Kursvärdering vid Malmö högskola

Dnr. LED 1.4-2016/540 1 (av 18) Internrevisionen Kursvärdering vid Malmö högskola Rapport från internrevisionen Postadress Internrevisionen Malmö högskola 211 18 Malmö E-post staffan.ivarsson@mah.se Webb www.mah.se

Dnr. LED 1.4-2016/540 2 (av 18) Förord Internrevisionen har utifrån den av högskolestyrelsen fastställda revisionsplanen för 2016 granskat kursvärderingssystemet vid Malmö högskola. I föreliggande granskningsrapport redovisas internrevisionens iakttagelser, bedömningar samt rekommendationer. Malmö den 4 november 2016 Staffan Ivarsson Internrevisionschef

Dnr. LED 1.4-2016/540 3 (av 18) Innehållsförteckning Förord... 2 Sammanfattning... 4 1 Inledning... 6 1.1 Bakgrund gällande uppdraget... 6 1.2 Revisionsfråga... 6 1.3 Mål... 6 1.4 Termer, metod och genomförande... 6 2 Kursvärdering Iakttagelser och bedömningar... 7 Övergripande och sammanfattande bedömningar... 15 3 Internrevisionens rekommendationer till styrelsen... 17

Dnr. LED 1.4-2016/540 4 (av 18) Sammanfattning Internrevisionen har på uppdrag av högskolestyrelsen granskat i vad mån högskolan följer de regler som finns gällande kursvärderingar där studenter ges möjlighet att påverka inriktning och utformning av kurser inom ramen för den utbildningsverksamhet som bedrivs på fakulteterna. Internrevisionen har funnit att det görs kursvärderingar och att dessa i stort sett följer de interna och externa anvisningar som finns. Variationerna mellan institutioner och fakulteter är förhållandevis stora, delvis beroende på att det finns skillnader i de pedagogiska och allmänna förutsättningarna mellan kurser. Exempelvis är det en stor skillnad mellan de klassrums- eller laboratorieorienterade odontologiska kurserna och de distansutbildningar som bedrivs vid fakulteten för lärande och samhälle. Detta leder bland annat till att sammanhållningen eller vikänslan blir högre i de förstnämnda kurserna vilket kan bidra till att svarsfrekvenserna blir mycket höga för dem till skillnad från distanskurserna. Internrevisionen har funnit att kursvärderingar görs men att det sker med olika engagemang samt också att nyttan eller innehållet i dem inte i tillräcklig grad rapporteras uppåt i organisationen. Innehållet eller resultatet bör dokumenteras i kursrapporter, vilket inte sker i tillräcklig omfattning. Internrevisionen anser att det inte i tillräcklig grad går att utläsa i den samlade och ackumulerade dokumentation som finns hur och i vilken grad man från fakulteternas sida tar om hand studenternas synpunkter. Här finns det utrymme för förtydliganden och förbättringar, både lokalt på institutioner/fakulteter och i den rapportering som Gemensamt verksamhetsstöd, GV, står för. Det är också tydligt hur styrningen från Gemensamt verksamhetsstöd inte i tillräcklig grad får fram innehållsmässiga värderingar i de ackumulationsprocesser som de svarar för. De sammanfattningar som skickas in från fakulteterna är i alltför hög grad inriktade mot kvantiteter och själva processen för kursutvärdering inklusive de stödverktyg som finns för detta. Svarsfrekvenser, andel kursrapporter m.m. får en alltför dominerande plats i den rapportering som görs vertikalt i myndigheten på bekostnad av det innehållsmässiga i kurser och utbildningar. Internrevisionen har noterat att det innehållsmässiga i första hand konsumeras på

