Rapport om utvärdering av Sandagymnasiets Chromebookprojekt ht 2013. Therése Haglind 2013-12-08



Relevanta dokument
Rapport 1 av Studie 1

ipads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ)

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8

Följande frågor handlar om digitala medier och digital utrustning så som stationära och bärbara datorer, smarttelefoner, surfplattor, mobiltelefoner

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

Digitalisering i skolan

Människa dator- interaktion Therese Andersson, Fredrik Forsmo och Joakim Johansson WP11D. Inledning

Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9

Vi vill veta vad du tycker om skolan

Kvalitet Resultat: Ängelholm total

Vi vill veta vad du tycker om skolan

Elevenkät IT, Vt 2007

Digitalisering i skolan och vuxenutbildningen

Sammanfattning av enkäten en till en projektet

Så delar du filer. utan att bli övervakad LAJKA-GUIDE

Så får du Microsofts Office-paket gratis

Enkät till förskolepersonal

It-strategi för Väddöenheten

Människa-Dator Interaktion

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

Barn och skärmtid inledning!

Vi vill veta vad du tycker om skolan

Ingen avkoppling. utan uppkoppling. en undersökning om bredband och det viktiga med internet. Februari 2012

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Så här kommer du igång med din Chromebook elevdatorn i Årskurs 4

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

När skrivs de första proven i studentexamen på dator?

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Datorn från grunden. En enkel introduktion. Innehåll: Inledning 1 Vad är en dator? 2 Datorns olika delar 3 Starta datorn 5 Stänga av datorn 7

Barn och elevenkäter genomförda i Värnamo kommun 2015

Komma igång med OneD. Allt på en plats

Guide ÖVERBLICK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (5)

Enkätsvar från vuxenstuderande i komvux och sfi

SPF:s IT enkät hösten 2010

LAJKA-GUIDE. Säkrare Facebook. med10 supersmarta tips. 7 Säkrare inloggning utan krångel 7 Stoppa snokande appar 7 Ta kontroll över din tidslinje

Tärna Folkhögskola IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Så här kommer du igång med din ipad 2015

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-9

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!

Så här kommer du igång med din elevdator Årskurs 4

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg

Grundläggande datorkunskap

Hur tycker du skolan fungerar?

Så här kommer du igång med din ipad Årskurs 4 och Version

Brukarundersökning 2010 Särvux

Helgpyssel 2013: Så här skall du hantera dina bilder

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

Information om årets enkät samt skolbladen för elevenkäten 2012 vad de olika tabellerna och diagrammen visar

Elevers utvärdering av Evolutionstrappan. Skola: Solängsskolan, Gävle Lärare: Gunilla Djuvfelt Antal elever: sex st. Metod.

Regelverk 1-1. Överenskommelse för lån av ipad. Avtal om lån av studie-ipad med möjlighet att använda den för privat bruk utanför skolans lokaler.

IKT- strategi

PISA 2003 ENKÄT OM INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONS- TEKNOLOGI

VT-16. Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter!

YA Digitala vanor och kompetens bland nyanlända: statistik utifrån enkät hösten Struktur: 1. Bakgrundsvariabler

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.

Vad tycker du om komvux?

LAJKA-GUIDE. Jätteguide till molnets 9 bästa. näthårddiskar. 7 De bästa gratisalternativen 7 Så väljer du rätt 7 Smarta säkerhetstips

Musik bland dagens ungdomar

KOMMUNLEDNINGSKONTORET / IT-AVDELNINGEN. Office 365. Lathund

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Bambusermanual - Plattformen distans

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL

IT-användning och IT-kompetens i skolan

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan

Utbildningskatalog för SPF Syrenen. Vårprogrammet Allmän Utbildning. Kjell Höddelius. Utbildningsansvarig

Bygg din egen tidning med nya Flipboard 2.0

Office Du har tillgång till Office överallt. Verktyg för professionella. Verktyg för samarbete. Enkel installation och hantering

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola!

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Our Mobile Planet: Sverige

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

3. Regler för användandet av den personliga datorn

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015

Utbildningskatalog för SPF Syrenen. Höstprogrammet Allmän Utbildning. Kjell Höddelius

TeamEngine STYRELSEPLATS DELA STYRELSEMATERIALET SMARTARE OCH SMIDIGARE

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6

IKT - handlingsplan Vartoftaenhet

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten

Office 365 Windows 10

Benga s tekniska hörna. Så skapar du ett Vista-nätverk :16 - PC för Alla

Testfrågor till Onedrive for Business - Pilot

Vi vill veta vad du tycker om skolan.

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Elevenkät. Årskurs 4. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm

Följande frågor handlar om digitala medier och digital utrustning så som stationära och bärbara datorer, smarttelefoner, surfplattor, mobiltelefoner

BÄTTRE VI-KÄNSLA MED INTRANÄT

Diskussionsfrågor <3mig.nu. - Om Internet, trakasserier och livet IRL

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket Stockholm

BUN 8 mars 2016 Trygghet - och Trivselenkät 2015

Beslut för förskoleklass och grundskola

Pedagogisk IT-handlingsplan för Långsjö- och Skansbergsskolan

Kan logga in och ha strategier för att minnas sitt lösenord. Kan ta hand om och hanterar sin enhet. Kan starta och stänga av sin enhet.

Pedagogisk IT handlingsplan för Långsjö och Skansbergsskolan

Kom igång med din ipad

Regler för datoranvändning på Åva Gymnasium

Skydda din Dropbox med säker kryptering!

