Slutrapport för period November 5 Augusti 6 Miljösamverkan Västerbotten www.miljosamverkanvasterbotten.se Miljösamverkan Västerbotten är ett samverkansforum om tillsyn och prövning enligt miljöbalkens regelverk för kommuner och verksamhetsutövare i Västerbottens län.

Innehållsförteckning Inledning... Syfte och mål... Målgrupper... Projektorganisation... Delprojekt... Tillsyn av sågverk, hyvlerier och snickerier... Skydd av enskilda grundvattentäkter... Arrangemang... Handläggarträff om PCB, dec 5... Miljö- och energipolitik som drivkraft för innovationer, mars 6... Ägargruppsträff, 9 mars 6... 5 Nya bestämmelser om buller, 5 mars 6... 5 Dialogmöte med lantbruket, 6 april 6... 5 Tillsyn av egenkontroll av energihushållning, april 6... 6 Dialogmöte om nedskräpning, augusti 6... 6 Bilaga. Resultatredovisning... 7 Bilaga. Indikatorer för uppföljning... 6

Inledning I april startade Miljösamverkan Västerbotten som ett treårigt projekt. Under denna tid genomfördes flertalet delprojekt samt seminarium och utbildningar. En hemsida byggdes upp och etablerades som informationskanal ut mot länets miljömyndigheter och verksamhetsutövare. Sammantaget byggdes en stabil plattform upp för samverkan inom miljöbalkens regelverk. Efter att projektperioden tagit slut beviljades medel för en nio månader lång fortsättning av projektet. Denna slutrapport sammanfattar vad som har hänt och genomförts under dessa nio månader. Syfte och mål Miljösamverkan Västerbottens syfte under projektperioden var att: Utveckla företagens och verksamhetsutövarnas kompetens om miljömässig, social och ekonomisk hållbar utveckling samt miljölagstiftning med det vidare syftet att öka deras konkurrenskraft och förbättra deras förutsättningar att bidra till att satta miljö- och klimatmål nås och att en hållbar utveckling främjas samt ytterligare att skapa förutsättningar för innovationer. Utveckla miljömyndigheternas samsyn och kompetens vad gäller tolkning och tillämpning av miljölagstiftningen med det vidare syftet att deras arbete i högre grad ska bidra till att mål för miljö, klimat och hållbar utveckling nås samt för att utveckla nya strukturer. Samsynen ska också skapa förutsättningar för samarbeten, utbyte av kompetens med mera för ökad rättsäkerhet och mer likartade bedömningar kommuner emellan. Miljöbalkens regelverk kommer att tillämpas så att konkurrensen för länets företag och verksamhetsutövare inte snedvrids på grund av olika villkor och krav i olika kommuner. Utveckla dialogen och samverkan mellan olika aktörer, mellan företag och verksamhetsutövare, och miljömyndigheter. Miljösamverkan Västerbottens mål för projektperioden var att:. Ökad kompetens om miljölagstiftning, miljö och hållbar utveckling hos företag och verksamhetsutövare vilket i sin tur skapar förutsättningar för ökad konkurrenskraft och innovationer. Ökad kompetens om hållbarhetsaspekter i allmänhet, och om hur faktorer som kommunikation, beteendeförändringar, socialt ansvarstagande och jämställdhet etc. kan öka näringslivets och verksamhetsutövares konkurrenskraft och stärka regionens attraktivitet däribland kommunernas attraktivitet. Ökad kvalitet på myndigheterna inom miljö- och hälsoskyddsområdets arbete genom utvecklad kompetens, ökad samsyn, ett effektivare utnyttjande av personella resurser och nya strukturer. Minst delprojekt riktade till både verksamhetsutövare och miljömyndigheter ska genomföras under projektperioden 5. Minst utbildningar/seminarium riktade till både verksamhetsutövare och/eller miljömyndigheter ska genomföras under projektperioden

