Skola, utbildning och ogynnsam utveckling hos socialtjänstens barn

Skola, utbildning och ogynnsam utveckling hos socialtjänstens barn VoB Lund 19 nov 2010 Bo Vinnerljung Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet Socialstyrelsen bo.vinnerljung@socarb.su.se

Meny Pågående registerforskningsprojekt. Första vågen av resultat: samband mellan skolbetyg och framtida psykosociala problem Placerade barns hälsa Tonårsplaceringar Vägar till genomförbara förbättringar

Vad är risk? ökad/minskad sannolikhet för något specifikt ett relativt begrepp jämfört med vem? ett kvantitativt begrepp hur mycket? säger ingenting om hur många Jämförelsegruppen har alltid relativ risk (RR) =1 När RR =2 är det 100% fler RR >2-3 anses som höga överrisker 3% av alla tjejer blir mamma före 20-årsdagen 0,75% av alla killar blir pappa före 20-årsdagen Risken att bli förälder under tonåren är 4 gånger större för tjejer än för killar (RR = 4)

Barn med en psykiskt sjuk förälder Andel barn och ungdomar med ogynnsam utveckling.

Att justera för bakgrundsfaktorer.. justeringar för confounders i multivariatanalyser: om fördelningen av dessa bakgrundsfaktorer var de samma i grupperna som jämförs hur är det då med överrisker? Exempel: kön, ålder, föräldrars utbildning

Hur många är de? 7-9 % får insatser någon gång under uppväxten, stora variationer mellan kommuner 4% av alla barn placeras i social dygnsvård någon gång under uppväxten 2/3 av alla nya placeringar berör en tonåring 1% tillbringar minst en tredjedel av sin uppväxt i social dygnsvård Jfr utlandsfödda adopterade: 1-1,5 %

Vilka är de? Förekomst av placering i dygnsvård före 7-årsdagen bland barn med bäst och sämst socioekonomisk bakgrund. Barn födda i Sverige 1992-1996 Mor är sammanboende och har högskoleutbildning och förvärvsarbetade 1 nov 1997 och fick ej socialbidrag 1996-1998 Barn födda i Sverige 1992-1996 Mor är ensamstående och har högst grundskoleutbildning och förvärvsarbetade ej 1997 och fick socialbidrag varje år 1996-1998 1 av <2.000 placerad i dygnsvård före 7-årsdagen 1 av 7 placerad i dygnsvård före 7-årsdagen RR >250

Föräldrarelaterade riskindikatorter (barn födda 1972-81) Biol mor psyk el missbruk 70 60 50 Procent 40 30 20 10 0 Normal Svf adopt KP/KF före 13 Fhem >5 år Tonårsplac

Påverkbara riskfaktorer: Skolprestationer och ogynnsam utveckling Analyser av alla födda 1972-1981. Samkörning av ett tiotal nationella register. Uppföljning från 16 års ålder till 2005 (24-33 år). ca 930.000 personer varav bl a 7.000 barn som vuxit upp i familjehem, i genomsnitt 12 år i vård före 18-årsdagen exempel på socialt utsatta barn Publicerat i Social Rapport 2010

Betyg från åk 9 Låga/ofullständiga betyg = < (-1SE - M), sämsta sjättedelen i riket Låg/Medel = -1SE M (1/3) Medel/Hög = M +1SE (1/3) Höga betyg = > (M+ 1SE), bästa sjättedelen i riket Stort bortfall bland fosterbarn = vi har underskattat förekomst av dåliga skolresultat

Procent 100 90 80 70 60 50 40 Gräns för låga betyg 30 20 10 0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 Medelbetyg åk Flickor Pojkar