Utbildningskatalog för SPF Syrenen. Höstprogrammet Allmän Utbildning. Kjell Höddelius. Utbildningsansvarig

Transkript:

Rapport om utvärdering av Sandagymnasiets Chromebookprojekt ht 2013 Therése Haglind 2013-12-08

Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Metod och genomförande... 3 1.1.1 Enkät... 3 1.1.2 Fokusgruppintervjuer... 4 1.1.3 Enskilda lärarintervjuer... 4 2 Resultat... 6 2.1 Sammanställning av enkäten... 6 2.1.1 Elevernas uppfattning om Chromebooken... 6 2.1.1.1 Vad tycker eleverna är bra med Chromebooken?... 6 2.1.1.2 Vad tycker eleverna är dåligt med Chromebooken?... 7 2.1.2 Elevernas uppfattning och användning av informationsteknologi... 9 2.1.2.1 Vilken typ av informationsteknologi tycker eleverna att det är bäst att ha i skolan?... 9 2.1.2.2 Vilka teknologier använder eleverna hemma?... 10 2.1.2.3 Hur ofta använder eleverna sin telefon till skolarbete?... 11 2.1.3 Användningsområden och aktiviteter... 13 2.1.3.1 Vad använder eleverna Chromebooken till i skolan?... 13 2.1.3.2 Vilka aktiviteter gör eleverna i skolan?... 14 2.1.4 Eleverna som digitala användare... 17 2.1.5 Elevernas användning av Chromebooken i olika ämnen... 18 2.1.6 Sammanfattning av enkätsvaren... 19 2.2 Sammanställning av fokusgruppintervjuerna... 21 2.2.1 Om Chromebooken... 21 2.2.2 Chromebooken och klassrummet... 22 2.2.3 Samarbete... 22 2.2.4 IT i skolan... 23 2.2.5 Sammanfattning av fokusgruppintervjuerna... 23 1

2.3 Sammanställning av lärarintervjuerna... 25 2.3.1 Läraren som användare... 25 2.3.2 Chromebooken och undervisningen... 25 2.3.3 Teknisk lösning... 26 2.3.4 Sammanfattning av lärarintervjuerna... 27 3 Diskussion och slutsatser... 29 Bilaga 1 Enkäten... 33 Bilaga 2 Enkätsvar i SPSS... 40 Bilaga 3 Information om fokusgrupperna... 43 Bilaga 4 Frågor till fokusgruppsintervjuerna... 44 Bilaga 5 Frågor till lärarintervjuerna... 46 2

1 Inledning Både nationellt och internationellt pågår olika former av datorsatsningar i skolan. I Sverige kallas detta för 1:1. Dessa satsningar innebär en dator per elev och lärare. 1:1 projekt kan ses och diskuteras ur olika perspektiv. Ett perspektiv är vilken teknisk lösning som skall användas. Sandagymnasiet är en av fyra kommunala gymnasieskolor i Jönköping. Här har man valt bärbar PC som teknisk lösning för elever och lärare. Under höstterminen 2013 har man låtit en årskurs 1 på Ekonomiprogrammet testa att ha Chromebook som teknisk lösning istället för bärbar PC. Fem undervisande lärare i klassen har också haft Chromebook. Lärarna fick Chromebooken i juni, innan semestern, och eleverna i augusti när de började skolan. Efter några månader ville skolan utvärdera projektet för att se om Chromebooken är ett bra alternativ som skoldator för en större elevgrupp, kanske till och med för alla elever i de kommunala gymnasieskolorna. Utvärderingen genomfördes under november 2013 och bestod av tre delar: Elevenkät, Fokusgruppintervjuer med deltagande elever och Enskilda lärarintervjuer. Denna rapport är en sammanställning av de resultat som framkommit i den utvärderingen. 1.1 Metod och genomförande 1.1.1 Enkät Enkäten skapades i ESmaker. Den delades ut i pappersform och genomfördes på lektionstid. Svaren lades först in i Excel och bearbetades därefter i statistikprogrammet SPSS. Tabeller och figurer är gjorda i Excel. Enkäten är strukturerad. Den är uppbyggd med 23 frågor där de flesta har fasta svarsalternativ. Tre frågor i enkäten är frisvarsfrågor (se bilaga 1 för enkäten och bilaga 2 för enkätsvar i SPSS). I enkäten ställs frågor om vilken uppfattning eleverna har om Chromebooken, vilka fördelar och nackdelar de ser med Chromebooken, vad de använder Chromebooken till och i vilka ämnen de använder Chromebooken mest. Det ställs även andra typer av frågor i enkäten så som vilken typ av informationsteknologi de tycker är bäst att ha i skolan och hur de skattar sig själva som användare. 3

