Sid 1 (5) RAPPORT/UTREDNING - Skärblacka Bruk Avd: Utskriftsdatum Projektnr Lut och Kraft, sodapannan 0001 Tjänsteställe, Utfärdare Reg nr Extern klassificeringskod Max Baroutsis A B Distribution Nyckelord Sodapannan, Reduktionsgrad Svaglut Oxidation Inledning I det här projektet vill jag lyfta fram en förbättring som vi arbetat med. Det är en liten ändring praktiskt sett men ett större arbete bakom och ett sett att tänka och agera som jag tycker man ska utöva mer. Ibland så får man en speciell känsla för något, att en ventil går onormalt, att ett flöde är ojämnt eller en sån sak som att en människa beter sig så man inte förstår eller att en ananas i affären kostar det dubbla ibland. Den känslan finns ju där av en anledning och det finns mycket att bottna i ifall man följer de impulser. Sammanfattning Till lösartanken på våran sodapanna har vi fyra stycken löprännor som leder smältan ner för att splittras och sedan blandas med grönluten. På lösartanken följer sedan gaser och ånga ett imgasrör (skorsten) vidare till en skrubber där gaserna tvättas med svaglut för att sedan kylas, avfuktas, temperaturregleras och sedan förbrännas i sodapannan via tertiär registret. Av en händelse så provades reduktionsgraden på svagluten in till lösaren, och där föddes en idé om att reduktionsgradens svängiga resultat kan ha en till faktor som spelar mycket roll. Utöver förbränningen i sodapannan För mig är det intressant att det efter så lång tid som svartslutseldning har pågått så går det fortfarande att komma på enkla knep och lösningar som skapar en betydlig förbättring på en av våra viktigaste produkter. Bakgrund och syfte En betydande förändring för att en skärpt person av en känsla ville se reduktionsgraded på svagluten till lösaren. Att upptäkten och uppmärksammandet av att värdet varierade och satte en boll i rullning. Det är för mig inspirerande och jag vill dela med mig om förloppet och resultatet. Ett bra exempel på att varje handling och händelse är på grund av någonting och kommer antagligen att orsaka någonting. Det här sättet att hantera och bearbeta fakta är givande och går att tillämpa på de flesta processavsnitt eller viktiga problemlösningar. Mål Målet med projektet är att förklara på ett enkelt sett hur det har gått till. Att bilda en tydligen bild om vad som har skett, hur vi har arbetat och med skärblackas resultat av arbetet.
Sid 2 (5) Händelseförlopp I vintras Det hela började med att en av våra ingenjörer funderade över hur reduktionsgraden kunde variera så mycket även fast förbränningen, med alla instrument och till synes var densamma. Då togs några prover ut på svagluten till lösaren för att se hur den reduktionsgraden varierade. Och den varierade mycket, med flera procent. Det var först då vi operatörer fick höra om svaglutens variationer och att det skulle börja testas på olika punkter ute i mixeriet och svagluten in till våran sodalösare. Eftersom mixeriets utrustning där svaglut avskiljs är mycket gammal så kom misstankar om att det var möjligt att göra något ingrepp där ute. Vi har gamla clarifiler på vitlut och mesatvätt samt trumfilter på mesa och grönlutslam vilket gör att våran svaglut blir stark dvs kemikalierik, mycket natriumföreningar. Så vi installerade nya provuttag, testade och jämförde. Reduktionsgraden varierade med olika hastigheter på fabriken och självklart med den grunden vi på sodabrännare tidigare har tillverkat. Labb kom flera gånger om dagen för att få hjälp att plocka ut prover direkt på smältan och svagluts tester kom till deras schema. Tillslut kom det ett resultat som verkligen stod ut mer en vad man hade kunnat tro, gång på gång skiljde det närmare 10 % på reduktionsgraden och stod för närmare 50% av flödet till lösaren. Svagluten från imgasskrubbern hade kontinuerligt betydligt sämre reduktionsgrad än den svaglut vi tillför via grönlutsledningen. sen vinter/tidig vår Eftersom svagluten konstant var sämre ifrån imgassystemet så måste något ha hänt där. Det var då, samma person som startade den här utredningen och