Flickor Pojkar Socioekonomisk grupp grupp Övrigt Övrigt Arbetare, Arbetare, ej facklärd ej facklärd Arbetare, Arbetare, facklärd facklärd Tjänstemän, låg/mellan* Tjänstemän, Tjänstemän, hög hög Familjetyp Familjetyp Ensamstående Ensamstående Kärnfamilj* Kärnfamilj* Ombildad familj Ombildad familj Annat Annat Utländsk Utländsk bakgrund bakgrund Nej* Nej* Ja Ja Ekonomiskt Ekonomiskt bistånd bistånd Nej* Ja Nej* Ja Uppväxtregion Uppväxtregion Storstad Storstad Större städer* Större städer* Landsbygd Landsbygd Bostadens upplåtelseform Bostadens Äger* Äger* Hyr Hyr 60 50 Procent 40 30 20 10 0 0 10 20 30 40 50 60 Procent

Bra skolresultat, bra utbildning Vi visste att bra skola och utbildning var.. den starkast skyddande faktorn för utsatta barns långsiktiga utveckling som vi känner till Escape from disadvantage... (Doria Pilling, 1990) Men betyg från åk 9 är en stark prediktor för framtida utfall för alla barn

Självmordsförsök efter socioekonomisk bakgrund och betyg i årskurs 9 Procent Kvinnor Procent Män 14 14 12 12 10 10 8 8 6 6 4 4 2 2 0 Övriga Arb, Arb, Tjm, Tjm, ej facklärda låg/ högre facklärda mellan (ref) Betyg åk 9: Låg Låg/medel 0 Övriga Arb, Arb, Tjm, Tjm, ej facklärda låg/ högre facklärda mellan (ref) Medel/hög Hög

Narkotikamissbruk från 20 års ålder efter soc ekon bakgrund och betyg i årskurs 9 Procent Kvinnor Procent Män 14 12 10 8 6 4 2 0 Övriga Arb, Arb, Tjm, Tjm, ej facklärda låg/ högre facklärda mellan (ref) Betyg åk 9: Låg Låg/medel 14 12 10 8 6 4 2 0 Övriga Arb, Arb, Tjm, Tjm, ej facklärda låg/ högre facklärda mellan (ref) Medel/hög Hög

Allvarlig kriminalitet från 20 års ålder efter soc ekon bakgrund och betyg i årskurs 9 Procent Kvinnor Procent Män 14 14 12 12 10 10 8 8 6 6 4 4 2 2 0 Övriga Arb, Arb, Tjm, Tjm, ej facklärda låg/ högre facklärda mellan (ref) Betyg åk 9: Låg Låg/medel 0 Övriga Arb, Arb, Tjm, Tjm, ej facklärda låg/ högre facklärda mellan (ref) Medel/hög Hög

Tonårsföräldraskap (13 19 år) efter socioekonomisk bakgrund och betyg i årskurs 9 Procent Kvinnor 14 12 10 8 6 4 2 0 Övriga Arb, ej facklärda Arb, facklärda Tjm, låg/mellan (ref) Tjm, högre Betyg åk 9: Låg Låg/medel Medel/hög Hög

Procent Flickor Procent Pojkar 100 100 80 60 40 20 Hög 80 60 40 Medel /hög 20 Låg /medel Betyg från åk 9 Hög Medel /hög Låg /medel 0 Referenspopulation Sverigefödda adopterade Kontakt- familj/- person före tonåren Låg 0 Långvarigt familjehemsplacerade Referenspopulation Sverigefödda adopterade Kontakt- familj/- person före tonåren Långvarigt familjehemsplacerade Låg

Betygsenheter 0,15 0,10 0,05 0,00-0,05-0,10-0,15-0,20-0,25-0,30-0,35 Utlandadopterade från Östasien Utlandsadopterade från övriga länder Långvarigt familjehemsplacerade Linjär regression av medelbetyg i årkurs 9 för pojkar födda 1972-81. Analysen är justerad för kön, boende i glesbygd eller tätort och kognitiva testresultat vid mönstring.

