Nämndernas verksamhetsplaner 2016

Verksamhetsplan 2016 1 (76) Datum Nämndernas verksamhetsplaner 2016

Innehållsförteckning 1 Bildningsnämnden... 7 1.1 Inledning... 7 1.2 Verksamhet... 7 1.2.1 Verksamhetsbeskrivning... 7 1.2.2 Prioriteringar för 2016... 9 1.3 Mål... 9 1.3.1 Effektmål... 9 1.3.2 Aktiviteter... 11 1.4 Ekonomi... 11 1.4.1 Nämndstotal i löpande priser... 11 1.4.2 Nämndens verksamhetsområde i löpande priser... 12 1.4.3 Nämndens investeringar i löpande priser... 13 1.5 Personal... 13 2 Kommunstyrelsen... 14 2.1 Inledning... 14 2.2 Verksamhet... 14 2.2.1 Verksamhetsbeskrivning... 14 2.2.2 Prioriteringar för 2016... 15 2.3 Mål... 15 2.3.1 Effektmål... 15 2.3.2 Aktiviteter... 16 2.4 Ekonomi... 17 2.4.1 Nämndstotal i löpande priser... 17 2.4.2 Nämndens verksamhetsområde i löpande priser... 18 2.4.3 Nämndens investeringar i löpande priser... 18 2.5 Personal... 19 3 Socialnämnden... 19 3.1 Inledning... 19 3.2 Verksamhet... 19 3.2.1 Verksamhetsbeskrivning... 19 3.2.2 Prioriteringar för 2016... 21 3.3 Mål... 21 3.3.1 Effektmål... 21 3.3.2 Aktiviteter... 22 3.4 Ekonomi... 23 3.4.1 Nämndstotal i löpande priser... 23 3.4.2 Nämndens verksamhetsområde i löpande priser... 24 3.4.3 Nämndens investeringar i löpande priser... 24 3.5 Personal... 25 4 Samhällsbyggnadsnämnden... 25 4.1 Inledning... 25

4.2 Verksamhet... 26 4.2.1 Verksamhetsbeskrivning... 26 4.2.2 Prioriteringar för 2016... 28 4.3 Mål... 28 4.3.1 Effektmål... 28 4.3.2 Aktiviteter... 30 4.4 Ekonomi... 31 4.4.1 Nämndstotal i löpande priser... 31 4.4.2 Nämndens verksamhetsområde i löpande priser... 31 4.4.3 Nämndens investeringar i löpande priser... 32 4.5 Personal... 32 5 Överförmyndarnämnden... 33 5.1 Inledning... 33 5.2 Verksamhet... 33 5.2.1 Verksamhetsbeskrivning... 33 5.2.2 Prioriteringar för 2016... 34 5.3 Mål... 34 5.3.1 Effektmål... 34 5.3.2 Aktiviteter... 35 5.4 Ekonomi... 36 5.4.1 Nämndstotal i löpande priser... 36 5.4.2 Nämndens verksamhetsområde i löpande priser... 36 5.4.3 Nämndens investeringar i löpande priser... 36 5.5 Personal... 37 6 Valnämnd... 37 6.1 Inledning... 37 6.2 Verksamhet... 38 6.2.1 Verksamhetsbeskrivning... 38 6.2.2 Prioriteringar för 2016... 38 6.3 Mål... 38 6.3.1 Effektmål... 38 6.3.2 Aktiviteter... 39 6.4 Ekonomi... 39 6.4.1 Nämndstotal i löpande priser... 39 6.4.2 Nämndens verksamhetsområde i löpande priser... 39 6.4.3 Nämndens investeringar i löpande priser... 39 6.5 Personal... 40 7 Kulturnämnden... 40 7.1 Inledning... 40 7.2 Verksamhet... 40 7.2.1 Verksamhetsbeskrivning... 40 7.2.2 Prioriteringar för 2016... 42 7.3 Mål... 42

7.3.1 Effektmål... 42 7.3.2 Aktiviteter... 43 7.4 Ekonomi... 43 7.4.1 Nämndstotal i löpande priser... 43 7.4.2 Nämndens verksamhetsområde i löpande priser... 44 7.4.3 Nämndens investeringar i löpande priser... 44 7.5 Personal... 44 8 Servicenämnden... 45 8.1 Inledning... 45 8.2 Verksamhet... 45 8.2.1 Verksamhetsbeskrivning... 45 8.2.2 Prioriteringar för 2016... 46 8.3 Mål... 46 8.3.1 Effektmål... 46 8.3.2 Aktiviteter... 47 8.4 Ekonomi... 48 8.4.1 Nämndstotal i löpande priser... 49 8.4.2 Nämndens verksamhetsområde i löpande priser... 49 8.4.3 Nämndens investeringar i löpande priser... 50 8.5 Personal... 50 9 Arbetsmarknadsnämnden... 50 9.1 Inledning... 50 9.2 Verksamhet... 51 9.2.1 Verksamhetsbeskrivning... 51 9.2.2 Prioriteringar för 2016... 52 9.3 Mål... 54 9.3.1 Effektmål... 54 9.3.2 Aktiviteter... 55 9.4 Ekonomi... 55 9.4.1 Nämndstotal i löpande priser... 55 9.4.2 Nämndens verksamhetsområde i löpande priser... 56 9.4.3 Nämndens investeringar i löpande priser... 56 9.5 Personal... 56 10 Revision... 57 10.1 Inledning... 57 10.2 Verksamhet... 57 10.2.1 Verksamhetsbeskrivning... 57 10.2.2 Prioriteringar för 2016... 57 10.3 Mål 58 10.3.1 Effektmål... 58 10.3.2 Aktiviteter... 58 10.4 Ekonomi... 59 10.4.1 Nämndstotal i löpande priser... 59

10.4.2 Nämndens verksamhetsområde i löpande priser... 59 10.4.3 Nämndens investeringar i löpande priser... 59 10.5 Personal... 59 11 Fritidsnämnden... 60 11.1 Inledning... 60 11.2 Verksamhet... 60 11.2.1 Verksamhetsbeskrivning... 60 11.2.2 Prioriteringar för 2016... 61 11.3 Mål 62 11.3.1 Effektmål... 62 11.3.2 Aktiviteter... 63 11.4 Ekonomi... 63 11.4.1 Nämndstotal i löpande priser... 63 11.4.2 Nämndens verksamhetsområde i löpande priser... 64 11.4.3 Nämndens investeringar i löpande priser... 64 11.5 Personal... 64 12 Tekniska nämnden skattefinansierad verksamhet... 65 12.1 Inledning... 65 12.2 Skattefinansierad verksamhet... 65 12.3 Verksamhetsbeskrivning... 65 12.3.1 Prioriteringar för 2016... 66 12.4 Mål 66 12.4.1 Effektmål... 66 12.4.2 Aktiviteter... 67 12.5 Ekonomi... 67 12.5.1 Nämndstotal i löpande priser... 67 12.5.2 Nämndens verksamhetsområde i löpande priser... 67 12.5.3 Nämndens investeringar i löpande priser... 68 12.6 Personal... 68 13 Tekniska nämnden taxefinansierad verksamhet... 68 13.1 Inledning... 68 13.2 Elnätsverksamhet... 69 13.2.1 Verksamhetsbeskrivning... 69 13.2.2 Prioriteringar för 2016... 69 13.2.3 Mål... 69 13.2.4 Ekonomi... 70 13.2.5 Personal... 71 13.3 Vatten- och avloppsverksamhet... 71 13.3.1 Verksamhetsbeskrivning... 71 13.3.2 Prioriteringar för 2016... 71 13.3.3 Mål... 72 13.3.4 Ekonomi... 72 13.3.5 Personal... 73

13.4 Avfalls- och återvinningsverksamhet... 74 13.4.1 Verksamhetsbeskrivning... 74 13.4.2 Prioriteringar för 2016... 74 13.4.3 Mål... 74 13.4.4 Ekonomi... 75 13.4.5 Personal... 76

1 Bildningsnämnden 1.1 Inledning Verksamhetsplanen beskriver den verksamhet nämnden ansvarar för. Syftet är att ge en samlad bild av verksamhetens innehåll samt att fungera som ett stöd för planering, styrning och ledning av verksamheten. Efter denna inledning följer en verksamhetsbeskrivning som omfattar en övergripande beskrivning av verksamhetens olika delar samt verksamhetens huvuduppdrag och prioriteringar för 2016. Härefter presenteras nämndens effektmål för 2016. Dessa kopplas till kommunens strategiska inriktningsmål. För respektive effektmål anges även vilka indikatorer som används för att mäta måluppfyllelse, samt vilka aktiviteter som ska genomföras för att målen ska uppnås. Sedan anges nämndens ramar för 2016 genom en redovisning av nämndens ekonomi och de investeringar som nämnden avser genomföra från och med 2016 till och med 2020. Slutligen redovisas nämndens personalresurser och här görs även jämförelser med tidigare års budget och bokslut. 1.2 Verksamhet I detta avsnitt beskrivs verksamhetens olika delar; de avdelningar och enheter som verksamheten är uppdelad i, dess respektive ansvarsområde samt vilka prioriteringar som verksamheten kommer att ha under året. 1.2.1 Verksamhetsbeskrivning Övergripande bildningsförvaltningen Måluppfyllelsen i matematik är ett fortsatt utvecklingsområde. Alla lärare i grundskolan som undervisar i matematik har deltagit i matematiklyftet. I det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) beskrivs ett förändrat arbetssätt i klassrummet som på sikt förväntas ge effekter på elevernas resultat. Arbetet med kollegialt lärande i matematik fortsätter inom och mellan grundskolorna. Gymnasie- och vuxenutbildningen kommer läsåret 15/16 påbörja den nationella satsningen matematiklyftet. Antalet nyanlända barn, elever och studerande ökar markant. Detta i kombination med att det den förste januari 2016 införs nya regler för nyanländas skolgång innebär att nuvarande organisation och arbetssätt behöver förändras. För att stärka kompetensen kring nyanländas lärvillkor kommer verksamhetschefer och rektorer för grundskola och gymnasieskola att genomgå fortbildning i att leda nyanländas lärande. I förskolan fortsätter arbetet med att använda digitala hjälpmedel som stöd i undervisningen för nyanlända. Den stora utmaningen för modersmålsundervisningen under de kommande åren blir att hantera det ökande behovet av studiehandledning på modersmålet. Ett omfattande arbete startar läsåret 15/16 i syfte att utveckla en bredare samverkan mellan skola och arbetsliv. Bildningsförvaltningen står inför stora utmaningar kring kompetensförsörjning med anledning av omfattande pensionsavgångar de närmaste åren. Den nationella lärarbristen kommer att öka eftersom tillgången på nyutbildade lärare inte är tillräcklig. Samtidigt som lärarbristen är stor genomförs krav på lärarlegitimation den 1 juli 2015, vilket innebär att lärare måste ha legitimation för att kunna ansvara för undervisning och sätta betyg. För att kunna rekrytera och behålla lärare är det av största vikt att arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare.

