Georgienkrisen vem får tala?

C-uppsats Mittuniversitetet ITM/MKV HT-08 Georgienkrisen vem får tala? En undersökning av hur svenska tidningar hanterar källor i krig

Sammanfattning Den här undersökningen syftar till att ta reda på om det fanns skillnader i svenska, rikstäckande tidningars val av källor under krigsrapporteringen från Georgienkrisens tio inledande dagar. För att få svar på frågorna analyserades artiklar från Sveriges fyra största tidningar, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Resultaten visade att det finns både likheter och skillnader mellan hur tidningarna rapporterade, sett utifrån vilka källor de prioriterar och låter komma till tals. Officiella och civila källor används till exempel i ungefär samma utsträckning av tidningarna. Uppdelat i nationaliteter är källorna inte lika jämnt fördelade, då georgiska källor dominerar över de övriga parterna i konflikten. Morgontidningarna är mer balanserade i sin rapportering i den mening att de använder fler källor än kvällstidningarna i så gott som varje kategori. Ett annat mönster är att kvällstidningarna fokuserat mer på att använda civila georgiska källor i såväl text som bild än morgontidningarna. Ingen av tidningarna, vare sig i text eller bild, använde civila abchazer som källa, trots att konflikten även pågick i det området.

1. INLEDNING... 2 1.1. PROBLEMBAKGRUND...2 1.2. SYFTE...3 1.3. FRÅGESTÄLLNINGAR...3 1.4. DEFINITION AV KÄLLOR...4 1.5. AVGRÄNSNINGAR...4 2. TEORI... 5 2.1. NYHETSVÄRDERING...5 2.2. GATEKEEPING...5 2.3. KRIGSRAPPORTERING...6 2.4. KÄLLOR...7 2.5. OBJEKTIVITET OCH BALANS...8 2.8. FRAMING...9 3. METOD... 10 3.1. URVAL...11 3.1.1. Tidningar...11 3.1.2. Datum...12 3.2. VALIDITET OCH RELIABILITET...12 3.3. PRAKTISKT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT...13 3.4. METODPROBLEM...14 4. EMPIRISK BAKGRUND... 15 4.1. KONFLIKTBAKGRUND...15 4.2. TIDNINGARNA...15 5. RESULTATPRESENTATION... 16 TABELL 1. ANTAL ARTIKLAR PER TIDNING...17 TABELL 2. ANTAL OCH ANDEL ARTIKLAR PER TYP AV TIDNING...17 TABELL 3. ANTAL KÄLLOR I TEXT PER NATIONALITET...17 TABELL 4. FÖRDELNING AV OFFICIELLA OCH CIVILA KÄLLOR I TEXT...18 TABELL 5. ANTAL KÄLLOR I TEXT PER KATEGORI OCH ARTIKELTYP...18 TABELL 6. ANTAL KÄLLOR I TEXT PER KATEGORI, ARTIKELTYP OCH TYP AV TIDNING...19 TABELL 7. ANTAL KÄLLOR I TEXT PER KATEGORI OCH TYP AV TIDNING...20 TABELL 8. ANTAL BILDKÄLLOR PER NATIONALITET...20 TABELL 9. FÖRDELNING AV OFFICIELLA OCH CIVILA KÄLLOR I BILD...21 TABELL 10. ANTAL BILDKÄLLOR PER KATEGORI OCH TYP AV TIDNING...21 TABELL 10 VISAR ATT INTE HELLER I BILD FÖREKOMMER NÅGRA CIVILA ABCHAZER...21 TABELL 11. ANTAL NYHETSBYRÅER PER TYP AV TIDNING...22 TABELL 12. ANTAL ARTIKLAR SKRIVNA AV UTRIKESKORRESPONDENTER PER TYP AV TIDNING...22 6. ANALYS... 23 6.1. NYHETSVÄRDERING OCH GATEKEEPING...23 6.2. KRIGSRAPPORTERING...23 6.3. KÄLLOR...23 6.3.1. I text...23 6.3.2. I bild...24 6.3.3. Nyhetsbyråer och utrikeskorrespondenter...25 6.4. OBJEKTIVITET OCH BALANS...25 6.5. FRAMING...26 7. SLUTSATS... 27 9. KÄLLFÖRTECKNING... 29 9.1. BÖCKER...29 9.2. ARTIKLAR...30 9.3. INTERNET...30 Sidan 1 av 31

1. Inledning Morgonen den 8 augusti 2008 rapporterade svenska medier att Ryssland och Georgien var i krig. Omedelbart kom flera rapporter om läget och snart visste nog de flesta vad Georgienkrisen innebar. Men när det gäller rapporteringen från Georgienkrisen finns det en hel del frågetecken angående hur svensk media beskrev konflikten. I de svenska tidningarnas bevakning framställdes Ryssland i många fall som boven i dramat, något som fick oss att undra över hur det egentligen låg till. Vi ville ta reda på om informationen tidningarna publicerade var den rätta. Att undersöka om journalistiken är sann är emellertid omöjligt, och forskaren får istället förlita sig på de mätbara parametrar som finns. Till exempel vilka källor som användes och vilka som citeras eller refereras till, var rapporteringen balanserad? Den här uppsatsen gör det genom att undersöka antalet officiella och civila källor samt vilken nationalitet de tillhör. Konflikten mellan Georgien och Ryssland har pågått sedan Georgien bröt sig loss från Sovjetunionen 1991. Under sensommaren i år blossade striderna mellan Georgien och Ryssland upp på nytt, då främst angående Sydossetien (2008, www.ne.se). Den här undersökningen ämnar inte ta reda på vems fel konflikten är eller vem som gjort vad. Istället ska den ta reda på om rapporteringen från konflikten gjordes på ett sådant sätt att alla sidor fick komma till tals. 1.1. Problembakgrund Undersökningen vill ta reda på hur fyra tidningar använder källor under Georgienkrisen. Därigenom ska det klargöras om det finns några tydliga skillnader i deras val av källor. Med källor menas officiella respektive civila källor från de olika länder och regioner som drabbats. Är det någon skillnad på vilka som blir citerade, refereras till och får mest utrymme i artiklarna? Georgienkrisen uppmärksammades i Sveriges fyra största tidningar. Vi vill försöka ta reda på hur noga de svenska tidningarna var med att försöka använda källor från samtliga inblandade nationaliteter. Eftersom de fyra, största dagstidningarna är två kvälls- respektive morgontidningar kommer undersökningen även kolla på vilka skillnader som kan finnas i deras källhantering. Undersökningen kommer försöka ge läsaren en bild av hur tidningarna rapporterade från Georgienkrisen. Tidningarna är informationsförmedlare, och enligt de pressetiska reglerna ska rapporteringen om vad som händer i samhället nå ut till medborgarna sakligt och allsidigt Sidan 2 av 31

