Bilaga 5 Kvalitetsredovisning förskola
Södermalms stadsdelsförvaltning Dnr 249-2016-1.2.1. Stadsdelsdirektörens stab Sida 1 (10) 2017-01-16 Nämndmål med pedagogisk inriktning 2016 Alla barn ges förutsättningar för fortsatt utveckling, lek och lärande Alla barn har en positiv upplevelse av kost, rörelse och hälsa Alla barn ska ges möjlighet att utveckla sitt intresse för matematik, naturvetenskap och språk. Alla barn ska ha tillgång till goda pedagogiska miljöer både inom- och utomhus Alla barn ska ges möjlighet att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar Vårdnadshavare och förskola har goda former för samverkan Stockholms stads förskoleundersökning visar att vårdnadshavarna är mycket nöjda med verksamheten i förskolan. Södermalms förskolor ligger väl till i jämförelse med övriga stadsdelsförvaltningar i staden. Medarbetarna är också nöjda med verksamheten och bedömer i stort att målen har nåtts. Vårdnadshavarna och förskolans medarbetare ger ungefär samma bedömning av måluppfyllelsen. Under området barnen i förskolan möter ett varierat kulturutbud gör medarbetarna fortfarande en högre bedömning än vårdnadshavarna. Det visar på att kulturbegreppet behöver förtydligas ytterligare med exempelvis pedagogisk dokumentation. Södermalms stadsdelsförvaltning Stadsdelsdirektörens stab Medborgarplatsen 25 Box 4270 102 66 Stockholm Telefon 08-508 12 195 Växel 08-508 12 000 cecilia.oscarsson@stockholm.se stockholm.se Underlag, källor och kvalitetsarbetets genomförande Förskolorna har ett systematiskt kvalitetsarbete som består av planering, uppföljning och utveckling av förskoleverksamheten. De krav, mål och riktlinjer som ska följas upp och utvärderas dokumenteras i stadsdelsnämndens respektive förskoleenheternas verksamhetsplaner i stadens ILS-webb. Stadsdelsnämnden och förskoleenheterna har indikatorer som mäter hur väl verksamheten når stadsdelsnämndens mål och läroplanens målområden. Det finns även aktiviteter knutna till nämndmålen som ska stödja uppfyllandet. På både nämndnivå- och förskolenivå görs en analys av måluppfyllelsen. Det finns en ansvarsfördelning mellan förvaltning och förskolechefer. Inom nämndens organisation är avdelningschef för förskoleavdelningen ansvarig för att driva och leda det övergripande kvalitetsarbetet och fatta beslut om hur det ska genomföras. På enhetsnivå har förskolechef motsvarande ansvar. För att få en överblick över hur insatserna i förskolorna leder till uppfyllelse av de nationella målen finns ett systematiskt kvalitetsarbete. Utveckling av förskolans verksamhet grundas på
Sida 2 (10) förskoleenheternas uppföljningar och utvärderingar. Bedömningen av måluppfyllelsen baseras på: Förskolornas verksamhetsplaner, tertialrapporter och verksamhetsberättelser i ILS-webben Förskoleenheternas särskilda redovisning av förskolans kvalitet i samband med tertialrapport 2 Medarbetarnas självvärdering utifrån stadens kvalitetsindikator avseende utveckling och lärande, webbaserad kvalitetsindikator (WKI) Stockholms stads förskoleundersökning Statistik från SWECO GUF (gemensam utveckling av de kommunala förskolorna på Södermalm), ett uppföljningsverktyg som tagits fram inom förvaltningen. Medarbetarna använder det som underlag för att följa upp hur väl verksamheten når läroplanens målområden. Som underlag använder medarbetarna bland annat pedagogisk dokumentation (innefattande observation, dokumentation och reflektion) och barnintervjuer. Resultatdialoger med förskolechefer vid kvalitetsdialoger, verksamhetsbesök och/eller utvecklingssamtal Externa granskningar och inspektioner som till exempel Skolinspektionen. Stadsdelsnämnden har tagit fram nämndmål och förskoleenheterna i sin tur enhetsmål som har en koppling till förskolans läroplan.
