KVALITETSREDOVISNING 2015/16 SYRHOLNSSKOLA rektor: Hans Andersson POSTADRESS BESÖKSADRESS VÄXEL FAX BANKGIRO ORG.NR. HEMSIDA GAGNEFS KOMMUN FÄRJBACKSVÄGEN 5 0241-151 00 0241-151 01 472-4134 212000-2155 WWW.GAGNEF.SE 785 80 GAGNEF DJURÅS
Innehållsförteckning Beskrivning av verksamheten... 1 Uppföljning av åtgärder enligt kvalitetsredovisningen 2014/15... 1 Året i verksamheten... 1 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen... 2 2:1 Normer och värden... 2 2:2 Kunskaper samt utveckling och lärande... 4 2:3 Elevers ansvar och inflytande... 5 2:5 Övergång och samverkan... 6 2:7 Bedömning och betyg... 7 Rektors slutord... 9 Skolans och fritidshemmets fortsatta utvecklingsarbtete för läsåret 2016/2017... 10
Beskrivning av verksamheten En kort presentation av skolan, tex. Text från hemsidan. Beskriv kortfattat organisation: ledning, pedagoger/arbetslag, elevunderlag. Skolan är en grundskola årskurs 4-6. På skolan finns även ett fritidshem. Det går 50 elever på skolan och det arbetar 6 pedagoger på skolan. På fritidshemmet är det 19 barn inskrivna och de är i åldrarna 6-10 år. Vaktmästaren arbetar på uppdrag och kommer vid behov. Skolassistenten sitter på en annan skola och arbetar deltid mot Syrholns skola. Uppföljning av åtgärder enligt kvalitetsredovisningen 2014/15 Redovisa och utvärdera hur ni arbetat med de förbättringsåtgärder som ni identifierade i kvalitetsredovisningen förra läsåret. (särredovisa förskoleklass, fritidshem och skola) Inför läsåret hade skolan fem prioriterade mål: läs- och skrivförmåga, engelska, personalens bedömning och utveckling av matematikundervisningen, utveckling av samarbetet mellan speciallärare och lärare i engelska samt bättre matchning av fritidshemmets och skolans verksamhet. Hur skolan arbetat med dessa mål framgår här nedan, med undantag av matematiken där vi upplever att vi inte hunnit arbeta med det som vi velat. Dock har vi börjat använda oss av Diamant-materialet för att diagnostisera matematikkunskaperna. Året i verksamheten Redogör för viktiga händelser som haft betydelse för måluppfyllelse och utveckling. Beskriv mer ingående något/några teman, studiebesök eller andra aktiviteter som är typiska för hur ni arbetar i verksamheten eller på annat vis har haft betydelse för skolan under året. Under läsåret har vi arbetat med Tema Framtid. Detta läsår spred vi ut temaarbetet under längre tid vilket upplevdes som positivt och mindre stressigt. Att arbeta i grupp, både klassvis och åldersblandat, gav större arbetsglädje vilket också ledde till bättre måluppfyllelse. Alla klasser har deltagit i Skapande skola (olika teman för varje årskurs) vilket varit givande och lärorikt. Dock hade det varit bra om dessa teman legat på höstterminen så att man haft tid att följa upp arbetet bättre. Projektet Barn föds inte med fördomar i samarbete med Glada Hudik-teatern gav mycket eftersom det var genomtänkt med bra arbetsmaterial och stor variation i arbetet. Förhoppningsvis leder detta till större tolerans för olikheter. Vi har under detta läsår genomfört läs- och skrivprojektet vilket har genomsyrat en stor del av vår undervisning. Skolan erbjöd elever extra hjälp och stöd efter skoldagen och under lov. Ett tiotal elever har deltagit i denna verksamhet. En person i kollegiet har varit sjukskriven, helt och partiellt, från mitten av november till slutet av maj, vilket naturligtvis påverkat verksamheten och dess kvalitet. Att få tag i vikarie är ett ständigt problem varför vi i detta fall tagit resurser från fritidsverksamheten. Ordinarie personal täcker upp och i slutänden drabbar detta eleverna, i synnerhet de elever som har speciella behov. 1
Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen För att ta fram underlag till kvalitetsredovisningen har personalen analyserat enkäter, nationella prov, trivselenkät som elever besvarat samt observationer använts. Utöver detta har statistik från Siris använts för att se resultat över tid. Personalen har med hjälp av ovanstående material värderat det gångna skolåret och i detta dokument redovisat vad man är bra på och vilka förbättringsområden man upptäckt 2:1 Normer och värden Redovisa arbetet för att motverka kränkande behandling och diskriminering av elever avseende kontinuerliga insatser och specifika insatser under läsåret samt hur ni arbetar för att skolan ska vara en god miljö för utveckling och lärande där eleven har studiero. I början på varje läsår bestämmer vi tillsammans med eleverna vilka regler vi vill ha i klassrummet och på skolan. Under första skolveckan genomförs en samarbetsdag där eleverna utför olika aktiviteter i tvärgrupper. Syftet med tvärgrupper är att eleverna får arbeta med andra än sina klasskompisar för att höja samarbetsförmågan och skapa trygghet. En ny likabehandlingsplan tas fram tillsammans med eleverna. Alla elever och föräldrar ska veta hur skolan hanterar kränkningar/mobbning och hur ärendegången ser ut om något inträffar. Vi har regelbundna kompisgruppsmöten med representanter från varje klass samt enskilda samtal med elever som har hamnat i konflikt med andra. Syftet med dessa samtal är både att lösa och förebygga konflikter. Samtal om etik och moral har genomförts kontinuerligt. All personal har höga förväntningar på eleverna. Personalen visar förtroende för elevernas egen förmåga och att de ska klara sina studier på ett bra sätt. Skolan har deltagit i Glada Hudik-projektet Barn föds inte med fördomar. Projektet har i stort handlat om medmänsklighet och att eleverna ska utveckla sin empatiska förmåga. Vi har jobbat med barnkonventionen och blivit bjudna på teater, Glada Hudik. Projektet var genomtänkt med bra arbetsmaterial och stor variation. Vi tror att det kommer att hjälpa eleverna i kontakten med andra människor. I perioder har skolan ökat antalet rastvärdar för att förebygga eventuella kränkningar. Under läsåret har vi haft ett längre tema där vi jobbat i tvärgrupper, 4-6. I samband med temat har vi bl. a. jobbat med olika minoriteter och folkgrupper för att undvika fördomar. Vi har genomfört enkätundersökningar under höst- och vårtermin för att öka trivsel och trygghet i skolan. Vi har utvecklat samarbetet mellan hem och skola genom bl. a. regelbundna möten och kontakter med enskilda elever och vårdnadshavare. 2
Analys och Åtgärder för utveckling Detta har vi lyckats med: Överlag anser vi att det genomförda arbetet varit lyckat. Vi har utvecklat ett gott klimat på skolan med få incidenter både under raster och i klassrummen. Vid analys av läsårets enkäter kan vi se att trivseln på skolan har ökat. Samtliga elever instämmer till övervägande del eller instämmer helt att de trivs på skolan. Enligt enkäten har eleverna också ett större förtroende för skolans arbete att motverka trakasserier och kränkningar. Vi kan även se att tryggheten på skolan ökat och att antalet allvarliga kränkningar har minskat. Många elevärenden har kunnat avslutas p.g. a. att konflikterna har upphört. Det framgår också att eleverna känner att vi lärare har höga förväntningar på dem samt att vi tror att de ska nå målen i skolan. Vi kan se att eleverna törs reagera på orättvisor och kränkningar genom att de ställer många frågor, uttrycker åsikter, talar om för en vuxen om det har hänt något m.m. Eleverna kan diskutera samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet. Arbetssättet med kompisgruppen och de enskilda samtalen har gett resultat genom att ärenden avslutas snabbt och färre återkommer. Antalet incidenter har även minskat. Att eleverna får vara med och bestämma