Dnr. LED 1.4-2016/540 5 (av 18) institutionerna och inte i tillräcklig grad i de centrala beredningsformer, i första hand Utbildningsberedningen (UB) och Ledningsgruppen, som finns. Internrevisionen noterar att det pågår ett omfattande och ambitiöst utvecklingsarbete gällande ett ramverk för kvalitetsarbetet vid myndigheten. De rekommendationer som internrevisionen lämnar kan lätt tas om hand i det arbetet. Internrevisionen rekommenderar mot bakgrund av de iakttagelser och bedömningar som gjorts att myndigheten fattar beslut om att förtydliga instruktionerna gällande kursvärderingar så att det tydligt framgår hur man på fakulteterna arbetar med att ta vara på studenternas synpunkter, vad som framkommit gällande det innehållsmässiga i kurserna samt vad som kommunicerats till studenterna och vad som sedan gjorts vad gäller åtgärder, att utveckla rapporteringen som går till UB och rektor så att kursutvärderingsprocessen kan bli ett mer kraftfullt redskap i det strategiska planerings- och styrarbete som bedrivs av styrelse, rektor och ledningsgrupp samt att lämna över föreliggande granskningsrapport till UB och de grupper som arbetar med kvalitetsutvecklingen inom Malmö högskola med syftet att vid behov ta vara på de delar som gäller dels vertikal rapportering, dels det som beskrivs och benämns som det intelligenta innehållet i rapporteringen på och mellan samtliga nivåer.

Dnr. LED 1.4-2016/540 6 (av 18) 1 Inledning 1.1 Bakgrund gällande uppdraget I den av högskolestyrelsen fastställda revisionsplanen för internrevisionen vid Malmö högskola framgår att det tillämpade systemet för kursvärderingar ska granskas under revisionsåret 2016. De studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska enligt högskoleförordningen ges möjlighet att framföra sina synpunkter på och erfarenheter av kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Kursvärderingarna ska sammanställas av högskolan och resultatet informeras om samt hållas tillgängligt för studenterna tillsammans med eventuella beslut om åtgärder till följd av kursvärderingarna. Kursvärderingarna ger studenterna möjlighet att på ett strukturerat sätt reflektera över sin utbildning och ger högskolan värdefullt underlag till kvalitetsutveckling. Universitetskanslersämbetet, UKÄ, genomför löpande utvärderingar av Sveriges lärosätens kvalitet, något som innebär att de separata myndigheterna kan värderas sinns emellan. 1.2 Revisionsfråga Granskningen syftar till att bedöma om arbetet med kursvärderingar följer högskoleförordningens krav samt tillvaratar studenternas synpunkter. 1.3 Mål Målet för internrevisionens granskning är att kartlägga och analysera det samlade systemet med kursvärderingar på ett sådant sätt att det blir möjligt att ge konstruktiva råd om hur systemet kan förbättras så att det svarar mot såväl den rättsliga regleringen som de krav som finns på en god intern styrning och kontroll i de delar som granskas. 1.4 Termer, metod och genomförande Malmö högskola är en myndighet, men benämns oftast i administrativa och akademiska sammanhang som ett lärosäte eller en högskola. Mot bakgrund av att högskolans verksamhet både ska leva upp till vad som gäller de största myndigheterna och vad som gäller för högskolor specifikt finns det anledning att

