UTBILDNINGSNÄMNDEN E KENSBERG SSKOLAN Handläggare: Tomas Langton Telefon: 508 22 259 TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR SID 1 (13) 2014-09-03 Kvalitetsredovisning Inledning Under läsåret har Ekensbergsskolan bestått av 8 klasser från förskoleklass till årskurs fem, fritidshem och fritidsklubb. Antalet elever på skolan var 175. Av dessa elever var 134 inskrivna på fritidshemmet och 40 gick på fritidsklubben. På skolan arbetade 24 personer. Skolan har en rektor och en biträdande rektor, som har möts regelbundet kring verksamhets- och utvecklingsfrågor. Skolledningen har deltagit i den dagliga verksamheten och har därmed haft lätt att följa upp vad som har behövt åtgärdas/utvecklas. Skolans målsättning har varit att utveckla elevernas lust till lärande, deras fantasi och skaparglädje. För att ge eleverna ett helhetsperspektiv på sitt lärande har vårt arbetssätt varit undersökande och tematiskt. Arbetslagen var sammansatta av personal med olika yrkeskompetens vilket medfört att eleverna kunde erbjudas en mångfald av pedagogiska aktiviteter. Skolan är liten, vilket gav goda förutsättningar för bra sammanhållning, informella möten och korta beslutsvägar. Det gick snabbt och enkelt att genomföra en idé till handling. Lokalerna är överlag anpassade både för fritidshems- och skolverksamhet. Elever och personal vistades dagligen många timmar i skolans miljö och vår ambition var att hela tiden hålla efter lokalerna så att de såg trevliga ut och användes på ett effektivt sätt. Skolan är vackert belägen vid Mälarens strand med rika möjligheter till varierande utomhusaktiviteter. Lärarna strävade efter att eleverna hade inflytande över undervisningen, var delaktiga i de beslut som fattades och tog ansvar för sitt lärande. Verksamheten genomsyrades av arbetsglädje och kreativitet och vårt mål var att eleverna ska känna lust till ett livslångt lärande. Skolans värdegrund är att "Ekensbergsskolan ska vara en skola för alla, där barn och vuxna visar respekt för varandra". Trygghet, trivsel och arbetsro är viktiga byggstenar för all inlärning. All personal på skolan har varit delaktig i framtagandet av arbetsplanen. Den har arbetats fram utifrån hur vi nådde förra årets mål. Personalen har utvärderat och lämnat synpunkter på arbetsplanen på APT (arbetsplatsträffar) och i SVG (samverkansgruppen). Eleverna har varit delaktiga genom elevrådet. Med Stockholms stads vision "Alla elever har rätt till en skola i världsklass" strävade vi mot att alla elever när de lämnat skolan hade de kunskaper som behövdes för att kunna leva och utvecklas i ett demokratiskt samhälle.
SID 2 (13) Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning För att arbeta mot vår vision Att alla elever har rätt till en skola i världsklass ska vi under läsåret arbeta med följande områden. Vi fortsätter vårt arbete lärare utvecklar lärare "LUL" som påbörjades föregående läsår. Vi kommer detta läsår att satsa på elevernas skrivutveckling. Vi har fått medel för att arbeta med "Learning study i samverkan med Utbildningsförvaltningen och Stockholms universitet. Syftet är att lärarna ska utveckla en gemensam bedömningskompetens och ta fram vilken typ av uppgifter vi ska ge eleverna för att de ska utveckla en viss förmåga. Pedagogerna i förskoleklassen kommer redan under höstterminen att kartlägga elevernas läs-, skriv-, och matematikkunskaper. Vi vill att eleverna ska vara delaktiga i sin kulturella utveckling. Skolan har sökt och fått projektmedel genom Skapande skola. Kultur och estetik ska användas till att stödja elevernas lärande och utveckling, den ska vara en integrerad del i lärandet. Läsår 2013/2014 kommer åk.4-5 att arbeta med drama. Under läsåret kommer vi fortsätta arbetet med att stärka fritidshemmets roll. Vi kommer att arbeta med lekens betydelse, inne och ute. Vi ska skapa nätverk med andra fritidshem. Planen för utveckling av fritidshem ska implementeras. Arbetet med normer och värden behöver ständigt vara levande i verksamheten. Läsåret 2013/2014 ska vi se över vår "plan mot diskriminering och kränkande behandling" och skriva en version som är mer förståelig för elever, denna kallar vi Trygghetsplan.
