1 Sammanträdesplats Sammanträdets öppnande Linköping, Sessionssalen 12 Ordföranden hälsar alla välkomna samt förklarar sammanträdet öppnat. Närvarande 13 Ledamöter Göran Gunnarsson (C) ordförande Bengt Nordström (MP) 1:e vice ordförande Jan Owe-Larsson (M) 2:e vice ordförande Åke Svensson (M) Ann-Charlotte Wiberg (S) Tjänstgörande ersättare 12-22 Martin Tollén (S) Jörgen Oskarsson (S) Nils-Ingvar Graan (KD) Per-Arne Larsson (S) Tjänstgörande ersättare 12-22 Fia Storkull(S) Birgitta Waern(L) Bertil Jonsson (SD) Sara Eriksson(S) Riita Leiviskä Widlund (S) Fredrik Lundell(M) Tjänstgörande ersättare 12-22 Ersättare Birgitta Gunnarsson (C) Björn Jansson (L) Cvijeta Stojnic-Karlsson (MP) Frånvarande Övriga (under hela eller del av sammanträdet) Lena Westerlund (S) Patrik Rubindal(SD) Maria Almesåker (M) Louise Holm(M) Franco Sincic (V) Liselotte Fager (KD) Andreas Capilla, regionutvecklingsdirektör Annika Eriksson, sekreterare Paul Håkansson, VD Östgötatrafiken
2 Richard Svensson, politisk sekreterare Stefan Dahlskog, regionutvecklare Johan Mases, regionutvecklare Mats Helander, enhetschef Fredrik Topplund, politisk sekreterare Anders Lennartsson, strategisk chef Östgötatrafiken Ellinor Mörk, infrastrukturstrateg Val för protokollsjustering Sammanträdets föredragningslista Informationer och utbildning 14 Jan Owe-Larsson (M) utses att förutom ordföranden justera dagens protokoll. 15 Ordföranden presenterar föredragningslistan. 16 Förmiddagens informationer: Kort information om Sverigeförhandlingen Kort information om flytt av nämndmöte för TSN från den 3 november till den 2 november. Kort information om arbetet med Östgötadagarna som börjar den 2 september som ska ha landsbygdsinriktning Kort information om arbetet med livsmedelsstrategi 24 maj kommer det att arrangeras lilla Almedalen i passagen i Linköping Europakorridoren kommer att få ny VD. Kort rapport från styrelsemöte med Nyköping-Östgötalänken Anders Lennartsson informerar från samrådsredogörelse med RTPsammanställning av inkomna svar och synpunkter Ärenden Regionala satsningar på energi-, klimat- och miljöområdet under 2016 17 I årsbudgeten för 2016 har Region Östergötland avsatt 4 miljoner kronor till engångsmedel för satsningar som främst ska användas till verksamhets- och kompetensutveckling, när det gäller strategier för minskning av fossila
3 TSN 2016-31 transporter. Anledningen är att Region Östergötland avser att öka ambitionsnivån när det gäller miljö och hållbarhet. I STÅB 2016-2018 skriver man att miljöarbetet under mandatperioden ska utvecklas och förstärkas, och att den egna organisationen ska sträva efter att bli klimatneutral senast 2020. I arbetet med regional utveckling kopplat till energi-, klimat- och miljöområdet delar två nämnder på ansvaret, Trafik- och samhällsplaneringsnämnden (TSN) och Regionala utvecklingsnämnden (RUN). Engångsmedlen är destinerade till TSN, men insatserna kommer också att bidra till att RUN kan arbeta mera ambitiöst med utveckling av miljöteknik som insatsområde. Inom Ledningsstaben har en samordning skett mellan avdelningarna för Samhällsbyggnad och Kompetens och företagande. Förslaget om hur engångsmedlen kan användas är därför förankrat i båda dessa avdelningar. Förslaget är att satsningen under 2016 görs med insatser på tre nivåer: (1) lyfta frågan strategiskt och ta det regionala initiativet, (2) förstärka det arbete som påbörjats med miljöteknik som regionalt styrkeområde kopplat till smart specialiseringsstrategin och (3) konkreta insatser i frågor, som lyfter området. I beslutsunderlaget finns ett förslag till en ungefärlig fördelning av engångsmedlen på olika insatser. Där finns också fördjupad information om dessa insatser. När arbetet startar kan det dock komma att behöva göras förändringar beroende på ändrade förutsättningar, vilka i så fall TSN kommer att informeras om. BESLUTAR a t t engångsmedlen i årsbudgeten 2016 riktade till strategier för minskning av fossila transporter används med den inriktning som föreslås i beslutsunderlaget.
