmöten med den boende. Vi bjuder in till nätverksmöten kring den boende vid behov eller önskemål. Det anordnas anhörigträffar på boendet minst två gånger per år. Detta för att stödja den boendes sociala nätverk och även för att ge möjlighet att skapa en gemenskap mellan anhöriga. Årligen skickas enkätundersökningar ut till anhöriga/godemän för att ge möjlighet att delta i verksamhetens kvalitetsarbete. Vi uppmuntrar och stödjer sociala kontakter med andra verksamheter och kontakter utanför gruppbostaden för att bibehålla relationer med till exempel släkt och vänner. Vi har regelbunden kontakt med hälso- och sjukvård samt med dagliga verksamheter, all kontakt sker enligt godkännande från den boende. Personalens medverkan i kvalitetsarbetet SOSFS 2011:9, 6 kap. 3 Under året har vi lagt stor vikt vid att all personal är delaktiga i processen att utveckla en välfungerande verksamhet. Vi har lagt mycket tid på planeringsdagar för att förankra arbetssätt och riktlinjer hos alla medarbetare. Under planeringsdagarna har arbetet 2

utvärderats, följts upp och riskanalyser har tagits fram samt uppdaterats. Samtliga medarbetare har individuella ansvarsområden inom verksamheten så som brandskyddsarbete, hälso- och sjukvårdsansvar, arbetsmiljö, läsombud, IT- och dokumentationsansvar samt risk- och säkerhetsansvar. Vi har lagt stor vikt vid att följa vår värdegrund. En väl förankrad värdegrund skapar en tydlighet och kontinuitet i vårt dagliga arbete, det bidrar även till goda förutsättningar till utvärdering och utveckling. Vi har lämnat in ett bidrag och tilldelades kvalitetspriset i Solna Stad, vårt bidrag handlade om bemötande att få andra att växa till självständighet. Det blev ett kvitto på vårt arbete under året, där fokus främst varit på just bemötande. Sammanställning, analys och resultat SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Årets konferenser och planeringsdagar har legat som grund för en god utveckling av verksamheten. Riskanalyserna har hjälpt oss att få en helhet kring alla som bor på Jungfrudansen. Utifrån riskanalyserna har vi hittat passande hjälpmedel och arbetsmetoder. Uppföljning och utvärdering av egenkontroll sker regelbundet vid konferenser. Årlig sammanställning av egenkontroll genomförs under planeringsdagar. Resultatet av egenkontrollerna har inneburit att rutiner för respektive ansvarsområde har utvecklats och brandskyddsarbetet har förbättrats. Värdegrunden har för oss blivit ett arbetsinstrument som vi implementerat i det vardagliga arbetet kring bemötande och förhållningssätt. Värdegrunden byggs på faktorer som vi sett haft en avgörande roll för positiv utveckling och främjande av hälsa hos individerna. Där de viktigaste faktorerna är lågaffektivt bemötande och lösningsfokuserat arbetssätt. Vi implementerar stadens kvalitetsdeklarationer genom framtagna rutiner av arbetssätt och metoder. En kontaktperson utses för varje boende. Kontaktpersonen är den som upprätthåller den huvudsakliga kontakten med sjukvård och övriga servicekontakter. Det upprättas ett kontaktmannaskapskontrakt där det framgår hur ansvaret ser ut inom olika områden. Det framgår vem som ansvarar för inköp av livsmedel, städning, pengahantering samt vem enligt den boendes önskemål som kontaktas vid sjukdom och så vidare. I kontraktet framgår vem som vikarierar för kontaktpersonen vid sjukfrånvaro eller ledighet. Individen har möjlighet att byta kontaktperson om så önskas. Kontaktpersonen ska avsätta tid enskilt med individen för samtal och planering. Kontaktmannaskapet skapar goda förutsättningar för kontinuitet. Kontraktet uppdateras minst två gånger per år eller efter den boendes önskemål. Våra insatser bygger på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet, där målet är att skapa delaktighet i samhället och utjämna skillnader i levnadsvillkor. Uppkomsten av sociala svårigheter kommer förebyggas på ett aktivt sätt. Vi lägger stor vikt på att förstärka gemenskap och solidaritet mellan människor och se till att den sociala tryggheten omfattar alla. Individen får stöd och hjälp med de dagliga sysslorna som individen har svårigheter att klara på egen hand. Det kan exempelvis handla om stöd att kommunicera med andra, sköta sin hygien, hjälp med att äta, stöd vid förflyttning och klara av personliga inköp. I våra insatser ingår det också att upprätthålla viktiga kontakter utifrån individens samtycke, så som släkt och vänner samt hälso- och sjukvårdskontakter. Vi hjälper till att införskaffa relevanta hjälpmedel åt individen. 3