Dnr. LED 1.4-2016/540 7 (av 18) återge de fyra samverkande förordningar som myndigheten MAH måste leva upp till när det gäller den interna styrningen och kontrollen. Regelverket för intern styrning och kontroll består av fyra samverkande förordningar: myndighetsförordningen (2007:515), internrevisionsförordningen (2006:1228), förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll samt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Förordningen om intern styrning och kontroll (FISK) enligt ovan gäller för de myndigheter som även omfattas av internrevisionsförordningen, det vill säga över 60 av de största statliga myndigheterna. MAH lyder även under högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100). Begreppen eller termerna myndighet och högskola likställs i denna rapport och används parallellt. Gällande regler liksom så kallad best practice utgör kriterier för granskningen. Främst högskoleförordningen och de fyra samverkande förordningarna, enligt ovan, som gäller myndigheten i aktuella avseenden har använts som underlag för kriterier i denna granskning. Intervjuer med rektor, förvaltningschefen, myndighetens jurist, tre dekaner samt ett antal prodekaner och övriga chefer/experter har genomförts. Intervjuerna genomfördes under augusti och september 2016. 2 Kursvärdering Iakttagelser och bedömningar Kursvärderingar utgör ett viktigt instrument för de myndigheter som är lärosäten och följer Högskolelag (1992:1434) och Högskoleförordning (1993:100). Högskolelagen föreskriver att myndigheterna ska säkra kvaliteten i utbildningen samt att delaktighet och inflytande för personal och studenter är ett måste. Följande sägs i lagens fjärde paragraf: Verksamheten ska avpassas så att en hög kvalitet nås i utbildningen och forskningen. De tillgängliga resurserna ska utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna. Lag (2013:119).

Dnr. LED 1.4-2016/540 8 (av 18) Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Lag (2000:260). Högskoleförordningen anger i sitt första kapitel och fjortonde paragraf att Högskolan skall ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan skall sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten skall hållas tillgängliga för studenterna. Förordning (2000:651). Malmö högskola är en styrelsemyndighet med en rektorsfunktion samt fem dekaner där var och en av de fem är chef för en fakultet. Rektor har i individuella överenskommelser eller uppdrag delegerat ansvar och befogenheter till respektive dekan. I dessa uppdrag, som signerats av rektor och aktuell dekan i de fem fallen, anges bland annat att dekanens uppgift är att utveckla fakultetens verksamhet i linje med Malmö högskolas vision, strategiska plan och uppställda kvalitetsmål inom ramen för fakultetens resurser. Vidare framgår i de fem dokumenten att respektive dekan ska leda fakultetens arbete i enlighet med gällande lagstiftning, avtal, fastställda verksamhetsdokument samt fakultetens verksamhetsplan och resultatmål 1. Respektive fakultet har en fakultetsstyrelse som getts uppdrag och ansvar av rektor. I dokumentet Uppdrag och ansvarsområde för fakultetsstyrelser vid Malmö högskola 2 anger rektor att det 1 Dnr Mahr 11-2012/694, Dnr Mahr 11-2012/695, Dnr Mahr 11-2012/697, Dnr Mahr 11-2013/452 och Dnr Mahr 11-15/86. 2 Dnr Mahr 10-12/693

Dnr. LED 1.4-2016/540 9 (av 18) Vid varje fakultet ska finnas en fakultetsstyrelse som inom fakultetens verksamhetsområde ansvarar för vissa frågor av mer övergripande karaktär. Fakultetsstyrelsen är i andra frågor rådgivande till dekanus. ( ) Fakultetsstyrelsens uppgift är att ansvara för fakultetens forsknings-, utbildnings- och samverkansstrategier inom ramen för Malmö högskolas strategiska plattform. ( ) följa upp fakultetens utveckling med avseende på kvalitet i forskning, utbildning och samverkan. Rektor fattade beslut 3 den 13 mars 2008 om att inrätta ett beredningsorgan benämnt Utbildningsberedning (UB). Syftet var att säkerställa att utbildningen på såväl grund- som mer avancerad nivå håller hög kvalitet och bedrivs i enlighet med högskolans strategiska ställningstaganden enligt Malmö högskolas visionsdokument samt Utbildningsstrategier 2009-2012. Utbildningsberedningen består bland annat av representanter från fakulteterna, studentkåren, de fackliga organisationerna samt prorektor som är beredningens ordförande. Enligt det rektorsbeslut som refereras ovan är Utbildningsberedningen en referens- och arbetsgrupp som ansvarar för: samordning och genomförande av det övergripande kvalitetsarbetet vid Malmö högskola enligt gällande kvalitetsplan, pedagogiskt utvecklingsarbete, studentinflytande, mm samt beredning av ärenden till rektor och högskolestyrelse rörande högskolans utbud av utbildningsprogram. I detta ingår inrättande och avslutande av program samt examensrättigheter. I dokumentet framgår vidare att Utbildningsberedningen i förekommande fall bildar särskilda arbetsgrupper. Utbildningsberedningen tog genom en särskild arbetsgrupp under 2011 och 2012 fram ett policydokument gällande arbetet med kursutvärderingar vid högskolan. 3 Dnr Mahr 10-2008/151