4 Yttrande trafikförsörjnings -program Uppsala län TSN 2015-286 18 Region Östergötland har av Kollektivtrafikförvaltningen Uppsala Län beretts möjlighet att yttra sig över rubricerad remiss. Efter att ha tagit del av förslaget vill Region Östergötland lämna följande kommentarer. Trafikförsörjningsprogrammet är som helhet ett lättläst dokument med ett språk och en utformning som gör det enkelt att förstå hur den uppländska kollektivtrafiken avses utvecklas. Jämfört med Region Östergötland har Kollektivtrafikförvaltningen valt att redan i programmet ha en mer detaljerad beskrivning av bland annat det utbud som avses tillhandahållas. I avvägningen mellan å ena sidan den risk för låsningar som ett sådant upplägg kan ge och å andra sidan de positiva effekterna i form av signaler om framtida utveckling har Region Östergötland valt en annan väg. Det östgötska programmet hålls därför på en mer övergripande nivå och utbudsfrågorna hanteras istället i samband med utredningar inför beslut om allmän trafikplikt. Det relativt stora avståndet mellan Östergötland och Uppsala samt det faktum att såväl Södermanlands som Stockholms län i geografiskt hänseende avskiljer de båda regionerna från varandra medför att de direkta sambanden mellan regionerna hittills inte varit så utvecklade. Siffror för arbetspendlingen mellan regionerna visar att endast 250 personer pendlar från Östergötland till Uppsala medan motsvarande siffra för pendlingen mot Stockholms län är över 4 000 personer. Även om Region Östergötland med utgångspunkt i det faktiska resbehovet lägger störst fokus och högst prioritet på att förbättra resmöjligheterna mellan Östergötland och StorStockholm ser Region Östergötland gärna att insatser genomförs i syfte att förbättra förbindelserna till Uppsala. Här ser vi samarbetet inom MÄLAB, ett samarbete som såväl Östergötland som Uppsala ingår i, som en viktig del i ett sådant utvecklingsarbete. Region Östergötland instämmer i stort i trafikförsörjningsprogrammets beskrivning av de storregionala behoven. Även om det i programmet inte direkt uttalas kan skrivningarna i programmet dock tydas som att Kollektivtrafikförvaltningens inställning är att samhället skall gå in och ta ett mer direkt ansvar även för den storregionala tågtrafiken. Här har Region Östergötland dock en något avvikande inställning. I såväl ett under hösten 2015 antaget strategidokument för Östergötlands engagemang i tågtrafik som i samrådsversionen av ett nytt trafikförsörjningsprogram skriver Region Östergötland att en stor del av den storregionala tågtrafiken
5 borde kunna göras attraktiv för kommersiella aktörer. För den trafik inom den nya MÄLAB-trafiken som berör Östergötland gäller detta kanske i första hand tågtrafiken mellan Östergötland och StorStockholm. BESLUTAR a t t anta yttrandet över förslag till Trafikförsörjningsprogram 2.0 för Uppsala län 19 Yttrande över Trafikverkets inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplan ering för perioden 2018-2029 TSN 2015-287 Regeringen har i beslut 2015-05-21, gett Trafikverket i uppdrag, att ta fram inriktnings-underlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för planperioden 2018-2029. Trafikverkets inriktningsunderlag ska redovisas till Regeringskansliet senast den 30 november 2015. Trafikverket ska samtidigt remittera redovisningen till berörda remiss-instanser. Region Östergötland har fått ovanstående förslag från Trafikverket för yttrande. Yttrandet ska vara Näringsdepartementet tillhanda senast den 29 februari 2016. Regionen har begärt uppskov med svar till den 4 mars 2016 och beviljats detta av Näringsdepartementet. Yttrande: Region Östergötland har getts möjlighet att lämna synpunkter på ovanstående Inriktningsunderlag. Regionen har fått uppskov med att lämna svar till den 4 mars 2016. Regionen lämnar här med följande yttrande samtidigt som vi också ställer oss bakom yttrande från Mälardalsrådet. Sammanfattning Regionen vill se en tydligare inriktning som styr mot de nationella transport- och klimatmålen. Åtgärda eftersatt drift- och underhåll och vidta åtgärder för att vidmakthålla infrastrukturen för att få full effekt av nyinvesteringar. Peka ut ett tydligt godsnät med strategiska godsnoder och hamnar. Ökade ekonomiska ramat till de regionala planerna behövs