(Spelregler för Press, Tv och Radio 2002, sid. 7). Det ställer krav på journalisterna att sträva efter en viss bredd och objektivitet. När det gäller Georgienkrisen kom det till exempel kritik från Ryssland om att Sverige inte agerat opartiskt i frågan. Bland annat uttalade sig Michail Skupov, andreman på ryska ambassaden i en intervju med Sveriges Radio på följande sätt: Vi väntade oss en mera konstruktiv roll från Sveriges sida, i varje fall en objektiv roll där man är beredd att se till bägge sidors motiv och gärningar (Sjöström 2008, www.sr.se) Att källor får komma till tals från båda sidor är extra viktigt i en konflikt eftersom båda sidor tenderar att endast rapportera om det som gynnar deras egen strategi och intressen (Nohrstedt m.fl. 2000, sid. 384). Kristina Riegert, medieforskare vid Södertörns folkhögskola menar att medierna knappast har brist på information i krigssituationer, däremot är bristen på relevant information mycket stor. De som vill styra medierna utnyttjar kända svagheter hos medierna, säger hon i en intervju med Journalisten.se (Lindqvist 2001, www.journalisten.se). Exempel på svagheter kan vara journalisternas individuella egenskaper samt brist på kunskap i ämnet (Nord m.fl. 2003, sid. 18). 1.2. Syfte Syftet med undersökningen är att ta reda på hur svenska tidningar arbetade med källor i Georgienkrisen. Det ska göras genom att undersöka rapporteringen från Georgienkrisen i Sveriges fyra största nyhetstidningar: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vi vill ta reda på vilka som fick komma till tals i de aktuella artiklarna och samtidigt undersöka om det finns någon skillnad på vilka källor morgon- respektive kvällstidningar använder. 1.3. Frågeställningar 1. Hur ser fördelningen av officiella och civila källor ut i bevakningen av Georgienkrisen? 2. Hur ser fördelningen av nationaliteter ut i bevakningen av Georgienkrisen? 3. Vilka skillnader finns mellan morgon- och kvällstidningar angående källhantering? Sidan 3 av 31

1.4. Definition av källor Källorna har delats upp i två olika kategorier: officiella och civila. Med officiella källor menas politiker, tjänstemän och myndigheter såsom polis, militär och räddningstjänst. Med civila källor menas privatpersoner, offer och drabbade personer. Vi tänker även räkna antalet NGO:s samt nyhetsbyråer som källor. En källa räknas om den är namngiven, anonym eller kollektiv och återges med citat eller refereras till i text, eller går att identifiera i bild. 1.5. Avgränsningar Undersökningen omfattar endast nyhetsavdelningarna (vinjett nyheter eller utrikes) i tidningarna. Material på ledar-, sport-, insändar- eller nöjessidor och eventuella bilagor eller extramaterial räknas därmed inte. Detta material utesluts ur undersökningen eftersom vi vill undersöka nyhetsmässigt, aktuellt material snarare än eventuellt underhållningsmaterial. Perioden som undersöks är avgränsad till de inledande tio dagarna av konflikten. Avgränsningen gjordes för att tidigare forskning visat att rapporteringen är som mest intensiv i inledningen av en konflikt. Sidan 4 av 31

2. Teori 2.1. Nyhetsvärdering Många journalister kan inte förklara vad som är en nyhet men de flesta hävdar att en nyhet känner man igen när man ser den (Strömbäck 2004, sid. 41). Att medierna inte speglar verkligheten är ett faktum bara genom att verkligheten är obegränsad medan mediernas format är begränsat. Det gör att all nyhetsförmedling präglas av val som görs av medierna. Det handlar om allt från val av ämne till källor och val av ord (Strömbäck 2004, sid. 41, 120). 2.2. Gatekeeping En gatekeeper är den person som sorterar och väljer ut vilket av en mängd konkurrerande budskap som distribueras vidare genom medierna (Nord 2004, sid. 352). Inom journalistiken används ordet gatekeepers om de personer som kontrollerar ett nyhetsflöde. Gatekeepern kan göra inga eller ett antal ändringar i en nyhet, till och med förkasta den. En nyhet kan också passera många gatekeepers på sin väg till mediepubliken (Nord 2004, sid. 157). David Manning White har i sin forskning också visat att de beslut en gatekeeper fattar om nyheten ofta är subjektiva snarare än objektiva (Shoemaker & Reese 1996, sid. 117). De gatekeepers som verkar inom nyhetsmedierna har i uppgift att filtrera och banta ner ett stort nyhetsutbud till ett mindre som får plats i den egna produkten, vare sig det är en tidning eller ett nyhetsprogram (Shoemaker & Reese 1996, sid. 119). Hadenius & Weibull nämner som exempel på sådant som kan påverka en redaktör bland annat: [ ] sitt företags normer och regler, de byråer och de egna medarbetare som tidningen har tillgång till samt de intressen och förväntningar som han tror finns hos läsekretsen (Hadenius & Weibull 2003, sid. 342). Gatekeeping fokuserar på aktörernas roller i nyhetsmaskineriet. Internationellt, regionalt och lokalt finns många aktörer som vill tränga igenom nyhetsredaktionens filter (Hadenius & Weibull 2003, sid. 323). Nyhetsbyråer är aktörer, men de kan även fungera som gatekeepers. I de fall som våra svenska medier inte än hunnit eller inte har möjlighet att skicka egna utrikeskorrespondenter till en krigszon, är det nyhetsbyråerna som levererar material efter eget tycke till de svenska Sidan 5 av 31