SID 3 (13) Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling NÄMNDMÅL: 2 Alla elever i stadens kommunala skolor har en god lärmiljö Indikator Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Periodens utfall Årsmål Period 82 % 92 % 2014 61 % 92 % 2014 64 % 90 % 2014 Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 100 % 100 % 2014 Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 75 % 92 % 2014 Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 100 % 92 % 2014 ÅTAGANDE: Vi ska arbeta förebyggande för att skapa trygghet och arbetsro. Förväntat resultat Andelen elever som kan arbeta utan att bli störda ska öka. Alla elever ska känna till trygghetsplanen - planen mot kränkningar och diskriminering. Ekensbergsskolan skall vara en plats där alla känner sig trygga. Arbetssätt Läsåret inleds med en värdegrundsdiskussion i personalgruppen där vi aktualiserar trygghetsplanen och antimobbningsarbetet. Skolans antimobbningsteam presenterar sig för alla elever vid läsårets start. Till teamets medlemmar kan elever, föräldrar och personal vända sig. Under september månad ordnar skolans personal föräldramöten. På dem tar vi bl.a. upp skolans trygghetsplan och våra trivselregler. Skolans elevhälsoteam, skolsköterskan och rektor, träffas regelbundet för genomgång av elevärenden. Skolsköterskan träffar alla elever i årskurs 4 för ett elevhälsosamtal.
SID 4 (13) Värdegrundsarbetet går som en röd tråd genom undervisningen. Vi arbetar förebyggande mot mobbning och kränkande särbehandling för att öka elevernas trygghet i skolan. Vi ingriper mot alla former av våld och kränkande särbehandling. Vi arbetar med friends för årskurserna 3-5. Våra trivselregler är kopplade till skolans värdegrund. Reglerna hålls aktuella, diskuteras och revideras kontinuerligt. Vi försöker se och stödja positiva beteenden, trygghet och trivsel ger arbetsglädje. Målsman ska vid sjukdom meddela skolan samma morgon, om detta inte sker kontaktar personal från skolan hemmet. Resursanvändning ALLA på skolan har ansvar för arbetet med normer och värden vilket bl.a. innebär att ingripa och arbeta förebyggande. Uppföljning Upptäcks mobbning/kränkning sätts de åtgärder in som står i trygghetsplanen. Ärendet avslutas först när mobbningen/kränkningen har upphört. Uppföljning av arbetet med trygghetsplanen sker kontinuerligt i arbetslagen, på klassråd, elevråd, i friendsgruppen och på utvecklingssamtal. En ny trygghetsplan skrivs varje år, den går på remiss till skolrådet, elevrådet och samtliga arbetslag och antas i samverkansgruppen. Eleverna gör kontinuerligt en självskattning av hur de klarar skolans sociala mål. Inför kvalitetsredovisningen utvärderar varje arbetslag hur vi lyckats uppnå trygghet och arbetsro i vår skola. Årligen gör antimobbningsteamet en enkätundersökning bland eleverna, riskområden kartläggs och eleverna får svara på om de känner sig trygga. Utveckling All personal ska arbeta med värdegrundsfrågorna med trygghetsplanen som grund. Resultat Antimobbningsteamets årliga enkätundersökning, som alla skolans elever besvarar, visar ett gott resultat av elevernas trygghet. Andelen elever som enligt brukarundersökningen känner sig trygga i skolan är 94%. Andelen elever som enligt brukarundersökningen kan arbeta i lugn och ro på lektionerna är 66%. Eleverna känner till barnversionen av likabehandlingsplanen - vår trygghetsplan.