Dnr. LED 1.4-2016/540 10 (av 18) Rektor fastställde genom beslut 4, den 12 april 2012, utbildningsberedningens förslag; Policy för kvalitetsbygge: kursutvärdering 5. I dokumentet definieras begreppet kursutvärdering, där kursvärdering utgör en del av en process, se nedan. Dokumentet anger vidare ett syfte för kursutvärderingen: Kursutvärdering ska bidra till att studenterna når kursmålen. En väl fungerande process för kursutvärdering är en viktig byggsten i säkring och utveckling av kvalitet i all utbildning. Policydokumentet anger såväl kursutvärderingens beståndsdelar som processen. I dokumentet ges följande definitioner: Kursvärdering är studentens värdering av kursens innehåll och genomförande och ska vara direkt kopplad till studentens förmåga att ta ansvar för det egna lärandet och förutsättningarna för detta. Formativa kursvärderingar genomförs i dialog med studenterna under pågående kurs med syfte att få in synpunkter som grund för eventuella korrigeringar i kvarvarande del av kursen. En summativ kursvärdering genomförs när kursen är avslutad och ska behandla hela kursens innehåll och genomförande samt studentens måluppfyllelse. Kursutvärdering är en vidare bedömning av kursens kvalitet och bygger på studenternas och lärarnas synpunkter och analys. I kursutvärderingen beaktas kursens utfall d.v.s. studenternas faktiska resultat, kursens genomförande (arbetsformer, bedömningsformer, lärandemiljö m.m.) samt förutsättningarna för kursens genomförande såsom undervisnings-/handledningstid, lokaler och stödfunktioner. 4 Dnr Mahr 15-2012/240 5 Dnr Mahr 15-2012/240

Dnr. LED 1.4-2016/540 11 (av 18) Om hela kursutvärderingsprocessen sägs följande i policydokumentet: En dialog mellan lärare och studenter ska genomsyra hela kursutvärderingsprocessen och handla om såväl studentens lärande som utvecklandet av kursen. Dialogen ska belysa kopplingen mellan studenternas förväntningar på kursen och kursens innehåll och genomförande. Dialogen börjar vid kursstart då studenternas förväntningar på kursen ställs i relation till kursens lärandemål, fortsätter genom kursen och avslutas i och med återkopplingen till studenterna efter kursen. Dokumentstudier och genomförda intervjuer visar att det görs kursvärderingar vid fakulteterna. De görs på institutionsnivå där varje kurs- eller programansvarig lärare skickar ut enkäter till studenterna i enlighet med de fakultetsvisa riktlinjer som tagits fram. Det går även att ha muntliga inslag i kursvärderingsprocessen. Odontologiska fakulteten och Fakulteten för teknik och samhälle har de mest strukturerade och noggranna anvisningarna. Ansvaret för kursvärderingarna på fakulteterna ligger normalt på prodekan och rapporteringarna går till utbildningsnämnderna på fakulteterna. Avdelningen för utbildnings- och forskningsstöd, som är en del av Gemensamt verksamhetsstöd, skickar mot slutet av ett kalenderår ut anvisningar för den rapportering som fakulteterna ska göra avseende senast genomförda utbildningsår. I anvisningen 6 som gällde läsåret 2014/2015, och som skickades ut till fakulteterna 2015-11-26, framgår att rapporteringarna ska innehålla 6 Dnr Mahr 16-2015/706

