Ämnesövergripande arbete med resonerande texter i SO

Relevanta dokument
Olika läsning för olika ämnen?

Språk-, läs- och skrivutveckling

Textskapande i NO-ämnen på lågstadiet

Del 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna med hjälp av stöttning (ämnesspecifik text: religionskunskap)

Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola

Modell för planering SYFTE BEDÖMNING SPRÅKLIGA MÅL UNDER- VISNINGENS INNEHÅLL ELEVERNA. Pedagogisk inspiration Linn Johansson & Lisa Bolin

ÄMNESSPRÅK Språk i alla ämnen

ATT STÖTTA AKADEMISKT SKRIVANDE INOM HÖGRE UTBILDNING MED FOKUS PÅ BREDDAT DELTAGANDE

Prövning i Engelska 5, ENGENG05, 100 poäng

Perspektiv på skrivundervisning föreställningar om och förhållningssätt till att skriva

Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning Maaike Hajer, Malmö Högskola

Hållbar argumentation

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål

Förslag den 25 september Engelska

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Texter i världen och i skolan? Handledarutbildning läslyftet 2018/19 Stockholm 29 januari

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

En elevs skriftliga redovisning

Att främja elevers lärande språkutvecklande SOundervisning

Ämnesspråk i matematik - något mer än begrepp? Ida Bergvall, PhD

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Upptäck Jordens resurser

Moduler om språk-, läs och skrivutveckling

KOOPERATIVT LÄRANDE. och GENREPEDAGOGIK. Intention: Att kombinera KL och Genrepedagogiken Inspiration - strukturer - strategier

Naturvetenskaplig litteracitet inte bara en fråga om språk

Är alla lärare språklärare?

Eva Norén, Anette de Ron och Lisa Österling, Stockholms universitet

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Inledning till presentationen "Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande"

Att arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8

Anna-Lotta Elg Leg lärare Helenelundsskolan 28/ Skrivmallar i samhällskunskapsundervisningen

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

Kort om teoretisk bakgrund och skrivdidaktiska influenser

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Fakta om klimatförändringar

Kalle Ankas och Camilla Läckbergs Deckarskola

Skrivuppgift Eleven har fått i uppgift att skriva en argumenterande text om en egen åsikt, kopplad till skola och utbildning.

Nya perspektiv på språk och text

Att som lärare utveckla kunskap om och förmåga att stödja alla elevers språkoch kunskapsutveckling.

Exempeluppgift Delprov A1 Använda begrepp, teorier och modeller för att beskriva och förklara samband

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Grupp A1_2. Sammanfattning

Jämställdhet i språkundervisning

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper

hållbar affärsmodell för framtiden

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

Att stötta och utveckla ämnesspråk

för samtalen och diskussionerna framåt

Metod och material. Etnografisk ansats. Fältarbete: 3 klasser, 2 skolor, 42 lektioner

Contact by

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Exempeluppgift. Miljöproblem

Strategier för att utveckla elevernas diskussioner

Exempeluppgift. Förutsättningar för liv

Klimat, vad är det egentligen?

Språk- och kunskapsutvecklande arbete med inkludering och motivation. Ellinor Stenis & Masoumeh Hemati Utbildningsförvaltningen 29 oktober 2018

CSL-dagen Susanne Duek

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1

MILJÖMÅL: BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN

SVENSKA. Ämnets syfte

EN OBEROENDE KRAFT. Malin Fransson

Kursplan. EN1088 Engelsk språkdidaktik. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. English Language Learning and Teaching

Läsa och tolka texter i naturvetenskap

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

ATT SPRÅKINRIKTA EN UNDERVISNINGSMILJÖ SITS-KONGRESS

Planerade moduler för höstterminen 2015

Hur gör man för att urskilja god undervisning? PLATO som redskap för klassrumsobservationer

Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål

UR-val svenska som andraspråk

Språket skapar. Ämnesspråk som andraspråk. med avstamp i kursplanerna inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SVA201

Utifrån fakta och värderingar samtala och diskutera frågor som rör olika energikällor.

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Texter och språk i alla ämnen

Språk i matematik, åk 1-3

Jordens Vänners paket

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. May 26, LPP geografi vt.2016.

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia

Bilaga 18: Ämnesplan svenska för döva Skolverkets förslag till förändringar - Nationella it-strategier (U2015/04666/S) Dnr 6.1.