Skollagen är tydlig gällande skyldigheten att ge särskilt stöd till de elever som riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Motsvarande lagtext finns för barn i förskolan. Stödet ska ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Barnen i förskolan ska få det stöd som deras speciella behov kräver. Våren 2015 uppdrog bildningsnämnden åt förvaltningschefen att tillse en uppdatering av tidigare lokalutredningar avseende förskolan och grundskolan. Den uppdaterade lokalutredningen, som har genomförts av en extern konsult, visar stora behov av ytterligare skol- och förskoleplatser som föreslås tillfredsställas genom flera stora om- och nybyggnadsprojekt de närmaste åren. De stora behoven kommer innebära ett fortsatt fokus kring lokalförsörjningsfrågorna under 2016. Satsningen på elevdatorer med tillhörande kompetensutvecklingsinsatser görs bl.a. för att skapa en likvärdighet för eleverna i skolan, uppfylla läroplanernas mål och riktlinjer, möjliggöra nya pedagogiska och formativa arbetssätt samt öka elevernas måluppfyllelse. Förskola Förskolorna har bedömt kvaliteten på det pedagogiska arbetet utifrån gemensamma kvalitetskriterier och ett gemensamt utvecklingsområde har tagits fram. Läroplansområdet naturvetenskap och teknik behöver utvecklas på förskolorna. Samtidigt konstateras att det finns många barn som är i behov av särskilt stöd i sin tal- och språkutveckling och särskilda kompetensutvecklingsinsatser kommer att genomföras för förskolans personal. Ett arbete med att ta fram rutiner för mottagande av nyanlända barn i förskolan har påbörjats. Dessutom fortsätter arbetet med att använda digitala hjälpmedel som stöd i undervisningen. Förskoleklass/ grundskola/ fritidshem Under 2015 har bildningsförvaltningen påbörjat att arbete med att ta fram en separat mall för att följa upp arbetet och kvaliteten i förskoleklassen. Ett av utvecklingsområdena som lyfts fram i grundskolans systematiska kvalitetsarbete är läsoch skrivinlärning. Läsandet och skrivandet är avgörande för elevers lärande. Alla lärare ansvarar för elevers kommunikations- och språkutveckling. Hösten 2016 kommer grundskolorna att delta i Läslyftet som är en nationell fortbildning för lärare i syfte att stärka elevernas läsförståelse och skrivförmåga. Likvärdigheten på fritidshemmen är ett fortsatt utvecklingsområde. Fritidshemsutvecklarna kommer initialt att att genomföra verksamhetsbesök, delta i fritidshemmens utvecklingsmöten och handleda kollegor utifrån fritidshemmens identifierade utvecklingsområden. Bildningsförvaltningen arbetar i dag med läxhjälp i olika form och omfattning. Under 2016 kommer arbetet fortsatt utvecklas för att kvalitetssäkra likvärdigheten Gymnasieskola Samarbetet mellan Malmö högskola och Söderslättsgymnasiet kommer att avslutas men utvecklingsarbetet kring formativt förhållningssätt kommer att fortsätta på respektive rektorsområde. Ett arbete för att stärka samverkan med näringslivet fortsätter genom att arbetsplatsförlagt lärande kommer att prioriteras de kommande åren. Söderslättsgymnasiet fortsätter satsningen på lokala idrottsgymnasier genom att öka antalet idrottsinriktningar inför antagningen 2016. Söderslättsgymnasiet kommer att intensifiera arbetet med elever som hoppar av sina studier genom olika projekt, t. ex genom Plugg in. Projektet syftar till att hitta olika metoder för att motivera ungdomar till fortsatt skolgång. Grund- och gymnasiesärskola Antalet elever i grundsärskolan/gymnasiesärskolan fortsätter att minska. Elevgruppen är heterogen och många av eleverna har stora behov.

Det blir en stor utmaning att möta den minskade elevtillströmningen och lagkravet på lärarlegitimation från och med 2018. Vuxenutbildning Verksamheten ansvarar för grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, särskolevuxenutbildning samt svenska för invandrare. Vuxenutbildningens stora utmaning 2016 blir att tillsammans med arbetsmarknadsförvaltningen och arbetsförmedlingen skapa rutiner för utbildningskontrakt och trainee-jobb. 1.2.2 Prioriteringar för 2016 Barn i Behov av särskilt stöd Ansökningarna om riktat stöd så kallad BIBASS (barn i behov av särskilt stöd) rör svårigheter inom många områden, bland annat neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, aggressivt och utagerande beteende, syn- och hörselnedsättning, rörelsehinder, mycket stora inlärningssvårigheter, olika former av sjukdomar och syndrom. Ett barn eller en elev kan ha svårigheter inom flera av ovanstående områden. Komplexiteten är stor och de som beviljas riktade resurser har omfattande behov. Kommunfullmäktige beslutade att prioritera 10 mnkr till barn i behov av särskilt stöd. 1.3 Mål I detta avsnitt redovisas de effektmål och aktiviteter som nämnden antagit för verksamheten. 1.3.1 Effektmål Inledningsvis anges de effektmål som nämnden åtar sig att uppnå under 2016. För varje effektmål anges även vilka indikatorer som ska användas för att mäta måluppfyllelse, samt beslutade målvärden för 2016. Inriktning Inriktningsmål Effektmål Indikator Målvärde Livskvalitet; hälsa, trygghet, boende, upplevelser ska upplevas som en trygg och attraktiv plats att leva och bo i med hög livskvalitet Upplevelsen av ska hos invånare och besökare förstärkas utifrån kommunens genuina värden Arbete; näringsliv, utbildning, självförsörjning ska verka för att alla barn och ungdomar stimuleras och erbjuds rätt förutsättningar för att lyckas i vuxenlivet Matematikkunskaperna ska förbättras Andel (%) elever i åk 3 som klarat alla Nationella delprov för ämnet matematik Andel (%) elever i åk 6 med betyg A-E på nationella prov i Matematik minst 70 % minst 92 % Andel (%) elever i åk 9 med betyg A-E på nationella prov i Matematik minst 84 % Andel (%) elever med betyg A-E på nationella prov i matematikkurs1a (Yrkesprogram) minst 65 % Andel (%) elever med betyg A-E på nationella minst 58 %

Inriktning Inriktningsmål Effektmål Indikator Målvärde prov i matematikkurs2b (EK/SA) Andel (%) elever med betyg A-E på nationella prov i matematikkurs 3C (NA/TE) minst 87 % Andel (%) förskolor som når minst 3 vad gäller matematisk utveckling i skattningsmaterialet minst 100 % Läsförståelse och skrivförmåga ska förbättras Elever i åk 3 som klarat alla delprov för ämnet svenska och svenska som andraspråk minst 72 % Andel (%) elever i åk 6 med provbetyg A-E i Svenska minst 96 % Andel (%) elever i åk 9 med provbetyg A-E i Svenska minst 96 % Andel (%) elever med betyg A-E på nationella prov i Svenska 1 (Yrkesprogram) minst 90 % Andel (%) elever med betyg A-E på nationella prov i Svenska 3 (Högskoleförberedande program) minst 95 % Andel (%) förskolor som når minst 3 vad gäller barns språkliga och kommunikativa utveckling i skattningsmaterialet minst 100 % ska arbeta för att andelen kommuninvånare som är självförsörjande ökar genom eget arbete. Senast år 2015 ska tillhöra de åtta kommunerna med högst självförsörjningsgrad i Skåne Fler elever från gymnasiets yrkesprogram ska vara anställningsbara direkt efter avslutade studier Andel (%) elever på Yrkesprogram med minst betyget E på de kurser som respektive bransch angett som krav för att eleverna ska vara anställningsbara minst 82 % Långsiktig hållbar tillväxt; miljö, ekonomi, infrastruktur ska utvecklas utifrån en god miljömässig samhällsplanering och senast år 2015 ska tillhöra de åtta kommunerna i Skåne med lägst påverkan på miljön Matematikkunskaper ska förbättras Den enskilt största faktorn till att elever inte blir behöriga till gymanse- och högskola är att kunskapskraven i matematik ej uppfylls. Diskrepansen mellan resultaten på nationella prov och betyg har dessutom ökat de senaste åren. Läsförståelsen och skrivförmågan ska stärkas Läsförståelsen och skrivförmågan är en avgörande förutsättning för elevernas lärande i alla ämnen.