nyhetsredaktionerna. Till och med den svenska nyhetsbyrån TT får mer än hälften av sina utrikesnyheter från Londonbaserade nyhetsbyrån Reuters (Strömbäck 2004, sid. 118). 2.3. Krigsrapportering Nyheter om krig paketeras mestadels på samma sätt som alla andra nyheter. Eftersom krigssituationer ofta är en avvikelse från det normala är rapporteringen oftast omfattande och intensiv. Åtminstone tills den tidpunkt då redaktionerna inte längre bedömer kriget eller krisen som en avvikelse utan som en normalitet (Nord m.fl. 2003, sid.16). Därför är alltså rapporteringen mest omfattande precis när kriget inletts, innan det anses vara normalt. Risken med ett stort intresse från publiken i kris- och krigssituationer är att det ger ett starkt tryck på att rapportera mycket trots att den bekräftade informationen som finns att tillgå är begränsad (Nord m.fl. 2003, sid.114). En mycket viktig skillnad när det gäller krigsjournalistik och annan journalistik är att journalistik som skapas i ett dramatiskt skeende är mindre genomarbetad och mer uppskruvad. Det är framförallt brist på tid och svårighet med att få grepp om situationen som leder till överdrifter och förenklingar. Därför är det inte ovanligt att nyhetsrapporteringen från kris- och krigssituationer, främst i de första och mest intensiva perioderna, förstärker det dramatiska och låter spekulationer ta över när det inte finns någon ny information att tillgå (Nord m.fl. 2003, sid.17). En annan viktig aspekt när det gäller utmaningen med nyhetsrapportering från kris- och krigssituationer är den personliga påfrestning det innebär att vistas i ett krigsområde, såväl fysiskt som psykiskt (Nord m.fl. 2003, sid.17). Att krigförande parter försöker styra informationen och mediernas bevakning är enligt Kari Andén Papadopoulos, lektor i journalistik vid Stockholms Universitet, inget nytt. Däremot är propagandastrategerna numera skickligare och mer sofistikerade. I dagsläget utgör mediekriget en allt viktigare del av det militära kriget. Dagens tekniska förutsättningar med tv-kanaler som sänder dygnet runt, live-sändningar direkt från krigszonen och webbplatser med ständiga uppdateringar gör att det fysiska kriget knappt kan skiljas från den mediala representationen av det (Papadopoulos 2005, sid. 14). Kristina Riegert vid Södertörns högskola i Stockholm skriver att kampen om det kommunikativa rummet kan vara lika viktig som det fysiska kriget eftersom den förra är avgörande för hur den senare upplevs utanför stridsområdet (Riegert 2002, sid. 11). Det vill säga att mediebilden styr publikens tankar om det faktiska kriget. Sidan 6 av 31

Att propagandastrategierna får stort genomslag förstärks ytterligare av det stressiga tempot och det ständiga kravet på deadlines som förekommer i krigssituationer (Nord m.fl. sid. 17). Med tanke på vad Nord m.fl. skriver om krigsjournalistikens villkor tillsammans med Riegerts tankar om det kommunikativa rummet kan man tänka sig att den uppfattning som publiken får om en kris- eller krigssituation inte alltid stämmer överens med verkligheten. 2.4. Källor Just begreppet källa är oklart, eftersom det visat sig att journalister och redaktioner kan vara mycket kreativa när det gäller att hitta källor. Här görs ändå ett försök att definiera vad en källa är genom att ta fasta på vad olika forskares definitioner av källor har gemensamt. Håkan Hvitfelt och Karin Mattsson hänvisar i en rapport till källor som: [ ]enskilda personer eller grupper av personer, organisationer, skrifter och medier varifrån de uppgifter som en artikel eller enhet bygger på har hämtats och att detta på något sätt framgår i artikeln eller enheten. (Hvitfelt & Mattsson 1992, sid. 138) Det leder oss vidare in på vad Bill Kovach och Tom Rosenstiel anser vara ett av de viktigaste kraven publiken kan ställa på journalistiken, nämligen att journalister tydligt anger vilka källor de använder. Mediepubliken behöver nämligen den informationen för att värdera nyheten och sanningshalten i nyheten de tar del av (Kovach & Rosenstiel 2007, sid. 92-96). Källor som används är ofta av olika slag, men i krigsrapportering är det enligt tidigare forskning vanligare att militärer används oftare än andra som källor (Hvitfelt & Mattsson 1992, sid. 51). Andra vanligt förekommande nyhetskällor är svenska och utländska politiker, talesmän för organisationer och regeringar, andra massmedier och journalister, skriftliga dokument, civila experter och mannen på gatan. Genom att citera och referera till de här och andra källor bygger journalisterna sina artiklar och nyhetsinslag (Hvitfelt & Mattsson 1992, sid. 137). Anders Sahlstrand delar främst in källor i muntliga och icke-muntliga. Muntliga källor är enkelt uttryckt alla som säger något medan icke-muntliga är skriftliga dokument eller uppgifter som fås från andra nyhetsmedier. Han delar även upp källor i elit- och icke-elit, där eliten är en politisk och myndighetsutövande elit, som ministrar eller chefer för större företag. Elitkällor kan också rent allmänt vara personer med högre utbildning eller inkomst än andra i samhället. Sidan 7 av 31

Olika icke-elitkällor är exempelvis arbetslösa, arbetare och studenter. Samtliga källor kan också delas in i olika underkategorier. Anders Sahlstrand skriver dock att Vad som är elit och inte elit är självklart inte givet på förhand utan måste definieras i det aktuella fallet (Sahlstrand 2000, sid. 11). Ovanstående sätt att förklara vad källor är har ändå följande gemensamt: En källa är helt enkelt ursprunget till informationen som används för en artikel eller ett tv-inslag (Hvitfelt & Mattsson 1992, sid 59). Endast en liten del av de nyheter vi tar del av bygger på journalisternas egna observationer av en händelse. Ett tänkbart undantag är just under krigsrapportering, då utrikeskorrespondenten ibland är på plats, och då rapporterar vad denne själv just sett hända (Hvitfelt & Mattsson 1992, sid. 137f). Utrikeskorrespondenter minskar också en tidnings beroende av andra källor. Det bör inte uteslutas att källorna kan ha egna intressen av att få sin information publicerad, särskilt i ett krig. Det är oundvikligt att journalisten tjänar källan som sitter på informationen nyheten behöver för att bli till. Men i första hand bör journalisten tjäna allmänheten och vara kritisk mot källan (Sahlstrand 2000, sid. 196f). 2.5. Objektivitet och balans Objektivitetsidealet inom journalistiken kritiseras ofta. Många medieforskare menar att objektivitet inte finns, andra menar att objektivitet är omöjligt och en tredje åsikt går ut på att objektivitet inte är önskvärd (Sahlstrand 2000, sid. 40f). För att kunna diskutera objektivitet som ett ideal inom journalistiken måste man därför först och främst precisera begreppet. Enligt Anders Sahlstrand skulle en lämplig indelning kunna vara att skilja på objektivitet som ett kunskapsteoretiskt begrepp och som ett journalistiskt begrepp. Det som är intressant här är det journalistiska begreppet som betyder att objektiviteten får hålla sig inom en begränsad ram med vissa bestämda krav som ska uppfyllas. Till skillnad från ett kunskapsteoretiskt begrepp som ämnar skildra världen som den är (Sahlstrand 2000, sid. 41). Den svenske statsvetaren och medieforskaren Jörgen Westerståhl konstruerade en modell för att mäta objektiviteten. Han utgick från att rapporteringen i första hand skulle vara sann och relevant samt balanserad och neutral. Dessa kriterier leder fram till saklighet och opartiskhet som tillsammans uppfyller kraven på objektivitet (Sahlstrand 2000, sid. 43). När det gäller just nyhetsrapportering från kris- och krigssituationer är frågan om objektivitet i allra högsta grad aktuell. Ett av de största problemen är nämligen journalisternas Sidan 8 av 31