Hülya Basaran. Skolverket Göteborg 2015

Teckenspråk för döva och hörselskadade

Transkript:

Ämnesövergripande arbete med resonerande texter i SO Björn Kindenberg & Maria Wiksten Symposium 2018 Nationellt centrum för svenska som andraspråk

Björn Kindenberg Doktorand, Institutionen för språkdidaktik SO-lärare Stockholms universitet bjorn.kindenberg@isd.su.se Maria Wiksten Projektledare, Nationellt centrum för svenska som andraspråk Stockholms universitet maria.wiksten@andrasprak.su.se

Språkutvecklande SO-undervisning Känner du till vad cirkelmodellen innebär? Hur kan undervisningen i de olika delarna se ut? Här är två sätt att visualisera samma modell. Vad skiljer dem åt? Språkutvecklande NO-undervisning

Vänd dig till personen bredvid dig. Bestäm vem som ska fundera på SVA- respektive SO-perspektivet. (3 min) Var och en listar utifrån sitt perspektiv: Hur ser texten ut i SVA? Vilka kvaliteter vill man se där? Hur ser texten ut i SO? Vilka kvaliteter vill man se där?

Text 1 (7 min) Läs nu text 1 Ser ni några av de kvaliteter som ni listade för SO och SVA? Hur skulle den fungera som modelltext? Kan förekomma i SVA Inte lika vanlig i SO Mer argumenterande än resonerande Tydlig struktur Språkliga kvaliteter Tunt innehåll

Text 2 I samma par som tidigare bearbetar ni den här texten så att den blir en lämplig modelltext för SO och SVA. Fundera på vilka ändringar ni gör och hur ni skulle förklara det ni gör för eleverna. (ca 10 min) Det är så att vi flyger så mycket. Jag tycker vi ska göra så att flygresor blir bättre för klimatet. Och det kan vi göra om vi gör så att vi använder bensin till flygplanen som är mycket bättre och som man gör av olja från palmer. Men olja från palmer ger också problem. Man måste hugga ned jättemycket regnskog och det är den skogen som gör så att jorden andas och en massa koldioxid blir syre. Regnskogarna gör också så att mer vatten finns kvar och kan användas som vattenkraft. Det gör också så att vi släpper ut mindre koldioxid. Sen är det också så att regnskogen inte brinner så mycket som palmer. Det är bra för när det brinner gör det så att en massa tid och pengar går åt till att släcka där det brinner och vi skulle behöva de pengarna till att få ned koldioxiden istället. Om länderna där det finns regnskog inte skulle ha kvar sin regnskog utan odla palmer skulle de först bli mycket rika. Men om de bara satsat på palmer och det inte växer så mycket blir de fattiga och det är också dåligt för klimatet för då kanske de måste odla på andra sätt som inte heller är bra för klimatet.

Alternativa flygbränslen en svår fråga Det omfattande flygresandet är ett stort klimatproblem och därför behövs ett miljövänligare flyg. Ett sätt att uppnå det på är att använda palmolja som bränsle eftersom det är miljövänligare. Men att bestämma vad som är miljövänligt är inte lätt. Palmoljan har fördelar om man bara tänker på utsläpp av växthusgaser. Men ur andra perspektiv kan palmoljan vara farlig för miljön. Ett problem är att regnskog huggs ned för att kunna odla palmer. Regnskogen behövs för att omvandla koldioxid i atmosfären till syre, man kan säga att regnskogen gör så att jorden andas. En annan viktig sak regnskogen bidrar med är att den håller kvar vatten som då kan användas till vattenkraft. Det gör också så att vi släpper ut mindre koldioxid En risk med palmträd är att bränder i palmodlingar sprider sig snabbt om man jämför med regnskog. Det gör att släckningsarbetet blir dyrt och tidskrävande, det är resurser vi istället skulle behöva använda till att förbättra klimatet på andra sätt. En annan risk med palmträdsodling är att bönderna blir beroende av en sorts odling. Om skörden blir dålig förlorar bönderna snabbt sin inkomst. De kanske tvingas gå över till annan odling som kan kräva insektsmedel som drabbar bin. Samtidigt är palmoljan billig att framställa och därför har vi kanske till att börja med inte något annat val. Att hitta ett bra, miljövänligt flygbränsle är alltså mycket svårt och man behöver jämföra flera fördelar och nackdelar med varandra på lång sikt och se miljön på jorden som en helhet. Parvis 5 min Har ni gjort liknande eller annorlunda bearbetningar? Är de språkliga förändringarna relevanta för bedömning inom ämnet geografi?