Fler elever från gymnasiets yrkesprogram ska vara anställningsbara efter avslutade studier Den gymnasiereform som började gälla 2011 har inneburit att färre elever på yrkesprogram blir behöriga till högskola. Yrkesprogramseleverna måste därför i större utsträckning förberedas på ett arbetsliv efter avslutade gymnasiestudier. 1.3.2 Aktiviteter I nedanstående tabell redovisas de aktiviteter som nämnden beslutat att förvaltningen ska genomföra under 2016 för att respektive effektmål ska uppnås. Effektmål Aktivitet Status Matematikkunskaperna ska förbättras Läsförståelse och skrivförmåga ska förbättras Fler elever från gymnasiets yrkesprogram ska vara anställningsbara direkt efter avslutade studier Ta fram screeningtester i matematik till alla årskurser Fortsatt arbete med matematiklyftet Fortbildning i förskolan för att möta barn med kommunikationssvårigheter Kompetensutveckling via läslyftet för hela grundskolan, delar av förskola och gymnasieskola Gemensam handlingsplan för utredning av läs- och skrivsvårigheter skall tas fram och implementeras Projekt Samverkan Skola Arbetsliv. ESF-projektet "Raka vägen" (ur europeiska socialfonden) 1.4 Ekonomi I detta avsnitt presenteras nämndens ekonomiska ramar samt de investeringar nämden har beslutat om. Bildningsnämndens tekniska ram 2016 (993 232 tkr) innebar en ökning (32 667 tkr) jämfört med budget 2015 (960 565 mnkr). Den tekniska ramen för 2016 tar då hänsyn till minskad internränta (-23 tkr), flytt av kostnadsansvar för arkivtjänst (-88 tkr), volymförändrat barn- och elevantal (3 262 tkr), beslut om budgetjusteringar (2 844 tkr), anslag om ekologisk mat (800 tkr) samt löne- och prisförändringar (25 872 tkr). Löne- och prisförändringar är från och med 2015 uppräknade utifrån ett Prisindex för Kommunal Verksamhet (PKV) som 2016 uppgår till 2,7%. Kommunfullmäktige beslutade 2015-06-22 att reducera bildningsnämndens ram med 3% motsvarande 29 797 tkr samtidigt som 10 000 tkr prioriterades till barn i behov av särskilt stöd. Den 26 oktober beslutade kommunfullmäktige ( 217) att tillskjuta bildningsnämnden 15 000 tkr. På grund av slopade lägre arbetsavgifter för unga tillförs bildningsnämnden 3 753 tkr vilket medför att bildningsnämndens budget ökar ytterligare och uppgår år 2016 till 992 188 tkr. Kommunfullmäktiges beslut om reducerad ram (- 29 797) och prioriteringar/satsningar (10 000 + 15 000) innebär för bildningsnämndens budget en minskning med - 4 797 tkr, i förhållande till den tekniska ramens förutsättningar. Bildningsförvaltningen har för avsikt att initiera en extern utredning för att kartlägga den nuvarande organisationens effektivitet för att på så sätt identifiera möjligheter till besparingar. Merparten av de tidigare befarade besparingarna kommer dock ej att behöva genomföras år 2016. 1.4.1 Nämndstotal i löpande priser I följande tabell redovisas verksamhetens samlade intäkter och kostnader.

Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 +/- % 2015/16 Verksamhetens intäkter 109 544 83 808 98 318 15% - bidrag 43 579 22 426 31 296 28% - taxor och avgifter 37 590 35 165 36 970 5% - övrigt 28 375 26 217 30 079 13% Verksamhetens kostnader -1 019 750-1 045 742-1 090 506 4% - personal -596 078-632 995-656 876 4% - lokaler (ej städ o fastighetsskötsel) -133 873-137 505-140 555 2% - kapitalkostnad -8 398-7 358-6 643-11% - övrigt -281 401-267 884-286 432 6% Summa nettokostnader -910 206-961 934-992 188 3% 1.4.2 Nämndens verksamhetsområde i löpande priser I följande tabell redovisas kostnaderna för verksamhetens olika delar. Belopp i löpande priser (tkr) Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 +/- % 2015/16 Verksamhetens nettokostnader -910 206-961 934-992 188 3% 100 Nämnds- och styrelseverksamhet -987-1 247-1 247 0% 400 Öppen förskola -4 057-4 227-4 269 1% 407 Förskola -240 783-250 342-257 606 3% 412 Pedagogisk omsorg -3 030-3 208-2 330-38% 425 Fritidshem -42 808-46 968-48 474 3% 435 Förskoleklass -22 374-22 172-25 005 11% 440 Grundskola -331 917-360 085-373 855 4% 443 Obligatorisk särskola -14 262-15 323-14 469-6% 450 Gymnasieskola -151 893-147 164-152 422 3% 453 Gymnasiesärskola -12 578-15 973-13 361-20% 472 Gymnasial vux.utb o påbygg.utb 470 Grundläggande vuxenutbildning -5 528-8 973-9 132 2% -3 608-2 744-3 395 19% 474 Särvux -699-668 -647-3% 476 Svenska för invandrare 789 0 0 0% 480 Fördelad administration (skol) -42 646-44 537-46 457 4% 492 Skolskjuts, fördelning -12 883-14 805-15 526 5% 493 AV-central, fördelning -3 238-3 651-3 671 1% 494 Elevvård -12 848-14 710-15 296 4% 495 Studie- & Yrkesvägledare -4 856-5 137-5 026-2% Budgeten för pedagogisk omsorg minskar på grund av färre barn på fristående enheter och därmed minskade interkommunala kostnader.

Budgeten för särskolan har minskat beroende på ett minskat elevunderlag. Både inom obligatorisk särskola och gymnasiesärskolan. Verksamheten skolskjuts har ökade kostnader på grund av ett nytecknat taxiavtal. Förändringarna i respektive verksamhet inom vuxenutbildningen beror på att budgeten fördelats annorlunda jämfört med 2015. Den totala ökningen för verksamheterna inom vuxenutbildningen är 6 procent. 1.4.3 Nämndens investeringar i löpande priser I följande tabell redovisas nämndens investeringsplan. Spec (tkr) Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Investeringstak* 39 150 51 300 104 100 99 800 Investeringsram 3 600 3 700 3 800 3 900 KF inv projekt 60 550 47 600 100 300 95 900 Avvikelse mot tak -25 000 0 0 0 Investeringarna under perioden 2016-2020 avser om-, ny- och tillbyggnader av lokaler för bildningsnämndens verksamheter samt utbyte av skolbussar. Investeringarna är i huvudsak resultatet av kommunfullmäktiges beslut om investeringsplan i december 2013. Beslutet innebar att flera av bildningsnämndens projekt flyttades framåt i tiden i förhållande till det underlag till investeringsplan som nämnden hade beslutat om utifrån en lokalbehovsanalys som byggde på den senaste befolkningsprognosen. Detta innebär att planen redan vid kommunfullmäktiges beslut 2013 inte speglade bildningsnämndens behov. Under våren och sommaren 2015 har en extern konsult arbetat med en uppdatering av tidigare lokalutredningar avseende förskolan och grundskolan. Den 30 september kommer bildningsnämnden att fatta beslut om den uppdaterade lokalutredningen som också kommer att ligga till grund för bildningsnämndens underlag till investeringsplan 2017-2021. 1.5 Personal I följande tabell redovisas nämndens personalresurser. Spec Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antal tillsvidareanställda 1260 1335 1255 Antal visstidsanställda 157 120 200 Antal årsarbetare 1226 1230 1240 Sjukfrånvaro (%) 5,7 5 6,5 Bildningsförvaltningen har en fortsatt ökning av sjuktalen. Redan vid Nöjd medarbetarindexmätningen 2014 hade bildningsförvaltningen en hög andel av personalen som upplevde stress. Om arbetsbelastningen upplevs hög av den befintliga personalen kan det innebära svårigheter att såväl behålla personal som att rekrytera ny personal. Med tanke på de stora rekryteringsbehov som bildningsförvaltningen står inför är det av största vikt att arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare och kunna erbjuda en god arbetsmiljö. Fortsatt hög upplevd arbetsbelastning för personalen kan också innebära att kostnaderna för sjukskrivningar ökar.

2 Kommunstyrelsen 2.1 Inledning Verksamhetsplanen beskriver den verksamhet nämnden ansvarar för. Syftet är att ge en samlad bild av verksamhetens innehåll samt att fungera som ett stöd för planering, styrning och ledning av verksamheten. Efter denna inledning följer en verksamhetsbeskrivning som omfattar en övergripande beskrivning av verksamhetens olika delar samt verksamhetens huvuduppdrag och prioriteringar för 2016. Härefter presenteras nämndens effektmål för 2016. Dessa kopplas till kommunens strategiska inriktningsmål. För respektive effektmål anges även vilka indikatorer som används för att mäta måluppfyllelse, samt vilka aktiviteter som ska genomföras för att målen ska uppnås. Sedan anges nämndens ramar för 2016 genom en redovisning av nämndens ekonomi och de investeringar som nämnden avser genomföra från och med 2016 till och med 2020. Slutligen redovisas nämndens personalresurser och här görs även jämförelser med tidigare års budget och bokslut. 2.2 Verksamhet I detta avsnitt beskrivs verksamhetens olika delar; de avdelningar och enheter som verksamheten är uppdelad i, dess respektive ansvarsområde samt vilka prioriteringar som verksamheten kommer att ha under året. 2.2.1 Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av kommunens angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Kommunstyrelsen är kommunfullmäktiges beredande och verkställande organ samt svarar för den ekonomiska förvaltningen. Då kommunstyrelsen innefattar två förvaltningar, kommunledningsförvaltningen och räddningstjänsten, ingår även ansvar för att förebyggande åtgärder och räddningsinsatser enligt lagen om skydd mot olyckor genomförs. tillhör de mest framgångsrika kommunerna i Sverige när det gäller befolkningsutveckling de senaste tio åren. Dock kommer det att krävas stora och samordnade insatser i arbetet med att uppnå befolkningsmålet om 50 000 invånare år 2028. Under 2016 är det viktigt att på bästa sätt använda den nya regionaltågtrafiken för att marknadsföra och utveckla Trelleborg som boende- och etableringskommun. Region Skåne har i den regionala utvecklingsstrategin för Skåne pekat ut Trelleborg som en av de åtta regionala kärnorna i Skåne. Detta stämmer väl överens med identitetsbäraren Sydlig stad möter regional stad i förslaget till fördjupad översiktsplan för Trelleborgs stad. Arbetet med infrastruktur och samordnad samhällsbyggnadsutveckling fortsätter. Trelleborgsbanan är i drift från 2015-12-13 och kommande år kommer sannolikt att präglas av behov av att fortsätta utveckla staden till ett hållbart samhälle. Vidare kommer förvaltningen i många avseenden att under 2016 och de kommande åren vara involverad i samhällsplaneringen i övrigt vad gäller nya bostadsområden. Verksamheten har behov av att utökas kompetens som fastighetsstrateg som bland annat ska arbeta med kommande utvecklingsprojekt. Kommunledningsförvaltningen har arbetat mycket med att effektivisera de interna processerna och utveckla organisationen och arbetet fortsätter inom nya områden, bland annat genom samordning och ett gemensamt utnyttjande av it-stöd och e-tjänster. Kommunstyrelsen använder den nya, mer effektiva och medborgarorienterade förvaltningen till att på bästa sätt stödja den kommunala kärnverksamheten. Under 2016 ska samarbete inom hela koncernen