klassrums- och skolregler samt återkommande diskussioner om reglerna under läsåret har gjort att de efterlevs bättre. Förbättringsområden: Enligt enkäten upplever några elever att vi inte tar hänsyn till vad de tycker och att vi inte behandlar dem rättvist. Skolan måste bli tydligare med vad eleverna kan vara med och bestämma och påverka. Beslut fattade i elevrådet ska följas upp och genomföras för att eleverna ska känna tilltro till vuxna och den demokratiska processen. Vi har några elever som anser sig ha blivit kränkta via internet/sms och skolan behöver därför arbeta mer med hänsyn och respekt mellan enskilda elever. Vi måste bli bättre på att dokumentera händelser både på raster och lektioner (incidentrapporter). Vi behöver också undersöka trivseln (normer och värden) mer kontinuerligt under året genom skriftliga enkäter. Enkäterna bör ha följdfrågor som vi själva kan utvärdera i tidigt skede och därigenom effektivisera arbetet mot kränkande behandling. 3
2:2 Kunskaper samt utveckling och lärande Beskriv hur rektor och skolans personal har jobbat kring lärande- och undervisningsprocessen. Utifrån de brister vi identifierade under förra läsåret har vi haft fokus på skriftlig framställning, dels genom Läs- och skrivprojektet dels genom de extralektioner som en grupp i sexan haft. Vi har försökt att ha detta med i det dagliga arbetet på ett systematiserat sätt. Vi har haft fokus på skriftlig räknemetod, både för att behärska algoritmerna och för att på olika sätt visa hur man kommit fram till svaret i problemlösningsuppgifter. Vi har även fokuserat mycket på att träna den muntliga förmågan i alla ämnen. Vi har strävat att använda gruppen som lärresurs, tex kamratbedömning och tre före läraren. Vi anser oss också blivit mycket bättre på formativbedömning och att vi använt oss av whiteboardtavlor, exitcards mm. Att döma av nationella proven i sexan har detta gett resultat. Genom läs-och skrivlyftet har vi fokuserat på kritiskt textarbete genom olika praktiska övningar i klasserna. I engelska har vi fokuserat på ett ökat samarbete och fler resurstillfällen för både starka och svaga elever. Beskriv hur lärarna arbetar för att eleverna ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Redogör också för den digitala kompetensen hos personalen. Eleverna har använt digitala verktyg till att skriva texter, presentationer, söka information och övat sig i källkritik. De har använt dem till kommunikation och skaffat sig information. Vi har även använt vissa appar samt flipped classroom. Lärarna har använt digitala verktyg vid dokumentation och bedömning. Den digitala kompetensen hos personalen varierar rejält; appjuntan vi talat länge om har inte blivit av. Att använda i-padsen vid informationssökning har fungerat bra, men det har varit mycket krångel när eleverna gjort egna arbeten. Det är svårt att skicka dokument och att skriva ut, vilket skapar irritation. På fritids har eleverna tillgång till en Ipad med diverse olika appar för kunskapsutveckling och problemlösning. Ibland annat appar i matematik,svenska och no/teknik. Eleverna kan också använda sig av en dator. För att söka information om olika ämnen som de har intresse för. För tillfället är Pokémon väldigt populärt. Fritidspersonalen har relativt god digital kompetens. Både fritids och skolan använder schoolsoft som kommunikationskanal till föräldrarna och elever. Personalens uppfattning är att det fungerar bra och att majoriteten av föräldrarna använder schoolsoft regelbundet. Analys och Åtgärder för utveckling Vi ser en utveckling både muntligt och skriftligt bland eleverna. De har även utvecklat ett större ansvarstagande gentemot varandra genom t.ex. kamratbedömning och tre före läraren. Vi behöver ha fortsatt fokus på skriftlig framställning. Extra lektioner för dem som behöver kommer att erbjudas även kommande läsår. Vi behöver också ha fortsatt fokus på elevernas analysförmåga och utmana deras tänkande. På fritids ska vi få eleverna att öka sin kunskap om hur man använder informationsverktygen på ett adekvat sätt. Samt att de appar som finns tillgängliga ska vara anpassade för lärande och problemlösning. 4