Individen har rätt att bo i sin lägenhet så länge han/hon önskar. Det kommer finnas riktlinjer för trivsel i de gemensamma utrymmena, för att alla ska känna sig välkomna och trygga. Det kommer finnas kontinuerlig närvaro av personal dygnet runt för att tillgodose de individuella tillsyns- och omvårdnadsbehoven. Omvårdnaden och stödet kommer vara enligt LSS-handläggarens beslut och beställning. Verksamheten följer systematisk upp, analyserar och utvärderar arbetet för att säkerställa kvaliteten på omvårdnaden och hitta ändamålsenliga lösningar och åtgärder. Personalen kommer ha den kompetens som krävs för att kunna tillgodose individens behov av stöd och omvårdnad. En viktig utgångspunkt är att de anställda behandlar alla på boendet med respekt oavsett erfarenhet, ålder, kön, etnisk tillhörighet, religion eller kulturella skillnader. Vi eftersträvar en balans i individens liv för att skapa goda förutsättningar att nå en god livskvalitet. Husmöten hålls en gång i veckan där alla boenden bjuds in till att delta. Mötet dokumenteras och ligger som grund för planering och utveckling av den gemensamma verksamheten. Under mötet diskuteras kommande aktiviteter, händelser och ärenden som rör boendet i allmänhet. Dessa möten är till för att ge den boende delaktighet och inflytande över sitt boende och verksamhetens utformning. Vi som personal har ett ansvar att se till att alla kommer till tals och får uttrycka sin åsikt, komma med förslag och visa respekt för andras åsikter. I det här forumet tas det upp förslag på aktiviteter och önskemål gemensamma/enskilda för att därigenom främja ett större socialt nätverk i livet. Huvudsyftet med aktiviteterna är att främja personlig hälsa och välbefinnande samt bidra till ökad integration. Vi har individuella veckoplaneringar med alla boenden, som är till för att tillgodose den boendes inflytande över sin vardag. Efter varje veckoplanering ger personalen individuellt stöd där det finns behov av eller en efterfrågan av det. Till exempel skriva in aktiviteterna i en kalender i sin lägenhet. Här planeras det in regelbundna aktiviteter, resor och semestrar. Veckoplaneringen skapar en översikt över den kommande veckan där det exempelvis framkommer tider för arbete/skola, stöd vid tvättstugan, träning, planering och handling av livsmedel. Utifrån den individuella veckoplaneringen skrivs ett schema ut som den boende kan ha i sin lägenhet. Här kan även de planerade målen utifrån genomförandeplanen skrivas in. Veckoplanering bidrar till en förutsägbarhet och struktur i vardagen för den boende. För att säkerställa att de boende får det stöd och service som de har rätt till, upprättas en genomförandeplan utifrån individens behov och önskemål samt i enlighet med biståndshandläggarens beställning. I genomförandeplanen belyses den boendes livssituation utifrån de bärande principerna tillgänglighet, inflytande, delaktighet, självbestämmande, helhetssyn och kontinuitet. Det framgår när och på vilket sätt målen ska uppnås samt när olika insatser följs upp. Delmålen och målen uppdateras vid behov eller önskemål, annars sker det minst två gånger per år. Den låg-affektiva pedagogiken handlar om hur man kan skapa en pedagogisk miljö präglad av lugn och positiva förväntningar på de boende i syfte att minska stress och problemskapande beteenden. Metoderna handlar om tänkande och praktiska förhållningssätt som kroppsspråk, fysisk avstånd och konfliktutvärdering. Vi möter varje individ med ett anpassat lösningsfokus utifrån dennes behov, önskemål och mål. Fokus ligger på att göra mer av det som fungerar där individen lyckas, istället för att 4

fokus ligger på oförmågor. Det främjar en utveckling där en god självkänsla kan växa fram och att få lyckas, vilket främjar individens motivation att fortsätta utvecklas. Utifrån de svar vi får in från enkätundersökningar hos de boende kan vi mäta nöjdheten kring personalens kompetens. Vi vill att individen ska känna stimulans, glädje och trygghet i sin vardag. Vi strävar efter att ge individen de bästa förutsättningarna att uppleva sin fulla potential och eftersom alla människor är olika är detta högst individanpassat. I den mån det är möjligt erbjuder vi en variation av aktiviteter för att undvika stagnation. I sitt tempo och på sina villkor får individen möjlighet att utforska och få utlopp för sin kreativitet. Det erbjuds minst två individuella aktiviteter per vecka. Vid den individuella veckoplaneringen bestäms val av aktivitet efter önskemål och en tidsplan, detta för att säkerställa att varje boende ska få sin tid den har rätt