har vart det drivande kom på att vi kan testa stänga huvarna till löprännorna. Det var inte ett säkert beräknat beslut på det viset, men för att komma vidare så måste man ju testa något, och det var uteslutningsmetoden då vi inte har några andra märkvärda öppningar där luft kan sugas in. Hos oss så har det aldrig ens kommit på tal tidigare, vi har kört med huvarna öppna i decennier och operatörerna gillar att se löprännorna ordentligt i kamerorna, såklart. Och det har ju aldrig funnits en anledning att inte ha det så heller. Så vi har varit noga med att ha huvarna stängda och fortsatt att ta ut fler prover en vanligt. Beskrivning av imgas hanteringen Vårat imgassystem består av ett stort rör där gaserna passerar igenom, på skorstenen så har vi 2 armar med dysor där de tvättas med svaglut. Första stora steget är imgasskrubbern där kraftig cirkulation av svaglut i en tornliknande apparat pågår. Från svaglutscirkulationen går ett delflöde på 50-60m3/h vidare till lösaren och fördelas till de första 2 armarna på skorstenen och bakom plåtarna under löprännorna. Så hela det flödet slutar upp i sodalösaren. Efter imgasskrubbern så kommer kondensorn, i kondensorn så kör vi in kallvatten för att kondensera så mycket som möjligt. En timerstyrd ventil släpper kondensatet till sodalösaren. Sedan kommer en droppavskiljare, med tätt anslutna spårade plåtar. En ventil till friskluft för att kunna styra luftmängden. Sedan kommer imgasfläkten, fläkten styr mot ett undertryck vars givare är placerad i skorstenen precis
Sid 3 (5) innan första steget, skrubbercirkulationen. Efter imgasfläkten så har vi den sista delen och det är en förvärmare. Där styr vi värmen genom att med ånga värmeväxla till önskad temp. En förklarande bild på orsak och verkan
Sid 4 (5) Resultat När väl testet var genomfört och vi hade ett antal färdiga analyser i hand så kunde vi fastställa en klar förbättring på reduktionsgraden. Med ett stabilt resultat så gjorde vi en undersökning om vad som egentligen hade hänt och varför. Det vi i praktiken gjort, var att vi stängt huvarna på löprännorna för att få systemet mer slutet. Det resulterade i att det drog in mycket mindre luft, mängden imgaser blev halverad (~30kNm3/h till ca14) då fläkten fick bättre grepp igenom hela systemet. Men den stora mest synbara effekten var att då stort minskade mängden syre, ren O 2 i systemet blev begränsad så blev reduktionsgraden på svagluten ifrån imgasskrubbern mycket bättre. Våran imgasskrubber har i princip fungerat som ett oxidationstorn där vi syresatt svagluten under hård omblandning och förvandlat Na 2 S -> Na 2 S 2 O 3 (natriumtiosulfitt) och Na 2 SO 4 (Natriumsulfat) Det har gett stort utslag när man har så pass stark svaglut och högt flöde, i snitt senaste månaden har 50% av våran svaglut gått igenom imgassystemet. Bild på skrubbern i verkligheten En stor pjäs
Sid 5 (5) Energi, förbättringar & besparingar 1-2% förbättring på reduktionsgraden, beräknad besparing över 600 000:-/år på nominell last. 15 knm3/h luft via tertiärregistret har besparats, vilket inte behövs kompenserats samt inte påvärkar rökgasströmning. Ca 33 kw/h strömförbrukning imgasfläkt. Bättre miljö & säkerhet på ett redan ansträngt avsnitt på sodapannan, minskad risk för smältastänk och gaserna går sällan ut på taket. Diskussion Vad gäller påföljderna på jobbet så har det inte fått så mycket uppmärksamhet. Taget, accepterat, operatörer förstår och det är en del av rutinen på samma sett som att lämna kylluft på när man stänger av ett luftregister tex. Som att det alltid har varit så. Går oxidationen av svag lut att tillämpa på erat bruk? Har ni tillräckligt stark svag lut och processdelar som kan märkbart oxidera svag lut? Är man för ofta efterklok och frågar -varför tog jag inte tillräckligt med tid och motivation för att med fakta styrka eller stryka en känsla. Är det i våran bransch lättare och mer uppskattat att gå till jobbet och hålla med och lyssna, jämfört med att försöka vara en innovatör? Referenser Linn Jäderberg, Skärblacka bruk