Dnr. LED 1.4-2016/540 12 (av 18) svarsfrekvensen för kursvärderingarna, antal kursrapporter i förhållande till antal kurstillfällen en analys på institutions- alternativt programnivå av tendenser, styrkor och svagheter i processen utifrån genomförda kursrapporter, en redogörelse för vidtagna och planerade åtgärder samt en redogörelse för hur man arbetar efter policyn Policy för kvalitetsbygge: kursvärdering. Det är således, sammanfattningsvis gällande processen, GV som på rektors uppdrag driver processen framåt. Dekanerna har delegerat ansvaret för kursutvärderingsprocessen till prodekanerna som i sin tur låter kurs- och programansvariga sköta det praktiska med att kommunicera med studenterna under resans gång samt dela ut och sedan sammanställa enkätsvaren i kursrapporter som ligger till grund för institutionernas årliga svar med resultaten av kursvärderingarna. Dessa sammanställs sedan av fakulteterna som kommunicerar via sina utbildningsnämnder och sedan skickas det hela till GV enligt ovan. Kvaliteten i kursvärderingarna och kursutvärderingarna påverkas av en rad olika faktorer eller förhållanden; det gäller bland annat frågornas utformning, sättet som hela kursvärderingsprocessen kommuniceras samt vidare hur rapportering och användning sker vertikalt i myndigheten. När det gäller frågornas utformning och enkätformulärens utformning kan internrevisionen konstatera att det skiljer en del mellan institutionerna och mellan fakulteterna. Någon fakultet har graderade skalor där studenten ska ange i vilken grad denna instämmer eller inte instämmer i påståenden. Fakulteten Lärande och samhälle använder i ett antal fall en mer utvecklad blandform där studenten uppmanas att tänka fritt och problematisera utifrån ett antal frågeställningar relaterade till nyttan med kursen. Vidare fokuseras specifikt på inslag i kursen samt även den specifika litteraturen, bok för bok. Internrevisionen menar att denna typ av inringning och nedtrattning mycket väl gynnar förutsättningarna för användning av de ifyllda enkäterna med syftet att söka förbättra kurserna. Internrevisionen anser att kvaliteten på frågorna bör höjas i vissa delar av verksamheten med syftet att skärpa förutsättningarna att använda studenternas svar med ambitionen att verkligen få till en kvalitetsförbättring. Det är viktigt att understryka att studenterna

Dnr. LED 1.4-2016/540 13 (av 18) ges möjligheter att ge synpunkter på kurs- och programinnehåll enligt lag och förordning, se ovan, men att processen kan effektiviseras. Internrevisionen har sett indikationer på att intresset för kursutvärderingarna varierar i verksamheten och att vissa program återkommande av ett flertal respondenter nämns som passiva i denna del. Det finns anledning att strama upp processen enligt internrevisionens mening. Samtliga kurser har inte dokumenterats i kursrapporter där kursvärderingarna sammanfattas och analyseras. Internrevisionen har inte funnit exempel på att kursvärderingar inte gjorts, men det är angeläget att samtliga kurser och program verkligen rapporteras genom den infrastruktur som skapats för ändamålet. Här bör GV ha en än tydligare pådrivande och uppmuntrande roll. Internrevisionen anser att det inte i tillräcklig grad går att utläsa i den samlade dokumentation som finns hur och i vilken grad man från fakulteternas sida tar om hand studenternas synpunkter. Här finns det utrymme för förtydliganden och förbättringar, både lokalt på institutioner/fakulteter och i den rapportering som GV står för. Förhållandet att det ges synpunkter lokalt inom kurstillfällena genom enkäter i olika former är naturligtvis bra och att resultaten av dessa sedan dokumenteras i kursrapporter, se ovan. Sedan är det också viktigt att resultaten signaleras uppåt i organisationen, d.v.s. från lärare till prefekt, prodekan, dekan, utbildningsnämnd, GV/UFS, utbildningsberedning, prorektor och slutligen till rektor som ges förutsättningar att fatta beslut samt att informera/aktivera styrelsen om så skulle vara behövligt eller i övrigt relevant. I de fakultetsvisa rapporter som skickats in till GV/UFS gällande läsåret 2014/2015 framgår att det rapporteras på olika sätt mellan fakulteterna och att det också råder olika förhållanden eller rentav förutsättningar för aktiviteten kursvärdering dem emellan. Rapporteringen på fakultetsnivå är, med något undantag, genomgående mycket inriktad på kvantitet och process. Detta betyder att andel avgivna svar, antal kursrapporter m.m. rapporteras flitigt. Det diskuteras också en hel del i rapporterna om verktyg, IT och annat som har att göra med själva kursutvärderingsprocessen.