2:3 Elevers ansvar och inflytande Hur arbetar ni för att eleverna ska ges inflytande över sin utbildning? Hur följer du som rektor upp detta? (särredovisa förskoleklassen, fritidshemmet och grundskolan) Eleverna får ofta påverka vilka redovisningsformer som ska användas och hur vi ska arbeta med ett visst område. Under Elevens val har de haft möjlighet att välja vad de vill fördjupa sig i. På klassråd, elevråd och matråd har eleverna möjlighet att framföra och få gehör för sina åsikter. Elevrådet fick också ansvar för en egen dag (Skärtorsdagen) då de planerade alla aktiviteter. Eleverna deltar i regelbundna fritidsråd och samlingar med pedagogerna där vi i samtal ger möjlighet att påverka och utveckla vad vi ska arbeta med på fritids, vilket materiel eleverna önskar m.m. Vi utformar gemensamma trivselregler och har ett gemensamt intresse och ansvar för fritidshemsmiljön och materiel. Elever har under läsåret fått möjlighet att planer, leda och genomföra olika aktiviteter med visst stöd av pedagogerna. Hur arbetar ni för att eleverna ska ha kännedom om målen för utbildningen. Inför ett nytt arbetsområde presenteras och diskuteras syfte/mål, centralt innehåll och arbetsgång. Detta läggs också ut på schoolsoft. Den pedagogiska planeringen används som ett levande dokument under arbetets gång och det diskuteras hur långt eleverna kommit, vad de har förstått och vad som ska arbetas med mer. Eleverna uppmanas till att använda sig av den pedagogiska planeringen när de skriver sina arbeten och vid utvärdering av sin prestation. På fritids har vi till viss del skriftliga planeringar och utvärderingar av vår verksamhet och veckoplaneringen läggs ut på Schoolsoft. Analys och Åtgärder för utveckling Vi behöver utveckla vårt sätt att skriva pedagogiska planeringar och få till ett språk som alla förstår. För att eleverna ska få mer inflytande försöker vi göra verklighet av idén om en egen budget för elevrådet att använda till bland annat uteleksaker. Vi behöver även utöka elevernas ansvar under elevråden genom att ge dem större ansvarsuppgifter som tex ordförande och sekreterare. Vi kommer även att starta med att en representant från personalen deltar. Vi behöver också schemalägga tiderna under hela läsåret. På fritids har vi lyckats med fritidsråden, där vi haft en tydlig dagordning och eleverna har fått möjlighet att själva agera ordförande och sekreterare i vissa fall. Vår veckoplanering finns tillgänglig på Schoolsoft för alla intresserade. Aktiviteterna som planerats av eleverna var ett lyckat och uppskattat inslag i verksamheten. Vi ska bli bättre på att göra skriftliga planeringar och låta eleverna vara med och utvärdera verksamheten i större utsträckning. Utveckla och utöka de tillfällen när eleverna själva får leda och genomföra aktiviteter i gruppen. 5
2:5 Övergång och samverkan Hur har övergångarna från förskolan till förskoleklass, förskoleklass till grundskolan, årskurs 6 till årskurs 7 fungerat under året? För övergången från förskolan till skolan finns en sedan länge inarbetad rutin. Personal från förskolan och skolan samt fritids träffas för att lämna över barnen. De föräldrar som vill får ett enskilt möte med mottagande personal. Barn i behov av särskilt stöd uppmärksammas särskilt vid överlämnande. De blivande eleverna besöker skolan/fritids för att bekanta sig med lokaler och personal. Årskurs 3 åker en dag i