I klassen går 31 elever varav 25 var närvarande och besvarade enkäten. Av dessa var 13 (52 %) kvinnor och 12 män (48 %). Av 25 elever var det en elev som svarade att den hade haft en egen skoldator på högstadiet. Ingen av eleverna hade provat eller använt en Chromebook innan de fick låna en på Sandagymnasiet. 100 % av eleverna uppger att de har med sig Chromebooken dagligen till skolan. Denna siffra bekräftas både av fokusgruppintervjuerna och av lärarintervjuerna. 1.1.2 Fokusgruppintervjuer Fokusgruppintervjuerna skulle genomföras i de sex redan existerande grupperna som fanns i klassen. Den ene klassföreståndaren hjälpte till att organisera detta. Detta fungerade emellertid inte som planerat. Till den första fokusintervjun kom 11 elever, och totalt genomfördes fyra fokusgruppintervjuer med sammanlagt 26 elever (15 tjejer och 11 killar). Frågorna till fokusgrupperna rörde fyra teman: Om Chromebooken (ex Passar det man kan göra med Chromebooken ert/ditt skolarbete?) Chromebooken och klassrummet (ex Vad använder ni Chromebooken till i klassrummet?) Samarbete (ex Använder ni Chromebooken när ni samarbetar med andra elever i skolarbeten?) IT i skolan (ex Tycker ni att det är viktigt att använda IT i skolan) Fokusgruppintervjuerna spelades in digitalt och bearbetades sedan i Inqscribe. Inqscribe är en programvara för transkription av digitala medier. Fokusgruppintervjuerna är strukturerade (se bilaga 3 för information om fokusgrupperna och bilaga 4 för frågor till fokusgruppintervjuerna). 1.1.3 Enskilda lärarintervjuer Fem lärare, tre män och två kvinnor, har tillsammans med EK1 prövat att använda en Chromebook. Fyra av lärarna fick Chromebooken innan sommaruppehållet och en lärare fick den i augusti. De deltagande lärarna är med i projektet av olika anledningar. En av lärarna är initiativtagare till projektet, tre av lärarna blev tillfrågade om de ville vara med och en av lärarna hamnade i projektet som nyanställd och mentor i klassen. Alla ville vara med och såg det som både roligt och intressant. 4

Lärarna har olika ålder och ämneskompetens, men alla har en positiv syn på IKT och uppskattar sig själva som vana eller expertanvändare. Datorer är en naturlig del för dem både i arbetet och privat hemma. De fem lärarna ingår i lärarlaget runt den aktuella klassen. Det genomfördes enskilda lärarintervjuer med dessa lärare. Intervjuerna spelades in digitalt och bearbetades sedan i Inqscribe. Lärarintervjuerna är strukturerade. Frågorna till Lärarintervjuerna rörde fyra teman: Läraren som användare (ex Hur skulle du skatta dig själv som datoranvändare?) Chromebooken i klassrummet (ex Vilka är de pedagogiska fördelarna med en Chromebook? ) Lärarens ämne (ex Hur har det gått att använda Chromebooken i ditt ämne?) Teknisk lösning (ex Vilken teknisk lösning skulle du föredra att eleverna och lärarna hade i skolan, om du själv fick välja?) (Se bilaga 5 för frågor till lärarintervjuerna). 5

2 Resultat I denna del redovisas resultaten av de tre olika datainsamlingarna (enkät, fokusgruppintervjuer och enskilda lärarintervjuer). 2.1 Sammanställning av enkäten 2.1.1 Elevernas uppfattning om Chromebooken I denna del går jag igenom elevernas uppfattning om Chromebooken. Dels vad de tycker är bra och ser som fördelar med den. Dels vad de tycker är dåligt och ser som nackdelar med den. 2.1.1.1 Vad tycker eleverna är bra med Chromebooken? Tabell 1 visar att 88 % av eleverna anger att det är mycket bra att Chromebooken är Liten, lätt och smidig att ta med sig. 76 % att det är mycket bra att den kopplar upp sig snabbt och är snabbt startklar. 28 % att det är mycket bra att spara i molnet och använda molnet och 24 % av eleverna att det är bra att det finns många appar. Varken bra eller dåligt Lite bra Ganska bra Bra Mycket bra a. Liten, lätt och smidig att ta med sig. 0 % 0 % 0 % 12 % 88 % b. Kopplar upp sig snabbt och är snabbt startklar. 0 % 0 % 0 % 24 % 76 % c. Det finns många appar. 12 % 20 % 24 % 20 % 24 % d. Att spara i molnet och använda molnet. 4 % 0 % 20 % 28 % 48 % Tabell 1. Positivt med Chromebooken enligt eleverna (fråga 4). 100 % av eleverna tycker att det är bra eller mycket bra att Chromebooken är Liten, lätt och smidig att ta med sig och att den kopplar upp sig snabbt och är snabbt startklar. Detta framkommer även i frisvaren på fråga 6. 25 av 25 elever har svarat på fråga 6 som är en frisvarsfråga och handlar om vilka fördelar de tycker att det finns med en Chromebook jämfört med laptops och stationära datorer. Genomgående i fritextsvaren på denna fråga är att eleverna nämner att den är smidig och lätta ta med sig, att den startar snabbt och att det är enkelt att dela dokument med varandra. Detta syns i svar som: Att den är smidig och snabb att starta. Känns lite som en ipad och det är smidigt. Väldigt bra att man kan dela dokument. och Den är lätt och smidig att ta med sig och är snabbstartad. 17 6