6. Minst 8 kommuner i Västerbotten ska ha deltagit i minst ett delprojekt under projektperioden 7. Delprojekten och seminarierna ska nå minst 6 företag/verksamhetsutövare under projektperioden I bilaga redovisas ett resonemang kring om syfte och mål har uppfyllts under projektperioden. Målgrupper Primära målgrupper för Miljösamverkan 5-6 har varit miljö- och hälsoskyddshandläggare inom den offentliga sektorn och verksamhetsutövare inom såväl den offentliga som den privata sektorn. Projektorganisation Under projektperioden har rollerna i organisationen sett ut som följande: Projektägare Projektägarens roll har varit att sköta ekonomi och administration och att vara arbetsgivare till projektledaren. Ägargrupp Ägargruppens uppgift har varit att fatta principiella beslut om projektets inriktning och bestod av en representant från vardera finansiär, dvs. kommunerna, Länsstyrelsen Västerbotten och Region Västerbotten. Styrgrupp Styrgruppens roll har varit att leda projektet, följa upp ekonomin och vara närmsta bollplank till projektledaren. Styrgruppen bestod av en representant från Region Västerbotten, två representanter från Länsstyrelsen i Västerbotten samt fem representanter från kommunernas miljökontor. Projektledare Projektledaren har haft som uppgift att samordna verksamheten och genomföra Region Västerbotten Karin Söderström, Länsstyrelsen Västerbotten Veronica Tengman Bylund, Bjurholms kommun Nicke Grahn, Dorotea kommun Malin Berg, Lycksele kommun Elin Nilsson, Malå och Norsjö kommuner Margareta Green-Palo, Umeå kommun Eva Kinnvall, Skellefteå kommun Jan Fransson, Sorsele kommun Sonja Eliasson, Storuman kommun Sune Höglander, Nordmaling kommun Tobias Rosencrantz, Robertsfors kommun Malin Österlund, Vännäs kommun Jan Olofsson, Vindeln kommun Jenny Naarttijärvi, Vindeln kommun Ulla-Karin Dahlberg, Vilhelmina kommun Sofia Sparrfeldt, Åsele kommun Lena Friborg, Region Västerbotten Karin Söderström, Länsstyrelsen Västerbotten Jenny Nordvoll, Länsstyrelsen Västerbotten Nicke Grahn, Dorotea kommun Agneta Gustafsson, Skellefteå kommun Ulla Aronsson, Umeå kommun Elin Nilsson, Malå och Norsjö kommuner Sylvia Jonsson, Robertsfors kommun Lena Friborg, Region Västerbotten Emmy Frohm, Region Västerbotten

aktiviteter. Projektledaren har också haft ansvaret för den övergripande kommunikationen och har tagit fram underlag för beslut i styrgruppen Kontaktpersoner På varje miljöförvaltning och på länsstyrelsen har funnits en kontaktperson som har fungerat som ambassadör och förlängda arm för projektet Karin Söderström, Länsstyrelsen Västerbotten Jenny Nordvoll, Länsstyrelsen Västerbotten Veronica Tengman Bylund, Bjurholms kommun Nicke Grahn, Dorotea kommun Myndighetsenheten, Lycksele kommun Elin Nilsson, Malå och Norsjö kommuner Christina Hagman, Umeå kommun Agneta Gustafsson, Skellefteå kommun Annika Lindberg, Sorsele kommun Malin Laestander, Storuman kommun Christina Myrestam, Nordmaling kommun Sylvia Jonsson, Robertsfors kommun Teresia Jonsson, Vännäs kommun Erik Gunnarsson, Vindeln kommun Malin Holmlund, Vindeln kommun Helene Myhrberg, Vilhelmina kommun Sofia Sparrfeldt, Åsele kommun Delprojekt Tillsyn av sågverk, hyvlerier och snickerier Ett av delprojekten fokuserade på tillsyn inom träindustrin. Ända sedan projektet startades har önskemål funnits om ett delprojekt om tillsyn på sågverk och nu beslutades att detta skulle bli verklighet. Projektet utvidgades till att även omfatta hyvlerier och snickerier för att bli relevant för fler kommuner i länet. Totalt deltog sju kommuner samt länsstyrelsen och verksamheter fick tillsyn inom ramen för delprojektet. Under tillsynsperioden genomfördes två avstämningsträffar och en avslutande erfarenhetsträff. Detta upplägg var uppskattat. Synpunkter från deltagande miljöinspektörer var att avstämningsträffarna gjorde att de lärde sig mycket och blev tryggare i sin bedömning. Träffarna skapade även förutsättningar för att uppnå en samsyn inom länet. I arbetsgruppen för delprojektet ingick: Erik Gunnarsson, Vindelns kommun Henrik Nygren, Skellefteå kommun Teresia Jonsson, Vännäs kommun Fredrik Lönneborg, Länsstyrelsen Västerbotten Gabriella Nygren, Skellefteå kommun Jenny Nordvoll, Länsstyrelsen Västerbotten Emmy Frohm, Miljösamverkan Västerbotten

