Verksamhetsberättelse VB 2017 för Katarina Norra skola

Katarina Norra skola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (20) 2018-01-31 Handläggare Lillemor Hultman Telefon: Till Katarina Norra skola Verksamhetsberättelse VB 2017 för Katarina Norra skola Förslag till beslut Katarina Norra skola 11621 Stockholm lillemor.hultman@stockholm.se stockholm.se

Sid 2 (20) Innehållsförteckning Sammanfattande analys... 3 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål... 5 1. Ett Stockholm som håller samman...5 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor...5 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande...12 2. Ett klimatsmart Stockholm...13 2.4 Stockholms kretslopp är resurseffektiva...13 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm...15 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar...15 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm...15 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor...15 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...17 Uppföljning av ekonomi... 18 Uppföljning av driftbudget...18 Investeringar...19 Medel för lokaländamål...19 Övrigt...19 Synpunkter och klagomål... 19 Övrigt... 19 Bilagor Bilaga 1: Kopia av Bokslut 2017 (Katarina Norra skola)

Sid 3 (20) Sammanfattande analys Kort om skolan Katarina Norra skola är en kommunal grundskola på östra Södermalm. Verksamheten omfattar förskoleklass samt grundskola årskurserna 1-9. På skolan arbetar ca 90 personer med drygt 700 elever från förskoleklass till årskurs 9. Vid skolan finns det verksamhetsintegrerade fritidshem för förskoleklass och årskurs 1-3 samt fritidsklubb för årskurs 4-6. Pedagogerna är indelade i årskursvisa arbetslag, där förskollärare undervisar i förskoleklass och ämneslärare i årskurs 1-9. Varje arbetslag representeras av en arbetslagsledare. Skolans ledning består av en rektor, tre biträdande rektorer och en administrativ chef. Vid skolan finns det sex förstelärare och fem specialpedagoger/speciallärare. Skolans elevhälsoteam möts varje vecka och består av skolsköterska, kurator, specialpedagoger, studie- och yrkesvägledare samt representanter från skolledning. Skolpsykolog och skolläkare finns knutna till skolan och anlitas regelbundet. Vid skolan finns det vidare ett trygghetsteam. Skolans servicegrupp består av administrativ chef, skolkoordinator, vaktmästare samt kökspersonal. Skolan driver ett mottagningskök i egen regi. Lokalvården är utlagd på entreprenad. På skolan finns ett aktivt skolråd bestående av cirka 40 vårdnadshavare, några lärare samt delar av skolledningen. Vid vissa möten under året deltar även elevrepresentanter. Skolrådet möts regelbundet för att samråda om skolövergripande frågor. Skolrådsrepresentanterna har även möjlighet att delta i arbetslagsmöten cirka två gånger per termin. Elever ges möjlighet till skolövergripande inflytande över verksamhet och utbildning via klassråd, elevråd och årsvisa intervjuer. Värdegrund och vision Katarina Norra är en skola med goda resultat och ett gott klimat. Vårt mål är att vara en inkluderande och kulturellt präglad skola där samtliga elever blir synliga och får det stöd och den formativa stimulans som de behöver utifrån sina egna förutsättningar. Vi har engagerade föräldrar och elever och vill vara en välkomnande, generös och trygg skola präglad av ett gott bemötande och arbetsglädje för alla. Systematiskt arbete för att förbättra skolans kvalitet Skolan bedriver ett löpande och systematiskt arbete för att förbättra verksamhetens kvalitet. Arbetet bedrivs enligt gällande bestämmelser och genomförs utifrån huvudmannens och skolans årshjul. Skolan följer upp resultat och måluppfyllelse med avseende på sitt kunskapsoch värdegrundsuppdrag. Till grund för uppföljningen ligger dokumentation kring betyg och måluppfyllelse, resultat från enkäter (vårdnadshavare/elever/personal), årskursvisa elevintervjuer samt utvärderingar och möten tillsammans med personalen. Åsikter framförda via forum för samråd (elevråd / skolråd) vägs också, tillsammans med eventuella klagomål, in i arbetet. Resultaten analyseras och diskuteras bland skolledning och personal. Utifrån analysen sammanställer och prioriterar skolledningen utvecklingsområden inför kommande verksamhetsår. Planerade åtgärder för utveckling och förbättring dokumenteras och kommuniceras via skolans Verksamhetsplan (VP). Verksamhetsplanens prioriterade utvecklingsområden följs under året bland annat upp via Tertialrapportering 2 (T2) som skickas till huvudmannen. Verksamhetsåret utvärderas och sammanfattas slutligen i en