utvecklas ytterligare, hållbar utveckling, näringslivs- och landsbygdsutveckling är särskilt prioriterade områden under kommande år. Räddningstjänsten Räddningstjänsten ska under året upprätta ett handlingsprogram som ska innehålla tydliga mål med inriktning för verksamheten. Vi har en skyldighet enligt svensk lagstiftning att upprätta ett Handlingsprogram. I handlingsprogrammet ska man ta upp olika former av olyckor i samhället och det ska sedan beskrivas hur man hanterar dessa olyckor när de inträffar. Handlingsprogrammet är räddningstjänstens verksamhetsplan och den ska det tas beslut om under 2016. Räddningstjänsten har idag ett väl fungerande samarbete med främst Vellinge och Skurup rörande både räddningstjänst och krishantering men även med övriga räddningstjänster i området. Räddningstjänsten ska utveckla det förebyggande arbetet för att färre personer ska drabbas av olyckor och med målet att ingen ska omkomma till följd av en olycka i Trelleborgskommun. Kommunen ska ha en kompetens och förberedd stab och krisledning som kan fungera under alla situationer på ett effektivt sätt. Räddningstjänsten kommer förhoppningsvis att ha ett beslut om nya lokaler både för den operativa styrkan och för dess övningsområde (Albäck). 2.2.2 Prioriteringar för 2016 Strategiskt viktiga frågor 2016-2020 Kommunstyrelsen kommer att prioritera följande frågor under den kommande femårsperioden: Sveriges bästa arbetsgivare Varumärke och medborgarservice Förverkligande av den fördjupade översiktsplanen för Trelleborgs stad Hållbar utveckling Landsbygdsstrategi Näringslivsutveckling Trelleborg som regional kärna Dessa områden är av särskilt stor betydelse för kommunens långsiktiga utveckling. För att bli framgångsrika inom dessa områden krävs en omfattande samverkan mellan flera av kommunens verksamheter och kommunstyrelsen har därför en viktig roll när det gäller att stödja förvaltningar och bolag samt att styra utvecklingen i den riktning som kommunfullmäktige beslutat. 2.3 Mål I detta avsnitt redovisas de effektmål och aktiviteter som nämnden antagit för verksamheten. 2.3.1 Effektmål Inledningsvis anges de effektmål som nämnden åtar sig att uppnå under 2016. För varje effektmål anges även vilka indikatorer som ska användas för att mäta måluppfyllelse, samt beslutade målvärden för 2016. Inriktning Inriktningsmål Effektmål Indikator Målvärde ska upplevas som en Andel medborgare som känner förtroende för 90 %

Inriktning Inriktningsmål Effektmål Indikator Målvärde Livskvalitet; hälsa, trygghet, boende, upplevelser trygg och attraktiv plats att leva och bo i med hög livskvalitet Medborgarna är nöjda med den service de får av kundtjänst kundtjänst (egen mätning) Andel medborgare som tycker att de får bra hjälp av kundtjänst (egen mätning) 90 % Kommunen ska ha ett effektivt arbetssätt för att öka tryggheten Nöjd-lednings-index, trygghet (egen mätning) 8 index Det finns tydliga målsättningar för respektive nämnds trygghetsarbete (egen mätning) 12 st Upplevelsen av ska hos invånare och besökare förstärkas utifrån kommunens genuina värden Medborgarna ska känna stolthet och engagemang inför stadens kommande jubileum 2017 Medborgarnas benägenhet att rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen (SCB, NRI) 64 index Arbete; näringsliv, utbildning, självförsörjning ska verka för att alla barn och ungdomar stimuleras och erbjuds rätt förutsättningar för att lyckas i vuxenlivet Kommunen ska ha ett effektivt arbetssätt för att bryta barn och ungas utanförskap Nöjd-lednings-index, delaktighet (egen mätning) Det finns tydliga målsättningar för respektive nämnds arbete med barn och ungas delaktighet (egen mätning) 8 index 12 st ska arbeta för att andelen kommuninvånare som är självförsörjande ökar genom eget arbete. Senast år 2015 ska tillhöra de åtta kommunerna med högst självförsörjningsgrad i Skåne Det lokala näringslivet ska främjas av kommunens företagsklimat Företagarnas bedömning av kommunens service (SKL) Upplevt företagsklimat (Svenskt näringslivs ranking, enkät) Andel nystartade företag per 1000 invånare (SCB) 70 index 3 poäng 6 st Långsiktig hållbar tillväxt; miljö, ekonomi, infrastruktur ska utvecklas utifrån en god miljömässig samhällsplanering och senast år 2015 ska tillhöra de åtta kommunerna i Skåne med lägst påverkan på miljön Kommunens ekonomiska hållbarhet ska stärkas genom en effektiv inköpsprocess Kommunen ska ha ett effektivt arbetssätt för att minska miljöpåverkan Inköp i enlighet med gällande ramavtal (egen mätning) Nöjd-lednings-index, inköp (egen mätning) Nöjd-lednings-index, miljö (egen mätning) Det finns tydliga målsättningar för respektive nämnds arbete med miljöpåverkan (egen mätning) 90 % 8 index 8 index 12 st 2.3.2 Aktiviteter I nedanstående tabell redovisas de aktiviteter som nämnden beslutat att förvaltningen ska genomföra under 2016 för att respektive effektmål ska uppnås. Effektmål Aktivitet Status Medborgarna är nöjda med den service de får av kundtjänst Kommunen ska ha ett effektivt arbetssätt för att öka tryggheten Utvärdering av kundtjänsts verksamhet och genomförande så här långt Framtagande av ny plan för extraordinära händelser

Effektmål Aktivitet Status Medborgarna ska känna stolthet och engagemang inför stadens kommande jubileum 2017 Kommunen ska ha ett effektivt arbetssätt för att bryta barn och ungas utanförskap Det lokala näringslivet ska främjas av kommunens företagsklimat Kommunens ekonomiska hållbarhet ska stärkas genom en effektiv inköpsprocess Kommunen ska ha ett effektivt arbetssätt för att minska miljöpåverkan Framtagande av nytt handlingsprogram om skydd mot olyckor Planering av jubileum 2017 Framtagande av strategi för att involvera föreningslivet i jubileet Framtagande av folkhälsopolicy Framtagande av hållbarhetspolicy Framtagande av näringslivsstrategi Framtagande av näringslivsplan Framtagande av nya ägardirektiv för kommunala bolag Genomföra företagsbesök Inrättande av inköpsorganisation Framtagande av hållbarhetspolicy Söka extern finansiering för framtagande av tydliga och effektiva styrdokument (miljömål, hållbarhetspolicy, energiplan, biogasstrategi) 2.4 Ekonomi I detta avsnitt presenteras nämndens ekonomiska ramar samt de investeringar nämden har beslutat om. 2.4.1 Nämndstotal i löpande priser I följande tabell redovisas verksamhetens samlade intäkter och kostnader. Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 +/- % 2015/16 Verksamhetens intäkter 15 122 11 358 11 186 5% - bidrag 1 619 1 180 1 180-96% - taxor och avgifter 4 284 4 240 3 940-17% - övrigt 9 219 5 938 6 066 43% Verksamhetens kostnader -130 613-144 388-138 303-5% - personal -81 724-91 545-91 689 4% - lokaler (ej städ o fastighetsskötsel) -2 055-2 094-2 094 4% - kapitalkostnad -5 130-5 867-5 817-10% - övrigt -41 704-44 882-38 703-20% Summa nettokostnader -115 491-133 030-127 117-6% Kommunstyrelsens budget 2016 har ökats enligt index för pris- och löneutveckling. Därefter har en neddragning med 4 procent gjorts. Verksamheten behöver minskas motsvarande 5,3 mnkr, med hänsyn till förväntade pris- o löneökningar. Besparingen har fördelats mellan kommunledningsförvaltningen (3 mnkr), räddningstjänsten (1,2 mnkr) och kommunövergripande och politisk verksamhet (1,1 mnkr). Kommunledningsförvaltningen har minskat personalbudgeten med 2 mnkr och övriga kostnader med lika mycket.