SID 5 (13) ÅTAGANDE: Vi åtar oss att arbeta för att bryta traditionella könsrollsmönster angående elevernas lekvanor. Förväntat resultat Vi vill att flickor och pojkar utvecklar intressen, förmågor och färdigheter oberoende av normer för vad flickor och pojkar förväntas intressera sig för. Arbetssätt Vi kommer att arbeta för att rasterna och fritidshemstiden ska fungera på samma villkor för flickor och pojkar. Vi ska kartlägga hur det ser ut under nuvarande raster och på fritidshemstid. I vilka sammanhang leker flickor och pojkar var för sig och vilka lekar leker de tillsammans? Utifrån resultatet av vår kartläggning kommer vi att erbjuda lekar som tränar de förmågor eleverna behöver ha för att delta i olika lekar, ex. förmågan att fånga en boll. Vi kommer i större utsträckning än nu att erbjuda lekar som både pojkar och flickor vill delta i. På fritidshemmet använder vi oss av "leklådor" för att främja olika rollekar. På elevrådet och i Friends kommer elevernas önskemål om rastlekar att diskuteras. Resursanvändning Samverkan mellan befintlig personal är en viktig resurs som kommer alla elever tillgodo. Uppföljning Vi följer uppföljningen av normer och värden i vårt årshjul. Vi utvärderar och reviderar vår plan för rastverksamheten. Vi kartlägger elevernas lekvanor under hösten och följer upp kartläggningen i april. För att synliggöra lekvanorna förs diskussioner i personalgruppen, klassråd, elevråd och i friendsgruppen. Utveckling Vi ska fortsätta att utveckla vårt arbete med jämställdhetsfrågor i både skolan och på fritidshemmet. Resultat Under de aktiviteter som har varit personalledda har vi lyckats bryta traditionella könsrollsmönster när det gäller elevernas lekvanor. Tack vare att lekar introducerats och letts av personal på fritidshemstid har fler elever av bägge könen valt samma aktivitet.
SID 6 (13) ÅTAGANDE: Vi åtar oss att utemiljön och lokalerna är välskötta. Förväntat resultat Vi förväntar oss att även fortsättningsvis ha en välskött skola där delaktighet och ansvar för arbetsmiljön utvecklas. Arbetssätt Varje klass ansvarar för sitt klassrum och kapprum. Vi har bordsvärdar som ansvarar för matsalen. När klotter upptäcks tas det omedelbart bort. Om något gått sönder anmäls detta omgående. Vi ordnar fixarkväll med föräldrar och personal en gång per år. Fritidshemsbarnen plockar undan efter sig innan de går hem. Vi använder miljön i ett pedagogiskt syfte. Resursanvändning Vi använder våra utrymmen lokaleffektivt. Uppföljning Stående punkt på klassråd och elevråd. Skyddsrond en gång per år. Höst och vårmöte med Sisab. Resultat Trivseln i klassrum, hallar och på toaletter har förbättrats. Bedömning och analys Likabehandlingsplanen/Trygghetsplanen har vid terminsstart aktualiserats hos elever, föräldrar och personal. Vi har arbetat med gruppstärkande aktiviteter och gjort extra satsningar i början på höstterminen. Värdegrundsarbetet har under hela läsåret gått som en röd tråd genom verksamheten på skolan, fritidshemmet och i förskoleklass. Allt detta arbete med att stödja positiva beteenden har givit goda resultat, bl.a. har antalet elever som är trygga ökat från föregående år. Vårt arbete med att introducera könsneutrala lekar har givit positiva resultat. Vi behöver emellertid fortsätta se över hur grusplanen används av både pojkar och flickor. Vår rastverksamhet har bidragit till en god stämning bland eleverna från förskoleklass till årskurs 5. Vi är noga med att våra lokaler är välskötta och att eleverna är delaktiga i skötseln, detta gör att alla värnar om miljön.