Sid 4 (20) Verksamhetsberättelse (VB). Sammanfattande analys Förskoleklass En välfungerande och stabil verksamhet där vi i förhållande till förra året ser en tydlig förbättring kring vårdnadshavares upplevelse av bland annat trygghet och lugn. Delar av resultatet kan spåras till att förra årets omfattande renovering av lokalerna numera är avslutad samt att området utanför lokalen har blivit mer avgränsat via förstärkta grindar och högre staket. Tillgången till, och användningen av, digitala verktyg har ökat under året. Detta har möjliggjort en mer varierad och tidsenlig verksamhet samt medfört fler nöjda vårdnadshavare. Fritidsverksamhet Vi ser ett fortsatt behov av att utveckla vår fritidsverksamhet, något som också bekräftas av att brukarundersökningens resultat generellt sett ligger något lågt i förhållande till andra skolor i Staden. Vi ser bland annat behov av ett fortsatt stärkt elevinflytande samt ökad möjlighet till avkoppling och valmöjligheter. Mot bakgrund av detta har vi under året arbetat för en tydligare organisation samt infört vissa gemensamma rastaktiviteter baserat på elevernas önskemål. Förhoppningsvis kommer den nya skolgården, som för tillfället utformas tillsammans med våra elever, öka möjligheten till att utforma en pedagogisk, varierad och stimulerande verksamhet. Grundskola Vi har fortsatt goda kunskapsresultat och ett fungerande system för att upptäcka och fånga upp elever i behov av extra anpassningar, särskilt stöd och ökade utmaningar. Vi ser fortsatt genomgående starka resultat rörande elevers trygghet samtidigt som elevernas upplevelse av studiero bör stärkas. Vi ser vidare fortfarande behov av att utveckla vårt arbete kring tydliggörande av kunskapskrav och bedömningsgrunder gentemot vårdnadshavare och elever. Övrigt Vi har under året fortsatt arbetet med att utveckla våra interna rutiner och strukturer samt genomfört flera investeringar för att stärka den fysiska arbetsmiljön. Vi har sett en minskad sjukfrånvaro och ett påtagligt förbättrat resultat på medarbetarenkäten. Vi har som en del i arbetet med att stärka elevernas förståelse och acceptans för varandra tagit viktiga steg vidare i utvecklandet av vår fadderverksamhet och våra årskursöverskridande aktiviteter. Elevhälsan har vidareutvecklat sin mötesstruktur för att få mer utrymme till det hälsofrämjande och förebyggande arbetet samt påbörjat ett värdefullt samarbete med Elevhälsans professionsstöd. Flera uppskattade insatser avseende elevernas psykosociala hälsa har genomförts. Utvecklingsområden Stärka arbetet kring inkludering och extra anpassningar inom klassens ram Fortsätta arbetet kring gemensamma klassrumsstrukturer Frigöra fler utrymmen för elever i årskurs 7-9 att vara på Driva behovet av ljudabsorberande åtgärder i korridorer och klassrum. Ett inledande fokus bör vara på de utrymmen som fritids också använder Fortsätta vårt gemensamma arbete med att kommunicera och konkretisera kunskapskraven

Sid 5 (20) Tydliggöra för vårdnadshavare hur bedömning och betygsättning går till Optimera organiseringen av vår fritidsverksamhet med fokus på att säkerställa upplevelse av variation och valfrihet Utveckla biblioteksverksamheten (öppet under raster, mer attraktivt att vara där, soffor, fundera på nyttjandet av angränsande rum) Följa eventuellt fortsatta genusskillnader mellan elevernas nöjdhet kring kulturupplevelser Arbeta för ombyggnation av vårt mottagningskök till ett tillagningskök Fortsatt utveckling mot tydligare policys, rutiner och strukturer för att skapa en välfungerande organisation Fortsätta arbetet med olika former av personalfrämjande aktiviteter Fortsatta investeringar i den fysiska arbetsmiljön Utveckla skolans åldersintegrerade aktiviteter Utveckla skolans mentorsmöten Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2016 Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen Andel elever som är behöriga till nationella program, exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund 92,3 % 96,1 % 92 % 83% 2017 100 100 100 96 93% 2017 Nämndmål: 1.1.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Lärare har höga förväntningar på eleverna. Utbildning och undervisning utgår alltid från läroplanernas mål och kunskapskrav respektive examensmålen och ämnesplanernas kunskapskrav samt från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska

Sid 6 (20) genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2016 Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen Andel elever som dagligen deltar i en styrd rörelseaktivitet Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 har uppnått grundläggande taluppfattning inom matematik Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt Andel elever, av samtliga elever i åk 9, som är behöriga till nationella program 87 % 88 % 86 % 89 % 89 % 2017 50 % 50 % 2017 97 % 97 % 97 % 99 % 94 % 2017 96 % 94 % 98 % 93 % 94 % 2017 95 % 100 % 88 % 100 % 92 % 2017 96 % 92 % 100 % 100 % 94 % 2017 93 % 93 % 94 % 97 % 94 % 2017 98 % 97 % 100 % 100 % 94 % 2017 100 % 100 % 100 % 92 % 2017 97 % 99 % 99 % 97 % 92 % 2017 92 % 93 % 91 % 96 % 94 % 2017