Sida 3 (10) Strukturella förutsättningar och organisation Förskoleverksamheten består av 13 förskoleenheter med tillsammans 53 förskolor, 2 stycken annan pedagogisk omsorg (familjedaghem) och 7 öppna förskolor. Varje förskoleenhet leds av en förskolechef som till sin hjälp har stödfunktioner inom egen organisation. Stödfunktionen kan bestå av exempelvis biträdande chef, pedagogisk utvecklare eller administratör. Några enheter har även pedagogiskt stöd i form av ateljérista. Ett verktyg för att möjliggöra god kvalitet i verksamheten i Södermalms förskolor är att barnen under dagen delas in i mindre grupper både utomhus och inomhus. Inom stadsdelsområdet finns sex förskolor som har naturgrupper med verksamhet som till största del är förlagd utomhus i naturen. I naturgrupperna får barnen kunskap om naturens rikedom och mångfald. Några av utegrupperna har även inriktning på kultur, vilket betyder att de även besöker stadens museer. Stockholms stad ingår i förvaltningsområdet för finska sedan år 2010. Detta betyder att föräldrar som är finsktalande enligt lagen har särskilda rättigheter att få förskola till sitt barn, helt eller delvis, på finska. Inom stadsdelsområdet finns en finsk förskola som är organiserad inom Söderförskolors enhet. På Finska förskolan utvecklar och stärker barnen sitt finska språk och sin kulturella identitet Stadsdelsområdet har två kommunövergripande verksamheter för barn i behov av särskilt stöd vilka ingår i stödenheten. Språkförskolan Bamse tar emot barn med kraftigt försenad eller avvikande tal- och språkutveckling. För att söka plats till förskolan krävs remiss av logoped. Reimers specialförskola tar emot barn från hela Stockholm Stad med olika grad av flerfunktionsnedsättning. För att söka plats till förskolan krävs kontakta med vårdnadshavarens stadsdels-förvaltning som bedömer barnets behov av särskilt stöd. För att barn i behov av särskilt stöd ska få det stöd de har rätt till ger stödenheten som har specialpedagoger anställda för konsultativt stöd till förskolorna.
Sida 4 (10) Antalet barn per grupp Antal barn per årsanställd Andel förskollärare År 2016 Tertial 2 Tertial 1 År 2015 År 2014 År 2013 13,1 13,7 14,1 11,7 14,6 13,5 5,0 4,81 4,87 4,4 4,54 4,89 44% 43,8% 40,3% 42,8% 37,95% 39,9% Stadsdelsnämnden erbjuder vårdnadshavarna plats inom platsgarantin. Vid avläsningen den 31 december 2016 var 2977 barn inskrivna inklusive familjedaghemmen vilket är en minskning med 217 barn jämfört med årsskiftet 2015/2016. Språkkartläggningen År 2016 År 2015 Antalet flerspråkiga barn 202 212 Antal språk 53 55 Antal barn finska (barn som 48 46 enligt uppdraget förvaltningsområde för finska har särskild rätt till stöd)
Sida 5 (10) Pedagogisk deklaration Under 2016 har förskolorna tillsammans tagit fram en gemensam deklaration. En pedagogisk deklaration har som syfte att synliggöra det pedagogiska året och få en samsyn på uppdraget i förskolan. Den ska vara vägledande och syfta till få en likvärdig förskola med god kvalitet för alla barnen. Det pedagogiska året Vintertraditioner utifrån vad barnen håller på med i projektet Bibasshandlingsplan Uppföljning 2 - avstämning av projektarbetet..introduktion Ljusinstallation WKI/GUF/VUP, Ansökan barn i behov av särskilt stöd December Januari Projektarbet pågår Förskoleundersökningen skickas ut till vårdnadshavare Uppföljning 1 - formulera projektbeskrivning Pedagogisk vecka Språkkartläggning (15 okt) Oktober November Februari Mars Vårinstallation Inventering/observation/undersökn ings-period utifrån vad barnen håller på med Uppföljningssamtal efter introduktion Introduktion Uppstart, exempelvis utifrån ett Sommaruppdrag Inventering/observation/undersökningsperiod startar utifrån vad barnen håller på med Språkdomäner September Augusti Juli Juni Sommartermin juni - aug Överskolning Maj April Pedagogisk vecka Bibassansökan Uppföljning 3 - projektsammanfattning och utvärdering) Förskolans dag WKI/GUF/VUP Förberedelse inför uppstart i augusti, exempelvis utifrån ett sommaruppdrag Bibass-handlingsplan Förskolan tar emot resultatet av förskoleundersökningen