Kostnaderna för politisk verksamhet och kommunövergripande verksamhet har minskats med 1 mnkr inom samhällsutveckling och 100 tkr till Finsam. Verksamheten inom förvaltningarna förväntas kunna effektiviseras både genom samverkan och utveckling av arbetsformer. Kommunledningsförvaltningen har för avsikt att lösa detta genom vakansprövning. 2.4.2 Nämndens verksamhetsområde i löpande priser I följande tabell redovisas kostnaderna för verksamhetens olika delar. Belopp i löpande priser (tkr) Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 +/- % 2015/16 Verksamhetens nettokostnader -115 491-133 030-127 117 4% 100 Nämnds- och styrelseverksamhet -6 959-5 170-5170 0% 110 Stöd till politiska partier -2 030-1 882-1 882 0% 130 Övrig politisk verksamhet -3 775-3 749-3 649 3% 215 Fys o tekn plan, bostadsförbättring -804-2 809-2 846-1% 220 Näringslivsfrämjande åtgärder -13 409-19 123-16 912 12% 263 Miljö, hälsa och hållbar utveckling -1 953-1 975-2 035-3% 270 Räddningstjänst -28 085-29 882-29 616 1% 275 Totalförsvar och samhällsskydd -562-1 154-134 88% 300 Allmän fritidsverksamhet 0-430 -436-1% 315 Allmän kulturverksamhet, övrig 480 Fördelad administration (skola) 0-726 -737-2% 0-1 316-1 347-2% 510 Vård o omsorg enl SOL o HSL 0-1 353-1 373-1% 575 Ekonomiskt bistånd 0-360 -375-4% 600 Flyktingmottagande 0-360 -375-4% 610 Arbetsmarknadsåtgärder -798-360 -375-4% 832 Buss, bil o spårbunden trafik -475-500 -720-44% 921 Gemensam KLK, fördelad -56 641-60 710-57 963 5% 927 Gemensam adm Tekniska, fördelad -1 171-1 172 0% Inom verksamhet 220 har reducering av budgeten skett med 1 mnkr inom samhällsutveckling samt 100 tkr avseende ersättning till Finsam. Inom verksamhet 921 har minskningen fördelats mellan personalkostnader och övriga kostnader. Merparten av det sänkta anslaget för räddningstjänst, totalförsvar och säkerhet har påverkat anslaget inom verksamhet 275. 2.4.3 Nämndens investeringar i löpande priser I följande tabell redovisas nämndens investeringsplan.

Spec (tkr) Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Investeringstak* 65 950 11 800 17 800 13 900 15 000 Investeringsram 10 300 10 600 10 900 11 100 11 500 KF inv projekt Avvikelse mot tak *Enligt kommunfullmäktige 2015-02 Ny brandstation planeras att tas beslut om under 2016. Två släckbilar för totalt 7,3 mnkr planeras år 2016 respektive 2017 i Klagstorp respektive Anderslöv. 2.5 Personal I följande tabell redovisas nämndens personalresurser. Spec Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antal tillsvidareanställda 145 135 140 Antal visstidsanställda 11 0 0 Antal årsarbetare 111,1 100,2 100,3 Sjukfrånvaro (%) 3,4 3,5 3,4 3 Socialnämnden 3.1 Inledning Verksamhetsplanen beskriver den verksamhet nämnden ansvarar för. Syftet är att ge en samlad bild av verksamhetens innehåll samt att fungera som ett stöd för planering, styrning och ledning av verksamheten. Efter denna inledning följer en verksamhetsbeskrivning som omfattar en övergripande beskrivning av verksamhetens olika delar samt verksamhetens huvuduppdrag och prioriteringar för 2016. Härefter presenteras nämndens effektmål för 2016. Dessa kopplas till kommunens strategiska inriktningsmål. För respektive effektmål anges även vilka indikatorer som används för att mäta måluppfyllelse, samt vilka aktiviteter som ska genomföras för att målen ska uppnås. Sedan anges nämndens ramar för 2016 genom en redovisning av nämndens ekonomi och de investeringar som nämnden avser genomföra från och med 2016 till och med 2020. Slutligen redovisas nämndens personalresurser och här görs även jämförelser med tidigare års budget och bokslut. 3.2 Verksamhet I detta avsnitt beskrivs verksamhetens olika delar; de avdelningar och enheter som verksamheten är uppdelad i, dess respektive ansvarsområde samt vilka prioriteringar som verksamheten kommer att ha under året. 3.2.1 Verksamhetsbeskrivning Gemensamt för socialnämndens verksamheter är att de ska arbeta förebyggande, skapa

förutsättningar för den enskildes delaktighet i samhället, samverka med andra aktörer och möjliggöra för den enskilde att leva ett självständigt liv. Den enskilde ska ha inflytande och vara delaktig i all planering som rör honom/henne. Arbetssättet ska utgå från det friska hos den enskilde. Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa alltid stå i förgrunden. Individ och familjeomsorgen(ifo) Inom barn/ungdom har ett arbete påbörjats med inriktning på barns delaktighet. Tanken är att arbetet ska leda fram till att barn blir ännu mer delaktiga i den kontakt de eller deras familj har med socialtjänsten. Inom familjehemsenheten pågår ett utvecklingsarbete för att handleda familjehem både enskilt och i grupp. Under hösten 2015 kommer implementeringen av nya BBiC att påbörjas. Familjeperspektivet inom IFO kommer att tydliggöras. Det pågår ett arbete kring tillfälliga team för personer som har behov av stöd från olika enheter och denna arbetsmodell kommer att fortsätta utvecklas. Inom Beroende- och vuxenenheten deltar man i ett nationellt forskningsprojekt som har till syfte att mäta insatsernas effekt och där även klienten är delaktig genom delge sin uppfattning av insatsen och dess effekt. Inom Socialpsykiatrin pågår ett arbete kring brukarinflytandet och att tillsammans med Regionpsykiatrin implementera F-ACT team. Det innebär en utökad samverkan runt personer med många insatser. IFO har utmaningar kring rekrytering av nya medarbetare och kring socialsekreterarnas arbetssituation, detta är områden som kommer att vara i fokus även under 2016. Äldreomsorg Arbetet med utvecklingen inom välfärdsteknologi fortsätter. Ett deltagande i ett EU-projekt, med samarbetspartners från Norge, Schweiz, Italien och Sverige ( Lunds universitet), har påbörjats och projektet sträcker sig fram till och med 2017. På det lokala planet fortsätter implementeringen av det digitala dokumentationssystemet via mobiltelefoni, inom hemvården. Ett liknande system kommer att införas inom kommunens äldreboenden, med tryckskärmar. Regeringen gör satsningar inom äldreomsorgen för ökad bemanning 2015-2018. Satsningen påbörjas under 2015 och arbete pågår inom förvaltningen om hur de tillskjutna medlen ska användas, för att ge största möjliga effekt. Rekryteringen av legitimerad personal, ( sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter) är fortsatt besvärlig. Att med hjälp av det nationella stödet, eventuellt göra en viss utökning av grundbemanningen, kan vara ett sätt att hantera bristen. Behovet av trygghetsboenden, som innebär att äldre får tillgång till bostäder med hög tillgänglighet, tillgång till viss service, aktiviteter och social samvaro kvarstår. Förbättrade bostadsförhållanden för äldre skapar trygghet och kan senarelägga behovet av särskilt boende. Funktionshinder/Lss Fortsatt arbete enligt den resursfördelningsmodell som infördes 2015 inom personalig assistans för att uppnå en god ekonomisk hållbarhet inom enheten. Ett resursfördelningssystem kommer även att införas på övriga insatser enligt LSS under 2016 detta för att resursoptimera våra verksamheter och arbete mer övergripande inom LSS. Detta kommer att ge en tydligare koppling mellan utförda insatser och ekonomiskt utfall i hela verksamheten. Under 2016 kommer också en gemensam administration för bemanning att införas så att det blir ett helhetsperspektiv. Barnboendet kom i drift 2015 vilket gör att vi bättre kan möta det behov av stöd för barn och unga som finns, utan institutionsplacering. Verksamheten för barn och unga ser en kraftig

ökning rörande behovet av korttid vilket vi kommer att behöva möta upp under 2016, detta kommer att innebära ett utökat behov av korttidsplatser för barn och unga inom LSS. Verksamheten kommer att se över de insatser vi erbjuder våra brukare under 2016 så att vi bättre kan möta de behov som finns i form av boende, trapphus, servicelägenheter, och boendestöd och/eller anpassa våra insatser därtill. Detta för att öka brukarnas valmöjligheter avseende boende samt verka för en utökad självständighet. Verksamheten ser också behovet av kompetensutveckling bland våra medarbetare inom de kommande åren för att kunna möta våra brukares behov. Insatser kommer att behöva göras avseende kompetensutveckling för redan befintlig personal men vi kommer också fortsatt att behöva rekrytera personal med pedagogisk kompetens inom våra verksamheter. 3.2.2 Prioriteringar för 2016 Under 2016 kommer socialnämnden ha fortsatt stort fokus på att få en budget i balans. 2016 kommer präglas av att verkställa de åtgärdsförlsag som beslutas under hösten 2015. 3.3 Mål I detta avsnitt redovisas de effektmål och aktiviteter som nämnden antagit för verksamheten. 3.3.1 Effektmål Inledningsvis anges de effektmål som nämnden åtar sig att uppnå under 2016. För varje effektmål anges även vilka indikatorer som ska användas för att mäta måluppfyllelse, samt beslutade målvärden för 2016. Inriktning Inriktningsmål Effektmål Indikator Målvärde Livskvalitet; hälsa, trygghet, boende, upplevelser ska upplevas som en trygg och attraktiv plats att leva och bo i med hög livskvalitet Verksamhetens insatser ska kännetecknas av god service och ett respektfullt bemötande Trygghet i ordinärt boende Trygghet i särskilt boende Trygghet i lss-boenden Upplevelsen av ska hos invånare och besökare förstärkas utifrån kommunens genuina värden Övrigt; bidrar till samtliga strategiska inriktningsmål Kommunstyrelsen ska skapa goda förutsättningar för nämndernas och bolagens verksamhet Arbete; näringsliv, utbildning, självförsörjning ska verka för att alla barn och ungdomar stimuleras och erbjuds rätt förutsättningar för att lyckas i vuxenlivet Medborgarna skall uppleva ökad tillgänglighet Brukarnas trygghet skall öka Medborgarnas nöjdhet med äldreomsorgen Medborgarnas nöjdhet med socialtjänsten Upplevd trygghet i hemtjänsten minst 51 % minst 46 % högst 16 plats i Skåne Upplevd trygghet särskilt boende högst 16 plats i Skåne Upplevd trygghet inom Lss Boende minst 96 % Upplevd trygghet IFO minst 80 % Tiden från aktualisering till upprättad genomförandeplan skall minska med 20 % minst 20 %