Sid 7 (20) Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2016 Årsmål KF:s årsmål Period Andel legitimerade lärare i grundskolan 87 % 75 % 94 % 93 % 90 % 2017 Meritvärde i årskurs 9 251 Poäng 245 258 263 Poäng 240 Poäng 2017 Enhetsmål: Vi åtar oss att stärka vårt arbete kring anpassningar och extra anpassningar i syfte att tidigt upptäcka, och inom klassens ram stödja, elever i behov av stöd Uppfylls delvis * Fortsatt goda kunskapsresultat (enligt satta indikatorer) Analys Bedömning och analys av nuläget Vi har generellt sett fortsatt goda kunskapsresultat på skolan och inga markanta skillnader mellan könen. Vårt digitala uppföljningssystem RödGrön är numera väl etablerat bland pedagogerna (förskoleklass, skola och fritids). Systemet samlar och synliggör för berörd personal olika elevers behov av stimulans, anpassningar och stöd. I samband med två studiedagar har vi, för att aktualisera och öka undervisande lärares medvetenhet om elevernas behov, avsatt extra tid för detta i arbetslaget. I samband med detta har vi tydliggjort vikten av att reviderade anpassningar delges samtliga undervisande lärare. Under läsåret 17-18 deltar vi som skola i Läslyftet (Skolverkets satsning). Satsningen har ett förhållandevis omfattande upplägg vilket förutom att fördjupa pedagogernas samsyn och kunskaper om språk-, läs- och skrivutveckling också kommer att utmana till nya arbetssätt för att på så sätt bättre kunna nå alla elever. Vi ser satsningen som en viktig del för att bibehålla goda kunskapsresultat framöver. Den specifika satsningen med att stärka vårt arbete kring anpassningar och extra anpassningar inom klassens ram kommer parallellt att fortlöpa i samband med kvällskonferenser och vissa arbetslagsmöten. Arbetet kommer bland annat innefatta en specifik insats i syfte att synliggöra elevernas olikheter och behov av anpassningar. Prioriterat kompetenser kring handledning av pedagoger i samband med nyrekrytering av specialpedagog. Utvecklingsområden Fortsätta stärka arbetet kring inkludering och extra anpassningar inom klassens ram Nämndmål: 1.1.2 Alla elever har en god lärmiljö

Sid 8 (20) Alla elever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med vårdnadshavare samt socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2016 Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Total frånvaro i grundskolan 90 % 89 % 90 % 82 % 84 % 2017 67 % 69 % 64 % 36 % 67 % 2017 78 % 76 % 78 % 74 % 74 % 2017 92 % 92 % 90 % 92 % 88 % 2017 59 % 54 % 65 % 71 % 70 % 2017 88 % 85 % 91 % 95 % 90 % 2017 52 % 59 % 48 % 63 % 60 % 2017 93 % 96 % 92 % 87 % 82 % 2017 7,9 % 7,4 % 8,6 % 8 % 2017 Enhetsmål: Vi åtar oss att arbeta för en tryggare och lugnare skolmiljö Uppfylls helt * Fler vårdnadshavare till elever i F-klass upplever att barnen är trygga och kan arbeta i lugn och ro (fler än förra året, minst stadens snitt) * Vårdnadshavare till elever i åk 2 upplever att barnen är trygga och kan arbeta i lugn och ro (minst nå upp till stadens snitt) * Elever i åk 5 och åk 8 som upplever sig trygga och att de kan arbeta i lugn och ro (ligga en bit över stadens snitt)