elever tar upp att den är smidig och lätt att ta med sig. 14 elever att den startar snabbt. 8 elever att det är smidigt att dela dokument. Andra kommentarer som förekommer är att den passar i skolan, att den inte blir varm i knät, att batteriet håller länge och att det är kul med appar. 25 av 25 elever har svarat på fråga 9 som är en fritextfråga där eleverna skulle ange de 3 användningsområden som de tycker att Chromebooken passar bäst för. Fyra svar är frekvent förekommande och det är att Chromebooken är bra att ha i skolan, att det är bra att kunna dela dokument, att Chromebooken är bra när man håller på med grupparbete och att Chromebooken passar bra för att surfa med. Detta syns i svar som bra vid grupparbetena för man kan dela dokumenten och Om man ska göra ett grupparbete då man kan bjuda in många i dokumentet. 10 elever nämner att Chromebooken är bra att ha i skolan. 8 elever nämner att det att bra att kunna dela information. 7 elever nämner att den är bra när man håller på med grupparbete. 8 elever nämner att den är bra att surfa med. Andra kommentarer är att den är lätt att uppdatera, den är bra när man behöver göra något snabbt och den är bra att ha med sig överallt. Sammanfattningsvis kan man säga att det eleverna tycker är bra och uppfattar som fördelar med en Chromebook är att den är liten, lätt och smidig att ta med sig. Att den kopplar upp sig snabbt och är snabbt startklar. Detta kommer också fram i lärarintervjuerna, där en av lärarna ser detta som en pedagogisk fördel i och med att lektionen kommer igång snabbare. Vidare så tycker eleverna att det är bra för att det är enkelt att dela dokument med varandra och att Chromebooken är bra när de håller på med grupparbeten. Det kommer även fram att den är bra att surfa med och att uppfattningen är att Chromebooken är bra att ha i skolan. 2.1.1.2 Vad tycker eleverna är dåligt med Chromebooken? Tabell 2 visar att 32 % av eleverna anser att det är mycket dåligt att vara beroende av internetuppkoppling, 28 % att det är mycket dåligt att det saknas applikationer och som de behöver, 24 % uppger att de tycker att det är mycket dåligt med en begränsning av att enbart ha tillgång till webbapplikationer. 56 % av eleverna säger att det är dåligt eller mycket dåligt att vara beroende av internetuppkoppling. 40 % att de tycker att det är dåligt eller mycket dåligt att det saknas applikationer eller program som de behöver. 44 % av eleverna att det är dåligt eller mycket dåligt med en begränsning 7

av att enbart ha tillgång till webbapplikationer. 16 % att det är dåligt eller mycket dåligt att den har en liten skärm. Varken bra eller dåligt 8 Lite dåligt Ganska dåligt Dåligt Mycket dåligt a. Den har en liten skärm. 44 % 32 % 8 % 8 % 8 % b. Begränsning av att enbart ha tillgång till webbapplikationer.. 8 % 16 % 32 % 20 % 24 % c. Det saknas applikationer och program som jag behöver. 20 % 16 % 24 % 12 % 28 % d. Att vara beroende av Internetuppkoppling. 12 % 12 % 20 % 24 % 32 % Tabell 2. Negativt med Chromebooken enligt eleverna (fråga 5) 25 elever av 25 har svarat på fråga nummer 7 som är en fritextfråga som handlar om vilka nackdelar det finns med en Chromebook jämfört med laptops och stationära datorer. Svar som kommer fram här är att man måste ha tillgång till Internet, att den verkar plastig och ömtålig och att den lätt går sönder. Att Worddokument måste omvandlas och att det inte går att ladda ner program. Detta märks i svar som Att man alltid måste vara uppkopplad på internet, och omvandla drive dokument till Word dokument om man ska lämna in på fronter och Den tål nästan ingenting, man är beroende av uppkoppling och man kan inte göra något offline. 12 elever anger att man måste ha tillgång till Internet. 6 elever att det är plastig, ömtålig och att den lätt går sönder. 3 elever tar upp att det är krångligt med dokumenthantering. 12 elever att det inte går att ladda ner program och filer. Andra kommentarer som förekommer är att det är orättvist att andra kan använda sin dator till mer än bara skolan, att man inte kan spela på den eller titta på film och att Skype inte fungerar på den. Även om det finns liknande funktioner som Skype så uppfattar eleverna detta som en nackdel med Chromebooken. Sammanfattningsvis kan man säga att det eleverna tycker är dåligt eller mycket dåligt och uppfattar som nackdelar med en Chromebook är att vara beroende av internetuppkoppling och att det saknas applikationer eller program som de behöver. Att det inte går att ladda ner program och filer i den utsträckning som de skulle vilja och att det är dåligt att vara begränsade av att enbart ha tillgång till webbapplikationer. Vidare upplever eleverna Chromebooken som plastig, ömtålig och att den lätt går sönder. Några elever talar om att de har sprickor i höljet. Det lyfts även fram att de tycker att det är krångligt med dokumenthantering, detta framkommer dock mycket tydligare i fokusgruppintervjuerna.