SID 7 (13) Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: 1 Alla elever i stadens kommunala skolor utvecklas och når målen för sin utbildning Indikator Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Periodens utfall Årsmål Period 98 % 90 % 2014 99 % 90 % 2014 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att öka andelen pojkar som läser med flyt i årskurs 3. Förväntat resultat Vi förväntar oss att även fortsättningsvis ha goda kunskapsresultat och dessutom höja pojkarnas läsförmåga. Bedömning i formativt syfte ska användas både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen.. Arbetssätt Eleverna tränas till att bli medvetna om målen och att utvärdera sitt arbete. Eleverna stimuleras till att utveckla sitt eget tänkande, reflektera och att ta ett eget ansvar för sitt lärande. I samarbete med läraren och genom de individuella utvecklingsplanerna medvetandegörs eleven om sin egen utveckling, styrkor och svagheter. IUP sätter fokus på individens utveckling utifrån hans/hennes förutsättning. Varje elev ska nå sin högsta potential och lärarna har höga förväntningar på eleverna. Vi sätter språk och läsutveckling i centrum och använder språkutvecklande arbetssätt, detta startar i förskoleklass. Många barn har redan när de börjar i förskoleklass nått en nivå på sin språkutveckling som kräver ökade utmaningar. Vi har tyst läsning varje dag och genom läsprojekt, boksamtal och författarbesök stimuleras läsningen och skrivandet. I matematik stimuleras eleverna att prata matematik i kombination med färdighetsträning. Lärare och rektor träffas regelbundet för att styra resurserna till de elever som har störst behov. Vi erbjuder läxhjälp.
SID 8 (13) Resursanvändning Vi har pedagoger med god kompetens och lång erfarenhet. Samverkan mellan skola och fritidshem sker dagligen där varje vuxens profession tillvaratas. Vi kartlägger elevernas förmågor och fördelar resurser där de bäst behövs. Vi har ändamålsenliga lokaler för både skola och fritidshem. Vi har tillgång till datorer och activeboard i alla klassrum. Uppföljning Kunskapsuppföljningen sker enligt vårt årshjul. Målen följs upp tillsammans med varje elev i den individuella utvecklingsplanen. En kort utvärdering sker efter varje arbetsområde. Utvecklingssamtal där elevernas kunskapsutveckling diskuteras och följs upp erbjuds en gång per termin. Eleverna skolas in att hålla sina egna samtal, vilka är trepartssamtal. Kunskapsuppföljning görs genom; nationella prov i årskurs 3, LUS, diagnoser, läxprov och simprov. Varje elevs måluppfyllelse sammanställs terminsvis och vi beaktar särskilt pojkars och flickors resultat i relation till varandra. Vi följer upp arbetslagens arbetssätt på medarbetarsamtal och resultatdialog. En utvärdering görs i samband med den årliga kvalitetsredovisningen. Utveckling Skola: Lärarna ska gemensamt arbeta fram en bank med uppgifter som tränar elevernas förmågor. Likvärdig bedömning. Pedagogernas egen reflektion över sin undervisning. Fritidshem: Pedagogisk planering. Pedagogernas egen reflektion över sitt arbete. Resultat Vi har höjt vårt kunskapsresultat på de nationella proven i matematik och svenska i årskurs 3. Alla elever i årskurs 5 uppnådde målen i samtliga ämnen. Pojkarnas läsförmåga har höjts. Bedömning och analys Vår kompetensutveckling inom formativ bedömning har givit positiva resultat i undervisningen och bedömning i formativt syfte har kontinuerligt använts.