svårighet att få sanna uppgifter. De måste i hög grad förlita sig på de uppgifter som de stridande parterna tillhandahåller från regeringen, polisen eller militären. Parter som självklart vill se till att en fördelaktig bild för just dem själva presenteras för allmänheten. Därmed blir kraven på objektivitet ännu svårare att tillfredställa än i en fredlig situation. Krig innebär oftast ett hinder för det fria informationsflöde som anses vara av avgörande betydelse i demokratiska stater. Censur, lögner och desinformation försvårar en allsidig och trovärdig nyhetsförmedling (Nord m.fl. 2003, sid.17). Dessutom ligger det svårigheter i att få en balans i rapporteringen. Enligt Westerståhl går balanskriteriet ut på att om det finns flera parter i en nyhet så ska de behandlas lika av journalisten, det vill säga att de ska få samma chans att komma till tals (Sahlstrand 2000, sid. 44). I kris- och krigssituationer får journalisterna ofta nöja sig med det material som presenteras för dem på grund av fysiska begränsningar samtidigt som det ofta inte finns någon ny information att tillgå (Nord m.fl. 2003, sid. 17). Därmed kan balanskriteriet bli lidande. Sammanfattningsvis påverkas alltså krigsjournalistiken av de speciella förhållanden som råder i krigssituationer (Nord m.fl. 2003, sid.17). 2.8. Framing Framing kan beskrivas som sambandet mellan hur nyheterna rapporterar om något och resultatet det får på den allmänna opinionen (Bennett 1994, sid. 168). De fyra tidningar vi undersöker kan genom sina val beskriva händelsen olika. Om det är så att nyhetsmedierna lyfter fram bara vissa delar av en nyhet och utelämnar andra, innebär det möjligen också att vissa röster inte blir hörda. Något som ger en subjektiv krigsrapportering istället för en neutral och allsidig. Vi kan omöjligen ta reda på vilka källor som inte används i artiklarna från Georgienkrisen, men vi kan kontrollera om det är så att vissa källor används hellre än andra. Vi kan också jämföra de olika tidningarna med varandra, för att se om de gör likadant eller skiljer sig åt i sitt användande av källorna. Stämmer det är det en möjlig indikation på att dessa olika typer av tidningar använder sig av olika frames för att spegla verkligheten. Sidan 9 av 31

3. Metod Metoden som används är kvantitativ innehållsanalys med jämförande inslag. Med kvantitativ menas att våra analysenheter är så pass många att resultatet kan presenteras i sifferform och analyseras (Esaiasson m. fl. 2007, sid. 223). Våra analysenheter är artiklarna i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under perioden 8 augusti till och med 17 augusti 2008 som behandlar Georgienkrisen. Med innehållsanalys menas att räkna förekomsten av specifikt innehåll (Esaiasson m. fl. 2007, sid. 223). I detta fall är innehållet de texter och bilder som artiklarna innehåller. Vårt jämförande inslag består i att jämföra huruvida olika medier av samma typ (i denna undersökning morgon- och kvällstidningar) uppvisar likheter eller skillnader i sina sätt att använda källor under Georgienkrisens inledande tio dagar (Ekström & Larsson red. 2000, sid. 119). Mönstren som behövs för att göra en sådan jämförelse hittas bäst genom att använda kvantitativ innehållsanalys. Utifrån frågeställningarna har ett kodschema utarbetats. Det består av ett antal frågor som ska ställas till varje artikel. Svaren används sedan till hjälp för att besvara frågeställningarna. De första är grundläggande frågor som handlar om datum, tidning, typ av artikel och så vidare för att identifiera artiklarna. Sedan följer mer ingående frågor. En av de viktigaste är vilka källor som förekommer i texten. När det gäller källor har dessa delats in i officiella och civila eftersom det enligt tidigare forskning är stor skillnad på hur de kategorierna används som källor i kris- och krigssituationer. Källorna har även delats upp efter de olika nationaliteter som ingår som stridande parter i konflikten: Abchazien, Georgien, Ryssland och Sydossetien. Svenska eller övriga utländska källor inkluderas därför inte i undersökningen eftersom det inte säger något om balansen i rapporteringen mellan de stridande parterna. Däremot räknas icke-statliga organisationer, så kallade NGO:s, för att få en uppfattning om journalisterna använder sig av källor som inte är partiska med någon stat. Ett exempel på en sådan organisation är Internationella Röda Korset. Håkan Hvitfelt och Karin Mattsson pekar i en rapport till Styrelsen för psykologiskt försvar ut organisationer och talesmän för organisationer som en sorts källa som är vanligt förekommande i krigsrapportering (Hvitfelt & Mattsson 1992, sid. 137). Källor i text definieras som citerade eller direkt referade individer eller grupper. Allmänna händelseförloppsbeskrivningar som Ryssland anklagar Georgien för eller Enligt Saakasjvili ska Ryssland ha räknas därmed inte som källor. Vi avser inte bara att räkna källor i text utan även vilka källor som syns på bild. Även där används samma uppdelning av officiell/civil samt nationaliteter och NGO:s. Sidan 10 av 31

Dessutom räknas vilka nyhetsbyråer som använts som källor i varje artikel, för både text- och bildmaterial. Detta för att se vilken typ av tidningar som använder flest nyhetsbyråer samt vilka som användes mest. Vi tycker även att det är intressant att ta reda på om artiklarna är skrivna av en utrikeskorrespondent som är på plats i något av de berörda länderna, för att ta reda på om antal och typ av källor skiljer sig åt mellan artiklar skrivna av utrikeskorrespondenter jämfört med artiklar skrivna av journalister i Sverige. Dessa frågor används som variabler i kodschemat för att se hur analysenheterna liknar eller skiljer sig från varandra i sina sätt att använda källor. Även variabelmätning hör till kvantitativ, ibland även kallad statistisk, metod (Teorell & Svensson 2007, sid. 265). Den kvantitativa metoden är även bra eftersom den gör det möjligt att uttala sig mer generellt om fenomenet krigsrapportering än att bara se till vår specifika studie (Esaiasson m. fl. 2007, sid 223). En tanke med undersökningen var att se om man kunde se några skillnader i rapporteringen beroende på när artiklarna publicerats. Tidigare forskning om krigsrapportering säger nämligen att bevakningen oftast är som mest omfattande och intensiv precis när kriget inletts, innan det börjar anses som en normalitet. Därför delades artiklarna till en början upp i period ett och två, de fem första dagarna ingick i period ett och de fem sista i period två. Efter att ha samlat in datan märkte vi dock att denna indelning inte visade på några större skillnader. En möjlig orsak till att det knappt är någon skillnad mellan perioderna kan bero på att tidsspannet är för litet. En undersökning över längre tid hade möjligen kunnat visa på att rapporteringen avtar efter krigets första fas. På grund av de osäkra resultaten valde vi att bortse från periodindelningen i resultatet. 3.1. Urval 3.1.1. Tidningar Den här studien handlar om rapporteringen från Georgienkrisen i Sveriges fyra största tidningar: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter samt Svenska Dagbladet (2008, www.tu.se). Med tanke på att vi har valt att göra en jämförande studie måste urvalet inkludera såväl morgon- som kvällstidningar. Ett strategiskt urval har därmed genomförts för att på bästa sätt kunna besvara syftet. Ett strategiskt urval kan vara att föredra när man har bestämt sig för att undersöka ett mindre antal fall (Teorell & Svensson 2007, sid. 150). Sidan 11 av 31