2.1.2 Elevernas uppfattning och användning av informationsteknologi I denna del redogör jag för elevernas uppfattning om vilken typ av informationsteknologi som de tycker är bäst att ha i skolan och vilka teknologier de använder hemma samt vilken teknisk lösning de använder hemma vid skolarbete. Här tar jag även upp elevernas användning av sin mobiltelefon kopplat till skola och skolarbete. 2.1.2.1 Vilken typ av informationsteknologi tycker eleverna att det är bäst att ha i skolan? Tabell 3 visar att 72 % av eleverna tycker att en bärbar Mac är ett mycket bra alternativ i skolan. 52 % att en bärbar PC är ett mycket bra alternativ och 36 % att Chromebooken är ett mycket bra alternativ att ha i skolan. Dessa resultat visar dels att eleverna värderar bärbara teknologier högre än stationära, dels att laptops, framförallt Mac (men även PC) värderas som bättre än surfplattor, inklusive Chromebook. 88 % av eleverna tycker att en bärbar Mac är ett bra eller mycket bra alternativ. 84 % tycker att Chromebooken är ett bra eller mycket bra alternativ i skolan. 76 % att en bärbar PC är ett bra eller mycket bra alternativ. Mycket dåligt alternativ Dåligt alternativ Varken bra eller dåligt Bra Mycket bra alternativ Surfplatta Android 36 % 24 % 20 % 12 % 0 % IOS/iPAD 24 % 8 % 32 % 12 % 20 % Stationär dator PC 48 % 32 % 12 % 4 % 0 % Stationär dator Mac 32 % 28 % 24 % 8 % 4 % Bärbar PC 0 % 4 % 12 % 24 % 52 % Bärbar Mac 0 % 0 % 8 % 16 % 72 % Chromebook 4 % 4 % 8 % 48 % 36 % Smartphone Android 44 % 16 % 28 % 0 % 4 % Smartphone Iphone 16 % 16 % 40 % 16 % 8 % Tabell 3. Rangordning av informationsteknologi lämplig i skolan enligt eleverna (fråga 10) Dessa svar visar sammanfattningsvis att eleverna värderar bärbara teknologier högre än stationära och att laptops, framförallt Mac (men även PC) värderas som bättre än surfplattor, inklusive Chromebook. Men Chromebooken anses vara ett bra alternativ för skolan. 9

2.1.2.2 Vilka teknologier använder eleverna hemma? Tabell 4 visar att 96 % av eleverna uppger att dagligen använder en Smartphone Iphone hemma. 72 % att de dagligen använder Chromebooken hemma. Svarsfrekvenserna på denna fråga visar att eleverna använder mer än en teknisk lösning hemma. 72 % av eleverna tycker att en bärbar Mac är ett mycket bra alternativ i skolan. 16 % av eleverna använder dagligen en bärbar Mac hemma. Dessa svar överensstämmer också med svaren på fråga nr 19 När du gör skolarbete hemma, vilken teknisk lösning använder du då? Aldrig Minst 1 gång i månaden 1-3 gånger i månaden 1-3 gånger i veckan Dagligen Surfplatta Android 68 % 8 % 16 % 4 % 0 % IOS/iPAD 24 % 12 % 12 % 16 % 36 % Stationär dator PC 52 % 24 % 4 % 4 % 12 % Stationär dator Mac 88 % 8 % 0 % 0 % 0 % Bärbar PC 20 % 12 % 12 % 16 % 36 % Bärbar Mac 60 % 0 % 8 % 8 % 16 % Chromebook 4 % 4 % 8 % 12 % 72 % Smartphone Android 80 % 8 % 0 % 0 % 8 % Smartphone Iphone 4 % 0 % 0 % 0 % 96 % Tabell 4. Omfattning av elevernas användning av digitala teknologier hemma (fråga 11). Tabell 5 visar att när eleverna gör skolarbete hemma så använder de till största delen Chromebooken. 68 % uppger att de dagligen använder Chromebooken hemma till skolarbete. 32 % att de dagligen använder en Smartphone Iphone. Svaren visar att eleverna mycket sällan använder en stationär dator hemma till skolarbete. 64 % av eleverna använder aldrig en stationär PC hemma till skolarbete. Motsvarande siffra för stationär Mac är 88 %. Eleverna tycker olika ifråga om Chromebooken skiljer sig från den tekniska lösning som de är vana vid. 24 % uppger att den skiljer sig mycket eller väldigt mycket. 36 % uppger att de den skiljer sig inte alls eller lite från den tekniska lösning som de är vana vid (se tabell Q8 i bilaga 2). 10

Aldrig Minst 1 gång i månaden 1-3 gånger i månaden 1-3 gånger i veckan Dagligen Surfplatta Android 88 % 0 % 0 % 0 % 0 % IOS/iPAD 52 % 16 % 8 % 4 % 8 % Stationär dator PC 64 % 8 % 8 % 8 % 0 % Stationär dator Mac 88 % 0 % 0 % 0 % 0 % Bärbar PC 28 % 12 % 24 % 8 % 16 % Bärbar Mac 60 % 8 % 4 % 4 % 12 % Chromebook 4 % 0 % 12 % 16 % 68 % Smartphone Android 84 % 0 % 0 % 0 % 0 % Smartphone Iphone 28 % 16 % 4 % 12 % 32 % Tabell 5. Omfattning av elevernas användning av teknisklösning hemma vid skolarbete (fråga 19). Sammanfattningsvis så använder 96 % av eleverna dagligen en Smartphone Iphone hemma som teknisk lösning och 72 % av eleverna använder Chromebooken. När eleverna gör skolarbete hemma så använder 68 % av eleverna dagligen Chromebooken och 32 % en Smartphone Iphone. En del av eleverna tycker att Chromebooken skiljer sig mycket från den tekniska lösning som de är vana att använda, en del tycker inte att den skiljer sig alls. 2.1.2.3 Hur ofta använder eleverna sin telefon till skolarbete? Figur 1 visar att 24 % anger att de dagligen använder sin telefon i skolan till skolarbete, 48 % att de 1-3 gånger i veckan använder sin telefon i skolan till skolarbete. 4 % att de mer än tre gånger i veckan använder sin telefon i skolan till skolarbete. Detta innebär alltså att 76 % av eleverna uppger att de använder sin telefon i skolan till skolarbete minst 1 gång i veckan och att 24 % faktiskt använder sin telefon till skolarbete i skolan dagligen. 60 50 40 30 20 10 Hur ofta använder du din telefon i skolan till skolarbete? 0 Aldrig Minst 1 gång i månaden 1-3 gånger i veckan Mer än 3 gånger i veckan Dagligen Figur 1 Omfattning av elevernas användning av sin telefon i skolan till skolarbete (fråga 15). 11