Sida 6 (10) Likabehandling Förskolorna har en plan, Plan mot diskriminering och kränkande behandling, som beskriver hur förskolan ska arbeta för att förebygga och förhindra att barn utsätts för kränkningar och diskriminering. Planen följs upp och analyseras varje år, en kartläggning görs som ligger till grund för nästkommande års plan. Det finns en medvetenhet hos medarbetarna att ett likabehandlingsoch genusperspektiv även bör påverka miljö och material och verksamhetens utförande. Skolinspektionen har fått fyra anmälningar om kränkande behandling från föräldrar som har barn i förskolan. Skolinspektionen beslutade att tre anmälningar inte handlat om kränkande behandling eller att förvaltningen inte brutit mot bestämmelserna om skyldigheten att motverka kränkande behandling. Den fjärde anmälningen beslutade skolinspektionen att ge nämnden ett föreläggande då förskolan brustit att motverka kränkande behandling. Skolinspektionen beslutade att avsluta ärendet efter att förskolan redovisat åtgärder för att förhindra att det inträffade upprepas igen. Kvalitetsindikatorn Kvalitetsindikatorn är en självskattning som arbetslagen i förskolan genomför. Självskattningen bygger på hur förskolan, utifrån läroplanen, skapar förutsättningar för barnens lärande och utveckling. Självskattningen utgår från en skala med 5 kriterier från 1-5. Nivå 3 innebär att läroplanens mål uppfylls i tillräcklig omfattning och nivå 5 innebär att läroplanens intentioner uppfylls helt och hållet. I skattningen ingår nedanstående fem områden. Totalt för förskolorna ligger nivån på 3,5 (3,69 år 2015), vilket innebär att intentionerna i läroplanen uppfylls i tillräcklig omfattning. En bedömning som skattas lägre än nivå 3 ska förskolechef följa upp och tillsammans med arbetslaget ta fram en åtgärdsplan. Det finns skillnader mellan förskoleenheterna i självskattningen och det finns större skillnader mellan förskolor i en enhet. Variationen mellan förskolorna inom stadsdelsområdet kvalitetsindikatorn 2016 är 2,6 till 5,0.
Sida 7 (10) Pedagogisk miljö och material Genomsnitt Variation 3,5 2-5 Materialet är rikligt, varierat, tillgängligt för barnen och berikar barnens lek. Barnen är delaktiga i miljöns utformning. Exempel på arbetssätt är att den pedagogiska miljön byggs och förändras utifrån barnens intressen. Olika teman i verksamheten syns i den pedagogiska miljön. Skapande verksamhet och olika uttrycksformer Genomsnitt Variation 3,5 2-5 Skapande verksamhet och olika uttrycksformer är varierade och återkommande samt berikar barnens lek. Barnen har möjlighet att själva utveckla sina förmågor med skapande vilket ökar deras inflytande. Exempel på arbetssätt är att barnen inbjuds till att uttrycka sig på olika sätt, till exempel genom att samtala och reflektera, sjunga, spela instrument, dansa, titta på film, spela teater, läsa, måla, rita, bygga och konstruera. Arbetet kopplas också samman med det utbud som finns i Stockholm och inspirerar till besök på museer och bibliotek för att söka mer kunskap. Barns språkliga och kommunikativa utveckling Genomsnitt Variation 3,6 2-5 Olika aktiviteter används för att berika barnens språk och kommunikation. Barnen har tillgång till material som uppmuntrar till dialog och kommunikation. Medarbetarna använder ett rikt och nyanserat språk. I barnens lek utvecklas språket. Exempel på arbetssätt inom förskolan att främja barnens möjligheter att utveckla förmågan att använda sig av olika sätt att kommunicera och förstå sin omgivning är att medarbetarna i alla situationer under dagen sätter ord på saker, tankar, känslor och skeenden samt läser böcker tittar på film och använder digitala medier.
Sida 8 (10) Barns matematiska utveckling Genomsnitt Variation 3,4 2-5 Barnen har tillgång till ett varierat material som stimulerar till lek med matematiskt tänkande och aktiviteter som sorterande, klassificerande, jämförande och till bygg- och konstruktionslek. Exempel på arbetssätt i förskolan är att medarbetarna använder matematiska begrepp och synsätt i dagens alla aktiviteter för att utveckla barnens förmåga att räkna, lokalisera, mäta, konstruera. Ett annat arbetssätt är att arbeta med problemlösning genom att reflektera över något och låta barnen själva tänka ut sina lösningar. Naturvetenskap och teknik Genomsnitt Variation 3,4 2-5 Barnen får goda möjligheter att utforska naturen med växter och djur samt teknik genom experimenterande. Barnen har tillgång till olika verktyg för sitt utforskande och ett varierat material för byggande och konstruerande. Exempel på arbetssätt i förskolan är att medarbetarna är inspiratörer och medforskare och tar tillvara på barnens nyfikenhet och utforskande. På förskolegården och vid utflykter i naturen ges barnen möjlighet att lära om djur, växter och naturens kretslopp. Utvecklingsområden inom enheterna Under 2013-2016 har enheterna