Sid 9 (20) Analys Bedömning och analys av nuläget Förskoleklass Brukarundersökningen visar på en markant förbättring kring tryggheten och lugnet i vår förskoleklass sedan förra året. Delar av resultatet kan spåras till att renoveringen av lokalerna som tidigare pågick parallellt med verksamheten numera är avslutad. Staden har även, utifrån önskemål från verksamhet och vårdnadshavare, förstärkt grindar och höjt staketet runt den allmänna parken utanför lokalen. Insatsen har avgränsat området ytterligare och på så sätt ökat tryggheten för barn och personal. Grundskola, Fritidshem Skolans elever beskriver generellt sett, via intervjuer och enkäter, skolmiljön som tillåtande och trygg. Under året har vi så långt som möjligt försökt samla årskurserna i olika hemvister samt kompletterat våra korridorer med fler sittgrupper. Detta för att öka elevernas trygghet samt möjliggöra ställen att vara på under rasterna. Skolan har även utrett och drivit problematiken kring ljudmiljön i våra matsalar. SISAB genomförde, mot bakgrund av detta, under sommaren 2017 en omfattande ombyggnation av tak och väggar i våra matsalar vilket resulterat i ett betydligt lugnare och tystare matsalsklimat. Skolan har utöver detta beviljats en ny skolgård via Stadens skolgårdsprojekt. Skolgården kommer, under läsåret 17-18 att tas fram tillsammans med en elevgrupp samt pedagoger från skola och fritids. Skolgården kommer att byggas sommaren 2018 och invigas i samband med nästa läsårsstart. Den nya skolgården förväntas kunna öka valfriheten och aktivera fler barn och på så sätt medverka till en stimulerande och trygg skolmiljö. Det fortsatt något låga resultatet kring elevernas upplevelse av lugn och ro. I årskurs 5 kan bland annat spåras till att eleverna under höstterminen 2016 hade sina lektioner väldigt utspritt bland skolans lokaler. Detta justerades under vårterminen. Eleverna berättar i samband med intervjuer att klassrumsklimatet blev lugnare efter att undervisningen tydligare samlats i en korridor. Erfarenheten från detta har legat till grund för vissa förändringar i salsfördelningen inför läsåret 17-18. Avseende resultatet i årskurs 8 så framkommer, bland annat av elevintervjuer, att delar av problematiken kan kopplas till ljud från korridoren och behovet av att hitta fler platser där eleverna kan vara under sina raster. Fritidshemmen påbörjade under våren ett koncept med veckans lek som visat sig vara uppskattat bland barnen. Det handlar om en styrd aktivitet som genomförs varje lunchrast med alla barn som önskar. Möjligheten till en gemensam lek minskar risken för att elever kan känna sig ensamma. Avseende den totala frånvaron ligger skolan på en nivå motsvarande övriga skolor i staden. Rörande den olovliga frånvaron ligger skolan något lägre än genomsnittet för Stockholms stad (1 % jämfört med 1,4 %). Under året har vi aktualiserat och uppdaterat skolans frånvaroplan. Utvecklingsområden Fortsätta arbetet kring våra gemensamma klassrumsstrukturer Frigöra fler utrymmen för elever i årskurs 7-9 att vara på Fortsätta driva behovet av ljudabsorberande åtgärder i korridorer och klassrum. Ett inledande fokus bör vara på de utrymmen som fritids också använder

Sid 10 (20) Nämndmål: 1.1.3 Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen, vilket leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2016 Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F- klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 67 % 62 % 73 % 77 % 75 % 2017 48 % 59 % 40 % 51 % 56 % 2017 69 % 88 % 50 % 63 % 78 % 2017 56 % 59 % 50 % 80 % 71 % 2017 51 % 61 % 29 % 56 % 72 % 2017 Enhetsmål: Vi åtar oss att arbeta för ett mer formativt och tydligt förhållningssätt i relation till lärande och bedömning. Uppfylls delvis * Fler elever som upplever att de vet vad de behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena (åk 5 och åk 8) (över stadens snitt) * Fler vårdnadshavare vet vad deras barn behöver för att lära och utvecklas (F-klass, fritids, åk 2) (minst stadens snitt)

Sid 11 (20) Analys Bedömning och analys av nuläget Förskoleklass Brukarundersökningen visar på ett förbättrat, men fortfarande något lågt, resultat kring vårdnadshavares upplevelse av tydligheten kring vad barnet behöver för att lära och utvecklas. Mot bakgrund av resultatet har pedagogerna identifierat vikten av att tydliggöra kommunikationen i anslutning till utvecklingssamtal samt uppgifter som man gör tillsammans med barnen. I vissa fall finns det behov av att tydliggöra förskoleklassens uppdrag i relation till skolans gentemot vårdnadshavare. Grundskola Trots våra generellt sett goda kunskapsresultat har vi fortfarande låga resultat i brukarundersökningarna när det gäller elevers och vårdnadshavares upplevelse av att veta vad eleverna ska kunna för att utvecklas och nå målen i de olika ämnena. Utifrån detta har vi identifierat behovet av att bättre tydliggöra och kommunicera vad som ligger till grund för bedömningen av elevernas kunskaper och prestationer samt säkerställa att en kvalitativ kunskapskravsinriktad överlämning görs i samband med eventuella lärarbyten. Vi har mot bakgrund av detta genomfört en utbildningsinsats rörande formativ bedömning bland alla våra lärare samt slutfört ett omfattande arbete med att ta fram skolövergripande och gemensamma bedömningsmatriser. Matriser har tagits fram i samtliga ämnen och kommer bland annat att kunna vara ett löpande stöd i kommunikationen med eleverna kring kunskapskrav och bedömning. Ifyllda matriser kommer också att vara ett krav i samband med överlämningen mellan olika lärare. Att säkerställa en likartad och kvalitativ överlämning baserad på kunskapskrav ser vi som nödvändigt för att nya lärare ska kunna ges förutsättningar att tolka tidigare betyg samt kunna föra en konstruktiv dialog kring kommande elevers nuläge och bedömning. Centrala delar av våra utvecklingsinsatser genomfördes under vårterminen och resultatet av dessa kommer först att kunna bedömas i nästa års brukarundersökning (undersökningen genomförs i jan/feb). För att få en fördjupad förståelse av problematiken genomförde skolledningen under våren årskursvisa intervjuer med elever från samtliga årskurser. Av intervjuerna framgår att eleverna upplever att tydligheten kring kunskapskrav och bedömning bland annat är lärarberoende. Detta talar för behovet av de gemensamma bedömningsmatriser som vi nu har tagit fram. Vidare framgår att elever i lägre åldrar (årskurs 1-4) främst är fokuserade på konkreta uppgifter och instruktioner samt att de bedömningsrelaterade aspekterna först aktualiseras i årskurs 5-9. För de yngre eleverna verkar det viktigaste vara att uppgiften uppfattas som tydlig och att läraren finns nära för att stötta i genomförandet och förståelsen uppgiften. För de äldre eleverna blir förståelsen för vad man förväntas kunna och grunderna för bedömningen viktigare. Några elever beskriver kunskapskraven som "en tjock text som ingen orkar läsa". Detta indikerar ytterligare på behovet av att konkretisera och kommunicera kunskapskrav i linje med den typ av matris som vi har tagit fram. Under läsåret 17-18 genomgår lärare i samtliga teoretiska ämnen Skolverkets fortbildningsinsats Läslyftet. Insatsen är förhållandevis omfattande och förväntas medföra en större samsyn och gemensam tydlighet bland våra pedagoger. Fritidshem