Vi har valt att enbart inkludera nyhetsmaterial. Inget material från ledar-, sport-, insändar- eller nöjessidor räknas med. Endast artiklar och notiser på ettan samt under vinjetterna nyheter och utrikes räknas. 3.1.2. Datum Ett strategiskt urval har även genomförts när det gäller vilka datum undersökningen behandlar. Trots att ett totalurval alltid är bäst för att få ett så korrekt resultat som möjligt, känner vi att ett urval måste göras eftersom risken annars finns att material kommer att tillkomma under arbetets gång. Detta eftersom händelsen fortfarande är aktuell och det ständigt kommer nya rapporter om händelseutvecklingen. Undersökningen är därför begränsad till den inledande tiodagarsperioden, då bevakningen var som mest intensiv, från och med den 8 augusti när striderna inleddes till och med den 17 augusti. Just i krigssituationer är rapporteringen från de inledande dagarna väldigt viktig eftersom det är då de stridande parterna försöker få ut just sitt budskap i media. Som Kristina Riegert uttrycker det: Den första dagen är den bästa för propagandan. Då finns ingen tillgång till annan information. Och parterna vet numer hur medierna fungerar. Militären förbereder sig för att fylla etern med det budskap den vill få ut. (Lindqvist 2001, www.journalisten.se) Trots att undersökningen inte syftar till att undersöka propaganda är det ändå som sagt under just de första dagarna som de flesta rapporter görs och det är under den tiden som parterna har störst möjlighet att påverka omvärldens åsikter och uppfattningar. 3.2. Validitet och reliabilitet Vetenskaplighet handlar om att man ska kunna ge tillräckligt goda skäl för att kunna påstå att något är sant (Ekström & Larsson 2000, sid. 12). I vetenskapliga termer gör man det genom att ens undersökning har hög validitet och reliabilitet. Validitet är enligt Knut Halvorsen detsamma som giltighet eller relevans. För att få god validitet måste man samla in data som har relevans för de frågor som ställs (Halvorsen 1992, sid. 41). Just validiteten är det svåraste och mest olösliga problemet för den empiriska Sidan 12 av 31

samhällsvetenskapen. Det beror på att man formulerar frågor och problem på en teoretisk nivå, men genomför undersökningarna på en operationell nivå (Esaiasson m.fl. 2007, sid. 63). Därför är det viktigt att man verkligen tänker efter vad det är man vill undersöka för att kunna ställa de frågor som ger rätt resultat. Genom att göra en kvantitativ innehållsanalys tycker vi att vi minskar risken för den svaghet som kvalitativ analys skulle medföra. Kvalitativa studiers resultat är nämligen beroende av den som utför undersökningen och dennes tolkningar och egna tyckande. Enligt Knut Halvorsen är reliabilitet detsamma som hur exakt materialet mäts. Hög reliabilitet betyder att oberoende mätningar ska ge ungefär identiska resultat. Det innebär avsaknad av kodfel och att registreringen av data ska gå rätt till (Halvorsen 1992, sid. 42). Vi som genomför undersökningen kommer båda att turas om att analysera varje artikel separat. Dessutom kommer båda även att sammanställa resultaten separat innan siffrorna förs över i databehandlingsprogrammet SPSS. Detta är en form av interkodarreliabilitetstest, som vid hög överrensstämmelse tyder på en hög reliabilitet. Vi hoppas också att frågeställningen och kodschemat med tillhörande kodinstruktioner är tillräckligt tydliga och relevanta för att resultaten, även om andra gör om undersökningen, ska ge likvärdiga resultat. Detta har testats genom ett intrakodarreliabilitetstest. En för undersökningen utomstående person fick tio artiklar och tillhörande instruktioner om hur de skulle undersökas. De artiklar som undersöktes fick en överensstämmelse med våra resultat på 100 procent i samtliga kategorier utom frågan: Används någon nyhetsbyrå som källa. Där var överensstämmelsen 90 procent. Att resultaten överensstämmer till mer än 80 procent tyder på att materialet är statistiskt hållbart. Vi har för säkerhets skull dubbelkollat kodningen av artiklarna som användes i intrakodarreliabilitetstestet och är övertygade om att vår testperson har gjort ett slumpmässigt mätfel. Personen har svarat att ingen nyhetsbyrå används i artikeln. Emellertid står det Scanpix som fotobyline till bilden, och det är denna vi räknat. Därmed är inte våra data felaktiga och reliabiliteten god. 3.3. Praktiskt tillvägagångssätt Undersökningen omfattar tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladets rapportering från de inledande tio första dagarna av konflikten som bröt ut i Georgien augusti 2008. För att få tag på de tidningar som behövdes har vi dels kontaktat tidningsredaktionerna, Sundsvalls stadsbibliotek, Mittuniversitetets bibliotek och varit i kontakt Sidan 13 av 31