arbetat med att utveckla barnens språkutveckling med hjälp av ett läsprojekt. Förskolorna redovisar att pedagogisk miljö, pedagogisk dokumentation i digitala verktyg och estetiska läroprocesser är områden man vill utveckla ytterligare. Förskoleundersökningen visar att förskolorna kan utveckla den pedagogiska dokumentationen och pedagogisk miljö för att bättre synliggöra utveckling och lärande. Det finns en variation mellan förskoleenheterna i medarbetarnas bedömning samtidigt som vårdnadshavarnas nöjdhet är hög och jämn. Stadsdelsgemensamma insatser Det finns ett utvecklat samarbete mellan Södermalms förskolor och andra avdelningar samt förvaltningar inom staden. Samarbetet organiseras genom ombud och nätverk som till exempel barnombud, kulturombud, miljöombud, läsombud, genusnätverk, köksnätverk samt nätverk för pedagogisk dokumentation. Som stöd för de utvecklingsområden som redovisades i 2015 års kvalitetsredovisning har stadsdelen tillsammans med förskolechefer,
Sida 9 (10) biträdande förskolechefer och pedagogiska ledare startat ett arbete med en gemensam pedagogisk deklaration. Alla förskolor ingår i Läsprojektet Läsa mera i samarbete med Stockholms stadsbibliotek. I samarbete med Stockholms Universitet satsar stadsdelen på att på sikt utbilda samtliga förskollärare till VFU-handledare (7,5 högskolepoäng). VFU-handledarna har efter utbildningen kompetens att handleda och bedömer de 120 studenter (2016) som gör sin utbildning på förskolorna. En av förskoleenheterna är en så kallad övningsförskola, vilket innebär ett nära samarbete med Stockholms universitet och att en stor del av de studenter som finns inom stadsdelsområdet gör sin VFU inom övningsförskolan. Förvaltningen har också prioriterat utbildning av barnskötare till förskollärare och utbildning av personal till barnskötare. Sedan 2014 genomför förvaltningen en satsning gjorts för att stärka förskollärarna i deras ledarroll. Målsättningen är att samtliga förskollärare ska delta i denna satsning. Stadsdelsnämndens analys av kvaliteten Totalt sett är kvaliteten hög i förskolorna. Resultaten i förskoleundersökningen och medarbetarnas bedömningar visar att vårdnadshavarna är nöjda och att barnen utvecklas och lär i förskolan. Det finns en pedagogisk miljö som stöd för lärande, lek och utveckling. Miljön i förskolan utvecklas utifrån det barnen gett uttryck för och är intresserade av. Barnen har möjlighet att uttrycka sina åsikter i olika forum vilket leder till att de görs delaktiga och har inflytande. Förskolorna har börjat dokumentera den pedagogiska verksamheten digitalt. Verktyget ska vara till hjälp för arbete med pedagogisk dokumentation och användas i dialog med såväl barn, kollegor, medarbetare, ledning och vårdnadshavare. Verktyget ska även användas i den egna enheten och i dialog med utvecklingsenheten och avdelningschef. Sommaren 2016 beslutades att stadsdelsförvaltningarna inte fortsätter avtalet med leverantören av Skolplattformens pedagogiska verktyg. Projektet är vilande i väntan på nya beslut.
Sida 10 (10) I jämförelse med 2015 har antal barn/årsanställd ökat, antal barn/grupp ökat och andel förskollärare ökat. Södermalms stadsdelsnämnd har i förhållande till övriga nämnder i staden lägre antal barn per grupp och antal barn per årsanställd samt hög förskollärartäthet. Ambitionen är att minska antalet barn per årsanställd. Det prognoser visar är att barnantalet minskar inom stadsdelsområdet och detta kan få till följd att under de kommande åren blir det färre yngre barn i förhållande till de äldre barnen. De äldre barnen har i enlighet med kommunfullmäktiges budget en lägre personaltäthet. Fortfarande har nämndens förskolor en hög kvalitet för alla läroplanens områden även om inte årsmålet uppnås för kvalitetsindikatorn. Kvaliteten mäts i flera olika uppföljningsinstrument så som självskattning, utvärderingar, pedagogisk dokumentation, undersökningar och inspektioner. Alla dessa resultat sammantaget visar på att förskolan har en bra verksamhet och uppfyller skollagen och uppnår läroplanens mål. Utvecklingsområden på stadsdelsnämndsnivå Utvecklingsenheten i samarbete med förskolans ledningsgrupp samordnar och stödjer Södermalms förskolor i deras utveckling. Stadsdelsförvaltningen kommer att stödja förskolorna i sin utveckling inom pedagogisk dokumentation i digital form, pedagogisk miljö och digitaliseringen. Förslag till kommunfullmäktige Digitalisering i förskolans verksamhet. Lena Kullberg Boman Avdelningschef