Figur 2 visar att 20 % uppger att de dagligen använder sin telefon hemma till skolarbete, 12 % att de använder sin telefon hemma till skolarbete mer än 3 gånger i veckan och 24 % att de använder telefonen hemma 1-3 gånger i veckan till skolarbete. 28 % att de aldrig använder sin telefon hemma till skolarbete. Men 56 % av eleverna uppger att de minst 1 gång i veckan använder sin mobiltelefon hemma till skolarbete. 30 25 20 15 10 Hur ofta använder du telefonen hemma till skolarbete? 5 0 Aldrig Minst 1 gång i månaden 1-3 gånger i veckan Mer än 3 gånger i veckan Dagligen Figur 2. Omfattning av elevernas användning av sin telefon hemma till skolarbetet (fråga 16). Detta innebär alltså att 76 % av eleverna använder telefonen i skolan minst 1 gång i veckan till skolarbete och att 56 % av eleverna använder telefonen hemma minst 1 gång per vecka till skolarbete. 24 % av eleverna använder daglig telefonen i skolan till skolarbete och 20 % av eleverna använder dagligen telefonen hemma till skolarbete. Dessa svar visar sammanfattningsvis att mobiltelefonen är en av de tekniska lösningar som eleverna använder till skolarbete både hemma och i skolan. Detta visar också att eleverna använder mer än en teknisk lösning för sitt skolarbete. 12

2.1.3 Användningsområden och aktiviteter 2.1.3.1 Vad använder eleverna Chromebooken till i skolan? Tabell 6 visar att 44 % av eleverna anger att de dagligen använder Chromebooken till att anteckna och 80 % att de gör det fler än tre gånger i veckan. 24 % att de dagligen skriver texter på Chromebooken och 76 % att de gör det fler än tre gånger i veckan. 20 % att de fler än 3 gånger per vecka analyserar data/information och gör presentationer (till exempel powerpoint). 16 % av eleverna samlar in data eller gör mätningar, arbetar med visualisering av data eller information och tränare färdigheter med träningsprogram med hjälp av Chromebooken fler än 3 gånger i veckan. Dagligen Fler än 3 gånger i veckan c. Antecknar 44 % 80 % b. Skriver texter 24 % 76 % i. Sammanställer data/ information. 4 % 20 % j. Analyserar data/information. 4 % 20 % g. Göra presentationer (tex powerpoint). 4 % 16 % h. Samlar in data eller gör mätningar. 4 % 16 % k. Arbetar med visualisering av data eller information. 0 % 16 % a. Tränar färdigheter (multiplikation, glosor etc) med träningsprogram. 0 % 12 % d. Arbetar med Kalkylprogram, Geobra, Math Lab el dyl 0 % 4 % l. Fotograferar och bildbehandlar. 0 % 8 % e. Gör kalkyler och beräkningsmodeller (tex bokföring, statistik) med kalkylprogram eller liknande. 0 % 4 % f. Arbetar med Modellering och Simulering. 0 % 0 % m. Spelar in och redigerar film. 0 % 0 % n. Spelar in ljud. 0 % 0 % o. Gör filmer. 0 % 0 % p. Skapar Multimodala texter (texter med ord och bilder). 0 % 0 % Tabell 6. Andelen elever som använder Chromebooken dagligen eller fler än tre gånger i veckan till olika typer av aktiviteter i skolan? (fråga 17) Tabell 7 visar att 100 % av eleverna aldrig använder Chromebooken till att göra film. 96 % anger att de aldrig använder den till att spela in och redigera film eller spela in ljud. 88 % att de aldrig använder Chromebooken i skolan för att arbeta med modellering och simulering. 76 % att de aldrig använder den till att arbeta med kalkylprogram eller att göra kalkyler och beräkningsmodeller. 13

72 % av eleverna uppger att de aldrig använder Chromebooken i skolan till att skapa multimodala texter. o. Gör filmer. 100 % m. Spelar in och redigerar film. 96 % n. Spelar in ljud. 96 % f. Arbetar med Modellering och Simulering. 88 % d. Arbetar med Kalkylprogram, Geobra, Math Lab el dyl 76 % e. Gör kalkyler och beräkningsmodeller (tex bokföring, statistik) med kalkylprogram eller liknande. 76 % p. Skapar Multimodala texter (texter med ord och bilder). 72 % k. Arbetar med visualisering av data eller information. 68 % l. Fotograferar och bildbehandlar. 64 % h. Samlar in data eller gör mätningar. 60 % j. Analyserar data/information. 48 % i. Sammanställer data/ information. 36 % a. Tränar färdigheter (multiplikation, glosor etc) med träningsprogram. 12 % c. Antecknar 8 % g. Göra presentationer (tex powerpoint). 4 % b. Skriver texter 0 % Tabell 7. Andelen elever som aldrig använder Chromebooken till olika typer av aktiviteter i skolan? (fråga 17) Sammanfattningsvis kan man säga att det mest frekventa som eleverna använder Chromebooken till i skolan är att anteckna och att skriva texter. Det finns också områden som eleverna aldrig använder Chromebooken till och det är till exempel att spela in eller redigera film och ljud. 2.1.3.2 Vilka aktiviteter gör eleverna i skolan? Tabell 8 visar att 88 % av eleverna dagligen söker information på internet och 96 % att de gör det fler än 3 gånger i veckan. 60 % av eleverna arbetar dagligen i delade/gemensamma dokument och 96 % av eleverna gör det fler än 3 gånger i veckan. 60 % hämtar fler än 3 gånger i veckan resurser på internet i form av till exempel bilder, filmer och texter. 44 % använder fler än 3 gånger i veckan sociala medier för att lösa en skoluppgift och 40 % lämnar fler än 3 gånger per veckan in arbetsuppgifter i Skolkompassen eller per epost. 14