Inriktning Inriktningsmål Effektmål Indikator Målvärde Socialförvaltningen skall bli en mer attraktiv arbetsgivare Socialförvaltningen skall använda fler tekniska lösningar i verksamheten. Nöjd medarbetarindex Antal genomförda förändringar med hjälp av ny teknik. minst 24 st ska arbeta för att andelen kommuninvånare som är självförsörjande ökar genom eget arbete. Senast år 2015 ska tillhöra de åtta kommunerna med högst självförsörjningsgrad i Skåne Långsiktig hållbar tillväxt; miljö, ekonomi, infrastruktur ska utvecklas utifrån en god miljömässig samhällsplanering och senast år 2015 ska tillhöra de åtta kommunerna i Skåne med lägst påverkan på miljön 3.3.2 Aktiviteter I nedanstående tabell redovisas de aktiviteter som nämnden beslutat att förvaltningen ska genomföra under 2016 för att respektive effektmål ska uppnås. Effektmål Aktivitet Status Verksamhetens insatser ska kännetecknas av god service och ett respektfullt bemötande Medborgarna skall uppleva ökad tillgänglighet Brukarnas trygghet skall öka Socialförvaltningen skall bli en mer attraktiv arbetsgivare Individuella bistånd i särskilt boende Alla boende skall ha en kontaktperson Alla boende och brukare inom hemtjänsten skall ha en aktuell genomförandeplan Förbättrad kommunikation och marknadsföring Verksamhetens kvalitet skall redovisas på hemsidan Förbättrad information till anhöriga Funktionell hemsida Förenklad handläggning Öka tillgängligheten till förvaltningen Kartläggning av faktorer som ökar tryggheten Införa mobila trygghetslarm Optimera arbetsprocesserna för att förkorta tiden från aktualisering till genomförandeplan Kartläggning av vilka faktorer som påverkar attraktiviteten Ett nära ledarskap Kompetensinventering/strategi IT-plan 2016-2017 Pågående enligt plan Pågående enligt plan Pågående enligt plan

Effektmål Aktivitet Status Socialförvaltningen skall använda fler tekniska lösningar i verksamheten. Omvärldsbevakning 3.4 Ekonomi I detta avsnitt presenteras nämndens ekonomiska ramar samt de investeringar nämden har beslutat om. Socialnämnden beslutade vid sitt maj sammanträde att föreslå Kommunfullmäktige att höja avgifter och hyror inom äldreomsorg och Lss. Kommunfullmäktige beslutade vid sitt juni sammanträde att höja avgifter och hyror enligt socialnämndens förslag. Avgifter och hyror kommer sedan att indexregleras vid varje årsskifte. Vid socialnämndens sammanträde i september kommer nämnden att behandla avgiftshöjningar inom ytterligare fyra områden. Socialnämnden är delaktig i ett internationellt EU-projekt vars syfte är att använda ny teknik för att medborgarna skall kunna leva ett tryggt och självständigt liv i sina hem. Socialnämnden har även gjort en avsiktsförklaring att delta i ett ESF-projekt som leds av bildningsnämnden. Syftet med projektet är att utveckla strukturer och metoder för att underlätta övergången från yrkesutbildning till arbete. 3.4.1 Nämndstotal i löpande priser I följande tabell redovisas verksamhetens samlade intäkter och kostnader. Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 +/- % 2015/16 Verksamhetens intäkter 110 914 97 426 101 782 4% - bidrag 45 469 37 012 31 310-15% - taxor och avgifter 17 305 19 670 21 731 10% - övrigt 48 140 40 744 48 741 20% Verksamhetens kostnader -780 662-773 429-782 068 1% - personal -498 435-507 630-519 133 2% - lokaler (ej städ o fastighetsskötsel) -77 886-80 100-81 084 1% - kapitalkostnad -4 205-4 241-4 392 4% - övrigt -200 136-181 458-177 459-2% Summa nettokostnader -669 748-676 003-680 286 1% Budget 2015 i tablån avser den av kommunfullmäktige i dec 2014 fastställda budgeten inklusive tilläggsanslag tom juni 2015. I ovanstående tablå ingår ej projektanslag ur den sociala investeringsfonden för budget 2015 och 2016 I den tekniska budgetramen (enligt KF 150323) har internränta reducerats ifrån 2,5 % till 2,4 % motsvarande 15 tkr. Vidare har driftramen kompenserats för en allmän prisökning 2,7% enligt prisindex för kommunal verksamhet (PKV) beräknad av Sveriges kommuner och landsting (SKL) i februari 2015 motsvarande 18 053 tkr. Denna inkluderar även kompensation för kommande lönerörelse. Socialnämnden är en av de nämnder som from budget 2010 tilldelas resurser utifrån demografiska volymförändringar. I detta system bygger socialnämndens ram på fem olika åldersgrupper/verksamhetsdelar vilka framgår av de så kallade fördelningsnyckeltalen, och som är specificerade i en särskild bilaga i slutet av dokumentet. I den tekniska ramen har en

justering gjorts med ett avdrag på netto 3 145 tkr i jämförelse med driftram 2015. Avdraget beror på att åldersgruppen 85 år och äldre minskar mellan budget 2015 och 2016 enligt fastställda befolkningsplaner. I övrigt sker en överföring av kostnadsansvaret för arkivtjänsten till kommunstyrelsen och en utfördelning av den förstärkning av anslaget till ekomat som gavs till servicenämnden i budget 2015 Den senare påverkar socialnämndens ram med 200 tkr. Enligt kommunfullmäktiges beslut 2015-06-22 reduceras därefter driftramen med 3 procent motsvarande 20 730 tkr. 3.4.2 Nämndens verksamhetsområde i löpande priser I följande tabell redovisas kostnaderna för verksamhetens olika delar. Belopp i löpande priser (tkr) Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 +/- % 2015/16 Verksamhetens nettokostnader 669 748 676 003 680 286 1% 100 Socialnämd 835 1 113 1 128 1% 510 Gemensam verksamhet 31 958 34 221 30 202-12% 511 Ordinärt boende 171 952 175 230 167 214-5% 512 Särskit boende 221 887 225 730 232 699 3% 513 LSS 132 044 136 077 140 073 3% 530 Färdtjänst 6 146 6 369 6 495 2% 535 Öppen verksamhet 14 177 14 722 14 725 0% 551 Ifo drift och personal 32 365 33 106 33 961 3% 552 HVB Vuxna 7 904 7 624 8 290 9% 554 HVB Barn 9 968 8 713 9 800 12% 553 Öppna insatser 15 989 11 111 11 383 2% 557 Familjehem 22 747 20 171 22 477 11% 585 Familjerådgivning 1 776 1 816 1 839 1% Budget 2015 i tablån avser den av kommunfullmäktige i dec 2014 fastställda budgeten inklusive tilläggsanslag tom juni 2015. I ovanstående tablå ingår ej projektanslag ur den sociala investeringsfonden för budget 2015 och 2016. 3.4.3 Nämndens investeringar i löpande priser I följande tabell redovisas nämndens investeringsplan. Spec (tkr) Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Investeringstak* 42 600 47 700 30 800 57 900 Investeringsram 5 600 5 800 6 000 6 100 6 200 KF inv projekt 40 000 45 000 28 000 55 000 Avvikelse mot tak -3 000-3 100-3 200-3 200 Av investeringarna under perioden utgör ett planerat äldreboende (72 milj kr) under åren 2017 tom 2019 den största investeringen. Därefter följer ersättningslokaler för korttidsboende (48 milj kr) åren 2015 tom 2017 och ersättningslokaler för psykiatriverksamhet (45 milj kr) åren 2016 tom 2018. Vidare finns ett förstärkt gruppboende (8 milj kr) åren 2015 och 2016. Nämndens investeringsram är förstärkt med 3,0 mnkr from 2015 vilket också förklarar avvikelsen mot investeringstaket enligt nedan.

3.5 Personal I följande tabell redovisas nämndens personalresurser. Spec Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antal tillsvidareanställda 1028 1070 1070 Antal visstidsanställda 78 70 70 Antal årsarbetare 986,1 975 975 Sjukfrånvaro (%) 7,1 6,5 7,0 Personal Medarbetarna är en av förvaltningens viktigaste resurser. Det är deras kompetenta arbetsinsatser som bidrar till självständigt liv för de som är i behov av socialförvaltningens tjänster. Därför är det av vikt att kompetenserna inom organisationen används optimalt. Förvaltningen kommer därför under 2016 försäkra sig om att rätt kompetens befinner sig på rätt ställe i organisationen. Det är dessutom nödvändigt att höja blicken något och titta mot framtiden och formulera en strategi kring vilka kompetenser som mot bakgrund av den tekniska utvecklingen i samhället och förestående pensionsavgångar kommer vara aktuella att rekrytera framgent. En aspekt att beakta vid rekrytering är att attrahera de bästa medarbetarna till organisationen. Därför kommer förvaltningen att avsätta resurser under 2016 för att kartlägga och lyfta fram de faktorer som påverkar uppfattningen om förvaltningens attraktivitet. Med tydliga målsättningar för verksamheten ökar också kraven på ledning och styrning mot de angivna målen. Ledarskapet i organisationen är en mycket viktig faktor i sammanhanget. Det är genom ledarnas förmåga att organisera medarbetarna och arbetet mot målen som borgar för framgång. Ett nära ledarskap som innebär att medarbetaren uppmärksammas för sin individuella insats och att chefen faktiskt har möjlighet att anpassa arbetet för medarbetare som tillfälligt har svårigheter samt också är fullt insatt i de processer som genomförs på arbetsplatsen är nyckelfaktorer för framgång i arbetet med att uppnå nämndens målsättningar för verksamheten. Under 2016 kommer därför arbete för att uppnå detta fortsätta bedrivas. Vad gäller sjukfrånvaron så sker en generell ökning av sjukfrånvaron för närvarande i hela landet. Det är därför troligt att sjukfrånvaron även inom socialförvaltningen kommer påverkas på sådant sätt att den ökar något under 2016. 4 Samhällsbyggnadsnämnden 4.1 Inledning Verksamhetsplanen beskriver den verksamhet nämnden ansvarar för. Syftet är att ge en samlad bild av verksamhetens innehåll samt att fungera som ett stöd för planering, styrning och ledning av verksamheten. Efter denna inledning följer en verksamhetsbeskrivning som omfattar en övergripande beskrivning av verksamhetens olika delar samt verksamhetens huvuduppdrag och prioriteringar för 2016. Härefter presenteras nämndens effektmål för 2016. Dessa kopplas till kommunens strategiska inriktningsmål. För respektive effektmål anges även vilka indikatorer som används för att mäta måluppfyllelse, samt vilka aktiviteter som ska genomföras för att målen ska uppnås. Sedan anges nämndens ramar för 2016 genom en redovisning av nämndens ekonomi och de investeringar som nämnden avser genomföra från och med 2016 till och med 2020. Slutligen redovisas nämndens personalresurser och här görs även jämförelser med tidigare års