Vilka faktorer ökar risken för låga betyg bland fosterbarn? Kön *** Födelseår -- Ålder vid placering -- Antal år i vård -- Mor psyk vård -- Mor missbruk -- Far psyk vård -- Far missbruk --

Pessimistiska förväntningar... Helsingborg och Norrköping: fosterföräldrar, lärare och socialarbetare underskattar fosterbarns begåvning har pessimistiska förväntningar på skolresultat Samma i danska och brittiska studier

Summering 1: Barn som växer upp i fosterhem... Har mycket dåliga skolprestationer Får sämre skolbetyg i åk 9 - jämfört med andra barn med samma kognitiva förmåga Blir lågutbildade fler max grundskola, färre högskola jämfört med andra barn med samma kognitiva förmåga jämfört med andra barn med samma betyg Situationen är samma eller något bättre för socialt utsatta barn som växer upp hemma - men svenskfödda adopterade klarar sig avsevärt bättre Vi har sannolikt underskattat problemen

Förekomst av ogynnsamma utfall i procent, pojkar 25 % 20 15 10 5 Normalgrupp Sv födda adopt KF/KP före tonåren Långv fam hem 0 Suicidförsök Nark missbruk Alk missbruk Allvarl krim Tonårsförälder Lever på ek bistånd

Förekomst av ogynnsamma utfall i procent, flickor 10 % 5 Normalgrupp Sv födda adopt KF/KP före tonåren Långv fam hem 0 Suicidförsök Nark missbruk Alk missbruk Allvarl krim Tonårsförälder Lever på ek bistånd

Samband skolmisslyckande framtida psykosociala problem Hur mycket av överrisker kan statistiskt förklaras av ofullständiga/låga betyg ( skolmisslyckande )? D v s hur hög hade risken varit om det hade varit lika vanligt bland f-barn som bland andra barn?.

Långvarig f-hemsvård: Suicidförsök efter ÅK 9 7 6 5 RR 4 3 2 1 Normal Kön/föd år Även för missl skolgång

Långvarig f-hemsvård: Nark missbruk 20 år+ 7 6 5 RR 4 3 2 1 Normal Kön/föd år Även för missl skolgång

Långvarig f-hemsvård: Allvarlig kriminalitet 20 år+ 8 7 6 5 RR 4 3 2 1 Normal Kön/föd år Även för missl skolgång

10 Lever på socialbidrag vid 25 års ålder, justerat för f-år och kön 9 8 7 RR 6 5 4 3 2 1 Normal Sv f adopt KF/KP F-barn

Lever på socialbidrag vid 25 års ålder, justerat även för "skolmisslyckanden" 10 9 8 7 RR 6 5 4 3 2 1 Normal Svf adopt KF/KP F-barn

Vilka faktorer ökar risker för ogynnsamma utfall bland fosterbarn? Kön *** Födelseår (*) Ålder vid placering -- Antal år i vård -- Mor psyk vård -- Mor missbruk -- Far psyk vård -- Far missbruk -- Skolmisslyckande ***

Förekomst av ogynnsamma utfall bland långvarigt familjehemsplacerade pojkar, relaterat till skolmisslyckande Procent 35 30 25 20 15 10 5 0 Allvarlig kriminalitet Narkotikamissbruk Alkoholmissbruk Tonårsföräldrar Lever på ekonomiskt bistånd Ej skolmisslyckande Skolmisslyckande

Förekomst av ogynnsamma utfall bland långvarigt familjehemsplacerade flickor, relaterat till skolmisslyckande Procent 35 30 25 20 15 10 5 0 Allvarlig kriminalitet Narkotikamissbruk Alkoholmissbruk Tonårsföräldrar Lever på ekonomiskt bistånd Ej skolmisslyckande Skolmisslyckande

Situation efter vård för brittiska f-barn Högutbildade Lågutbildade 1 av 38 arbetslös 3/4 arbetslösa 1 av 26 ensam mamma hälften ensam mamma ingen i sluten vård 1/4 i sluten vård 1 av 38 hemlös 1/4 hemlösa (Jackson & Martin, 1998)

Summering 2 (justerat för f-år och kön) Barn som växer upp i fosterhem har höga överrisker för framtida... självmord RR = 6.4 självmordsförsök RR = 6.2 allvarlig psykisk ohälsa RR = 5.0 narkotikamissbruk RR = 6.8 alkoholmissbruk RR = 4.9 allvarlig kriminalitet RR = 7.5 att bli tonårsförälder RR = 3.8 bidragsberoende RR = 9.8 Skolmisslyckande förklarar runt 50% av överriskerna