Dagligen Fler än 3 gånger i veckan a. Arbetar i delade/gemensamma dokument (t.e.x google drive). 60 % 96 % d. Söker information på Internet. 88 % 96 % e. Hämtar resurser på Internet. t.ex bilder, filmer och texter. 44 % 60 % f. Använder sociala medier (t.ex Facebook och Twitter) för att lösa en skoluppgift. 36 % 44 % l. Lämnar in arbetsuppgifter i Skolkompassen eller per epost 16 % 40 % b. Delar information (genom ex Skolkompassen eller Dropbox). 20 % 32 % k. Använder Appar. 20 % 28 % c. Publicerar texter, bilder och filmer på nätet. 4 % 16 % g. Kommunicerar med individer utanför skolan som en del av en skoluppgift. 4 % 12 % m. Ställer frågor till läraren i Skolkompassen eller per e-post 0 % 8 % j. Spelar datorspel som undervisningsform. 0 % 4 % h. Programmerar. 0 % 0 % i. Göra prov och test på datorn. 0 % 0 % n. Tittar på inspelade föredrag, presentationer eller genomgångar. 0 % 0 % Tabell 8. Andelen elever som gör olika typer av aktiviteter i skolan dagligen eller mer än 3 gånger i veckan (fråga 18). Tabell 9 visar att 80 % av eleverna uppger att de aldrig programmerar och 56 % av eleverna uppger att de aldrig spelar datorspel som undervisningsform. Men 20 % av eleverna säger att de spelar datorspel som undervisningsform minst 1 gång i månaden och 20 % att de gör det 1-3 gånger i veckan. a. Arbetar i delade/gemensamma dokument (t.e.x google drive). 0 % d. Söker information på Internet. 0 % i. Göra prov och test på datorn. 0 % e. Hämtar resurser på Internet. t.ex bilder, filmer och texter. 4 % l. Lämnar in arbetsuppgifter i Skolkompassen eller per epost 4 % k. Använder Appar. 12 % f. Använder sociala medier (t.ex Facebook och Twitter) för att lösa en skoluppgift. 24 % g. Kommunicerar med individer utanför skolan som en del av en skoluppgift. 28 % b. Delar information (genom ex Skolkompassen eller Dropbox). 32 % c. Publicerar texter, bilder och filmer på nätet. 44 % n. Tittar på inspelade föredrag, presentationer eller genomgångar. 48 % m. Ställer frågor till läraren i Skolkompassen eller per e-post 48 % j. Spelar datorspel som undervisningsform. 56 % h. Programmerar. 80 % Tabell 9. Andelen elever som aldrig gör olika typer av aktiviteter (fråga 18). 15

Svaren från fråga 17 och 18 visar att eleverna använder Chromebooken till många olika användningsområden både flera gånger i veckan, men även dagligen. Det allra mest frekventa är att de använder Chromebooken till att anteckna, skriva texter, arbeta i delade dokument och att söka information på internet. Men det finns också flera saker som eleverna aldrig eller väldigt sällan använder Chromebooken till som till exempel göra filmer, spela in ljud och programmera. Att en del användningsområden har fått låg svarsfrekvens som till exempel att programmera, modellering och simulering samt göra kalkyler och beräkningsmodeller (till exempel bokföring, statistik) med kalkylprogram eller liknande, kan eventuellt bero på att eleverna ännu inte har börjat använda dessa program eller dylikt då utvärderingen gjordes november årskurs 1. Det kan också bero på att dessa användningsområden inte är relevanta för ett Ekonomiprogram. Det finns också en del skillnader i hur eleverna svarar på vad de använder Chromebooken till i skolan och vilka aktiviteter de använder den till. Till exempel så uppger 56 % av eleverna uppger att de aldrig spelar datorspel som undervisningsform. Men 20 % av eleverna säger att de spelar datorspel som undervisningsform minst 1 gång i månaden och 20 % att de gör det 1-3 gånger i veckan. 16

2.1.4 Eleverna som digitala användare Figur 3 visar att de flesta eleverna, 64 % definierar sig som Van användare. 20 % av eleverna Normalanvändare och 8 % av eleverna definierar sig som Expertanvändare. (två elever har inte besvarat denna fråga, 8 %) Van användare definierades i denna enkät som Jag klarar av det mesta på datorn och det jag inte kan, det kan jag lära mig själv och expertanvändare definierades som Jag kan det mesta och lite till. Dessa svar tyder på att datorvanan bland eleverna är god, i alla fall utifrån deras egen uppfattning. 70 60 50 40 30 20 Vilken typ av användare är du? 10 0 Nybörjare - Jag behöver mycket hjälp när jag ska använda olika funktioner på datorn. Normalanvändare - Jag klarar mig bra på egen hand. Van användare - Jag klarar av det mesta på datorn och det jag inte kan, det kan jag lära mig själv. Expertanvändare - Jag kan det mesta och lite till. Figur 3. Elevernas uppfattning av sig själva som digitala användare (fråga 20). Det finns ingen skillnad i uppfattning om digital användarkompetens och kön, utan här är fördelningen lika (se tabell Q1_Sex*Q20_user_type Crosstabulation i bilaga 2). Det finns heller inget samband mellan hur man definierar sig som en digital användare och om man tycker att Chromebooken skiljer sig från den tekniska lösning som man är van vid eller inte (se tabell Q20_user_type*chromebook_other_solution Crosstabulation i bilaga 2). Däremot så överensstämmer denna bild med hur de fem lärarna definierar sig som användare. 4 av lärarna definierade sig som vana användare och 1 av lärarna som expertanvändare. 17