med Härnösands Sambibliotek. Vi har även samarbetat med läraren Pelle Sundberg vid Mittuniversitetet samt fått hjälp av en av Expressens medarbetare. Genom dessa tillvägagångssätt har vi fått tag på samtliga tidningar utom en, från den har vi dock kopior på sidorna med de artiklar som berör Georgienkrisen. Undersökningen går till på följande sätt: Vi läser och tittar på bilderna i de sammanlagt 40 tidningarnas artiklar som har med Georgienkrisen att göra. De källor och källtyper som finns specificerade i vårt kodschema räknas. Varje artikel analyseras som en enhet. En artikel utgörs inte bara av text utan även av bilder. I och med det räknas även källor som syns i bild medan bildtexten ingår i artikelns textmaterial. Vi räknar inte samma källa flera gånger oavsett om den citeras eller refereras till flera gånger i en och samma artikel. Samma sak vad gäller bilder, om samma person förekommer på flera bilder räknas personen bara en gång. Undantaget är militärer som räknas som officiella källor. Om flera georgiska militärer syns på olika bilder kommer varje bild räknas eftersom vi inte kan veta om det är samma soldater på bilderna. Vi vill poängtera att vi åtskiljer bild- från textmaterial och kommer inte slå ihop de båda resultaten eftersom det skulle innebära en dubbelräkning och medföra skevhet i resultatet. En extra säkerhet vi har för att samma källa inte ska räknas flera gånger i en och samma artikel är att vi båda kommer att turas om att analysera varje artikel separat. Sedan jämförs våra individuella resultat för att se om de överensstämmer. 3.4. Metodproblem Vi har fått tag på samtliga tidningar utom en, Expressen från den 17:e augusti. Den tidningen har dock en av Expressens medarbetare sökt igenom digitalt och skrivit ut de sidor som innehöll material om Georgienkrisen. I de första artiklarna från Svenska Dagbladet framgick inte att Jan Blomgren är utrikeskorrespondent. När vi fick reda på det gick vi tillbaka och korrigerade detta i tidigare artiklar. Detta skulle kunna ge upphov till felaktiga resultat om någon försöker göra om studien och missar den informationen. Vi stötte på en vinjett som lydde perspektiv som handlade om en journalist, tidigare bosatt i Georgien som gav sin syn på konflikten. Vi räknar den som en kommentar/analys-artikel. Sidan 14 av 31

4. Empirisk bakgrund 4.1. Konfliktbakgrund Georgien var tidigare en sovjetisk republik men deklarerade sig självständigt efter en folkomröstning den 9 april 1991, precis innan Sovjetunionens fall vid nyårsskiftet samma år. Georgiens första år präglades av väpnade konflikter i regionerna Sydossetien och Abchazien. Sydossetien och Abchazien var tills Georgien blev självständigt autonoma republiker i den Georgiska republiken. Något som de eftersträvar att bli igen, därför vill de bryta sig ut ur Georgien. Båda områdena har deklarerat sig självständiga, vilket endast har erkänts av ett fåtal stater. Georgien har dock tillmätt båda regionerna viss autonomi. Både Abchazien och Sydossetien får hjälp av ryska styrkor i striderna med Georgien. Sydossetien vill dessutom förenas med Nordossetien som är en del av Ryssland. Den största delen av vad som en gång var Sovjetunionen går nu under namnet Ryska federationen, vanligen kallat Ryssland. I augusti 2008 blossade striderna upp på nytt, då främst gällande Sydossetien. Georgiska och ryska styrkor stred på både sydossetisk och georgisk mark och många människor tvingades fly. Ryssland har erkänt både Abchazien och Sydossetien som självständigt (2008, www.ne.se, www.britannica.com) 4.2. Tidningarna Vi har valt att undersöka Sveriges fyra, största dagstidningar (sett till upplagan): Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter samt Svenska Dagbladet (2008, www.tu.se). Aftonbladet och Expressen är kvällstidningar medan Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet är morgontidningar. Samtliga tidningar är rikstäckande och ges ut sju dagar i veckan. Sidan 15 av 31

5. Resultatpresentation För variabler som befinner sig på intervallskalenivå är medelvärde ett lämpligt mått att använda i redovisningen av resultaten. Men då variablerna inte avviker så mycket på grund av liten spridning det är en avvikelse att fler än en, två eller tre källor förekommer i en text redovisas resultaten i tabellerna enbart genom att skriva det exakta antalet fall av källor och artiklar som räknats under undersökningen (Esaiasson m. fl. 2007, sid. 395-400). Vissa tabeller, nämligen de som redovisar typ av artikel och typ av källa är nominalskalor, klassificerande skalor. Även här redovisas det exakta antalet fall av artikeltyper och källtyper i tabellerna. Vissa resultat, nämligen antal artiklar, antal artiklar skrivna av utrikeskorrespondent, antal artiklar med bild och antal artiklar som använder nyhetsbyråer som källa kräver ingen särskild tabell. Dessa redovisas därför i korthet nedan, följda av tabellerna. Antal artiklar: 190 stycken Antal artiklar skrivna av utrikeskorrespondent: 59 stycken Antal artiklar med bild: 132 stycken Antal artiklar som använder nyhetsbyråer som källa: 87 stycken Sidan 16 av 31

Tabell 1. Antal artiklar per tidning Tidning och period Summa Aftonbladet 30 Expressen 24 Dagens Nyheter 78 Svenska Dagbladet 58 Summa 190 Flest artiklar publicerade Dagens Nyheter, följt av Svenska Dagbladet. Lägst antal artiklar publicerade Expressen. Tabell 2. Antal och andel artiklar per typ av tidning Typ av tidning Antal Procent Morgontidning 136 72 Kvällstidning 54 28 Summa 190 100 Morgontidningarna publicerade 72 procent av det totala antalet artiklar. Kvällstidningarna publicerade återstående 28 procent. Tabell 3. Antal källor i text per nationalitet Nationalitet Antal Procent Ryska källor 55 29 Georgiska källor 113 59 Sydossetiska källor 20 10 Abchaziska källor 3 2 Summa 191 100 Fördelningen av nationaliteter är ojämn. Georgiska källor används mest. Textmässigt utgör georgiska källor 59 procent, medan ryska källor utgör 29 procent. Sidan 17 av 31

Tabell 4. Fördelning av officiella och civila källor i text Källor i text Antal Procent Officiella 97 51 Civila 94 49 Summa 191 100 Georgienkrisen Vem får tala? Tabell 4 visar att överlag är fördelningen av officiella och civila källor mycket jämn. De officiella källorna utgör 51 procent av samtliga officiella källor och de civila står för 49 procent. I tabell 5 kan man dock se att fördelningen mellan de olika kategorierna skiljer sig åt. Resultaten visar att flest antal källor är hämtade från civila georgier, 34 procent. De officiella källorna består till största del av de två stridande huvudparterna, Ryssland och Georgien. Tillsammans utgör de 45 procent av det totala antalet källor i text. Tabell 5. Antal källor i text per kategori och artikeltyp Typ av källor Nyhet Kommentar/analy s Notis Ettanmaterial Summa Officiella ryska 39 6 2 47 Officiella georgiska 38 5 1 44 Officiella sydossetiska 3 3 Officiella abchaziska 3 3 Civila ryska 7 1 8 Civila georgiska 65 4 69 Civila sydossetiska 15 2 17 Civila abchaziska NGO:s 8 2 1 11 Summa 178 13 4 7 202 Tabell 5 visar också att det i undersökningen förekom fler nyhetsartiklar än artiklar av annan typ. Tabellen visar även att det är i nyhetsartiklarna som flest antal källor finns representerade. Den sammanlagda fördelningen av officiella ryska och georgiska källor i text är ganska jämn. Däremot förekommer inga civila abchazer som källor i text. En skillnad är antalet civila georgiska källor som står för 34 procent av det totala antalet källor, medan ryska civila källor utgörs av endast 4 procent. Sidan 18 av 31