Skydd av enskilda grundvattentäkter Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och är avgörande för en god hälsa. I miljökvalitetsmålen Grundvatten av god kvalitet och Levande sjöar och vattendrag finns målsättningar om att vattenskyddsområden ska fastställas för alla vattentäkter, yt- och grundvatten, som försörjer fler än 5 personer eller har ett uttag på mer än m/dygn. I Bottenvikens och Bottenhavets åtgärdsprogram för 9-5 är en av åtgärderna att kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 5 personer eller där vattenuttaget är mer än m/dag, har god kemisk status och god kvantitativ status och ett långsiktigt skydd. Med anledning av detta finns det anledning att se över skyddet även för de vattentäkter som inte har kommunen som huvudman. I projektet togs ett underlag fram som kan användas för att skydda enskilda grundvattentäkter med hjälp av lokala hälsoskyddsföreskrifter. I arbetsgruppen för delprojektet ingick: Malin Holmlund, Vindelns kommun Pernilla Arvidsson, Vännäs kommun Jonas Svensson, Umeå kommun Brith-Lis Jacobsson, Länsstyrelsen Västerbotten Emmy Frohm, Miljösamverkan Västerbotten Arrangemang Handläggarträff om PCB, dec 5 Eftersom slutdatumet för sanering av PCB började närma sig genomfördes efter önskemål en handläggarträff om PCB den december 5. Dagen inleddes med att miljöinspektör Åsa Fröjd som arbetar på Göteborgs miljöförvaltning berättade om den lagstiftning som rör PCB samt hur de arbetar med PCB i Göteborg. Sedan tog Matts Mårtensson på FFT-konsult vid och berättade om hur det går till vid inventering och sanering av PCB. Dagen avslutades med ett studiebesök på en sanering samt gruppdiskussioner. På träffen var miljöinspektörer anmälda. Miljö- och energipolitik som drivkraft för innovationer, mars 6 Den mars 6 genomförde Miljösamverkan Västerbotten tillsammans med Energikontor Norr, Cleaner Growth och Företagarna Västerbotten en konferens på tema Miljö- och energipolitik som drivkraft för innovationer. Frågor som vi ville undersöka under dagen var: Kan den

offentliga sektorn med politiken som grund tillsammans med näringslivet stimulera utveckling och stärka företagens konkurrenskraft? Vilka styrmedel finns för att nå de miljö- och energipolitiska målen samtidigt som vi utnyttjar dem för att bli mer innovativa och möta framtiden på ett hållbart sätt? Mattias Goldmann, VD för tankesmedjan Fores, modererade dagen med ett program fyllt av ett gäng intressanta talare från både politik, näringsliv och offentlig sektor. Dagen filmades och går att se i efterhand via projektets hemsida. Konferensen hade 7 anmälda deltagare och föreläsare, personer följde dagen via webben. Ägargruppsträff, 9 mars 6 Den 9 mars 6 genomfördes en ägargruppsträff på Ansia resort konferens i Lycksele. Av Miljösamverkan Västerbottens finansiärer fanns av 6 representerade på träffen. Under dagen diskuterades Miljösamverkan Västerbottens framtid samt frågor aktuella för miljökontoren i länet. Inger Olofsson var också inbjuden för att berätta om hur Samrådsgrupp avfall och VA-samverkan arbetar i sina projekt och vad de upplever framgångsrikt i det upplägget. Nya bestämmelser om buller, 5 mars 6 Under 5 trädde en förordning om trafikbuller i kraft och det infördes även nya bestämmelser om buller i Plan- och bygglagen och Miljöbalken. Syftet med bestämmelserna är framförallt att möjliggöra byggande av små lägenheter i bullerutsatta miljöer. Förändringarna har dock inneburit att en hel del frågetecken har uppkommit hos handläggare på kommuner och länsstyrelser, samt även bland privata aktörer. Frågan är också vilka konsekvenser lagändringarna har för dem som ska bo i bullerutsatta miljöer. Den 5 mars genomförde Miljösamverkan Västerbotten tillsammans med Länsstyrelsen Västerbotten ett seminarium för att försöka bringa klarhet i frågan. Syftet med dagen var också att försöka ge en inblick i forskningsläget kring vindkraftsbuller. Dagen filmades och går att se i efterhand via miljösamverkan Västerbottens hemsida. Seminariet hade 9 deltagare och 6 föreläsare samt följdes av personer via webbsändningen. Dialogmöte med lantbruket, 6 april 6 Region Västerbottens arbetsgrupp med inriktning mot de gröna näringarna har identifierat ett antal utmaningar att arbeta vidare inom. En av dessa utmaningar rör myndighetsutövning där lantbrukarna upplever att myndigheternas kontroll är dåligt samordnad och att kvaliteten på kontrollen är ojämn. Dessutom upplevs tillsynsavgifterna som betungande och inkonsekventa. Som en del i att arbeta med denna utmaning ordnade Miljösamverkan Västerbotten tillsammans med LRF Västerbotten och Länsstyrelsen Västerbotten ett dialogmöte den 6 april 6 i Robertsfors. Syftet med mötet var att tydliggöra förutsättningarna för tillsynen och därmed skapa en ökad förståelse för parternas arbete. Vidare var syftet att försöka hitta möjligheter till samverkan och samordning mellan tillsynsmyndigheterna. På dagen deltog representanter från LRF, Länsstyrelsen Västerbotten, Livsmedelverket, Skellefteå kommun, Umeå kommun och Robertsfors kommun. 5