SID 9 (13) Vi har köpt in och arbetat medvetet med litteratur som har stimulerat pojkarnas läsning. Under höstterminen har vi satt in stödåtgärder i form av intensivundervisning i läsning, denna har varit förankrad med hemmet. Arbetssättet med våra regelbundna uppföljningar har bidragit till att vi har ökat våra redan höga kunskapsresultat. Pedagogerna uppmärksammar tidigt de elever som behöver olika former av stöd/insatser och vi sätter tidigt in resurser för de elever som befaras att inte nå målen. Elevernas föräldrar kontaktas när det gäller olika former av insatser, vi har kontinuerliga möten med föräldrarna angående stödet till eleverna. Fritidshemmet är ett viktigt komplement till skolan. Det är fler vuxna som ser elevernas behov och lärandet fortsätter under fritidshemstid. Fritidshemmets idrottsaktiviteter gör att fler elever vågar pröva olika aktiviteter och vara med i olika konstellationer. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 3 Alla elever i stadens kommunala skolor har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Indikator Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Periodens utfall Årsmål Period 71 % 90 % 2014 80 % 80 % 2014 50 % 90 % 2014 90 % 90 % 2014 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att focus för lärandet ska vara på den enskildes rätt att uppnå läroplanens mål. Förväntat resultat Antalet elever som vet vad de behöver kunna för att nå läroplanens mål ska öka. Varje elev ska vara delaktig i planering och utvärdering av sitt arbete.
SID 10 (13) Arbetssätt Eleverna arbetar delvis utifrån portfoliometoden som tränar dem i självvärdering och reflektion. Eleverna tränar sig i att sätta upp egna mål och utvärdera dessa. I IUP får eleven, i samarbete med läraren, sätta ord på vad han/hon behöver utveckla för att nå målen. Därigenom tränas självkännedom och ett reflekterande tänkesätt. Skolan arbetar med lokala pedagogiska planeringar (LPP). I dessa framgår vad som ska gås igenom, vilka målen är för arbetsområdet och vad eleverna kan använda för olika arbetssätt och redovisningsformer för att visa att de nått målen. Eleverna ges möjlighet att vara delaktiga i utformningen av skolans verksamhet på klassråd och elevråd. Rektor träffar elevrådet var tredje vecka. Resursanvändning Samverkan mellan pedagoger. Uppföljning Uppföljning sker kontinuerligt i den individuella utvecklingsplanen (IUP). Utvärdering sker på utvecklingssamtalen, genom enkäter, på klassrådet och elevrådet. Brukarundersökningen utgör underlag till uppföljning. En gång per läsår följer vi upp vilka av elevernas förslag på utveckling som har genomförts. Utveckling Ge eleverna tid för att förbereda sig för utvecklingssamtal. Arbeta för att elevledda samtal börjar även i de lägre åldrarna. Gemensam pedagogisk planering både i skolan och på fritidshemmet. Se över våra former för att ge eleverna gensvar (feedback). Resultat Andelen elever som vet vad de behöver kunna för att nå läroplanens mål har minskat från 87% till 71%. Bedömning och analys Brukarundersökningens resultat visar att vi haft en negativ utveckling i vårt arbete med att tydliggöra läroplanens mål. Vi behöver bli bättre på att eleverna får vara delaktiga i att planera och utvärdera sitt arbete. Vi behöver utveckla vårt arbete med de individuella utvecklingsplanerna så att eleverna vet vad de behöver kunna för att nå läroplanens mål.
SID 11 (13) Ett formativt arbete har påbörjats i syfte att stödja elevers kunskapsutveckling. Vårt arbete med olika gensvar har varit positivt, t.ex. kamratbedömning och "two stars and a wish". Eleverna i de tidiga åren behöver träna på att hålla sina egna utvecklingssamtal. Vi behöver fördjupa arbetet med elevers delaktighet om när de kan vara med och påverka och förtydliga vad delaktighet kan innebära. Vi behöver förklara att det inte alltid blir som den enskilde eleven vill, allas åsikter ska beaktas. Även på fritidshemmet behöver vi utarbeta ett arbetssätt där eleverna blir mer medvetna om när de är med och påverkar innehållet. Vi behöver ytterligare informera föräldrar om hur vi arbetar med delaktighet i förskoleklass och på fritidshemmet.
