Testbädd för vattenbruk



Relevanta dokument
INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö

Testbädd Cirkulär Blå Ekonomi - marint va8enbruk, värdehöjande av marin råvara och marin energi/biogas

Världsfiske och vattenbruk

Kunskapsläge och framtid för svenskt vattenbruk - ett västligt perspektiv

Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet

Småskalig marin fiskodling

Odling av makroalger längs västkusten

Testanläggning för värdehöjande av marin råvara

Industriell symbios i Sotenäs kommun

Möjligheter för marina innovationer i Skagerrak Susanne Lindegarth

Sotenäs Symbioscenter. Andreas Sülau

VÄLKOMNA! WORKSHOP OM NYA FODER RÅVAROR TILL FISK OCH KRÄFTDJUR FÖR UTVECKLING AV HÅLLBART VATTENBRUK

Effektiva och hållbara produktionssystem inom vatten- och jordbruk. NOMACULTURE

Industriell symbios i Sotenäs kommun

Temadag: Det nya marina vattenbruket

KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014

Tillståndsprövning - odling av musslor och ostron. Jarl Svahn Länsstyrelsen Västra Götalands län Vattenvårdsenheten

Planering för va-enbruk

Odla och levandeförvara fisk

Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk Näringslivsutveckling, samtliga post-its:

MÖJLIGHETER TILL BLÅ TILLVÄXT I KVARKENREGIONEN

Äldre lagstiftning hämmar innovationsoch teknikutveckling. inom marina näringar.

Tjärnölaboratoriet. Göteborgs universitet

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

Aqua Dome ny, innovativ teknik för miljöanpassad fiskodling Sveriges första marina odling av regnbågsöring. Beskrivning av fas

VATTENBRUK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Bästa vattenbruksmetoderna för Östersjöregionen

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

VÄSTErHAVET. TEMA: havet som resurs. Aktuellt om miljön i Skagerrak, Kattegatt & Öresund

Fiskekommunerna. Verksamhetsberättelse

Slutrapport, januari Vattenbruk på västkusten

Handlingsplan för svenskt vattenbruk. Kickoff Arlanda 25 sept 2013

NATIONELL VATTENBRUKSKONFERENS 2012

Utveckling av metodik för insamling av ostronyngel ett småskaligt system för ostronproduktion i Bohuslän

Vattenbruk. - en grön näring som hämmas. av omodern lagstiftning

VÄLKOMNA TILL EN RAS

Sumpning av havskräfta

Havet som resurs. Ann Marie Camper. 12 december Koordinator Skånes Hav och Vatten

Överblick: FNs mål för hållbar utveckling Kartläggning mot VGRs verksamhetsområden Betydelse av FNs hållbarhetsmål för VGR Identifierade gap

Regional drivkraft för nationell utveckling

Marina och akvatiska råvaror. Industriell förnyelse i praktiken

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj

Verksamhetsberättelse

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp

Övergripande. Organisationsnummer Namn Kalmar kommun. Utdelningsadress Box Kalmar. Postnummer. Postort Kalmar.

Blå ÖP och Maritim Näringslivsstrategi som exempel på planering för utveckling

Ellen Bruno Kustvattenrådslag 6 oktober 2017

Utlysning av projektmedel

Uppgiften onsdag 6 maj 2009

Lysekils Kommun,

Food Valley of Bjuv. - restvärme och cirkulär produktion basen för utveckling av en ny svensk industri Henrik Nyberg. Int NN

Tekniker Va*enbruk. Landbaserad & havsbaserad småskalig verksamhet. Ane*e Ungfors & Susanne Lindegarth, Va*enbruksCentrum Väst, Göteborgs Universitet

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Hur arbetar Västra Götalandsregionen med vattenmiljöfrågor för Vänern inom det Maritima klustret? Gustaf Zettergren Jessica Hjerpe Olausson VGR

JORDBRUKSVERKETS STÄLLNINGSTAGANDE

Musselodling: för- och nackdelar för samhälle och miljö

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat

UTVÄRDERING AV SWEMARC

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Uppföljning av den maritima strategin - delrapport förnybar energi

Kommunikationsplan Blå öp och maritim näringslivsstrategi. Blå översiktsplan och maritim näringslivsstrategi

4 kommuner i gemensamt arbete

Hållbara foder och välfärd för fisk och människa

Till lunch kommer ni att veta

MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

SVENSKT VATTENBRUK. mat och miljö hand i hand. Rapport från Nationell Vattenbrukskonferens 2009 Lysekil 8-9 oktober

Förstudien har finansierats av Tillväxtverket och Region Gotland inom projektet Hållbara Gotland.

Akvakultur en uthållig produktionsform för framtidens matproduktion?

fiskodling på Marin fiskodling svenska västkusten: Biologiska förutsättningar

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Ett lokalt hållbart fiske en tillväxtfaktor inom landsbygdsutveckling. Vesa Tschernij Verksamhetsledare

En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food

Sotenäs Symbioscentrum. Peter Carlsson

Sammanfattning av kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: , telex: SJV-S

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

HAV 2014 Örnsköldsvik september 2014

Verksamhetsplan Tillväxt Norra Bohuslän 2017 (v )

Nya foder för fisk i odling

Detta är Kattegatts kustvattenråd. Innehåll

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Leader Bohuskust och gränsbygd

Ledningsgruppsmöte 24 april 2014

Fiskekommunerna. Verksamhetsberättelse

Produktiva investeringar i vattenbruk en uppföljning inom havs- och fiskeriprogrammet