Sid 12 (20) Av brukarundersökningen framgår vidare att vårdnadshavarna önskar att eleverna ska få större inflytande över fritidshemmets aktiviteter. Mot bakgrund av bland annat detta har vi under året lagt extra fokus på att organisera upp fritidspersonalens gemensamma möten och planering. Vi har även infört en återkommande aktivitet (veckans lek) på lunchrasten. Leken leds av fritidspedagoger och aktiviteten planeras utifrån lekar som eleverna önskar och gillar. Utvecklingsområden Fortsätta vårt gemensamma arbete med att kommunicera och konkretisera kunskapskraven Tydliggöra för vårdnadshavare hur bedömning och betygsättning går till (t.ex. via webbplats, föräldramöten och skolråd) Fortsätta optimera organiseringen av vår fritidsverksamhet med fokus på att säkerställa upplevelse av variation och valfrihet KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2016 Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). Andel elever i åk 8 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 60 % 65 % 60 % 79 % 75 % 2017 57 % 78 % 38 % 45 % 54 % 2017 Enhetsmål: Vi åtar oss att vidareutveckla skolans kulturella aktiviteter Uppfylls helt

Sid 13 (20) * Fler elever som upplever sig nöjda med de kulturupplevelser som de får ta del av i skolan Analys Bedömning och analys av nuläget Vi har under året fortsatt arbetet med att stärka våra kulturella aktiviteter. I slutet av februari genomfördes en tematiskt ämnesövergripande vecka med flera kulturella inslag (bl.a. teater, film, radio, tv, musik, museum och dans). Veckan finansierades bland annat av externa medel som vi sökt via Skapande skola. I november kommer vi för tredje året i rad genomföra en schemabrytande kulturdag där respektive årskurs engagerar sig i olika kulturella aktiviteter. Vi uppmuntrar även våra pedagoger till att löpande i verksamheten genomföra studiebesök och dra nytta av stadens kulturella möjligheter. Av brukarundersökningen framgår att flickorna vid tidpunkten för brukarundersökningen var mindre nöjda med sina kulturupplevelser än pojkarna. I sammanhanget bör nämnas att om brukarundersökningen genomförts några veckor senare (efter den ämnesöverskridande temaveckan i februari) tror vi att resultatet generellt sett hade blivit något högre. För att stärka litteraturens ställning på skolan har vi under hösten anställt en utbildad bibliotekarie och erfaren bibliotekspedagog. Vi ser detta som en viktig förstärkning av vårt skolbibliotek och hoppas det ska stimulera elevernas läsning samt öka möjligheten till kulturella mötespunkter. Eleverna uppger via intervjuer att de önskar att biblioteket var öppet oftare och lite mysigare att vistas i. Utvecklingsområden Utveckla biblioteksverksamheten (öppet under raster, mer attraktivt att vara där, soffor, fundera på nyttjandet av angränsande rum) Följa eventuellt fortsatta genusskillnader mellan elevernas nöjdhet kring kulturupplevelser KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholms kretslopp är resurseffektiva Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa.