veckan till Syrholns skola för att bl.a. ha slöjd. De har då haft bekant lärare med sig. 6:orna på Syrholns skola åker till Mockfjärdsskolan för att ha språkval, musik och hemkunskap. De skolas succesivt in i nästa års skolmiljö. Under vt träffar rektor och speciallärare Mockfjärdsskolans specialpedagog för att uppmärksamma vissa elever. Klasslärare och speciallärare lämnar över eleverna i början av höstterminen till mottagande lärare. De blir på detta sätt överskolade/inskolade under ett helt läsår. Vår uppfattning är att övergångarna fungerar mycket bra. Under läsåret har förskolan hälsat på i skolan och fritids lokaler i samband med olika utflykter de gjort. Personalen från fritids har också varit till förskolan och gjort besök i deras verksamhet. I samband med besök i förskoleklass vistas de blivande eleverna på fritids på eftermiddagen. Viss samverkan har även förekommit under vissa lovdagar. Vid behov sker överlämningssamtal mellan pedagoger från fritidshemmet och förskolan inför övergång. För övrigt har vi följt planen för övergång när det gäller olika möten mellan pedagoger. Beskriv hur samverkan mellan förskola-förskoleklass-grundskola och fritidshem ser ut Samverkan sker med fritids i Björbo i form av sammanslagning under alla längre lov. I 4 veckor under semesterperioden har även fritids varit förlagt till Mockfjärd. Fritidshemmen i kommunen har träffar för att diskutera och tillsammans utveckla verksamheten. Samverkan med skolan i Björbo sker i stor utsträckning via telefonsamtal, och i vissa fall i form av möten. Samverkan med Syrholns skola sker dagligen i form av att båda pedagogerna från fritids utför olika uppdrag i skolan i form av undervisning i olika ämnen samt som resurs och elevstöd. Ett problem är att fritidspersonalen har svårt att delta på APT och konferenser skolpersonalen genomför. Analys och Åtgärder för utveckling Hitta vägar för att förbättra kommunikationen mellan skola och fritids för att kunna utbyta information om planeringar och arbetsområden. Fritidspersonalen deltar om de har möjlighet utifrån beläggning. Dagordningen anpassas så att de frågor som berör fritids tas först på mötet. För att förbättra samarbetet mellan skolorna och överskolningen av elever vill vi att 3:orna deltar vid de årliga friidrottstävlingarna som genomförs sista skolveckan. 6
2:7 Bedömning och betyg År 6 Måluppfyllelse: andel elever som nått betygen A-E, år 6 vårterminen-16 2013/2014 2014/2015 2015/2016 Måluppfyllelse F P Tot MV F P To MV F P Tot i % t Bild 100% 100% 19 13,9 100% 100% 13 11,9 100% 100% 17 12,05 Engelska 100% 86% 17 13.6 100% 75% 11 12,1 100% 90% 16 13,23 100% 100% 19 12,5 100% 100% 13 13,3 100% 100% 17 14,41 Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa 100% 100% 19 15,1 100% 100% 13 13,1 86% 100% 16 13,67 Matematik 100% 100% 19 13,4 100% 87,5 12 10,0 100% 100% 17 13,23 % modersmål Musik 100% 100% 19 12,4 100% 100% 13 11,9 15,58 Naturorientera 100% 100% 19 12,1 de ämnen Biologi 100% 100% 13 11,5 100% 100% 17 13,82 Fysik 100% 100% 13 10,8 100% 100% 17 11,76 Kemi 100% 100% 13 10,2 100% 100% 17 10,88 Samhällsorient erade ämnen 100% 100% 19 12,9 Geografi 100% 100% 13 11,7 100% 100% 17 13,23 Historia 100% 100% 13 11,7 100% 100% 17 13,08 Religionskunsk 100% 100% 13 10,0 100% 100% 17 13,38 ap Samhällskunsk 100% 100% 13 10,2 100% 100% 17 13,08 ap Slöjd 100% 100% 19 15,0 100% 100% 13 13,1 100% 100% 17 13,67 Svenska 100% 93% 18 12,6 100% 100% 13 11,9 100% 80% 15 11,76 Svenska som andraspråk Teknik 100% 100% 19 13,3 100% 100% 13 11,9 100% 100% 17 12,35 7