Överriskerna är liknande men lägre för socialt utsatta barn som växer upp hemma, i t ex familjer med återkommande ek bistånd (de 2% fattigaste barnfamiljerna) Svenskfödda adopterade klarar sig rejält bättre - även efter justering för biol föräldrars psyk sjukdom och missbruk biol mammas utbildning ålder vid placering för barnet

Hur många klarar sig? Inga allvarliga problem ej självmord/död efter åk 9 och ej sjm-försök efter åk 9 och ej psyk vård efter åk 9 och ej nark missbruk 20 år och ej alk missbruk 20 år och ej allvarlig krim 20 år och lever inte på socialbidrag vid 25 år

Hur många klarar sig? Har klarat sig bra Inga allvarliga problem och inte tonårsförälder och inget socialbidrag vid 25 års ålder och mer än grundskola vid 26 års ålder

Pojkar Flickor Inga allvarl problem Ej låga betyg Låga betyg Ej låga betyg Låga betyg Normalgrupp 94 80 96 86 Utlandsfödda adopt 88 63 91 74 Svenskfödda adopt 88 74 92 81 Återk ek bistånd i fam 79 57 87 74 KF/KP före tonåren 79 57 88 76 Långvarigt fhemsplac 72 47 79 61 Har klarat sig bra Ej låga betyg Låga betyg Ej låga betyg Låga betyg Normalgrupp 88 56 88 45 Utlandsfödda adopt 80 43 82 45 Svenskfödda adopt 79 46 80 47 Återk ek bistånd i fam 61 29 62 23 KF/KP före tonåren 62 30 66 28 Långvarigt fhemsplac 59 26 60 23

Vilka faktorer ökar chansen för gynnsamma utfall bland f-barn? Kön ** Födelseår -- Ålder vid placering -- Antal år i vård -- Mor psyk vård -- Mor missbruk -- Far psyk vård -- Far missbruk -- Ej skolmisslyckande ***

Slutsatser Barn som misslyckas i skolan är en högriskgrupp för framtida psykosociala problem oavsett socioekonomisk bakgrund Skolmisslyckande verkar vara den starkaste riskmekanismen för fosterbarns utveckling efter skolåren. Skolprestationer är en variabel riskfaktor, d v s den kan påverkas (i motsats till kön, erfarenheter från tidig barndom mm). Vill man förbättra fosterbarns framtidsutsikter måste man hjälpa dem att klara sig bättre i skolan. Finns i lag sedan många decennier tillbaka

Somatiska hälsoproblem Eget forskningsfält i USA. Finns få europeiska studier. Vid placering: 92% någon abnormality, 35% kronisk sjukdom, 61% hudsjukdom, 25% synfel, 16% hörselfel, (n=1.407, Chernoff et al, 1994, USA) I vård en viss dag: 21% kronisk sjukdom, 15% från socialbidragsfamiljer (n=34.000, Bilaver et al, 1999, USA)

I vård en viss dag: 2/3 av 108 fosterbarn rapporterade olika slags hälsoproblem (Socialstyrelsen, 2000). Problemen oftast okända för socialtjänsten Majoriteten hade varit i vård 3 år eller mer Litet Helsingborgsförsök (n=25, 7-12 år): - 1/4 fick glasögon pga oupptäckta synfel (Tideman et al, in print) Norsk registerstudie: höga tal för f d fosterbarn bland unga som får ekonomiskt stöd från Försäkringskassan pga ohälsa (Kristoffersen, 2005) Dansk stor studie (Egelund et al, 2008): vid 7 år betydligt vanligare att fosterbarn hade diagnoser på långvarig sjukdom/funktionshinder jämfört med andra jämnåriga samma vid 11 år (samma eller värre jämfört med barnavårdsklienter som inte var i dygnsvård)