Sid 14 (20) Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2016 Årsmål KF:s årsmål Period Andel ekologiska livsmedel 53 % 36 % 35 % 2017 Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterat 1 Sorterat 1 Sorterar 2017 Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2016 Årsmål KF:s årsmål Period Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterat 1 Sorterat 1 Sorterar 2017 Enhetsmål: Vi åtar oss att arbeta för en ombyggnation av vårt mottagningskök till ett tillagningskök Uppfylls delvis * Avveckla lastbilstransporter mellan skolor på Södermalm * Mindre slängd mat då vi enklare kan anpassa måltiderna till vår löpande verksamhet * Bättre matkvalitet med högre näringsinnehåll då maten serveras varm utan uppvärmning. Utöver ovanstående resulterar en ombyggnation till följande mervärden: * En beräknad besparing om ca. 500 tkr/år * Tydligare integrera skolluncher och kökspersonal i den pedagogiska verksamheten * Större möjlighet till inflytande över servering och mat (vårdnadshavare, elever, personal) * Ger oss förutsättningar till en stabil servering (nuvarande transporter försenas emellanåt vilket leder till problem i verksamheten) Analys Bedömning och analys av nuläget Skolledningen sammanställde och skickade som planerat in en ansökan om verksamhetsanpassning till Utbildningsförvaltningen. Ansökan blev, mot bakgrund av övriga

Sid 15 (20) behov och pågående projekt inom förvaltningen, i det läget inte beviljad. Möjligheten finns att inkomma med en ny ansökan. Skolan har, inom ramen för sin egen budget, parallellt med ansökan installerat nya höj- och sänkbara rostfria arbetsbord i köket. Insatsen skulle vara nödvändig i samband med ett eventuellt tillagningskök men gynnar även befintlig verksamhet. Utvecklingsområden Fortsätta arbeta för ombyggnation av vårt mottagningskök till ett tillagningskök KF:s inriktningsmål: 3. Ett ekonomiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Stockholms stads ekonomi är långsiktigt hållbar Nämndmål: Det ekonomiska resultatet är i balans Nämndens verksamheter håller budget. Goda analyser bidrar till att prognossäkerheten är hög. KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator utfall män/ pojkar kvinnor/ flickor utfall VB 2016 Årsmål KF:s årsmål Period Aktivt Medskapandeindex 78 83 83 2017 Sjukfrånvaro 4,9 % 3,2 % 6 % 6,8 % 5 % tas fram av nämnde n Sjukfrånvaro dag 1-14 2,11 % 2,26 % 2 % 2,6 % tas fram av nämnde n VB 2017 VB 2017

Sid 16 (20) Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. Enhetsmål: Vi åtar oss att fortsätta att utveckla våra interna arbetssätt, strukturer och rutiner för att skapa en välfungerande organisation med mindre stress. Uppfylls helt * Högre AMI (Aktivt Medskapande Index) * Minskad sjukfrånvaro Analys Bedömning och analys av nuläget Under de senaste åren har vi varit inne i en kontinuerlig process av omfattande översyn och uppdatering av skolans policys och rutiner. Arbetet har resulterat i en större tydlighet och effektivitet. Webbplatsen är uppdaterad och hänvisar i de fall det går till stadens centrala webbplats för att avlasta informationstrycket på skolans personal. Tjänstefördelning och schemaläggning har genomförts med eleverna i fokus samt en jämnt fördelad arbetsbelastning. Hänsyn har även tagits till verksamhetsspecifika pedagogiska behov inom skola och fritidshem. Under året har vi fortsatt våra investeringar i möbler till klassrum och korridorer samt utrustat samtliga arbetsrum i vår huvudbyggnad med nya arbetsmöbler. Vi har genomfört flera uppskattade personalaktiviteter. Vidare har vi arbetat aktivt med att försöka minska sjukfrånvaron och har, i samråd med HR-enheten, lyckats hitta flera individuella lösningar som även passat bra för verksamheten. Vi har i samråd med lärarna fördelat novemberlovets tre studiedagar på sju kvällskonferenser. På så sätt har lärarna kunnat få en ledig vecka i november samtidigt som fortbildningsinsatserna framgångsrikt har kunnat spridas mer under året. Utvärderingar bland personalen visar att upplägget uppskattats och har fungerat bra. Arbetet har resulterat i minskad sjukfrånvaro bland personalen samt en markant förbättring inom de flesta områden på medarbetarenkäten. Personalen ger via utvärderingar utryck för ett öppet arbetsklimat med högt i tak och möjlighet till delaktighet och inflytande.