Problemet presenteras Tydliggör tankar och visar struktur för resten av texten. Ser flera perspektiv! a) Varför regnskogen behövs b) Risker med palmolja Centrala perspektiv för geografi Alternativa flygbränslen en svår fråga Det omfattande flygresandet är ett stort klimatproblem och därför behövs ett miljövänligare flyg. Ett sätt att uppnå det på är att använda palmolja som bränsle eftersom det är miljövänligare. Men att bestämma vad som är miljövänligt är inte lätt. Palmoljan har fördelar om man bara tänker på utsläpp av växthusgaser. Men ur andra perspektiv kan palmoljan vara farlig för miljön. Ett problem är att regnskog huggs ned för att kunna odla palmer. Regnskogen behövs för att omvandla koldioxid i atmosfären till syre, så att människor och djur kan andas. En annan viktig sak regnskogen bidrar med är att den håller kvar vatten som då kan användas till vattenkraft. Det gör också så att vi släpper ut mindre koldioxid En risk med palmträd är att bränder i palmodlingar sprider sig snabbt om man jämför med regnskog. Det gör att släckningsarbetet blir dyrt och tidskrävande, det är resurser vi istället skulle behöva använda till att förbättra klimatet på andra sätt. En annan risk med palmträdsodling är att bönderna blir beroende av en sorts odling. Om skörden blir dålig förlorar bönderna snabbt sin inkomst. De kanske tvingas gå över till annan odling som kan kräva insektsmedel som drabbar bin. Samtidigt är palmoljan billig att framställa och därför har vi kanske till att börja med inte något annat val. Att hitta ett bra, miljövänligt flygbränsle är alltså mycket svårt och man behöver jämföra flera fördelar och nackdelar med varandra på lång sikt och se miljön på jorden som en helhet. Explicita samband mellan meningar och stycken Sammansatta ord, substantiv och utbyggda nominalfraser Passiv form Kärnmeningar modalitet

PROBLEM/LÖSNING/PROBLEM- POKALEN PROBLEM LÖSNING Börja med ett brett problem och smalna av genom att diskutera lösning ur ett perspektiv Använd ord som visar att du inte är tvärsäker (kan, möjligt, ett sätt ) PROBLEM MED LÖSNINGEN Använd ord och fraser som tydligt beskriver komplexa samband, samspel, orsaker och konsekvenser. SAMMANFATTNING Björn Kindenberg & Maria Wiksten Kort som avslutning: beskriv och värdera lösningen (eller problem med lösningen) ur ett helhetsperspektiv.

Ämnesspecifik litteracitet Disciplinary Intermediate Basic Efter Shanahan & Shanahan (2008)

Hur får vi en ekologiskt hållbar värld? GEOGRAFI -Ett samspel människa-miljö -Ett system där alla delar påverkar varandra -Orientering i omvärlden Hur kan vi förstå oss själva och andra? RELIGION -Hur samhället formar religioner och hur religioner formar samhället -Olika tolkningar av religioner i olika grupper och olika traditioner -Likheter och skillnader mellan religioner handlingar och mening HISTORIA -Orsaker och konsekvenser på lång och kort sikt -Aktörer och strukturer (till exempel ekonomiska) -Hur används historiska händelser idag? SAMHÄLLE -Samhället = strukturer, grupper och individer med olika intressen -Samspel mellan olika aktörer och nivåer -Använda och värdera källor och åsikter Vad kan vi lära av historien? Hur får vi ett samhälle i balans?

För att sammanfatta Textuppgifter är situationsbundna. Visst finns genretypiska drag och kvaliteter som är gemensamma, men det är mer något att inspireras av än föreskrivande mallar. Argumenterande texter i SO är sällan driv en tes utan oftare ge argument för OCH mot. Det är oftare viktigare att nyansera och problematisera än att ta ställning. Skriv egna modelltexter tillsammans (SVA och SO). Sätt ord på valen ni gör språkligt oh innehållsligt. Hur ska man förklara för eleverna? Diskutera gemensamma drag i ämnena. Prata inte nominaliseringar för nominaliseringarnas skull, fokusera på ordens funktion ( flygresorna kan ha samma funktion som flygtrafiken ). Alla språkliga val ska fylla en viss funktion och det är viktigt att kommunikationen (målet med uppgiften) står i centrum.

Referenser Bergh Nestlog, Ewa; Danielsson, Kristina & Krogh, Ellen (2018). Skrivande och skrivundervisning i alla ämnen. Läslyftet, Modul Skriva i alla ämnen, Del 1: Skrivande och skrivundervisning. Skolverket. Bjerregaard, Maria & Kindenberg, Björn (2015). Språkutvecklande SO-undervisning. Natur & Kultur. Coffin, Caroline (2006). Learning the language of school history: The role of linguistics in mapping the writing demands of the secondary school curriculum. Journal of Curriculum Studies, 38(4), 413-429. Johansson, Britt & Sandell Ring, Annika (2015). Låt språket bära. Hallgren & Fallgren Kindenberg, Björn & Wiksten, Maria (2017). Språkutvecklande NO-undervisning. Natur & Kultur Mulvad, Ruth (2016). Sprogbaseret pædagogik genrepædagogik. Sprogforum. Tidsskrift for sprog-og kulturpædagogik, 22(63). Rose, David, & Martin, J. R. (2012). Learning to write, reading to learn. Genre, Knowledge and Pedagogy in the Sydney School. UK: Equinox. Shanahan, Timothy., & Shanahan, Cynthia. (2008). Teaching disciplinary literacy to adolescents: Rethinking content-area literacy. Harvard educational review, 78(1), 40-59. Swales, John (1990). Genre analysis: English in academic and research settings. Cambridge University Press. Wineburg, S. (1991). On the reading of historical texts: Notes on the breach between school and academy. American Educational Research Journal, 28(3), 495-519.