Mycket tyder på...att det medicinska omhändertagandet är bristfälligt för placerade barn...att placerade barn är en högriskgrupp för somatisk ohälsa före, under och efter placeringen samt i vuxen ålder England: obligatorisk årlig hälsoundersökning för alla placerade barn USA: nästan alla placerade barn får en rejäl somatisk och psykiatrisk hälsoundersökning vid placering Sverige: ingenting utöver ordinära hälsokontroller i skola och BVC (undantag Sollentuna, Danderyd, Hbg)

Psykisk ohälsa UK (McCann, 1996): 60% av fosterhemsplacerade tonåringar i vård uppfyllde krav på minst en DSM-diagnos 96% av institutionsplacerade tonåringar 15% i normalgrupp från samma geogr område Inga liknande svenska studier

Pecora et als (2005): uppföljning av 659 fosterbarn i 20-33 års ålder (USA) 55% psykiska problem på klinisk nivå t ex depression, fobier, panikångest, drogberoende 20% tre eller fler problem på klinisk nivå 25% PTSD (dubbelt så många som bland US krigsveteraner) Första punkt i rekommendationerna: öka/förbättra tillgången till evidensbaserade psykiatriska insatser, ta bort/minska hinder för tillgång till sådan vård

Allvarlig psykisk ohälsa & självmordsförsök Ungdomar födda 1973-1982., Uppföljning till 2000 (18-27 år) 12 240 utlandsfödda adopterade 22 305 f d barnavårdsbarn, föremål för insatser från socialtjänsten före tonåren 955 326 jämnåriga i normalpopulationen (diagram justerade för födelseår och kön) (Vinnerljung et al, 2006)

Suicidförsök 19+ år 6 5 RR 4 3 2 1 Adopterade KP/KF 0-2 år 2-5 år >5 år

Vuxenpsykiatrisk vård 19+ år 6 5 RR 4 3 2 1 Adopterade KP/KF 0-2 år 2-5 år >5 år

Fd långtidsplacerade fosterbarn hade... två-till fyrfaldiga överrisker för alla utfall jämfört med jämnåriga från liknande bakgrund som växte upp hemma: efter justering för kön och födelseår biol föräldrars födelsekontinent biol mammas socioekonomiska bakgrund (ensamförälder, SES, boende, socialbidrag m m) indikationer på psykisk sjukdom och missbruk hos biol föräldrar

Självmord i tonåren och i ung vuxen ålder - summering av registerstudier från EpC RR Just för kön/ålder Barn som växer upp i familjehem 6.4 Barn som växer upp i familjer med återkommande socialbidrag 3.6 Barn med psykiskt sjuka föräldrar 3.0 Barn med låga el ofullständiga betyg i åk 9 2.5-3.0 Barn som får insatser av socialtjänsten före tonåren 2.5 men som växer upp hemma Svenskfödda adopterade 2.6 Utlandsfödda adopterade 1,9 Barn som växer upp i familjer med kortvarigt socialbidrag 2.2 Barn från ensamförälderfamiljer 2.0 Barn från familjer med mycket låg inkomst men utan ek bistånd i.s.

Suicid efter ÅK 9 11 10 9 8 7 RR 6 5 4 3 2 1 Normal Utlf adopt Svf adopt KP/KF före 13 Fhem >5 år Tonårsplac

Suicidförsök efter ÅK 9 11 10 9 8 7 RR 6 5 4 3 2 1 Normal Utlf adopt Svf adopt KP/KF före 13 Fhem >5 år Tonårsplac

Tonårsplaceringar Omfattande och problematisk vårdsektor Dyr vård Tidigare var tillsynen bristfällig. Nu? Outvärderad vård Potential för skadliga effekter 40-70% av placeringarna avbryts i förtid 40-50% placeras igen inom två år efter avslutad vård

Utagerande tonåringar i grupp särskilt när låg- och högriskungdomar blandas

Långtidsuppföljning av 718 tonåringar som placerades i vård 1991 13-16 år vid placeringen baseline data från socialakter har följts till 25 år med registerdata

Negativa utfall uppträder oftast i kluster Hur många klarar sig? - Beror på vad man menar med att klara sig...