Tillsyn av egenkontroll av energihushållning, april 6 Efter önskemål från länets kommuner besökte Energimyndigheten Umeå ännu en gång för att ge sin utbildning Tillsyn av egenkontroll av energihushållning. Dagen arrangerades i samarbete med Länsstyrelsen Västerbotten, Energikontor Norr och Miljösamverkan Västerbotten. Utbildningen behandlade juridik på området samt grundläggande energikunskap och syftade till att ge stöd till inspektörer som arbetar med tillsyn av energihushållning. Utbildningen hade 9 anmälda deltagare. Dialogmöte om nedskräpning, augusti 6 På grund av en växande nedskräpningsproblematik samt osäkerheter kring ansvarsförhållandet inom kommunerna på området anordnade Samrådsgrupp avfall och Miljösamverkan Västerbotten ett dialogmöte om nedskräpning. Syftet med dagen var att försöka tydliggöra roller och ansvarsfördelning vid nedskräpningsärenden samt inspirera till att arbeta förebyggande med nedskräpning. Målsättningen var att gemensamt ta fram en metodik/projektidé för att arbeta förebyggande med nedskräpning i länet. Dialogmötet hade anmälda deltagare. Ett stort tack till alla er som på något sätt bidragit till projektet! 6

Bilaga. Resultatredovisning I delprojektet Tillsyn av sågverk, hyvlerier och snickerier genomfördes en uppföljning med samtliga företag som fått tillsyn. På frågan om de upplevde sig fått en ökad kunskap om branschens respektive verksamhetens möjliga påverkan på människors hälsa och miljö blev resultatet följande (på en skala - där = ingen ökad kunskap och = stor ökad kunskap): Upplevelse av att fått ökad kunskap om branschen Upplevelse av att ha fått ökad kunskap om verksamheten 8 8 6 5 6 7 8 9 vet ej 6 5 6 7 8 9 Figur. Medel:,6 Figur. Medel:,6 På frågan om de upplevde att en ökad kunskap på detta område kunde leda till en ökad konkurrenskraft respektive skapa förutsättningar för innovationer blev resultatet följande: Upplevelse av att förbättrad miljökunskap ger ökad konkurrenskraft Upplevelse av att förbättrad miljökunskap skapar förutsättningar för innovationer 8 8 6 6 5 6 7 8 9 5 6 7 8 9 Figur. Medel: 5, Figur. Medel: 6, 7

Bjurholm Dorotea Lycksele Malå/Norsjö Nordmaling Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Delen av mål som handlar om att skapa en ökad kunskap om miljölagstiftning, miljö och hållbar utveckling hos företag och verksamhetsutövare har uppnåtts för vissa av företagen som ingick i delprojektet, men inte för alla. Medelvärdet tyder på att kunskapen generellt har ökat måttligt. Det hade varit önskvärt med en högre siffra, men samtidigt kan det också tyda på att företag och verksamhetsutövare inom just denna bransch redan har goda kunskaper på miljöområdet vilket i sig är mycket positivt. En majoritet av företagen upplever att en ökad kunskap på området i måttlig eller hög grad kan bidra till en ökad konkurrenskraft eller skapa förutsättningar för innovationer inom företaget. Detta är värdefullt då det kan fungera som en morot för att fortsätta ta till sig kunskap inom miljölagstiftning och hållbar utveckling för att förbättra och utöka sitt miljöarbete. Det i sin tur skapar förutsättningar för att uppfylla Miljösamverkan Västerbottens syfte att förbättra företags och verksamhetsutövares förutsättningar att bidra till att nå miljö- och klimatmål och främja en hållbar utveckling. På konferensen Miljö- och energipolitik som drivkraft för innovationer ville vi visa på hur politik och lagstiftning kan driva utveckling. Dagen följdes upp med en enkät som fick 8 svarande. På frågan Har du fått ökade kunskaper om den offentliga sektorns och politikens möjligheter att stimulera utveckling genom ditt deltagande på konferensen? (På en skala -6 där = Ingen ökad kunskap, 6 = Höjt mina kunskaper avsevärt) blev det viktade genomsnittet,7. Siffran tyder på att kunskapen höjdes vilket är glädjande då det kan leda till att företag på ett tydligare sätt kan se politik och lagstiftning på miljöområdet som en hjälp i utvecklingsarbetet snarare än ett nödvändigt ont. Samtidigt visar en uppföljning med miljökontoren att de inte är helt övertygade om att de skapar förutsättningar för innovationer för verksamhetsutövare. På en skala - där = inte alls och = mycket hög utsträckning svarade de enligt följande diagram: 9 8 7 6 5 Skapa förutsättningar för innovationer 6 Figur 5. (Medel,) För att företagen ska se miljöarbetet som en möjlighet till innovationer vore det en god grund om även miljökontoren var övertygade om den kopplingen. Här finns det därmed utvecklingsmöjligheter. När det kommer till mål och delen av syftet som handlar mer om social hållbarhet har vi inte lyckats integrera detta i någon större utsträckning i delprojekten eller på arrangemang. I slutrapporten för Tillsyn av sågverk, hyvlerier och snickerier beskrivs hur jämställdhet kan utveckla 8