Dnr. LED 1.4-2016/540 14 (av 18) Detta är enligt internrevisionen nog så viktigt, men det ger också anledning för vissa funderingar. Internrevisionen resonerar enligt följande. Kursutvärderingsprocessen är ett av de viktigaste instrumenten för högskolan att kontrollera och styra innehåll och form på kurser och program så att hög kvalitet kan säkras liksom hög attraktivitet kan garanteras. Det är ju detta som är grunden för hela affärsidén med en högskola eller ett universitet. Internrevisionen noterar att studenterna ges möjligheter att avge svar och synpunkter på sina utbildningar; detta gäller såväl under resans gång som efter det att den har avslutats. Institutionerna och fakulteterna är dock enligt vad som framkommer i granskningen olika ambitiösa att låta kursutvärderingsprocessen, med dess beståndsdelar, genomsyra utbildningscykel, dvs. från kursstart genom hela resan till nästa års kursstart med återkoppling till de nya studenterna om hur högskolan tagit hänsyn till tidigare studentkullars synpunkter och kritik. Internrevisionen vill påminna om att kursutvärderingsinstitutet är en, eller borde vara, en viktig del i den samlade ekonomistyrningen av myndigheten Malmö högskola där ekonomistyrning betyder styrning och kontroll vad gäller hushållningen av tillgängliga medel/resurser för att nå de uppsatta målen eller ambitionerna. I detta sammanhang finns det skäl att notera att det framkommit att det på vissa institutioner förekommit att kursvärderingsresultaten, exempelvis andelen nöjda studenter, används som en del i löneförhandlingarna. Internrevisionen vill påminna om och inskärpa att en kursvärdering är ett värde i en mer komplex ekvation där även annat måste inkluderas för att man ska få till en intelligent process för värdering av kvalitet. Internrevisionen menar således att kursvärderingarna för styrning och utveckling av verksamheterna på alla nivåer i myndigheten fogas samman med andra data som utgör underlag för verksamhetsoch ekonomistyrning, exempelvis ekonomisk data och information om de allmänna förutsättningarna för kursernas resultat. Det är viktigt att väga in resurser per student, senioritet hos lärarna, om det bytts kursansvariga etc. Internrevisionen ser klart att det sker aktiviteter med bäring på kursvärdering i verksamheterna, även om den skiftar, och att lag och förordning på det stora hela taget följs. Internrevisionen noterar att det intelligenta materialet som kommer fram i kursvärderingarna tycks konsumeras på plats på institutionerna. Det är svårt att se