Hur många klarar sig? Beror på vad man menar... Pojkar placerade p g a beteendeproblem Lever fortfarande vid 25 år 95 % och inte fängelse 20-24 år 53 % och inte skyddstillsyn 20-24 år 40 % och inte sjukhusvård för självmordsförsök, 35 % psyk eller missbruk 20-24 år och inte tonårspappa 32 % och inte lagförd för brott 20-24 år 20 % och mer än grundskola vid 25 år 10 % och inget socialbidrag vid 25 år 8 %

Exempel från våra multivariatanalyser: Sammanbrott ökade risken för dåliga utfall när vi kontrollerar för en rad andra faktorer Placeringens längd hade inga samband med utfall (ingen dose-response effekt) Skola på HVB hade samband med sämre utbildning i ung vuxen ålder

Suicidförsök efter ÅK 9 13 11 9 RR 7 5 3 1 Normal Utlf adopt Svf adopt KP/KF före 13 Fhem >5 år Tonårsplac

Nark missbruk 20 år+ 13 11 9 RR 7 5 3 1 Normal Utlf adopt Svf adopt KP/KF före 13 Fhem >5 år Tonårsplac

Vägar till förbättringar för placerade barn: - Börja med skola och hälsa

Lönar det sig att försöka höja kvaliteten? (Kessler, Pecora m fl, 2008) Två grupper av jämförbara barn: Casey Family Program (n=111) Vanlig f-hemsvård (n=368) Uppföljning i ung vuxen ålder Casey-gruppen avsevärt mindre psykisk och somatisk ohälsa NNT för psykisk ohälsa = 3 NNT för somatisk ohälsa =5

Somatisk hälsa Psykisk hälsa Hälsoundersökning av alla barn vid placering Rutiner för bevakning av somatisk hälsa Undersökning av alla vid placering och i tonåren Rutiner för bevakning av psykisk hälsa Tillgång till effektiv barnpsykiatrisk vård Undersökning/rådgivning vid utskrivning

Tonårsföräldrar preventivmedelsrådgivning och tillgång till preventivmedel för alla placerade tonåringar använd ungdomsmottagningar systematiskt för denna högriskgrupp systematisk policy borde inte vara en fråga bara för fosterföräldrar och institutionspersonal

Placerade och f d placerade säger.. Samma drömmar och ambitioner om utbildning som andra barn (brittiska och amerikanska studier) Det värsta var att jag inte fick nån utbildning (brittiska och amerikanska studier) Vi måste få hjälp med skola och utbildning (norsk repr för placerades egen organisation, samma från brittiska ungdomar) Skolan det bästa i SiS-vården (BO s rapport)

Internationell forskning om skolinsatser med positiva resultat Olika program i USA för barn som lämnar vården ( tutors, stipendier, Casey m m) Eftervård efter 18-årsdagen (USA, Norge) F-föräldrar som tutors till yngre f-barn i Kanada (pågående försök) SkolFam i Helsingborg

Helsingborgsförsöket 25 fosterbarn 7-12 år testades med åldersnormerade psykologiska och pedagogiska instrument Resultaten underlag för handledning/stöd till skola, fosterhem och barn - från skolpsykolog och specialpedagog Återtest efter 24 månader för att utvärdera projektet

Resultat efter första mätningen Normalbegåvade Emotionellt hyggligt välfungerande Inga allvarliga beteendeproblem 75% var rejält underpresterande i skolan Stora kunskapsluckor var vanliga Lärare, fosterföräldrar och socialarbetare hade låga/negativa förväntningar på barnen. Förstod inte problemen med stora kunskapsluckor

Resultat efter 2 år Klinisk kunskap säger att det bör ha blivit värre d v s större skillnader jämfört med jämnåriga Wisc IK Total *** (p<0,001) Wisc IK Performance ** (p<0,01) Wisc IK Verbal * (p< 0,05) Rättstavning (DLS) * Läshastighet/läsförståelse * Ordkedjor * Magnes Matematikdiagnos i.s.