budget och bokslut. 4.2 Verksamhet I detta avsnitt beskrivs verksamhetens olika delar; de avdelningar och enheter som verksamheten är uppdelad i, dess respektive ansvarsområde samt vilka prioriteringar som verksamheten kommer att ha under året. 4.2.1 Verksamhetsbeskrivning Organisation Förvaltningen har en gemensam administration inom Staben med personalansvar under förvaltningschefen. Därutöver finns följande fyra avdelningar enligt bilden nedan.. Ansvarsområde Nämnden fullgör kommunens uppgifter inom sakområdet plan- och bygg. I detta ingår bland annat att leda arbetet med den kommunala planläggningen av mark/vatten och se till att markens lämplighet för bebyggelse prövas genom detaljplanläggning. Nämnden ansvarar för att i planfrågor och bygglovsärenden driva miljö-, hälsoskydds- och naturfrågor. Nämnden ansvarar vidare för att under kommunstyrelsens ledning svara för att kommunen har en av fullmäktige antagen översiktsplan. Nämnden ansvarar för kommunens mätnings-, kart- och GISverksamhet. I detta ingår licenser, kompetensutbildning samt datatekniska sakfrågor. Nämnden ansvarar genom miljöavdelningen för uppgifter inom miljöbalkens område samt i övrigt svara för de uppgifter som enligt lag eller författning åligger kommun eller nämnd som svarar för miljö- och hälsoskyddsfrågor. Nämnden utövar den omedelbara tillsynen över hanteringen av livsmedelslagen och med stöd av denna lag meddelade föreskrifter. Nämnden svarar för att driva miljöutvecklingsarbete och miljöprojekt i kommunen. Utmaningar Förvaltning med ansvarsområde enligt ovan har en mycket viktig roll i perspektivet hållbar samhällsutveckling. Dels handlar det om att tillse att hållbarheten inte faller bort men även att belysa att fler detaljplaner och projekt även påverkar och kräver förstärkningar inom andra förvaltningar. Det viktigaste för kommunens utveckling i dagsläget är att en utvecklad exploateringsverksamhet.

Förvaltningen SBN har ett brett ansvarsområde. Viktigt för förvaltningen är en känsla av strävan mot gemensamma mål. Fokusområden införs av denna anledning i planen. FÖPen kommer fortsatt vara den sammanhållande länken i arbetet för tätorten. Arbetet med Rådhuskvarteret, Övre, Sjöstaden väster, Västra industriområdet, Bävern och därtill relaterade trafik och parkeringsfrågor kommer vara i fokus. Tilldelas medel för arbete med översiktsplan Kust & Hav under hösten kommer detta arbete vara en av de stora utmaningarna under de kommande åren. Branschträffarna fortsätter som tidigare och utvecklas till att omfatta samtliga avdelningar. Förvaltningen finns närvarande vid företagsmässor och liknande i kommunen. Vid företagsträffarna i Parken finns förvaltningen närvarande vid utställarbord för att kunna svara på frågor från företagen. De befintliga kundtjänstprocesserna utvecklas och fler tas fram. Förvaltningens medarbetare kompetensutvecklas inom sakområdet. Klimatförändringarna innebär stora utmaningar för en kommun som Trelleborg och kommer att kräva att nya ställningstaganden för byggande, mark- och vattenanvändning. Detta är kanske särskilt viktigt för den kustnära bebyggelsen och berör stigande havsnivåer, stigande grundvattennivåer, erosion och dagvatten. Riksdagen beslutade 2014-06-10 om nya regler för hushållning av havsområden. Det innebär att statliga havsplaner ska tas fram för vart och ett av havsområdena Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Inför det arbetet är det viktigt att har klargjort hur kusten och havet utanför långsiktigt ska förvaltas och utvecklas. För dialogen med medborgarna är det av största vikt att kommunen kommer igång med en genomgång av gamla detaljplaner. Det som annars sker i bygglovshanteringen är att medborgarna vid en bygglovsansökan möts av gamla planbestämmelser som i en hel del fall spelat ut sin betydelse till följd av samhällsutvecklingen. Uppenbar risk finns att medborgarna uppfattar kommunen (myndigheten) som stelbent och byråkratisk. Otidsenliga planer försvårar även samhällsutvecklingen på andra sätt. Plan Befolkningsmålet, hållbarhetsfrågorna i den fysiska planeringen, stadens trafikinfrastruktur, genomförande av den fördjupade översiktsplanen och klimatförändringarna är några av de stora utmaningarna. Avdelningen har gått från tre till sex planarkitekter på två år vilket i sig ger utmaningar. Vidare är dialogmöten kring FÖPen och andra sakfrågor fortsatt prioriterat. Bygg, Mät & Karta Inom bygglovsområdet ta fram rutiner, mallar och arbetsformer för en allt högre rättsäkerhet i myndighetsutövningen. Tillsynen enligt PBL förstärks. Förutsättningarna för ansökan om bildande av KLM kommer utredas under 2016. Arbetet med att utveckla GISfunktionaliteter fortsätter. Arbetet med att kasta, scanna eller skicka till central arkivering av det tidigare Mät & Kart-arkivet fortsätter enligt plan. Hållbar utveckling Miljöbokslut för kommunen tas fram med koppling till de lokala miljömålen. Projektarbetet fortsätter. Vattendragsgrupper enligt Tullstorpsåmodellen längs övriga vattendrag. Dialogen med medborgarna i hållbarhetsfrågor utvecklas. Miljömålsarbetet går in i en genomförandefas. Miljö Vattenförvaltningsarbetet och samverkan med tekniska förvaltningen. Fortsatt arbete med effektivitet och metodutveckling i tillsynen. Branschmöten och medborgardialog kring olika sakfrågor. Strandskyddstillsynen utvecklas. Styrning och ledning För en ändamålsenlig styrning och ledning av samhällsbyggnadsnämnden är nedanstående moment/delar av fundamental betydelse. Behovsutredning, tillsyns-/kontrollplan och konsekvensanalys Varje sakområde inom förvaltningen genomför en behovsutredning utifrån ansvar enligt övergripande mål, reglemente och övriga uppdrag. Avdelnings- och förvaltningschef lämnar

efter handpåläggning behovsutredningen till nämnden. I varje steg flyttas ansvaret för en eventuell resursbrist och formellt beslut tas av den instans som förfogar över resurserna. Tillsyns-/kontrollplaner anger hur stora resurser som satsas på respektive område under verksamhetsåret. Vid eventuellt bristande resurser presenteras en konsekvensanalys inför beslut. Tidsredovisning För att kunna planera, styra och vid behov omfördela resurser inom förvaltningen behövs ett system för tidsredovisning. Förvaltningen införde tidsredovisning 2014-01-01. Verksamhetsplaner För att bryta ned kommunens övergripande mål, ansvar enligt reglementet, deltagande i regionala projekt, åtgärder till följd av vattenförvaltningsarbetet, m.m. behövs en förvaltningsövergripande verksamhetsplan. Aktiviteterna i denna bryts därefter ned och utvecklas i verksamhetsplaner för avdelningarna. Varje medarbetare tar utifrån detta fram en individuell plan. Uppföljning och utvärdering av verksamhetsplaner Årlig uppföljning och utvärdering av genomförda aktiviteter genomförs och utifrån denna övervägs omprioriteringar. 4.2.2 Prioriteringar för 2016 Några extra medel för särskilda satsningar 2016 tilldelades genom kommunfullmäktiges budgetbeslut ej. 4.3 Mål I detta avsnitt redovisas de effektmål och aktiviteter som nämnden antagit för verksamheten. 4.3.1 Effektmål Inledningsvis anges de effektmål som nämnden åtar sig att uppnå under 2016. För varje effektmål anges även vilka indikatorer som ska användas för att mäta måluppfyllelse, samt beslutade målvärden för 2016. Inriktning Inriktningsmål Effektmål Indikator Målvärde Livskvalitet; hälsa, trygghet, boende, upplevelser ska upplevas som en trygg och attraktiv plats att leva och bo i med hög livskvalitet Kunden ska uppleva en god service vid frågor till förvaltningen. Kunden kan förstå ärendets gång och har förståelse för handläggningstiderna. Bygglov-, miljörespektive mät och kartverksamheten ska vid kundundersökningar ha minst 80 % nöjda kunder I överklagningsärenden ska 90 % av nämndens beslut stå fast vid en överprövning Besked att bygglovsansökan är komplett/behöver kompleteras ska lämnas inom maximalt två veckor från ärendets ankomst. På sikt är målet att besked ska lämnas inom en vecka. 80 % av alla bygglovoch anmälningsärenden ska ska klaras inom