Bjurholm Dorotea Lycksele Malå/Norsjö Nordmaling Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele träindustribranschen utifrån den jämställdhetsanalys som länsstyrelsen gjorde. Förhoppningsvis kan några företag i branschen få upp ögonen för detta genom slutrapporten. I övrigt har det skapats en avdelning på Miljösamverkan Västerbottens hemsida som fokuserar på social hållbarhet vilken har marknadsförts i de tre sista av de månadsvisa nyhetsbreven. Vid val av nyheter till hemsidan och nyhetsbrev har också nyheter publicerats kring jämställdhet och icke-diskriminering samt hur företag kan arbeta med dessa aspekter för att utvecklas. För närvarande har nyhetsbrevet 7 prenumeranter som utgörs av myndighetspersoner på lokal, regional och nationell nivå. Optimalt vore om prenumeranterna utvecklat sina kunskaper och fört vidare dessa till företag och verksamhetsutövare genom sina kontakter med dessa. Enligt uppföljningen med länets miljökontor ser det dock inte riktigt ut som att projektet har lyckats med detta i den grad som hade varit önskvärd. På frågan I vilken utsträckning upplever ni att Miljösamverkans verksamhet har bidragit till ökad kunskap om hur faktorer som socialt ansvarstagande och jämställdhet etc. kan öka verksamhetsutövares konkurrenskraft blev resultatet följande: 9 8 7 6 5 Ökad kunskap om social hållbarhet 6 Figur 6. (Medel 5) På redovisningen av delprojekten var Sara Moberg som arbetar med jämställdhetsfrågor på Länsstyrelsen Västerbotten inbjuden. Hon kom med många användbara tips för att arbeta med jämställdhetsperspektivet mer integrerat i kommande projekt. En del av miljösamverkans syfte handlade om att utveckla dialogen och samverkan mellan olika aktörer, mellan företag och verksamhetsutövare, och miljömyndigheter. I delprojektet Tillsyn av sågverk, hyvlerier och snickerier genomfördes två avstämningsträffar under tiden som tillsyn bedrevs, samt en avslutande erfarenhetsträff. Under dessa träffar hade deltagande miljöinspektörer möjlighet att diskutera frågor som dykt upp i samband med tillsyn och utbyta erfarenheter på området. Detta upplägg var mycket uppskattat då miljöinspektörerna upplevde att det bidrog till deras kompetensutveckling. Det var också ett sätt att utveckla dialogen mellan miljömyndigheterna och skapa en samsyn inom länet. Detta kan tydligt kopplas till mål inom projektet. Dialog har också främjats genom de två dialogmöten som har genomförts under projektperioden, det ena mellan miljömyndigheter och verksamhetsutövare inom jordbruket och det andra mellan miljömyndigheter och aktörer på avfallsområdet. Framförallt vid dialogmötet med jordbruket lämnades önskemål om ytterligare dialog och utvecklade strukturer för detta, något som även det kan kopplas till mål. 9

Miljökontoren har också fått svara på ett antal frågor om i vilken utsträckning de samverkar med olika aktörer. För att se utveckling över tid redovisas även resultat från föregående år. 5,5,5,5,5,5 Samverkan med andra kommuner i länet 6 Figur 7 Miljökontorens upplevelse av i vilken utsträckning samverkan sker med andra kommuner inom länet på en skala -5. De flesta kommuner samverkar i hög utsträckning med andra kommuner i länet. Någon tydlig trend på om samverkan har gått upp eller ner över tid är dock svår att urskilja. 5,5,5,5,5,5 Samverkan med kommuner utanför länet 6 Figur 8 Miljökontorens upplevelse av i vilken utsträckning samverkan sker med kommuner utanför länet på en skala -5. Samverkan sker inte i riktigt lika stor grad med kommuner utanför länet än kommuner inom länet. Detta kan delvis bero på att Miljösamverkan som plattform endast inbegriper kommunerna i länet och att kontaktytorna därmed blir fler inom än utom länet.

