Forskningsetik. Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Relevanta dokument
Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Forskningsetik läkaretik. Nils Rodhe

Exempel på oetisk forskning. Forskningsetik en introduktion. Varför forskningsetik i en sjuksköterskeutbildning? Vad är forskningsetik?

Forskningsetik en introduktion. Exempel på oetisk forskning. Vad är forskningsetik?

Forskningsetik och Forskaretik

Redovisning av hur etikprövning och etiska riktlinjer kan säkerställas vid beslut om forskningsfinansiering

Vad är etik? Etikens grunder. Betydelseförskjutning. Ursprunglig betydelse. Övergripande etiska frågor. Etiska frågor i dagens samhälle

Etik och moral utifrån Helsingforsdeklarationen

Validering i Sörmland Rev

FORSKNINGSETIK - introduktion

Redovisning av hur etikprövning och etiska riktlinjer kan säkerställas vid beslut om forskningsfinansiering

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

ETISKA RIKTLINJER FÖR HANTERING AV EXTERNA FORSKNINGSBIDRAG

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter

FORSKNINGSETIK - introduktion

Etisk policy. i Landstinget Västernorrland

Kursen innehåller nedanstående moment, som krävs för godkänd kurs.

VÄRDEGRUND VID UMEÅ UNIVERSITET. HR-dagarna

Etisk kod för arbetsterapeuter

Reglering av Expertgrupp för etik Beslut av Vetenskapsrådets styrelse vid sammanträde Dnr ( )

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

Varför forskningsetik för KTH:s studenter?

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 31 augusti 2009 Gunilla Nordenram.

Etiska aspekter inom ST-projektet

Fördjupning värderingar

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Handläggningsordning för Forskningsetiska

Riktlinjer för etisk värdering av medicinsk humanforskning

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Bra forskning vad är r det?

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl

Etiska aspekter inom ST-projektet

Etiska aspekter inom ST-projektet

Fastställd av Cancerfondens styrelse Inledning

AFFÄRSETISKA BESTÄMMELSER

Svensk författningssamling

Forskningsetik: Vägledning för examensarbeten på grund- och avancerad nivå.

Riktlinjer för etisk värdering av medicinsk humanforskning

Etikprövning. Bakgrund och krav. Sven Wallerstedt

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

SEKRETESS I SAMVERKAN

KOMPETENSMÅL FÖR OMVÅRDNAD

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

REGLERING & ETIKPRÖVNING

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

ANSÖKAN OM ETIKPRÖVNING AV FORSKNING SOM AVSER MÄNNISKOR

Forskningsetikprövning varför och hur? Margareta Möller Vetenskaplig sekreterare

Moral ordet härstammar från latinets mos, mores: sedvänja, vana, föreställning Etik ordet härstammar från grekiskans ethos: sed

Etiska riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid svenska universitet och högskolor

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

OM001G Individuell skriftlig tentamen

Information till legitimerade tandhygienister. Etiska regler & kommentarer

VÄRDEGRUND OCH VÄRDIGHETSGARANTIER

VÄRDEGRUND. Almunge Förskola 2013

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 3 september 2012 Gunilla Nordenram. gunilla.nordenram@ki.se

LÄKARFÖRBUNDETS ETISKA REGLER

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 29 augusti 2011 Gunilla Nordenram.

vid publicering av undersökningsresultaten tillämpa den öppenhet och ansvarsfulla kommunikation som karakteriserar akademisk verksamhet,

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

Kommittédirektiv. Översyn av regelverken för forskningsetik och gränsområdet mellan klinisk forskning och hälso- och sjukvård. Dir.

IT och etisk kompetens

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Bullerbyn Förskolechefens ställningstagande

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET

Etikprövningslagen. Reglering efter 2:a världskriget. Lagar som reglerar forskning i Sverige. Nürnbergskoden 1947

Vårdetik som kunskapsområde. Introduktion till vårdetik VÅRDETIK

KPRSamorg. Pensionärsorganisationernas i Ale kommun synpunkter på Värdegrund i Ale kommun

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD

Religionskunskap. Ämnets syfte

Forskningsetik. Etik handlar om: Etiska principer på olika nivåer. Etisk analys kretsar kring. Politisk nivå. Generell nivå: etiska principer

Riktlinje vid kränkande särbehandling

Etik och etikansökningar Praktiska synpunkter Vad skall man tänka på?