84 % av eleverna tycker att det är viktigt eller mycket viktigt att använda IT i skolan idag och 84 % tror att deras lärare tycker att det är viktigt eller mycket viktigt att använda IT i skolan idag (se tabell Q22 och Q23 i bilaga 2). Dessa resultat visar att både elever och lärare i denna utvärdering anser sig själva som vana användare och att de vet hur de ska hantera datorn i olika situationer. Det som de inte kan, det kan de lära sig själva. Ingen av de 25 eleverna hade tidigare provat på eller använt en Chromebook tidigare men de tyckte inte att det var svårt att komma igång med att använda Chromebooken. Både lärare och elever anser också att det är viktigt med IT i skolan, detta bekräftas av både fokusgruppintervjuer och lärarintervjuer. 2.1.5 Elevernas användning av Chromebooken i olika ämnen Tabell 10 1 visar att 100 % av eleverna uppger att de varje vecka använder Chromebooken i Webbutveckling. 96 % av eleverna att de använder Chromebooken i Företagsekonomi varje vecka. 88 % av eleverna att de varje vecka använder Chromebooken i Svenskan. 84 % att de använder Chromebooken varje vecka i Moderna språk. 80 % att de använder Chromebooken varje vecka i engelskan. 76 % av eleverna anger att de varje vecka använder Chromebooken i Samhällskunskapen. 16 % att de använder Chromebooken i Privatjuridiken varje vecka och 16 % att de använder Chromebooken i Idrott och hälsa varje vecka. 8 % av eleverna uppger att de varje vecka använder Chromebooken i Matematiken. Varje vecka Webbutveckling 100 % Privatjuridik 16 % Matematik 8 % Engelska 80 % Företagsekonomi 96 % Moderna språk 84 % Idrott och hälsa 16 % Svenska 88 % Samhällskunskap 76 % Tabell 10 Omfattning av elevernas användning av Chromebooken i olika ämnen (fråga 21). 1 Eftersom det vanligaste är att varje ämne har två lektionstillfällen per vecka så slås svarsalternativ 1-3 gånger i veckan, Mer än 3 gånger i veckan och Dagligen ihop. Jämförelsen sker således utifrån hur eleverna uppger att de använder Chromebooken i respektive ämne varje vecka. 18

Dessa svar visar att eleverna i de flesta av sina ämnen använder Chromebooken i stor utsträckning. Detta stämmer överens med det som framkommer i både fokusgruppintervjuerna och de enskilda lärarintervjuerna. Men det visar också att användning i några av ämnena är förhållandevis låg och det är i Privatjuridik, Matematik och Idrott. I Fokusgruppintervjuerna säger eleverna att i matematiken har de lärobok och skriver på penna och papper. När det gäller Idrott och hälsa så kan datorn användas ibland, till exempel om det är teorilektion. 2.1.6 Sammanfattning av enkätsvaren Sammanfattningsvis visar enkätsvaren på att eleverna ser fördelar med Chromebook för är att den är liten, lätt och smidig att ta med sig, att den kopplar upp sig snabbt och är snabbt startklar. 100 % av eleverna tycker att det är bra eller mycket bra. Det är enkelt att dela dokument och Chromebooken fungerar bra vid grupparbeten. Denna bild bekräftas av både fokusgruppintervjuer och lärarintervjuer. Eleverna tycker att Chromebooken är ett bra alternativ för skolarbete, men inte som privat datorlösning hemma. Det eleverna uppfattar som nackdelar med Chromebooken är att vara beroende av internetuppkoppling, att det saknas applikationer eller program som de behöver och att det inte går att ladda ner program och filer. Det tas även upp att de upplever den som ömtålig och plastig och att det är krångligt med dokumenthanteringen. 88 % av eleverna tycker att en bärbar Mac är ett bra eller mycket bra alternativ. 84 % tycker att Chromebooken är ett bra eller mycket bra alternativ i skolan. 76 % att en bärbar PC är ett bra eller mycket bra alternativ. 72 % av eleverna tycker att en bärbar Mac är ett mycket bra alternativ i skolan och bärbara teknologier värderas högre än stationära. Laptops värderas som bättre än surfplattor. 96 % av eleverna uppger att dagligen använder en Smartphone Iphone hemma och 72 % att de använder Chromebooken hemma. 68 % uppger att de dagligen använder Chromebooken hemma till skolarbete och 32 % att de dagligen använder en Smartphone Iphone. Vidare ger enkätsvaren att 76 % av eleverna använder telefonen i skolan minst 1 gång i veckan till skolarbete och att 56 % av eleverna använder telefonen hemma minst 1 gång per vecka till skolarbete. 24 % av eleverna använder dagligen telefonen i skolan till skolarbete och 20 % av eleverna använder dagligen telefonen hemma till skolarbete. 19