5,5,5,5,5,5 Samverkan med länsstyrelsen 6 Figur 9 Miljökontorens upplevelse av i vilken utsträckning samverkan sker med länsstyrelsen på en skala -5. Samverkan med länsstyrelsen sker i relativt hög grad inom länet, någon tydlig utveckling sedan Miljösamverkan startade är dock svår att se. 5,5,5,5,5,5 Samverkan med näringslivskontor 6 Figur Miljökontorens upplevelse av i vilken utsträckning samverkan sker med näringslivskontor på en skala -5. I vilken grad miljökontoren samverkar med näringslivskontor varierar mycket inom länet. För att förbättra dialogen mellan miljökontoren och företag och verksamhetsutövare skulle en utveckling av denna samverkan kunna vara en väg att gå. Syftet med en ökad samverkan är att skapa en ökad samsyn inom länet, något som i sin tur ska medföra att konkurrensen inom länet inte ska snedvridas beroende på i vilken kommun ett företag har sin verksamhet.

5,5,5,5,5,5 Likartade bedömningar 6 Figur Upplevelse av i vilken utsträckning likartade bedömningar i miljöbalksärenden görs som andra miljöförvaltningar i länet på en skala -5. Resultatet visar att miljökontoren generellt upplever att de i hög grad gör likartade bedömningar som andra miljökontor i länet. Allmänt upplever de också att de gör något mer likartade bedömningar idag än när Miljösamverkan startade. En annan aspekt som kan kopplas till kvaliteten på miljömyndigheternas arbete, mål, är i vilken utsträckning tillsynen är projektstyrd eller planerad istället för händelsestyrd. En projektstyrd och planerad tillsyn ger större förutsättningar för en mer strukturerad och ändamålsenlig tillsyn. 9 8 7 6 5 Tillsyn som är projektstyrd/planerad vs. händelsestyrd 6 Figur Miljökontorens upplevelse i vilken utsträckning tillsynen är projektstyrd/planerad istället för händelsestyrd på en skala -. Generellt för kommunerna går det att urskilja en svag positiv trend på detta område sedan Miljösamverkan började.

Miljöbalkstaxan är också ett mått på samsyn, och likformighet, inte minst för verksamhetsutövare som kanske bedriver verksamhet i flera olika kommuner. Tanken är också att taxan ska svara mot de faktiska kostnader tillsynsmyndigheten har för att kontrollera verksamhetsutövarnas efterlevnad av lagstiftningen. Ofta betalar verksamheterna en årlig fast avgift eller en rörlig timtaxa för inspektioner etc. Det är denna kostnad vi efterfrågat hos miljöförvaltningarna. Taxan ska baseras på tillsynsmyndighetens faktiska kostnader för inspektion, administration, fordon, lokaler, it etc. samt verksamhetens omfattning och verksamhetens risk vilken påverkar tillsynstiden (ju större risk en verksamhet innebär för miljö och hälsa desto mer tillsyn). Flera kommuner har fast årlig avgift för alla verksamheter medan andra har fast årlig avgift för några och timavgift för övriga, oftast mindre verksamheter. Taxa miljöbalkstillsyn, kr/timme 8 6 6 Figur Taxa, kr per timme exkl. moms för miljöbalkstillsyn, A-, B- och C-verksamheter. Skillnaden på kommunernas taxor är idag lägre än de var när miljösamverkan startade. Antalet tillsynsobjekt på prövningsnivå A, B och C i kommunerna varier stort inom länet. Antalet inspektioner i förhållande till antal tillsynsobjekt varierar också i hög grad. Dock har kommunerna olika policys för hur ofta olika verksamheter ska få tillsyn. En del besöker en viss typ av verksamhet varje år medan andra kommuner kan ha ett tillsynsintervall på fyra år för samma typ av verksamhet. En stor del av Miljösamverkan Västerbottens syfte kopplar till att skapa förutsättningar för att både miljömyndigheter och företag och verksamhetsutövare ska bidra till att miljö- och klimatmål nås. Därför har miljökontorens integrering av miljömålen i arbetet följts upp under både föregående och nuvarande projektperiod.