Tabell 6. Antal källor i text per kategori, artikeltyp och typ av tidning Nyhet Kommentar/ analys Notis Ettanmaterial Typ av tidning MT* KT** MT KT MT KT MT KT Summa Officiella ryska Officiella georgiska Officiella sydossetiska Officiella abchaziska Civila ryska Civila georgiska Civila sydossetiska Civila abchaziska 24 15 4 2 2 47 23 15 4 1 1 44 3 3 3 3 7 1 8 28 37 3 1 69 12 3 2 17 NGO:s 5 3 2 1 11 Summa 105 73 10 3 4 6 1 202 *= Morgontidning ** = Kvällstidning Våra undersökningar visar också med hjälp av tabell 6 att morgontidningarna har valt att placera betydligt mer material på förstasidan. Totalt är 20,5 procent av undersökningens artiklar ettanmaterial. Av dem står morgontidningarna för hela 84,6 procent. Morgontidningarna står för den största delen av antalet källor i text. De har även publicerat fler artiklar än kvällstidningarna. Faktum är att 136 av 190, eller 72 procent, artiklar kommer från morgontidningarna. Sidan 19 av 31

Tabell 7. Antal källor i text per kategori och typ av tidning Typ av källor/tidning Morgontidning Georgienkrisen Vem får tala? Kvällstidning Officiella ryska 30 17 Officiella georgiska 28 16 Officiella sydossetiska 3 Officiella abchaziska 3 Civila ryska 8 Civila georgiska 31 38 Civila sydossetiska 14 3 Civila abchaziska NGO:s 8 3 Summa 125 77 Tabell 7 visar att morgontidningarna överlag använder fler källor än kvällstidningarna. Men om man enbart kollar på de olika civila källorna så ser man att förhållandet är det ombytta. Morgontidningarnas andel civila källor (NGO:s ej inräknade) utgör 42 procent medan kvällstidningarna har 53 procent civila källor. Tabell 8. Antal bildkällor per nationalitet Nationalitet Antal Procent Ryska källor 55 30 Georgiska källor 113 62 Sydossetiska källor 13 7 Abchaziska källor 1 1 Summa 182 100 Ser vi till bildkällor blir förhållandet nästan detsamma som textkällor. Även här förekommer flest georgiska källor med 62 procent mot 30 procent ryska. Sydossetiska källor används mer än abchaziska i såväl text som bild visar tabell 3 och 8. Sydossetiska källor utgör 10 procent av textkällorna och 7 procent av bildkällorna. Abchaziska källor står endast för 2 procent av textkällorna och 1 procent av bildkällorna. Sidan 20 av 31

Tabell 9. Fördelning av officiella och civila källor i bild Källor i bild Antal Procent Officiella 105 58 Civila 77 42 Summa 182 100 Tabell 9 visar att fördelningen av officiella och civila källor i bild är något obalanserad. De officiella källorna utgör 58 procent av samtliga källor och de civila står för 42 procent. Tabell 10. Antal bildkällor per kategori och typ av tidning Typ av bildkällor/tidning Morgontidning Kvällstidning Summa Officiella ryska 28 23 51 Officiella georgiska 32 18 50 Officiella sydossetiska 1 2 3 Officiella abchaziska 1 1 Civila ryska 4 4 Civila georgiska 21 42 63 Civila sydossetiska 8 2 10 Civila abchaziska NGO:s 2 2 Summa 95 89 184 Tabell 10 visar att inte heller i bild förekommer några civila abchazer. I samma tabell visas också att tidningarna, oberoende av typ av tidning även när det gäller bildkällor valt att fokusera på huvudparterna, Ryssland och Georgien, i konflikten. Det vill säga officiella och civila georgier samt officiella ryska källor i bild. De civila ryska är däremot få i förhållande till de övriga uppräknade i detta stycke. Om vi däremot jämför tidningstypernas sätt att använda officiella ryska och georgiska bildkällor ser vi att det förefaller vara en bättre balans mellan dessa båda parter. Kvällstidningarna använder sig av dubbelt så många civila georgier i bild än vad morgontidningarna gör. Morgontidningarna använder sig å andra sidan av nästan dubbelt så många officiella georgier jämfört med kvällstidningarna. Sidan 21 av 31

Tabell 11. Antal nyhetsbyråer per typ av tidning Typ av tidning MT* KT** Summa Reuters 10 23 33 TT 1 27 28 AP 8 25 33 AFP 10 20 30 Scanpix 3 7 10 All Over Press 1 1 Interfax 4 4 Ria Novosti 1 1 Getty Images 1 1 2 EFE 1 1 Lehtikuva 1 1 Summa 34 110 144 *= Morgontidning ** = Kvällstidning Georgienkrisen Vem får tala? Kvällstidningarna har i betydligt fler artiklar använt sig av nyhetsbyråer jämfört med morgontidningarna. Kvällstidningarna står för 76 procent av det totala antalet artiklar som använt sig av nyhetsbyrå i antingen text eller bild. Reuters och AP ligger i topp vad gäller att vara använd som källa till antingen text- eller bildmaterial. Svenska TT ligger på fjärde plats. Tabell 12. Antal artiklar skrivna av utrikeskorrespondenter per typ av tidning Typ av tidning MT* KT** Summa Summa 22 37 59 Genom att jämföra det totala antalet artiklar varje tidning publicerade under undersökningstiden i Tabell 1 med antalet artiklar skrivna av utrikeskorrespondent i Tabell 12 blir det möjligt att räkna ut hur stor andel av respektive tidnings artiklar som skrevs av utrikeskorrespondenter. Sammanlagt skrevs 31 procent av artiklarna av utrikeskorrespondenter. Kvällstidningarna stod för den största delen av artiklar skrivna av utrikeskorrespondenter, 63 procent mot morgontidningarnas 37 procent. Sidan 22 av 31