Sid 17 (20) Utvecklingsområden Fortsatt utveckling mot tydligare policys, rutiner och strukturer för att skapa en välfungerande organisation Fortsätta arbetet med olika former av personalfrämjande aktiviteter Fortsatta investeringar i den fysiska arbetsmiljön KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras mångfaldsperspektiv Mångfaldsperspektivet är integrerat i det ordinarie arbetet. Personalen har kunskap om mänskliga rättigheter, antirasism, extremism och normkritisk pedagogik. Alla elever och all personal garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan förmedlar de demokratiska värdena och mänskliga rättigheterna. Främlingsfientlighet, rasism och extremism motarbetas. Skolan förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier genom regelbunden kartläggning av verksamheten tillsammans med elever. Uppföljning görs utifrån det stöd som finns framtaget. Eleverna har inflytande i arbetet samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning. 2017-01-01 2017-12-31 Enhetsmål: Genomföra skolövergripande aktiviteter för att stärka elevernas förståelse och acceptans för varandras olikheter Uppfylls delvis * Elever och personal upplever att genomförda aktiviteter har påverkat skolans klimat positivt * Elever och personal upplever att genomförda aktiviteter har gett eleverna en större förståelse och acceptans för varandras olikheter Analys Bedömning och analys av nuläget Vi har under året utvecklat flera delar av skolans fadderverksamhet (årskurs F-6) och

Sid 18 (20) årskursöverskridande aktiviteter (årskurs 7-9) för att öka elevernas förståelse och acceptans för varandra. Utöver vår årskursöverskridande olympiad (en återkommande friluftsdag på våren) genomfördes nya åldersintegrerade, värdegrundsinriktade aktiviteter. Aktiviteterna är trygghetsskapande och fyller en viktig funktion för att öka elevernas förståelse för varandras olikheter. Pedagogerna beskriver arbetet som positivt och vi ser värdet av att fortsätta utveckla liknande aktiviteter framöver. Tanken på att gemensamt involvera skolans mentorsmöten i arbetet kvarstår. Utvecklingsområden Fortsätta utveckla skolans åldersintegrerade aktiviteter Fortsätta utveckla skolans mentorsmöten Uppföljning av ekonomi Uppföljning av driftbudget Ekonomisk sammanfattning 2016 Skolans resultat visar ett överskott om 0,6 mnkr. Överskottet härleds främst till ökade intäkter. Utgående fond är 2,1 mnkr. Resultat jämfört med budget (januari) Intäkterna är totalt 2,0 mnkr högre jämfört med budget. De ökade intäkterna beror till största del på ökad elevpeng då fler elever börjat på skolan, ökade bidrag i form av olika arbetsmarknadsstöd samt ökade anslag vad gäller verksamhetsstöd. Kostnaderna är totalt 1,4 mnkr högre jämfört med budget. De ökade kostnaderna beror främst på inköp avseende inventarier, ökade vikariekostnader samt ökade inköp av läromedel. Under året har skolan bekostat s.k. kontantfinansierade åtgärder i SISAB fastighet till ett belopp av 0,2 mnkr. Inom ramen för kontantfinansierade åtgärder ryms kostnader avseende ljudisolering i diskutrymmet i skolans kök. Skolan har ökade kostnader vad gäller livsmedel. Detta beror dels på ökade kostnader för skolans kostentreprenad samt att skolan köpt ekologiska livsmedel i större utsträckning. Personalkostnaderna är i balans med budget. Resultat jämfört med Tertialrapport 2 (september) Intäkterna är totalt 0,7 mnkr högre än Tertialrapport 2. De högre intäkterna beror främst ökade intäkter avseende arbetsmarknadsstöd samt ökade anslag för verksamhetsstöd. Kostnaderna är totalt 0,2 mnkr högre än prognosen i Tertialrapport 2. Det är främst ökade kostnader för inhyrda vikarier samt ökat inköp av inventarier och läromedel som är högre. Då skolan under hösten beräknade ett överskott beslutades olika satsningar i form av inköp av läromedel och inventarier. Personalkostnaderna är lägre än vad som angetts i Tertialrapporten. De lägre kostnaderna vägs upp av ökade kostnader avseende inhyrda vikarier.