Fallbeskrivning Jens, åk 5 (från replikering i Norrköping) assistent i skolan, svåra koncentrationssvårigheter IK 70 vid första kartläggningen, arbetsminne 62 Matematik stanine 1 Ordination RoboMemo genomfördes Handlingsplan i övrigt följdes IK 86 vid andra kartläggningen, arbetsminne 99 (+60 %) Matematik stanine 5 Koncentrationen stadigt förbättrats Gillar skolan!

Skola/utbildning Replikera el lär av Helsingborgsförsöket (SkolFam) Skolpsykologisk och pedagogisk utredning av alla barn vid placering eller något år efter skolstarten Systematiskt stöd till alla placerades barns skolarbete och till utbildning efter grundskolan Träning av arbetsminnet (pågår försök i Norrköping, SiS m m) Också bra Systematiskt arbete för att öka läs- och sifferfärdigheter, börja innan skolstarten för yngre barn Förskola med starka pedagogiska inslag (yngre barn) Systematisk policy med krav på alla fosterföräldrar och personal

Inga tycke-till diagnoser! Använd standardiserade bedömningsinstrument

Att vända på huggkubben Vanligen: skolan är en arena för behandling liksom familjen, f-hemmet eller institutionen. Skolresultat kommer i andra hand efter må bra Istället: behandling är ett instrument för att hjälpa barn att klara skolan bättre Innebär att behandling kan få ett annat innehåll än idag Lär av den pedagogiska forskning som fokuserar på vad som fungerar bäst för barns skolresultat, t ex Hattie, 2009.

Hattie, J (2009) Visible learning mer än 800 metaanalyser omfattande 50 000 studier med jfr grupper mer än 80 miljoner elever har ingått Men... Mest forskning från USA & UK gäller resultaten för Sverige? Blandar åldersgrupper, svårt att veta vad som gäller äldre/yngre Gäller resultaten för socialt utsatta barn?

10 skolinsatser som förbättrar elevers resultat (Hattie, 2009) Strukturerad utvärdering av enskilda lärare Lärare får video-feedback på sin undervisning Snabbare undervisning för snabba elever Insatser som minskar störande beteenden i klassrum Omfattande stöd till elever med inlärningssvårigheter Lärare är tydlig i sin undervisning Undervisning med frågor, klargöra otydligheter & summera Feedback från lärare till elev Goda relationer mellan elever och lärare Undervisning utspridd i tiden, ej endast ett tillfälle 0,90 0,88 0,88 0,80 0,77 0,75 0,74 0,73 0,72 0,71

Några svenska pedagogiska käpphästar (enl Knut Sundell) Stor 0.8 Medel 0.5 Liten 0.2 Individualiserad undervisning 0,23 Undervisning via arbetslag 0,19 0 Motorisk träning vid läsinlärning 0,08 Helordsmetoden vid läsinlärning 0,06 Åldersblandade klasser 0,04 Elev bestämmer inlärning 0,04

Stort behov av... Kunskapsöversikter om verkningsfulla pedagogiska insatser för socialt utsatta barn Metodutveckling som innefattar försök/utvärdering, t ex av metoder som visat goda resultat i andra länder Bra exempel är Morningside programmet för matematikträning

Tonårsplaceringar kommer att ta tid att göra förbättringar Utvärdera mer av institutionsvården, även fosterhemsvården för tonåringar Regionala uppföljningar, t ex länsvis Eftervård, egentligen tillgång till efterresurser Undvik behandling med hög risk att skada, t ex placeringar på HVB som blandar låg/högriskungdomar Satsa på att förbättra hälsa, skola och på att minska antalet tonårsmammor bland tonåringar som vårdas på institution eller i fosterhem

Publikationer på svenska Social Rapport 2006. Socialstyrelsen (kap 7) Social Rapport 2010. Socialstyrelsen (kap 7) www.socialstyrelsen.se Skolprojekt inom Familjehemsvården, Hbg Stad www.helsingborg.se/skolfam För lista över mina artiklar i vetenskapliga tidskrifter email till bo.vinnerljung@socarb.su.se