6. Analys 6.1. Nyhetsvärdering och Gatekeeping Gatekeeping hävdar att nyhetsbyråer kan ses som aktörer, men även fungera som gatekeepers. Då svenska medier inte hunnit eller har möjlighet att skicka utrikeskorrespondenter för att bevaka ett krig på plats står nyhetsbyråerna för urvalet av vilka nyheter som levereras till svenska nyhetsredaktioner. I topp ligger brittiska Reuters tillsammans med AP. Vår undersökning visar att det förekom fler nyhetsartiklar än artiklar av annan typ. Det tyder på att den nyhetsvärdering som tidningarna gjort till stor del överensstämmer. Detta trots att det på de olika tidningarna är olika gatekeepers som fattar beslut om vad som ska rapporteras om. En gatekeepers beslut är nämligen, enligt forskning, oftast snarare subjektiva än objektiva och beror bland annat på den egna redaktionens normer, regler och vanor. 6.2. Krigsrapportering Utrikeskorrespondenterna spelar en betydande roll när det gäller krigsrapportering. Vanligen bygger bara en liten del av nyheter på journalisters egna observationer. Undantaget ska, enligt teorin vara, under krigsrapportering då korrespondenten är på plats i konfliktområdet. Tidningarna motsäger teorin genom att inte ha en majoritet av artiklar skrivna av sina egna utrikeskorrespondenter. Men det är ändå en inte helt obetydlig del (31 procent) av respektive tidnings artiklar som är skrivna av utrikeskorrespondenter. Att det är flest nyhetsartiklar i vår undersökning tyder på att rapporterna om att bevakningen är som mest intensiv i början av ett krig stämmer. Något som ytterligare styrker det är antalet material som är placerat på tidningarnas förstasidor, 20, 5 procent. 6.3. Källor 6.3.1. I text Källor kan som nämnts i teoriavsnittet definieras på flera olika sätt. Den här undersökningen skiljer på officiella och civila källor. I just krigsrapportering används militärer, enligt tidigare forskning, oftare än andra som källor. Militärer ingår i kategorin officiella källor. Undersökningens resultat visar att civila och officiella källor i text är väldigt jämnt fördelade och ger därmed inte stöd åt teorin om att officiella källor används oftare i krigsrapportering. I Sidan 23 av 31

just krigsrapportering har nämligen tidigare forskning funnit bevis för att officiella källor är mer förekommande än andra, huvudsakligen militärer, men även talesmän för regeringar. De officiella källorna är huvudsakligen koncentrerade till de två stridande huvudparterna, Ryssland och Georgien, och jämnt fördelade. En förklaring till att just de källorna har fått så stort utrymme kan bero på den tidspress och det tempo journalister som rapporterar från krigssituationer oftast blir utsatta för. Studier visar att det därför är större risk att material publiceras obehandlat och utan källkritisk granskning. Eftersom de stridande parterna vill få ut sin syn på saken är det den lättaste informationen att tillgå. Trots detta är skillnaden stor i fördelningen av civila källor. Civila georgier är de som får tala mest, medan civila ryska i den fördelningen har färre källor än civila sydosseter. En möjlig förklaring kan vara att striderna huvudsakligen utspelade sig i Georgien och Sydossetien. Dessutom stred Ryssland sida vid sida med Sydossetien. En intressant sak som undersökningen visar är att inga civila abchazer får komma till tals i rapporteringen, varken i text eller bild. Det faktum att officiella abchazer finns representerade ger ändå stöd för att rapporterna om att officiella källor används mest i krigsrapportering stämmer. Undersökningen har även inkluderat NGO:s eftersom tidigare forskning visar att talesmän för organisationer är vanligt förekommande nyhetskällor i krigssituationer, vilket undersökningen inte bekräftade eftersom få NGO:s användes som källor. 6.3.2. I bild När det gäller bildkällor finns det också mycket att säga om fördelningen. Något som märks snabbt och är genomgående för samtliga tidningar är att inga civila abchazer förekommer som bildkällor. Anledningen till detta är oklar, då det i ett antal artiklar under Georgienkrisens första dagar skrevs att striderna under Georgienkrisen också spritt sig till Abchazien. Även antalet officiella abchazer får ses som lågt, med endast ett förekommande fall av den källtypen. Bildkällorna i undersökningen visar på ett klarare samband med rapporterna om att officiella källor används oftare än civila i krigssituationer. Bildkällorna är dock precis som textkällorna koncentrerade runt de stridande huvudparterna. Trots det är det en lägre andel civila ryska bildkällor. Skälet till det är med säkerhet att inga strider rapporterades in från ryskt territorium under undersökningen. Striderna skedde uteslutande i Georgien, och närvarande civila ryska källor i Georgien kan därmed förväntas vara färre. Sidan 24 av 31

Det faktum att det är en så pass tydlig mindre andel civila ryssar jämfört med en georgisk motsvarighet tolkas utifrån teorin om objektivitet och balans, och svårigheten med att uppnå just detta. Krigsjournalistiken påverkas av de förhållanden som är i krig. Idealet att inblandade parter ska behandlas lika och få samma chans att komma till tals sätts med andra ord ur spel om det visar sig vara så att den ena parten helt enkelt inte är närvarande. Tidningstypernas uppdelning mellan officiella ryska och georgiska bildkällor förefaller ha en bra balans. Båda parterna är närvarande i konflikten och har ett intresse av att få ut information om vad som händer, oberoende av om det är neutral information eller information som ska gynna den egna saken. Jämför vi användandet av civila källor mellan tidningstyper kan vi dra andra slutsatser. Att kvällstidningarna använder sig av dubbelt så många civila georgier i bild som morgontidningarna samt att morgontidningarna använder sig av nästan dubbelt så många officiella georgier jämfört med kvällstidningarna, kan ses som ett bekräftande av att kvälls- och morgontidningar använder sig av olika typer av källor i krigsrapporteringen. 6.3.3. Nyhetsbyråer och utrikeskorrespondenter Enligt gatekeeping kan många källor ses som aktörer som vill tränga fram med sin information genom nyhetsmediernas filter. I krigstillstånd gäller detta särskilt de stridande parternas militärer och regeringar. Utrikeskorrespondenter minskar enligt teorin om källor en tidnings beroende av andra källor, vilket därmed bör kunna ge en bild av händelser som är mindre färgad av exempelvis propaganda. Att kvällstidningarna har fler artiklar skrivna av utrikeskorrespondenter än morgontidningarna tyder på att kvällstidningarna är mindre beroende av de stridande parternas informationsflöde. Däremot har kvällstidningar även en större andel artiklar som använt sig av nyhetsbyråer än morgontidningarna vilket skulle kunna påverka hur tidningarna har rapporterat om händelsen eftersom nyhetsbyråerna också betraktas som gatekeepers. 6.4. Objektivitet och balans Tidigare forskning inom krigsrapportering poängterar vikten av en objektiv och balanserad rapportering, något som är ännu svårare i krigssituationer än i fredliga situationer. Ett av de största problemen i kris- och krigsrapportering är nämligen att det är svårt för journalisterna att få sanna uppgifter. Istället måste de förlita sig på uppgifter som de får från regeringen, polisen Sidan 25 av 31