Sid 19 (20) Investeringar Under året har skolan beviljats ökad investeringsram om 0,5 mnkr. Investeringsmedlen har främst använts till inköp av nya möbler till arbetsrum samt diverse möbler till klassrum och ljudisolerande möbler till matsalar. Medel för lokaländamål Skolan har under året fått avslag på ansökan om ombyggnation av skolans befintliga mottagningskök till ett tillagningskök. Övrigt Skolan har erhållit statsbidrag för Läslyftet om 0,1 mnkr. Läslyftet kommer att fortsätta under vårterminen 2018. Skolan deltar i skapande skola och beviljades 0,1 mnkr för läsår 16/17. Det socioekonomiska anslaget har bland annat använts till insatser och stöd till elever med särskilda behov. Budget inför 2018 visar på en budget i balans. Skolan har god tillströmning av elever. Synpunkter och klagomål Den som har synpunkter eller klagomål på vår verksamhet uppmuntras via vår webbplats att ta kontakt med oss. Grundregeln är att man personligen inledningsvis kontaktar den på skolan som är närmast berörd, i form av, mentor, lärare, förskollärare eller fritidspersonal. Om deras svar inte upplevs vara tillräckligt, vänder man sig till någon i skolledningen. Om inte heller skolledningens svar upplevs som tillfredställande finns möjligheten att vända sig till huvudmannen, enligt information på skolans och Stadens webbplats. Synpunkter och klagomål som bidrar till att höja skolans kvalitet tillvaratas som en del i vårt systematiska och kontinuerliga utvecklingsarbete. Övrigt Arbetet inom elevhälsoteamet Utvecklingen av elevhälsoteamets möten, där bland annat alla ärenden numera ska vara föranmälda, har lett till effektivare möten. Därmed ges utrymme åt mer av det förebyggande arbetet. Under året har vi dessutom påbörjat ett samarbete med Elevhälsans professionsstöd (Utbildningsförvaltningen) i syfte att effektivisera och utveckla arbetet. Insatsen har varit värdefull och kommer att fortgå under våren. Uppföljning av arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Skolledningen har inom ramen för det systematiska arbetet för kvalitet, diskriminering och kränkande behandling genomfört intervjuer med elevgrupper från samtliga årskurser. Fokus under året har varit att utveckla våra årskursöverskridande samarbeten. Arbetet har varit framgångsrikt och kommer att fortsätta under kommande år. Mer om detta går att läsa tidigare i verksamhetsberättelsen under nämndmålet avseende mångfaldsperspektiv.

Sid 20 (20) Uppföljning av elevhälsoteamets prioriterade mål: Elevfrånvaro Under året har vi, som planerat, reviderat och åter implementerat skolans frånvaroplan i syfte att bättre följa upp elevernas frånvaro och tidigare sätta in adekvata insatser. Detta ses som en viktig förutsättning för att bättre kunna förebygga eskalerande och långvarig frånvaro. Stress och elevers psykiska hälsa Under året har vi genomfört flera insatser för att minska elevernas stress och psykiska ohälsa. Vi har haft ett samarbete med Karolinska Institutet (YAM) för elever på högstadiet. Kurator och skolsköterska har genomfört värdegrundsinriktade gruppsamtal med elever. Vi har påbörjat ett samarbete med Maria Dufva avseende barn och ungdomars utsatthet vid användning av sociala medier. Arbetet som vänder sig till elever, pedagoger och vårdnadshavare kommer att fortsätta under våren.

Översikt Utbildningsförvaltningen 172 Resultatenhet Katarina Norra Skola Alla belopp i tkr, utan decima 2017 Ekonomi totalt Internbudget Procentuellt utfall BOKSLUT Avvikelse intern budget Kommentarer/Åtgärder Externa intäkter Taxor och avgifter 300-224 99,1% -222-2 Hyresintäkter 310-124 137,2% -170 46 Bidrag 320-3 561 111,6% -3 973 412 Försäljning av verksamhet och tjänst 330-370 167,1% -618 248 Övriga intäkter 390-155 119,3% -185 30 Summa -4 434 634,3% -5 169 735 Interna intäkter Förvaltningsinterna intäkter peng -52 183 101,7% -53 046 863 Förvaltningsinterna intäkter anslag -2 771 111,7% -3 095 324 Förvaltningsinterna intäkter övriga -10 815,8% -82 72 Summa -54 964 1663,4% -56 222 1 258 Intäkter totalt -59 398 2692,6% -61 391 1 993 Externa kostnader Löner inkl. personalförsäkring 500 48 982 100,0% 48 976 6 Övriga personalkostnader 505 464 143,6% 666-202 Lokalkostnader 510 1 216 116,7% 1 420-204 Köp av verksamhet och konsulttjänster 520 66 241,5% 159-93 Inventarier, leasing och underhåll 530 378 225,0% 851-473 Förbrukningsmaterial 535 1 005 104,5% 1 050-45 Kosthåll 540 670 117,6% 788-118 IT, tele och kommunikation 550 3 298 95,9% 3 161 137 Kostnader för transporter, frakt och resor 560 185 108,9% 202-17 Avskrivningar och internränta 570 405 95,0% 385 20 Övriga kostnader 590 226 144,9% 328-102 Ankomstregistrerade fakturor 599 0 0,0% 0 0 Summa 56 895 15 57 985-1 090 Interna kostnader Förvaltningsinterna kostnader 2 503 113,5% 2 842-339 Summa 12 2 503 1 2 842-339 Kostnader totalt 59 398 16 60 827-1 429 Netto drift Resultatfond 0 0,0% -564 564 Obs! Omvända tecken nedan. Regler för resultatenheter 564 Årets resultat - max 5% av intäkterna 1 524 Utgående fond - max 10%, min 5% av intäkterna 2 088 #SAKNAS! 0 Investeringar* Inköp av inventarier 773 0 690 83 *Konto 4023, projekt 9 Bokslut 2017 2018-01-24