5,5,5,5,5,5 Miljömålen som grund i arbetet 6 Figur Miljökontorens upplevelse i vilken utsträckning miljömålen används som grund för tillsyn och prövning. Från Miljösamverkans början har trenden generellt varit nedåtgående. En liten ökning kan dock ses för några av miljökontoren under det senaste året. Hur miljömålen används i arbetet ser lite olika ut. En del beaktar dem i planeringsarbetet, andra använder dem mest vid projekttillsyn eller vid förebyggande tillsynsverksamhet. I mål ingår även att skapa en ökad kvalitet på miljömyndigheterna genom att utveckla och arbeta i nya strukturer. Miljösamverkan Västerbotten är i sig en utvecklad struktur för att förbättra kvaliteten på miljömyndigheternas arbete. Under slutet av projektet har detta utvecklats ytterligare genom att en forumsida har skapats kopplat till projektets hemsida. Där finns ett antal grupper för olika ämnesområden som miljöinspektörerna kan vara med i och diskutera frågor samt dela med sig av mallar, rutiner, checklistor m.m. Detta är en del i att skapa förutsättningar för kompetens-utveckling, samsyn och effektivt utnyttjande av personella resurser. Att ett effektivt utnyttjande av personella resurser är viktigt visar den årliga uppföljningen med kommunerna då flera har svarat att de har ett större behov av personal än vad de har tillgång till. Mål och 5 har uppfyllts. Under projektperioden har delprojekt genomförts, konferens, handläggarträff, seminarium, utbildning och dialogmöten. Mål 6 har inte uppfyllts då det till sist var 7 kommuner som deltog i delprojekten. Om mål 7 har uppfyllts är lite mer osäkert. Klart är att delprojekten och övriga aktiviteter har nått 5 företag och verksamhetsutövare fördelat som följer: Handläggarträff om PCB: Miljö- och energipolitik som drivkraft för innovationer: Nya bestämmelser om buller: 9 Dialogmöte med jordbruket: Dialogmöte om nedskräpning: 5 Tillsyn av sågverk, hyvlerier och snickerier:

Samtidigt hade konferensen Miljö- och energipolitik som drivkraft för innovationer samt seminariet Nya bestämmelser om buller respektive följare via webbsändningen. I och med att mängder av företag och verksamhetsutövare bjudits in till dessa arrangemang är det sannolikt att en del av de som deltog via webb utgjordes av dessa. Sammanfattningsvis finns det resultat av projektet att glädjas över genom att flera mål och delar av syftet har uppfyllts, men det finns även områden som kan utvecklas. Genom att miljöförvaltningarna samverkar i hög grad och gör mer likartade bedömningar ger det förutsättningar för bra relationer och ett gott samarbete mellan tillsynsmyndigheterna och verksamhetsutövarna. Detta bör gynna verksamhetutövarna eftersom det underlättar ett miljömässigt hållbart arbete, något som även kan förbättra deras konkurrenskraft och skapa förutsättningar för innovationer. I slutändan bör på så sätt länet i stort vara en vinnare i och med att förutsättningarna för att uppnå de regionala miljökvalitetsmålen ökar, något som alla invånare kan glädjas över då risken för negativ påverkan på hälsan och miljön minskar. Samtidigt behöver arbetet med den sociala hållbarheten förbättras och kopplingen till miljömål tydliggöras. Resultatet av företagens kompetensutveckling hade också kunnat se bättre ut och där kanske ett alternativ kan vara att etablera en tydligare kontakt direkt mot företagen för att på ett bättre sätt fånga upp deras behov på området och inte bara miljökontorens. Målgrupper Miljösamverkans främsta målgrupper var miljö- och hälsoskyddshandläggare inom offentliga sektorn och verksamhetsutövare inom såväl den offentliga som den privata sektorn. Verksamhetsutövare har nåtts genom den tillsyn som har bedrivits samt den uppföljning som genomförts inom delprojektet tillsyn av sågverk, hyvlerier och snickerier. Verksamhetsutövare har även nåtts via dialogmötet med jordbruket, dialogmötet om nedskräpning och via innovationskonferensen, bullerseminariet och handläggarträffen om PCB som arrangerats inom ramen för projektet. I arbetet med båda delprojekten har miljö- och hälsoskyddshandläggare varit delaktiga och de har alltid funnits representerade vid de olika arrangemang som anordnats via projektet. Båda målgrupper har även nåtts genom kontinuerlig nyhetsuppdatering på projektets hemsida och utskick av nyhetsbrev. 5