Andel A-E nationella ämnesprov Måluppfyllelse 2013/2014 2014/2015 2015/2016 Nationellt prov % F P Tot F P Tot F P Tot 5 14 19 5 8 13 7 10 17 Svenska A 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 90% 94% Svenska B 100% 93% 95% 100% 100% 100% 100% 90% 94% Svenska C 100% 78,5% 89% 80% 75% 77% 100% 70% 82% Svenska 100% 93% 95% 100% 100% 85% 100% 80% 88% Svenska som andraspråk Engelska A 100% 100% 100% 100% 75% 85% 100% 80% 88% Engelska B 100% 71,5% 79% 80% 50% 61,5% 86% 70% 76,5% Engelska C 100% 86% 89,5% 80% 62,5% 69% 100% 100% 100% Engelska D 100% 86% 89,5% 80% 62,5% 69% 100% 80% 88% Matematik 100% 100% 100% 80% 87,5% 85% 100% 90% 94% Biologi Fysik 100% 93% 95% 100% 87,5% 85% Kemi Geografi Historia Religionskunskap Samhällskunskap 100% 93% 95% 80% 75% 77% 2013/2014 2014/2015 Riket 2014/15 2015/2016 Riket 2015/16 Meritvärden år 6 13,35 11,58 13,33 13,04 Analys och bedömning av måluppfyllelse år 6 Kommentera skolenhetens resultat i år 6 avseende andel elever som når målen i alla ämnen, samt sammantaget meritvärde. Kommentera och analysera resultaten över tid, mellan ämnen och mellan elevgrupper i syfte att se vad skolan kan förändra till nästkommande år. Kommentera också betygen i relation till de nationella ämnesproven. (Vad har vi gjort eller inte gjort i undervisningen som kan förklara resultaten?) Generellt överraskade resultaten på de nationella proven positivt. När det gäller matematik var det tre av eleverna när de gick i årskurs tre som inte klarade alla delprov i matematik medans det nu i år sex endast var en av dessa tre som inte nådde kravnivån. I svenska är det två elever som både i trean och sexan inte klarade vissa av delproven. När det gäller den skriftliga biten så är det lika stor andel som inte klarade proven i trean som i sexan men när de gick i trean var det fem elever som ej klarade 8
kravnivån på grund av att de hade svårigheter med att formulera sig i skrift. I år sex är detta fallet hos två elever som också återfanns i år tre. De tre andra eleverna som inte nådde kravnivån i år sex är inte desamma som från år tre och här är anledningen att de inte följt instruktionerna och producerat det som önskats. Tittar man på texterna i sig så är formen mer än godkänd. Vi ser utifrån detta att vi är på god väg när det gäller att utveckla elevernas skrivande men att vi behöver ha fortsatt fokus på skriftlig framställning. I engelska har vi inga resultat från år tre att jämföra med men vi har under året arbetat extra med fyra elever som inte uppnådde betyg E vid höstterminens slut. Av dessa är det endast två som inte nådde kravnivån på de nationella proven. Vi kan också se när vi jämför över tid att lägstanivån har höjts och vi upplever inte att det är ett glapp mellan ett övre och ett undre skikt längre. Vi tror att detta bland annat beror på att extra undervisning erbjudits och att vi varit tydligare i vår kommunikation med vårdnadshavare och elever. Klassen har under de sista åren även fått en mycket mer tillåtande och stöttande attityd till varandra. När vi jämför de nationella provens betyg med ämnesbetygen är det i engelska ganska likvärdigt. Två elever har fått ett betygssteg högre än vad de fick i provbetyg och två elever har fått ett betygssteg lägre. I matematik är det fyra elever som fått ett betygssteg högre än vad de fick i provbetyg samt två elever som fått ett betygssteg lägre. Svenska är det ämne som skiljer mest mellan provbetyg och ämnesbetyg. Fem elever har höjt sig ett betygssteg och en elev har höjt sig två betygssteg från provbetyg till ämnesbetyg. Vidare har två elever sänkt sig ett betygssteg medan två elever sänkt sig två betygssteg. I det stora hela kan man i alla tre ämnen säga att höjningarna främst har skett till de högsta betygsstegen medan sänkningar skett bland de lägsta stegen. Rektors slutord Under läsåret har Syrholns- och Björbo skolans personal träffas regelbundet för att arbeta med skolverkets läs- och skrivlyft. Det har bidragit till en fördjupad kunskap