Likabehandlingsplan handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling vid Pilbäckskolan, läsåret 2016/2017

VÄRDEGRUND FÖR VÅRD OCH OMSORG INOM KOMMUNEN VÄRDIGT LIV OCH VÄLBEFINNANDE. Ringhult. Foto: Henrik Tingström

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Värdebaserad praktik. Att arbeta med patienter/brukare/klienter med psykisk ohälsa

Etiska riktlinjer

Aktuella medicinetiska frågor

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran

Hur ska bra vård vara?

INSTUDERINGSFRÅGOR (med svar)

VI PÅ SKOGFORSK UPPFÖRANDEKOD

Mats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund

Riktlinjer för hanteringen av frågor om vetenskaplig ohederlighet

Etik och människosyn

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet: NATIONALEKONOMI

Årlig plan för Likabehandling

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling

Introduktion till dataetik

Rekommendationer för insamling av forskningsmaterial. Dnr 1-362/2014

INSTUDERINGSFRÅGOR (med svar)

Mats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund

Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet

Bilaga 7: OH-underlag

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013

Transkript:

Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Detta moment Etiska principer Forskningsetiska aspekter Forskningsfusk Försökspersoner Etisk granskning 2

Var är vi nu? Vetenskapsteoretiska frågor kan vara av intern eller extern karaktär men också deskriptiva eller normativa Intern (vetenskapen i sig) Normativ (hur man ska göra) Deskriptiv (hur man faktiskt gör) Extern (vetenskapen och omgivningen) 3

Rekommendationer Du ska tala sanning om din forskning Du ska öppet redovisa metoder och resultat Du ska öppet redovisa kommersiella intressen och andra bindningar Du ska medvetet granska och redovisa utgångspunkterna för dina studier Du ska inte stjäla forskningsresultat från andra (t.ex. från yngre medarbetare) Du ska hålla god ordning i din forskning (bl.a. genom dokumentation och arkivering) Du ska inte bedriva din forskning på ett sådant sätt att andra människor kommer till skada Du skall vara rättvis i din bedömning av andras resultat (Gustafsson et al, 2004, s. 8) 4

Etiska principer Ett av de första medicinetiska dokumenten är den Hippokratiska eden från 300-talet f.kr. 5

Etik, moral och juridik Begreppen etik, moral och juridik har olika betydelser och innebörd, de förhåller sig till varandra lite som teori och praktik Etik är vad man bör eller kan göra. Moral är om hur man gör. Juridik är vad man får eller inte får göra (Fröberg och Guldbrandsen, 1996, s. 17) 6

Vad gäller? Medicinska forskningsrådet (MFR) har gett ut policydokument om etisk värdering av forskning och forskningsetisk granskning Helsingforsdeklarationen från 1964 föreskriver etiska regler för forskning på människor Dessutom finns följande grundläggande principer som gäller i alla relationer mellan människor: Autonomiprincipen Godhetsprincipen Principen att inte skada Rättviseprincipen 7

Autonomiprincipen Denna princip handlar om att var och en ska respektera andras förmåga till autonomi och integritet Som forskare innebär det att man bör ta stor hänsyn till olika personers möjlighet till självbestämmande Det innebär också att man ska ha respekt för människors förmåga att ta ställning till information och handlingsalternativ Den information som till exempel ges inför studier ska vara förståelig och tillräcklig 8

Godhetsprincipen Denna princip innebär att var och en ska sträva efter att göra gott och förebygga/förhindra skada Som forskare innebär det att man sträva efter att så effektivt och tillförlitligt som möjligt komma fram till ny kunskap Nyttan av en studie ska alltid vägas mot vad den innebär för de som deltar i den Vad kan detta innebära konkret? 9

Principen att inte skada Denna princip innebär precis vad den säger, var och en ska sträva efter att inte utsätta någon för skada Principen har tolkats olika beroende på om det är patienter, friska eller forskare som har bedömt vad som är skadligt Skada behöver inte vara fysisk utan det kan också handla om att utsätta andra för situationer som de kan uppleva som obehagliga Hur kan man förebygga detta? 10