Dnr. LED 1.4-2016/540 15 (av 18) hur information om egentlig kvalitet och inriktning förs uppåt i organisationen utifrån den dokumentation som hanteras i kursutvärderingsprocessen. Internrevisionen menar att det kan finnas skäl att söka använda materialet på ett mer strategiskt sätt. En god början på en sådan process torde vara att begära rapportering på ett mer innehållsorienterat sätt, dvs. frågor om litteratur, frågor om undervisningsformer m.m. på ett sätt som gör att det går att kumulera situationerna från institutioner och fakulteter så att högskoleledningen får en bild av om det finns skäl att göra nya vägval eller inleda nya samarbeten etc. Internrevisionen menar att kursutvärderingsprocessen på det stora hela taget fungerar lokalt, men att den sedan inte fullt ut uppfyller de krav som man utifrån gällande förordningar, se kapitel 1, kan ställa för den interna styrningen och kontrollen. Det har under en tid arbetats internt med vidare utveckling av kvalitetsarbetet inom myndigheten. I dokumentet Ramverk för kvalitetsarbete inom grundnivå och avancerad nivå vid Malmö högskola 7, som beslutats av rektor, redovisas hur myndigheten ser på kvalitetsarbete och att Syftet med föreliggande ramverk är att övergripande beskriva det systematiska kvalitetsarbetet inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Malmö högskola. I genomförda intervjuer med prorektor, som ansvarar för arbetet, och två experter från GV/UFS framgår att det aktuella dokumentet är en grund för det fortsatta arbetet där arbetsgrupper nu planeras aktiveras och direktiv för dessa utformas. En av grupperna ska arbeta med kursutvärderingsprocessen. Internrevisionen har endast översiktligt orienterat sig i dessa senare refererade delar. Internrevisionen anser inte att det är befogat att göra en ex ante-revision av denna process utifrån det uppdrag internrevisionen fått av högskolestyrelsen. Internrevisionen håller sig därmed till det traditionella ex postformatet i den granskning som redovisas i föreliggande granskningsrapport. Övergripande och sammanfattande bedömningar Internrevisionen anser att Malmö högskola på det stora hela taget följer såväl lag som förordning som anger att studenterna ska ges möjlighet att delta i kvalitetsutvecklingsarbetet genom kursvärderingar samt att högskolan använder materialet, dock i olika hög grad mellan institutionerna, med syftet att förädla 7 LED 1.2-2016/356

Dnr. LED 1.4-2016/540 16 (av 18) kurserna och programmen. Det tycks också som om att materialet i första hand används längst ut i organisationen, d.v.s. inom institutionerna och möjligen fakulteterna, och att den rapportering som sker vertikalt mot UB, GV och rektorsfunktionen har en förhållandevis kvantitativ och processinriktad karaktär. Internrevisionen menar att innehållet från kursledarna och programledarna successivt förefaller tunnas ut när det gäller det intelligenta innehållet avseende inriktning, kvalitet m.m. på väg upp mot rektor. Här är det GV/UFS som har ett ansvar enligt internrevisionens mening, att driva på så att fakultetsrapporterna samt sedan den egna sammanvägningen ges ett mer användbart innehåll för såväl dekaner som rektor vid övergripande strategisk styrning av verksamheterna.

Dnr. LED 1.4-2016/540 17 (av 18) 3 Internrevisionens rekommendationer till styrelsen Internrevisionen rekommenderar mot bakgrund av de iakttagelser och bedömningar som gjorts att myndigheten fattar beslut om att förtydliga instruktionerna gällande kursvärderingar så att det tydligt framgår hur man på fakulteterna arbetar med att ta vara på studenternas synpunkter, vad som framkommit gällande det innehållsmässiga i kurserna samt vad som kommunicerats till studenterna och vad som sedan gjorts vad gäller åtgärder, att utveckla rapporteringen som går till UB och rektor så att kursutvärderingsprocessen kan bli ett mer kraftfullt redskap i det strategiska planerings- och styrarbete som bedrivs av styrelse, rektor och ledningsgrupp samt att lämna över föreliggande granskningsrapport till UB och de grupper som arbetar med kvalitetsutvecklingen inom Malmö högskola med syftet att vid behov ta vara på de delar som gäller dels vertikal rapportering, dels det som beskrivs och benämns som det intelligenta innehållet i rapporteringen på och mellan samtliga nivåer.

Dnr. LED 1.4-2016/540 18 (av 18)