kring ämnet svenska i alla skolans ämnen. Det har också medfört att skolorna har närmat sig varandra samt att man har utvecklat en struktur för kollegialt lärande. En lärare har gått lärarlyftet och läst in behörighet i matematik. Stämningen på skolan har varit god. Det händer alltid saker på en skola, elever blir osams och kränker varandra. De få incidenter vi haft har hanterats bra och enligt de rutiner vi har. Framför allt så är personalen enig i sitt agerande mot eleverna. Vi kan också se att kunskapsnivån hos eleverna sakta ökar. Här tror rektor att personalen höjt sina förväntningar på eleverna och ökat sin tydlighet kring vad eleverna ska göra för att utveckla sina kunskaper varit en bidragande orsak. Ytterligare en bidragande orsak är att vi tagit tag i elevers problem tidigare än förut. Det har resulterat i många möten med elever och vårdnadshavare där vi följer och följt elevens utveckling. Kommande läsår kommer skolan att arbeta med 21st centurys skills. Detta kommer att ske genom kollegialt lärande där personalen kommer att studera, läsa se, filmklipp, ta del av aktuell forskning och nya rön kring lärande. Vi har pratat och diskuterat elevernas engelskkunskaper. Det vi tycker oss se är att bredden i grupperna är för stor. Det kan få till följd att en sammanhållen undervisning kan bli svår att bedriva om undervisningen ska vara optimal för alla elever. Detta kommer att diskuteras de inledande dagarna ht16 för att ta fram en plan/strategi som kan åtgärda detta problem. 9
Skolans och fritidshemmets fortsatta utvecklingsarbtete för läsåret 2016/2017 Prioriterade områden Vad ska vi göra? Hur? När? Vem har ansvaret? Utveckla vårt sätt att Använda HEJA för Fortlöpande under Ett gemensamt skriva pedagogiska att förenkla språket. läsåret vid ansvar planeringar och få till Vid kollegiala träffar konferenser ett språk som alla jämföra och diskutera förstår pedagogiska Öka elevernas ansvar under elevråden genom att ge dem större ansvarsuppgifter som tex ordförande och sekreterare. Förbättra elevernas förmåga att skriva/skriftlig framställning. Förbättra elevernas analysförmåga och utmana deras tänkande. Bli bättre att dokumentera händelser både på raster och lektioner (incindentrapporter). planeringar. Formalisera elevrådet och ge dem större ansvar och egen budget. Tillämpa kunskaperna som vi tillägnat oss genom deltagandet i skriv- och läslyftet. Även inslag av en läsande klass, materialet. Se ovan. Samt ge exempel i diskussioner. Visa på elevexempel. Personalen ska använda den rutin som finns för dokumentation. Schemalagda möten varje månad. Klassråd varannan vecka. Protokoll från elevrådet läggs på schoolsoft. Genom att det blir ett naturligt inslag i all undervisning. Genom att det blir ett naturligt inslag i all undervisning. Direkt vid incidenter. Personalen Personalen Personalen Personal och rektor När och hur följer vi upp? På A-dagar under läsåret Vid enkät höst och vår I slutet av varje termin I slutet av varje termin I slutet av varje termin Förbättra kommunikationen mellan skola och fritids för att kunna utbyta information om planeringar och arbetsområden. Fördjupa kunskaperna kring processer som styr/påverkar elevernas utveckling/inlärning Engagera eleverna mer i fritids verksamhet Protokollet från personalmötet skickas till alla på skolan. Möten läggs så att det finns möjlighet för fritidspersonalen att delta. Genom kollegiala diskussioner. En plan och ett diskussionsunderlag tas fram. Ansvarig rektor. Göra eleverna mer delaktiga i planering och utvärdering av fritids olika aktiviteter Börjar vid termins start. Löpande under läsåret Fortlöpande under hela läsåret Personalen Rektor och personal På a-dagar under läsåret. A-dag vt17 Fritidspersonalen Vid lov och A- dagar 10
11