Bilaga. Indikatorer för uppföljning Effektmål: Ökad kvalitet på myndigheternas arbete Personella resurser Inspektionsfrekvens Resurseffektivitet (följs upp årligen genom enkät till kommunerna) Taxa och självfinansieringsgrad (följs upp årligen genom enkät till kommunerna) Åtalsanmälningar (följs upp årligen genom enkät till kommunerna) Handläggningstid (följs upp årligen genom enkät till kommunerna) Miljömålstillsyn (följs upp årligen genom enkät till kommunerna) Samverkan (följs upp årligen genom enkät till kommunerna) Samsyn och Kompetensutveckling (följs upp efter delprojekt m.m.) Innovationer (följs upp årligen genom enkät till kommunerna) Antal årsarbetskrafter inom miljöbalkens område totalt/bedömt behov Antal årsarbetskrafter inom miljöbalkens, inspektörer eller motsvarande, totalt/bedömt behov Antal årsarbetskrafter inom miljöbalkens, stödjande personal, totalt/bedömt behov Antal tillsynsobjekt miljöbalkstillsyn A-, B- och C-verksamheter Antal inspektioner A-, B- och C-verksamheter Beskriv om taxa tillämpas för tillsynen (fast eller timbaserad) och i så fall hur stor andel av verksamheten är finansierad miljöbalkstaxa? Taxa, kr per timme exkl. moms för miljöbalkstilllsyn A-, B- och C- verksamheter Antal åtalsanmälningar A-, B- och C-verksamheter Antal dagar (medelvärde) avser tid från registrering av inkommen handling till expediering anmälan värmepumpar Antal dagar (medelvärde) avser tid från registrering av inkommen handling till expediering klagomål bostad Upplevelse, -5, ang. i vilken utsträckning miljömålen används som grund för tillsyn och prövning. Upplevelse, -, ang. projektstyrd verksamhet vs. händelsestyrd. Beskrivning på vilket sätt de nationella eller regionala miljömålsuppföljningarna tjänat som underlag för arbetet med tillsynsplan och behovsutredningen. Upplevelse -5 ang. samverkan med näringslivskontor där 5 är i hög grad och inte alls. Upplevelse -5 ang. samverkan med andra kommuner inom länet där 5 är i hög grad och inte alls Upplevelse -5 ang. samverkan med andra kommuner utanför länet där 5 är i hög grad och inte alls. Upplevelse -5 ang. samverkan med länsstyrelen där 5 är i hög grad och inte alls. Upplevelse -5 ang. i vilken utsträckning likartade bedömningar som andra MF inom länet görs där 5 är i hög grad och inte alls. Antal kommuner i länet som deltar i miljösamverkans olika delprojekt Antal kommuner i länet som medverkar på Miljösamverkans olika utbildningar Antal kommuner i länet som deltar med politiker/tjänstemän på presidier Upplevelse - av i vilken utsträckning miljökontorets verksamhet skapar förutsättningar för innovationer för verksamhetsutövare 6

Social hållbarhet (följs upp årligen genom enkät till kommunerna) Upplevelse - av i vilken utsträckning Miljösamverkans verksamhet har bidragit till ökad kunskap om hur faktorer som socialt ansvarstagande och jämställdhet etc. kan öka verksamhetsutövares konkurrenskraft Effektmål: Ökad kunskap om miljö hos verksamhetsutövare och ökad konkurrenskraft hos verksamhetsutövare Företagens nöjdhet (Följs upp efter genomfört delprojekt genom enkät till medverkande företag) Miljökompetens (följs upp efter projekttid) Konkurrenskraft (Marknadsandelar) (följs upp efter genomfört delprojekt genom enkät till medverkande företag) Företagens upplevelse ang. miljömyndighetens information, -, där är väl anpassad och relevant information och är icke anpassad och irrelevant information (muntligt, skriftligt, webbplats) Företagens upplevelse ang. miljömyndighetens kompetens, -, där är mycket hög kompetens och är mycket låg/irrelevant kompetens (kunskap och kompetens, förmåga att hjälpa till) Företagens upplevelse ang. miljömyndighetens rättsäkerhet, -, där är mycket hög rättsäkerhet och är obefintlig/mycket låg rättsäkerhet (tydlighet i lagar och regler, motiv till beslut, kommunicering av underlag till beslut, information om att överklaga) Företagens upplevelse ang. om miljömyndighetens service och grad av rättvisa i relation till vad som kan förväntas, -, där är service och rättvisa i mycket hög utsträckning och är i mycket utsträckning/inte alls Företagets upplevelse ang. att man får valuta för tillsynsavgiften mm, -, där är valuta för tillsynsavgiften i mycket hög utsträckning och är i mycket låg utsträckning/inte alls. Företagens upplevelse ang. om miljömyndighetens beslut gått med eller mot dem? Ja/Nej. Antal företag som deltar på minimässa, temadag, utställning inom resp. delprojekt Antal genomförda minimässor/utbildningar/utställningar för företag Antal framtagna informationsmaterial, vägledningar för företag Antal genomförda tillsynsbesök/företagsdialoger inom ramen för miljösamverkan som i annat fall inte skulle ha genomförts. Företagens upplevelse ang. ökade förutsättningar för att miljökunnande ska kunna bidra till ökad konkurrenskraft, -, efter deltagande i projekt, där är i mycket hög utsträckning och är i mycket låg utsträckning/inte alls. Andel/antal företag (som deltar i resp. projekt) med miljöledningssystem. Andel/antal företag (som deltar i resp. projekt) med miljöpolicy. 7