till. För att främja den boendes självständighet i valet av aktivitet använder vi oss av olika hjälpmedel anpassat efter individens behov, till exempel social berättelse. Det erbjuds minst två gemensamma aktiviter per vecka på boendet. Val av aktivitet bestäms under veckans husmöte utifrån de boendes idéer och förslag. Personalen uppmuntrar till friskvårdsaktiviteter. Vid brist på motivation hjälper personalen den boende att skapa ett mål som känns lockande och skapar nyfikenhet. Det kan handla om att exempelvis att gå och mata ankor istället för enbart ta en promenad. Fokus hamnar då inte på promenaden utan på aktiviteten. Andra hälsofrämjande aktiviteter som vi använder oss av är exempelvis simning, cykling, bowling, pingis och styrketräning. Hälsofrämjande aktiviteter handlar inte enbart om fysisk aktivitet utan kan även handla om socialt umgänge eller kulturell aktivitet. Hälsa är individuellt och vi arbetar efter vad som är bäst för individen. För tips och goda råd om fysiska och hälsofrämjande aktiviteter använder vi oss bland annat av Stockholm Stads idrottspolitiska program. Vi lyfter fram och uppmuntrar till deltagande inom olika alternativ av föreningar och studiecirklar. På boendet finns ett läsombud och denne har som uppgift att ta fram lättläst information och litteratur för att göra individen delaktig i kultur- och samhällslivet. Vi hämtar information från bland annat Centrum för lättläst och bibliotek. Detta för att underlätta val av aktivitet och öka individens självständighet. Läsombudet håller sig ajour med uppdaterad information och förmedlar detta till de boende. Aktiviteterna planeras utifrån individens behov och önskemål. Samverkan med närstående och andra viktiga personer för individen sker enligt individens önskemål. Vi bjuder in till anhörigträffar minst två gånger per år där individen avgör vilka som ska bjudas in. Enligt individens godkännande upprätthåller vi kontakt med närstående/viktiga personer för att undvika social isolering. Vi har kontinuerlig kontakt med hälso- och sjukvård samt ett nära samarbete med dagliga verksamheter med besök och telefon/mail-kontakt utifrån individens godkännande. Vi strävar efter så goda samverkansformer som möjligt. De utbildningssatsningar som genomförts inom arbetsgruppen under året är följande: Handikapprätt II, 15 hp Malmö högskola, våren 2015 Psykiatri för icke-psykiatriker: 20-21 maj 2015 Heldagsutbildning i social dokumentation, Rätt Spår, Uppsala Värdegrundsutbildning, Anna Gilbe, Solna Stad Kostens inverkan på diagnoser, föreläsning och handledning, Jessica Eibladh 5

Vi har gått igenom resultatet från årets enkätundersökning hos de boende för anhöriga, gode män och de boende. Ett öppet och prestigelöst klimat ser vi som en förutsättning för ett god samverkan med beställaren. Vi deltar kontinuerligt i samverkansmöten med kommunen och andra utförare. Vi har ett nära samarbete med dagliga verksamheter med besök och telefon/mail-kontakt utifrån individens godkännande. Vi har kontinuerlig kontakt med hälso- och sjukvård. Vid genomförandeplansmöte samarbetar vi med individen, godemän, LSS-handläggare och anhöriga. I kontaktmannaskapskontraktet framgår vilket ansvar som tilldelas boendet, anhöriga, gode män, för att undvika missförstånd och underlätta samarbete. Vid kvalitetskontroller av boendet har beställaren möjlighet att komma med kritik och verksamheten kan vidareutvecklas. Vi har ett nära samarbete med i stort sett daglig kontakt med anhöriga/godemän. Anhöriga/godemän bjuds in till genomförandeplansmöten med individen. Vi bjuder in till nätverksmöten kring individen vid behov eller önskemål. Det anordnas anhörigträffar på boendet minst två gånger per år. Årligen skickas enkätundersökningar ut till anhöriga/ godemän för att ge möjlighet att delta i verksamhetens kvalitetsarbete. Individens möjlighet att påverka kvalitetsarbetet säkerställs genom husmöten, veckoplaneringar, klagomålsblanketter och enkätundersökningar. Veckovis hålls gemensamma husmöten och individuella veckoplaneringar. Genom klagomålsblankett kan individen anonymt lämna in synpunkter och klagomål till verksamheten. Enkätundersökningar görs årligen där individen har möjlighet att uttrycka önskemål, kritik och förbättringsförslag, här har man också möjlighet att vara anonym. Resultatet från enkätundersökningarna sammanställs och presenteras på husmöten där förbättringsförslag diskuteras gemensamt. På så sätt får individen möjlighet att delta i kvalitetsarbetet under hela processen från synpunkt/idé till slutlig åtgärd. 6