6 för att hantera och möta upp efterfrågan på hållbara persontransporter (gång, cykel och kollektivtrafik) i såväl storstad som på landsbygd som leder mot de nationella transport- och klimatmålen. Ge Trafikverket ett tydligt uppdrag att arbeta med de två första stegen enligt den så kallade Fyrstegsprincipen. Långt gångna projekt, men inte helt finansierade, i nuvarande plan, ska genomföras. Målstyrning eller prognosstyrning Planeringen av infrastrukturen behöver svara upp mot målen om minskad klimatpåverkan samt bidra till ett ökat bostadsbyggande samt de övriga behov som behövs för människors resor och för näringslivets behov och utveckling. Regionen ställer sig bakom behoven om ökade medelanslag för drift- och underhåll samt vidmakthållande, men saknar tydliga redogörelser för hur dessa satsningar bidrar till att nå internationella, nationella och lokala mål år 2030 respektive 2050. Om satsningar i infrastrukturen helt utgår från aktuella prognoser och trender - vilken effekt får detta på möjligheterna att nå de nationella transport- och klimatmålen. I inriktningsunderlaget går att läsa att 250 000 bostäder behöver byggas fram till år 2020. Nu talas det om att det behövs byggas 700 000 nya bostäder till år 2025, ett nytt miljonprogram. Samtidigt framgår av inriktningsunderlaget att år 2050 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. I och med Parisavtalet i december 2015 behöver detta mål snarare uppnås redan år 2030. Regionen utgår från att en större del av de nya bostäderna med all sannolikhet kommer att byggas i städer och regioner med positiv befolkningsutveckling och längs större infrastrukturstråk. En ökad migration, vilket vi ser idag, kan också innebära att det kommer att bli ett ökat tryck på att bygga bostäder även utanför storstäder och tillväxt-regioner. Hur denna ökning av bostäder ska tillgänglighetsförsörjas, försörjas med varor och hur näringslivets transporter i stort, på ett klimatneutralt sätt ska fungera om inte det tillkommer nyinvesteringar i infrastrukturen som möjliggör en sådan utveckling. Ett långsiktigt hållbart transportsystem En stor utmaning är att minska transportsektorns utsläpp och klimatpåverkan för att nå de internationella och nationella klimatmålen. Ett viktigt verktyg är
7 hållbara gods- och persontransporter. Ett annat verktyg är att så många som möjligt av personresorna görs på ett miljövänligt transportsätt, dvs med gång och cykel eller kollektivtrafik. Enligt Trafikverket kan vi inte med enbart byggande av ny infrastruktur uppnå klimatmålen utan det måste till effektiva styrmedel som gör att fordonsflotten blir fossilfri så snart som möjligt. Att vi uppnår klimatmålen med styrmedel och energieffektivare fordon innebär inte att bilanvändandet kommer att minska enligt Trafikverket. Utan fortsatt urbanisering och koncentration till de större städerna kommer innebära ökad trängsel om inga åtgärder vidtas. Det behövs därför satsningar på framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafik samt gång och cykel för att stärka dessa transportslags konkurrenskraft gentemot bilen. Detta innebär till stor del att arbetet med steg 1 och steg 2 åtgärder enligt den så kallade fyrstegsprincipen. Många av dessa åtgärder faller inom ramen för de regionala planerna samt inom kommunernas ansvarsområde. Den regionala kollektivtrafiken ligger också inom regionernas ansvarsområde. För att klara av satsningar inom dessa områden kommer det behövas att de regionala planernas ekonomiska ramar utökas. Inom detta område borde också Trafikverket få ett tydligt uppdrag att arbeta med fyrstegsprincipens båda första steg och att medel för detta avsätts i den nationella planen. En tillförlitlig infrastruktur är en förutsättning Behovet av att åtgärda eftersatta drift- och underhållsåtgärder är en förutsättning för att skapa en tillförlitlig och robust infrastruktur. Ett återupprättande tillsammans med trimningar av befintliga anläggningar är också nödvändigt för att få full effekt av de planerade nyinvesteringarna. Framförallt järnvägen lider av brist på förtroende hos medborgarna och näringsliv på grund av otaliga brister i transportsystemet. Regionen delar Trafikverkets bedömning att eftersläpande underhåll bör åtgärdas under den kommande 12års-perioden. Godstransporter Den förväntade godsmängden förväntas öka i takt med befolknings- och sysselsättningsutvecklingen. Trafikverket menar att sjöstransporter skulle kunna ta en allt större andel av godstransporterna. En sådan utveckling kommer att ställa krav på den anslutande landinfrastrukturen och åtgärder i hamnarna för att klar fler och tyngre transporter. Regionen efterlyser ett utpekande av vilka de strategiska hamnarna och övriga godsnoder är för att kunna göra riktiga prioriteringar.