Matproduktion och miljökvalitetsnormer för marina vatten

ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen

Vattenbruk. Oceanografi

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Guide till uppstart av landbaserat vattenbruk

fiskerifonden det operativa programmet för Finland Informationsdag

Verksamhetsplan Centrum för Arbetsliv och vetenskap (CAV)

Växt- och djurliv i Östersjön ett hav i förändring

Transkript:

Testbädd för vattenbruk TEMA: BLUE GROWTH - Havet och framtida möjligheter Vattenbrukscentrum Väst Susanne Eriksson

Vad är vattenbruks-centrum Väst? En centrumbildning på GU, med stöd av VGR. Huvudsyfte: - att samla vetenskaplig forskning och kunskap om vattenbruk för att stödja utvecklingen av ett hållbart marint vattenbruk sedan 11/1 2011

Styrgruppen för Vattenbrukscentrum Väst Föreståndare Kristina Snuttan Sundell Koordinator Susanne Lindegarth också koordinator for NKfV Ledamöter Thrandur Björnsson Susanne Eriksson Bengt Liljebladh www.vbcv.science.gu.se

Syften och mål att samordna forskning & utbildning att ge kunskapsbaserad information till vattenbrukets aktörer och samhället att erbjuda stöd och rådgivning för näringslivsutveckling att fungera som projektarena att samverka nationellt och med ansvariga myndigheter

Vattenbrukscentrum Västs visioner Vi fiskar, odlar och förädlar fler skaldjursarter Näringsrika vatten ger hög avkastning och hög kvalitet Bärkraftigt ur miljösynpunkt Gör ekocertifiering möjligt

Vattenbrukscentrum Västs visioner Vi odlar nya marina fiskarter med miljövänlig teknologi Landbaserade och recirkulernade odlingar där både in och utvatten kan kontrolleras Havsbaserade odlingssystem som är slutna eller halvslutna Lokal odling av attraktiva nisch-arter Samordning mellan havsbaserad energiproduktion och fiskodling

Vattenbrukscentrum Västs visioner Vi odlar multitroft, i flerartsodlingar Fisken matas med hållbart foder Alger tar upp lösta näringsalter Musslor eller ostron filtrerar upp partikulär näring Musslorna och algerna skördas och tar närsalter ur havet Musslor och alger används som proteinkälla/mjöl till fiskfoder Fiskodling Musslor Alger

Förstudier

Kandidatarter Slutna odlingscykler Tillräcklig dokumenterad kunskap om odling Inga avgörande problem vid odling Havskatt Tunga Piggvar Lyrtorsk Torsk Torsk Hälleflundra

Vattenbrukscentrum Västs önskan Att etablera en flexibel infrastruktur för forskning, utbildning och information runt marint vattenbruk på land och i hav

Lokalisering och struktur Infrastrukturen/erna skall vara en nationell och internationell resurs öppen för forskare och entreprenörer med placering i Västsverige Närheten till havsvatten är en nödvändighet Landbaserad, flexibel infrastruktur för uppfödning av marina arter samt utprovning av tekniker för rening (RAS-anläggning)

Lokalisering och struktur Havsområden där miljöanpassade odlingstekniker och system för flerartsodlingar kan provas ut Anläggning för produktion och tester av alternativa foderingredienser från blåmussla, alger och andra organismer Möteslokaler, kontor samt lokaler för informationsspridning, utställningar, utbildningar och övrig marknadsföring av hållbart marint vattenbruk

Landbaserad flexibel infrastruktur främjar utvecklingen av ekonomiskt och ekologiskt hållbara odlingssystem med arter lämpliga för odling i den marina miljön med hög recirkuleringsgrad

Havsbaserad flexibel infrastruktur möjligheter att prova ut: - multitrofa system med samodling av fisk, musslor, alger, kräftdjur, bottenlevande djur - halv-slutna eller slutna odlingssystem för odling av fisk och skaldjur med hög grad av kontroll Algodling Slutna eller halvslutna behållare, mjuka eller hårda, olika former Ryggradslösa djur t.ex. havsborstmaskar, kräftor, sjögurkor Musselodling

Vi som arbetar med infrastrukturen för marint vattenbruk Kristina Snuttan Sundell Susanne Lindegarth Susanne Eriksson Bengt Gunnarsson Anette Ungfors

Behovsanalys - Enkätundersökning kartlägga målgrupper och potentiella nyttjare samt deras behov, med målet att utforma testbädden i enlighet med målgruppernas önskemål Huvudsyften med enkäten är att: identifiera existerande infrastrukturer som kan ingå i och göras tillgängliga inom testbädden identifiera behov och önskemål som befintlig infrastruktur i dagsläget inte kan uppfylla/erbjuda och därmed identifiera behov och önskemål om ytterligare infrastruktur(er) identifiera pågående projekt och andra initiativ som kan knytas till Testbädden undersöka olika aktörers intresse att utnyttja testbäddens infrastrukturer för utvecklingsprojekt och som mötesplats anette.ungfors@bioenv.gu.se

Just nu Vem är kunden? Affärsmodell och organisation? Omvärldsanalys vad har gjorts, vad finns? Vilka möjliga finansiärer finns? Kontakter och förankring

Testbädd för vattenbruk TEMA: BLUE GROWTH - Havet och framtida möjligheter Vattenbrukscentrum Väst Susanne Eriksson