SID 12 (13) Övrig uppföljning Sammanfattande analys De områden som är mest centrala för den fortsatta utvecklingen av Ekensbergsskolan är att gemensamt arbeta för att utveckla undervisningen, att systematisera kunskapsuppföljningen, att se över arbetet med elever i behov av särskilt stöd och att fortsätta implementeringen av Plan för utveckling av fritidshem. För att lyckas med att utveckla dessa områden, krävs att vi fortsätter att arbeta efter den senaste forskningens resultat, samt att vi ser vad som ska förbättras och utmanar varandra till fortsatt utveckling. Vi arbetar i en positiv och välkomnande miljö som är anpassad både för fritidshemmet och för skolan. Det råder en god stämning och samsyn i personalgruppen, vilket resulterar i att värdegrundsarbetet genomsyrar hela dagen. Brukarundersökningen och Skolinspektionens enkät till eleverna bekräftar att eleverna känner sig trygga. Vi arbetar målmedvetet med utveckling och förbättring samt bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete. Vi sätter kunskap i fokus och vår intention är att tidigt kartlägga var behoven finns och därefter ge det stöd som behövs. Personalen är väl utbildad för sina respektive uppdrag, vilket skapar kvalitetsfokus i alla delar av verksamheten. Ytterligare en styrka är den nyfikenhet och samarbetskultur som råder. Våra elever har hög måluppfyllelse och våra satsningar har gjort att vi lyckats höja kunskapsresultaten. Detta visade sig även i årskurs 6, där samtliga av våra elever som gick till Blommensbergsskolan klarade de nationella proven. Vårt arbete med arbetsro kommer att fortsätta. Vi är ännu inte nöjda med resultaten i brukarundersökningen. Under året har fritidshemmets personal påbörjat arbetet med organiserade rastlekar. Detta har visat sig ge positiva resultat och kommer att utökas. Arbetsron under lektionerna har ökat, men vi ser att det fortfarande ibland är oroligt vid byte av aktivitet. Skolinspektionens rapport som redovisades under vårterminen 2014 gav oss ett förtydligande kring hur vi skriver åtgärdsprogram, vilket har lett till att vi utvecklat vårt elevhälsoarbete. Tillsynen visar att vi identifierar och utreder elever i behov av särskilt stöd och att det finns en tydlig arbetsgång. Vi behöver emellertid vara mer konkreta när vi beskriver de åtgärder som ska vidtas för att tillgodose elevens behov samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Vi ser samverkan mellan hem och skola som en viktig del. Där ett respektfullt bemötande i förtroendefull anda är en av hörnstenarna.
SID 13 (13) Vi hat ett gott förtroende från våra brukare, det kan vi se i olika enkäter. För att behålla detta resultat fortsätter vi med våra olika samverkansformer såsom skolråd, julbasar, vårsalong och fritidshemmets dag. Våra åtaganden genomsyrar hela verksamheten. Prioriterade åtgärder för utveckling För att arbeta mot vår vision Att alla elever har rätt till en skola i världsklass ska vi under läsåret arbeta med följande områden. Vi fortsätter utveckla undervisningen genom ett kollegialt lärande. Arbetet med lärare utvecklar lärare LUL kommer under året att knytas till ett forskningsprojekt. Vi kommer detta läsår att ha en satsning på elevernas läsutveckling, En läsande skola. Vi har fått FoU medel och ska under läsåret arbeta med forskningsfrågan Vilka är de kritiska aspekterna för att kunna tolka en argumenterande text? Under läsåret kommer alla lärare och förskollärare att delta i matematiklyftet. Pedagogerna i förskoleklassen kommer redan under höstterminen kartlägga elevernas läs-, skriv-, och matematikkunskaper. Nätverksarbetet med andra fritidshem kommer att fortsätta. Vi kommer att utöka planeringstiden för utveckling av fritidshemmet. Vi fortsätter arbetet med implementeringen av Plan för utveckling av fritidshem. Eleverna ska vara delaktiga i sin kulturella utveckling. Skolan har sökt och fått projektmedel genom Skapande skola. Kultur och estetik används till att stödja elevernas lärande och utveckling, den ska vara en integrerande del i lärandet. Läsåret 2014/2015 kommer åk.4-5 att arbeta med musik och dans. Kvalitetsredovisning upprättad av Kristina Billing rektor vid Ekensbergsskolan Bilagor Likabehandlingsplan Trygghetsplan elevversion av likabehandlingsplanen