8 Fördelning av utvecklingsmedel För att behålla statusen och klara av att återställa landets infrastruktur till dess ursprungliga funktion och robusthet bör fördelningen mellan åtgärdstyper samt mellan nationell och de regionala planerna ses över. Enligt inriktningsunderlaget framgår det att genom politiska styrmedel samt genom åtgärder på lokal- och regional nivå kan man skapa goda effekter för kapacitet, robusthet och hållbarhet. Detta gäller även åtgärder för att uppnå störst nytta för att möta klimat- och miljömål och påverka resande- och transportval. De typer av trimningsåtgärder och mindre åtgärder som föreslås prioriteras ligger till stora delar inom den infrastruktur som finansieras eller kan medfinansieras via de regionala planerna. Regionen välkomnar ett ökat fokus på den här typen av åtgärder. En stor del av det dagliga regionala arbetet handlar om att skapa och investera i förbättrade förutsättningar för kollektivtrafikresande. Vidare ser Regionen gärna att de nu anslagna medlen för stadsmiljöavtalen i stället tillförs de regionala planerna som därmed skulle kunna få utökade ramar och på så sätt kunna arbeta mer långsiktigt och strategiskt med att förbättra förutsättningarna för kollektivtrafiken. Det finns också ett behov av att viktiga nyinvesteringar genomförs för att klara den förväntade kapacitetsbristen på vissa håll i landet. Det är därför viktigt att de större objekten som finns med i nuvarande nationell plan, men inte är fullt finansierade, genomförs. Kommuner och regioner har lagt ned mycket planeringsarbete utifrån dessa förutsättningar. För Östergötlands del handlar det om Ostlänken, Dubbelspåret Motala-Hallsberg, E22 förbi Söderköping samt ny väg- och järnvägsanslutning till Norrköpings hamn. Höghastighetsbanor på järnväg Det pågående arbetet med höghastighetsbanor på järnväg mellan Stockholm och Göteborg/Malmö skapar, när de genomförs, helt nya förutsättningar för den fysiska planeringen lång tid framöver. Vi delar Trafikverkets uppfattning att finansieringen för dessa bör vara utanför angivna ramar för utvecklingsinvesteringar. Det är också viktigt att skapa möjlighet för de nya snabbtågen att fortsätta genom Stockholm och vidare mot Arlanda och Uppsala. Genomförande av höghastighetsbanorna kommer att ställa krav på anslutande infrastruktur till de blivande stationerna på höghastighetsbanan för att skapa bra tillgänglighet från omgivande regioner. BESLUTAR a t t lämna följande synpunkter enligt bifogat förslag till yttrande.
9 Remissvar Utkast till lagrådsremiss Upphandling av vissa kollektivtrafiktjänster TSN 2016-17 20 Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över utkast till lagrådsremissen Upphandling av vissa kollektivtrafiktjänster. Yttrandet har tagits fram av jurist anlitad av Region Östergötlands Upphandlingscentrum. I remissen lämnas förslag på att den föreslagna nya lagen om upphandling av koncessioner ska tillämpas vid upphandling av kollektivtrafik. Vidare föreslås att lagen (2011:846) om miljökrav vid bilar och vissa kollektivtrafiktjänster ska tillämpas vid upphandling av kollektivtrafiktjänster. Förslag lämnas också på att regionala kollektivtrafikmyndigheter ska kunna bedriva kollektivtrafik i egen regi eller direkttilldela till internt företag för vissa trafikslag. Vidare anges förslag om direkttilldelning av avtal om mindre värde för kollektivtrafik, på vatten undantaget, intill ett årligt genomsnittsvärde om 500 000 euro. Slutligen föreslås att regeringen ska kunna utse en myndighet att utöva tillsyn över lagstiftningens efterlevnad. Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 april 2016. Lagförslaget bygger på att den föreslagna lagen om upphandling av koncessioner ska införas. De nya upphandlingslagarna har blivit försenade och en osäkerhet föreligger hur de slutliga lagförslagen kommer att se ut. BESLUTAR a t t avge yttrande över utkast till lagrådsremissen Upphandling av vissa kollektivtrafiktjänster enligt föreliggande förslag. Delegationer 21 Delegationsbeslut läggs till handlingarna. Sammanträdets avslutning 22 Ordföranden förklarar mötet avslutat. Vid protokollet
10 Annika Eriksson Justerat Göran Gunnarsson Jan Owe-Larsson Den 21 mars har meddelande om justering av detta protokoll satts upp på Region Östergötlands anslagstavla. Annika Eriksson Förteckningar över inkomna/utgående skrivelser Revisionsrapport: Granskning av styrning och uppföljning primärvården region Östergötland Skrivelse angående buss 472 2016-03-03 TSN 2016:21 2016-03-03 TSN 2016: 27