Rättviseprincipen Denna princip handlar om att var och en ska respektera varandras lika värde som människor Inom forskningen behandlar man ibland olika människor olika beroende på dess biologiska egenskaper För forskaren innebär rättviseprincipen att urval av människor måste göras enligt vetenskapliga normer Gemensamt för alla principerna är att de kan krocka med varandra och andra värden, dessutom gäller det ju att tolka dem 11

Forskningsetiska aspekter Den vetenskapliga forskningens mål är att finna fakta som kan leda fram till ny kunskap Ibland hamnar forskningen i konflikt mellan att ta fram ny kunskap och t.ex. allmänna krav att göra gott och inte skada Oron för forskningens konsekvenser har gett upphov till en rad etiska ställningstaganden Många av dessa återfinns i lagar och förordningar, tex. människors rätt till integritet Forskningsetiska aspekter gäller alla former av vetenskapligt arbete 12

Värde- och normsystem Nu skulle man kunna tro att begreppet forskningsetik var väldefinierat eftersom det är så viktigt, men icke Snarare handlar det om att forskarna haft ett visst förhållningssätt gentemot varandra, försökspersoner och samhället Forskningen i sig ska vara värderingsfri, men forskaren i sig kan inte leva utanför sina etiska värderingar Det finns flera olika värde- och normsystem som samverkar: Idealets Politiska Moraliska Juridiska 13

Går det att definiera forskningsetik? Nej, troligtvis inte Det finns grundläggande etiska riktlinjer som styr både disciplinens och forskarens värdegrund Ingen forskning är etiskt neutral och det är upp till den enskilda forskaren att göra sin egen bedömning Hur fungerar det i praktiken? Forskningsfusk Hantering av försökspersoner Forskningsetisk granskning 14

Forskningsfusk De etiska och vetenskapliga normerna kring fusk och orederlighet är omfattande Medicinska forskningsrådet har urskiljt fem grupper av fusk: 1. Oredlighet i samband med hantering av data/källmaterial och vetenskaplig metod 2. Plagiering att ta något som annan gjort och föra det vidare som om det var ens eget 3. Orederlighet i samband med publicering 4. Orederlighet i samband med intressekonflikter 5. Bristande omdöme och olämpligt beteende 15

Förebyggande av fusk För att råda bot på misstänkt forskningsfusk finns det regler för dokumentation och arkivering av rådata Vetenskapsrådet har även gett ut riktlinjer för vad som är god forkningssed Vetenskapsrådet har också en expertgrupp för att bedöma fusk efter anmälan från universitet Plagiering kan numer upptäckas ganska enkelt genom datorbaserade verktyg som tittar på likheter mellan texter I grund och botten handlar det dock om ärlighet, mot sig själv och vetenskapssamhället 16

Tillåtet eller otillåtet? Känner man själv att man är ute i gråzonen så är det man gör med ganska stor sannolikhet otillåtet Några enkla riktlinjer: Att inte dölja eller förtiga något Att inte ändra eller anpassa materialet Att inte hävda något som inte är förankrat i redovisat material Att inte tillmäta saker olika vikt allteftersom det passar Att inte lägga till sådant som inte har med saken att göra Att inte byta ståndpunkt så att det passar resultaten 17

Hantering av försökspersoner Ett väl genomfört forskningsprojekt där försökspersoner ingår kräver att urvalet gjorts vetenskapligt När försökspersoner är med finns det både ett informationskrav och ett begriplighetskrav Informationskravet innebär såväl information om projektet till försökspersonen som krav på begriplighet och samtycke En förutsättning för att försökspersoner ska kunna ta ställning till medverkan är att informationen är begriplig Det är forskaren som är ansvarig för att försökspersonerna verkligen förstår den information som ges 18

Exempel på information och samtycke 19

Forskningsetisk granskning I alla projekt där man gör försök på människor ska man innan man sätter igång få det godkänt i en etisk granskning Man vill säkerställa förhållandet mellan värdet av ökad kunskap (kunskapskravet) och värdet av handlingsfrihet och integritet (skyddskravet) Sedan den första januari 2004 infördes nya regler vilket gjorde granskningarna obligatoriska, tidigare var de rekommendationer Vid Karolinska Institutet gäller att ett projekt ska vara granskat innan det genomförs och innan det kan publiceras i en vetenskaplig tidskrift För examensarbeten behövs inte en etisk granskning såtillvida att det inte innebär risker eller att det finns en avsikt att publicera resultaten 20

Exempel på ansökan för etisk granskning 21