Inriktning Inriktningsmål Effektmål Indikator Målvärde åtta veckor från det att ärendet är komplett. Ekonomi i balans Prognos för helåret Upplevelsen av ska hos invånare och besökare förstärkas utifrån kommunens genuina värden Tillgängligheten till och kunskapen om kust-, slätt- och backlandskap i ska öka. Antal förskolebarn som genom förvaltningens medverkan besöker natur- och kulturmiljöer i ska årligen uppgå till minst 500 elever. Arbete; näringsliv, utbildning, självförsörjning ska verka för att alla barn och ungdomar stimuleras och erbjuds rätt förutsättningar för att lyckas i vuxenlivet Barn och ungas delaktighet i samhällsprocesser ska öka genom fortsatt stöd till utbildning i naturvård och deltagande i konkreta planeringssituationer Minst tre förskolor och skolor ska delta med elever i detaljplaneprojekt Minst 125 barn och ungdomar ska årligen delta i natur- /miljöundervisning ska arbeta för att andelen kommuninvånare som är självförsörjande ökar genom eget arbete. Senast år 2015 ska tillhöra de åtta kommunerna med högst självförsörjningsgrad i Skåne Långsiktig hållbar tillväxt; miljö, ekonomi, infrastruktur ska utvecklas utifrån en god miljömässig samhällsplanering och senast år 2015 ska tillhöra de åtta kommunerna i Skåne med lägst påverkan på miljön Samhällsplaneringen ska bidra med en långsiktigt hållbar utveckling av Halterna av luftföroreningar ska uppfylla gällande miljömål och därutöver ta hänsyn till särskilt känsliga grupper i samhället Statusen i yt-, kust- och grundvattenförekomster ska uppfylla gällande miljökvalitetsnormer Andelen jungfrulig mark som ianspråktas vid planläggning ska minska Andelen bostäder i kollektivnära lägen ska vid planläggning öka Kommunens tillsyn enligt miljöbalken. Miljöbalken Länsstyrelsen Miljöbalken behovsutredning och tillsynsplan Kommunens kontroll enligt livsmedelslagen. Livsmedelslagen Länsstyrelsen Livsmedelslagen behovsutredning och kontrollplan Kommunens verksamhet enligt planoch bygglagen Plan- och bygglagen Länsstyrelsen Plan- och bygglagen behovsutredning och verksamhetsplan Samhällsbyggnadsnämnden antog 2013-01-08 3 för första gången effektmål för verksamheten. I samma beslut bestämdes att en utbildningsdag skulle planeras in för att ta

fram siffermål till effektmålen. Samhällsbyggnadsnämnden tog 2013-04-09 94 beslut om nya effektmål, delmål och indikatorer att gälla från budgetåret 2014. Nämndens befintliga effektmål behöver omformuleras och denna insats tar vid när det övergripande arbetet men nya kommunala mål är klart under hösten. 4.3.2 Aktiviteter I nedanstående tabell redovisas de aktiviteter som nämnden beslutat att förvaltningen ska genomföra under 2016 för att respektive effektmål ska uppnås. Effektmål Aktivitet Status Kunden ska uppleva en god service vid frågor till förvaltningen. Kunden kan förstå ärendets gång och har förståelse för handläggningstiderna. 1. Klimatanpassningsarbetet 2. Vattenprovtagning bekämpningsmedel Avslutad 2. Policys 4. Övertagande av tillsyn Avslutad 3. Företagsklimatet 6. Ny bygglovsprocess Pågående med avvikelse 4. Branschmöten 8. Individuell verksamhetsplanering Avslutad 10. Företagsklimatet Avslutad 11. Kundtjänst Avslutad 13. Lantbruksmöte Avslutad 14. Dricksvattenmöten Avslutad 5. Arkiv Mät & Karta 6. Jämställdhet 18. Jämställdhet Avslutad 7. Utredning KLM 8. Bygglov och PBL-tillsyn 9. Detaljplaner 10. Grundkartor och nybyggnadskartor 24. Miljöinspektör Avslutad 11. Miljötillsyn 12. Livsmedelskontroll 29. Serviceåtaganden Avslutad Ekonomi i balans 30. Ekonomiredovisning Pågående med avvikelse 13. Serviceåtaganden 14. Samverkan - Stöd och bidrag 15. Ekonomiredovisning Tillgängligheten till och kunskapen om kust-, slätt- och backlandskap i ska öka. Barn och ungas delaktighet i samhällsprocesser ska öka genom fortsatt stöd till utbildning i naturvård och deltagande i konkreta planeringssituationer Samhällsplaneringen ska bidra med en långsiktigt hållbar utveckling av 34. Snorkelled Avslutad 17. Samverkan fysisk planering 18. Miljöbokslut 19. Projekten - Hållbar utveckling 16. Sponsring busskort 20. Stadens vattendrag

Effektmål Aktivitet Status Kommunens tillsyn enligt miljöbalken. Kommunens kontroll enligt livsmedelslagen. Kommunens verksamhet enligt plan- och bygglagen 21. Vattenförvaltning mot god status 22. Övre innerstaden 23. Sjöstaden väster 24. Verksamhetsområde väster 25. Trafikinfrastruktur 26. Luftmätningar 52. Luftmätningar Avslutad 53. Marina reservatet Avslutad 4.4 Ekonomi I detta avsnitt presenteras nämndens ekonomiska ramar samt de investeringar nämden har beslutat om. 4.4.1 Nämndstotal i löpande priser I följande tabell redovisas verksamhetens samlade intäkter och kostnader. Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 +/- % 2015/16 Verksamhetens intäkter 17085 13213 12 596-5% - bidrag 5804 1100 81-1258% - taxor och avgifter 9632 10515 11 215 6% - övrigt 1649 1598 1 300-23% Verksamhetens kostnader -37864-33249 -31 409-6% - personal -25292-24422 -24 894-2% - lokaler (ej städ o fastighetsskötsel) -1429-1365 -1 216-12% - kapitalkostnad -125-159 -134-19% - övrigt -11018-7303 -5 165-41% Summa nettokostnader -20779-20036 -18 813-7% 4.4.2 Nämndens verksamhetsområde i löpande priser I följande tabell redovisas kostnaderna för verksamhetens olika delar. Belopp i löpande priser (tkr) Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 +/- % 2015/16 Verksamhetens nettokostnader -20779-20036 -18813-7%

Belopp i löpande priser (tkr) Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 +/- % 2015/16 215 Fys o tekn plan, bostadsförbät -11536-9503 -9979 5% 263 Miljö, hälsa o hållbar utveckl -4470-5236 -3544-48% 261 Miljö- o hälsoskydd, myndighet 100 Nämnds- och styrelseverksamhet -3667-4097 -4090 0% -1106-1200 -1200 0 Denna tabell fyller ingen funktion i förvaltningens uppföljning. Uppgifterna redovisas till central myndighet. 4.4.3 Nämndens investeringar i löpande priser I följande tabell redovisas nämndens investeringsplan. Spec (tkr) Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Plan 2020 Investeringstak* Investeringsram 300 300 300 300 300 KF inv projekt Avvikelse mot tak Samhällsbyggnadsnämnden har aldrig några investeringar över 5 miljoner. Nämndens största investeringar har så långt bestått av förmånsbil, mätbuss och mätinstrument för verksamheten inom Bygg, Mät & Karta. Den beslutade ramen på 300 tkr är otillräcklig det år ny mätbuss skall införskaffas. Nämnden har föreslagit att investeringsramen skall utökas till 500 tkr. 4.5 Personal I följande tabell redovisas nämndens personalresurser. Spec Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antal tillsvidareanställda 44 42 42 Antal visstidsanställda 1 1 1 Antal årsarbetare - - - Sjukfrånvaro (%) 2,5 2,0 2,0 De aviserade organisationsförändringarna som berör medarbetarna på hållbar utveckling har vållat oro bland medarbetarna och förhoppningen är att det under hösten kommer tydliga besked inför 2016. Till följd av budget 2016 kommer två tjänster inte återbesättas. Sedan hösten 2013 har verksamhetsförändringar genomförts som direkt berör sex tjänster. Förvaltningen behöver nu "lugn" i dessa delar så att saker och ting kan falla på plats. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har ökat från 2,0 till 5,1 % vid en jämförelse av perioden (T1+T2) 2014 och 2015. Detta beror på ett par långtidssjukskrivningar vilket syns i diagrammet nedan.

Korttidssjukfrånvaron ligger på en relativt låg nivå. 5 Överförmyndarnämnden 5.1 Inledning Verksamhetsplanen beskriver den verksamhet nämnden ansvarar för. Syftet är att ge en samlad bild av verksamhetens innehåll samt att fungera som ett stöd för planering, styrning och ledning av verksamheten. Efter denna inledning följer en verksamhetsbeskrivning som omfattar en övergripande beskrivning av verksamhetens olika delar samt verksamhetens huvuduppdrag och prioriteringar för 2016. Härefter presenteras nämndens effektmål för 2016. Dessa kopplas till kommunens strategiska inriktningsmål. För respektive effektmål anges även vilka indikatorer som används för att mäta måluppfyllelse, samt vilka aktiviteter som ska genomföras för att målen ska uppnås. Sedan anges nämndens ramar för 2016 genom en redovisning av nämndens ekonomi och de investeringar som nämnden avser genomföra från och med 2016 till och med 2020. Slutligen redovisas nämndens personalresurser och här görs även jämförelser med tidigare års budget och bokslut. 5.2 Verksamhet I detta avsnitt beskrivs verksamhetens olika delar; de avdelningar och enheter som verksamheten är uppdelad i, dess respektive ansvarsområde samt vilka prioriteringar som verksamheten kommer att ha under året. 5.2.1 Verksamhetsbeskrivning Överförmyndarnämndens uppdrag är att utöva tillsyn över ställföreträdare (förmyndare, gode män och förvaltare). I verksamheten ingår myndighets-utövning som är lagreglerad. Uppdraget som ställföreträdare omfattar att bevaka rätt, förvalta egendom samt sörja för person.