Stora Tandsköterskedagen 2018 Stockholm 1 februari SAHLGRENSKA AKADEMIN Institutionen för odontologi ALLT DU SOM TANDSKÖTERSKA BEHÖVER VETA OM KARIES Är karies fortfarande ett problem? Peter Lingström Avd för cariologi Karies fortfarande vår största folksjukdom! Rank Condition Millions % 1 Obehandlad karies permanenta tänder 231 35.3 2 Spänningshuvudvärk 131 20.8 3 Migrän 1012 1.7 Svampsjukdomar hud 985 1.3 5 Andra hudsjukdomar 803 11.7 6 Allvarig parodontit 73 10.8 7 Mild hörselnedsättning 72 10.5 8 Acne 66 9. 9 Ryggsmärtor 632 9.2 10 Obehandlad karies primära bettet 621 8.8 36 Total tandförlust 158 2.3 Marcenes et al., 2013 Varför har vi inte lyckats komma till rätta med kariessjukdomen?
Är karies en sjukdom? Minimalinvasiv tandvård Anser du att tandlossning är en sjukdom? Ja 62,% Nej 36,7% Epidemiologi Etiologi Klinisk diagnostik Bedömning av kariesrisk Anser du att hål i tänderna är en sjukdom? Ja 1,7% Nej 85,3% Anser du att förkylning är en sjukdom? Ja 58,3% Nej 0,8% Kontroll över sjukdom Anser Du att influensa är en sjukdom? Ja 86,7% Nej 11,9% Examensarbete Tandvårdshögskolan Malmö Operativ behandling Jönköpingsstudien Hur ser tandhälsan i den svenska befolkningen ut idag? Norderyd et al., 2015
Jönköpingsstudien Medel DFT för 12-åringar 2015 SiC= 2.2 Medel DFT = 0.70 WHO-mål DFT 2020 <1.5 Sic 2015 <3.0 Norderyd et al., 2015 SoS, 2017 Kariessjukdomen är mer polariserad idag Nytt vad gäller forskning om kariessjukdomens etiologi? Kariesfri Karies
Karies en kostinducerad sjukdom Ekologisk plackhypotes Galactose Maltose Lactose Sucrose Glucose Fruktos + = Lactate Acetate Tillförsel socker Neutralt ph S. sanguis S. gordonii Hälsa Starch Stress Miljöförändring Ekologiskt skifte Sjukdom Syra produktion Lågt ph MS Lbc Karies Klinisk bild Marsh, 200 Har genetiken någon betydelse för karies? Har genetiken någon betydelse för karies? Exposures include those that are inherited (genetic variants), acquired (social, educational, economic), local environment (biofilm) and lifestyle (smoking, sugar, carbohydrate intake). Heritability of caries has been calculated for a number of measures and varies from 26-6%.
Överföring bakterier vuxna - barn Diagnostik Riskbedömning? Bakterier Grad av mineralförlust Detektion av karies Klinisk bild karies Kariologisk diagnostik Viktigt med : ren tandyta torr tandyta god belysning Tid Klinisk us (sond + spegel) Röntgen Övriga hjälpmedel
DIAGNOcam DIFOTI (Digital Imaging Fiberoptic Transillumination) Beslut laga inte laga! Treatment decision point Riskindivider för karies på 2000-talet Vilka grupper i samhället är mest utsatta? Barn Tonåringar Äldre Sjukdom Medicinering Idrottare Yrke Missbruk
Tand Saliv Biologiska åldersfaktorer Sjukdomar med speciellt intresse för karies Innebär förändrade kostvanor Salivens mängd och sammansättning påverkas Bakterier Sjukdomar/ mediciner Kost/ nutrition Svårigheter att genomföra optimal OH Systemisk påverkan Läkemedel av intresse för karies och/eller erosionsskador Muntorrhet vanlig biverkning av många läkemedel Interaktion mellan > läkemedel kan resultera i nedsatt salivsekretion Vissa läkemedel Innehåller fermenterbara kolhydrater
Sjuka patienter = svåra patienter Ökad risk för att utveckla sjukdom Fokus på generell hälsa Vilken betydelse har olika droger för karies? Problem att genomföra preventiva åtgärder Svårigheter att komma till kliniken Rökning Snus Vattenpipa Narkotika Få kontroll över sjukdom Tandsköterskans viktiga profylaktiska arbete Fokuserar på biofilmens formation och metabolism samt tandytans resistens eller bägge! Följande metoder används framförallt: Kost Fluor Munhygien Antimikrobiell behandling Salivstimulering
Evidensbased vård Evidensbaserad praktik Bästa tillgängliga vetenskapliga underlag Definiera problemet/ situationen Identifiera bästa tillgängliga evidens Ta hänsyn till situation/ omständigheter Lyssna på patienten Klinisk erfarenhet Patientens önskemål och krav Beslut om åtgärd Åtgärder som rekommenderas Höjd risk Initial R I S K B E D Ö M N I N G O R S A K S U T R E D N I N G O R S A K S B E H A N D L I N G Minska socker Fluortandkräm + - skölj 0,2% - gel - F-lack 2 ggr/år Minska socker Fluortandkräm + - skölj 0,2% - gel - tandkräm 5000 (rot) - F-lack ggr/år
Kostrekommendationer Intagsfrekvens Sötningsmedel Functional foods Probiotika Skapa goda kost-, fluor- och munhygienvanor på ett så tidigt stadium som möjligt! Hur ofta? När? Varför? Vad? Var? Hur? Fluorprevention
För optimal fluorprofylax Användningssätt Produkt + Natriumfluorid 0,32% ger 0,15% fluor Natriumfluorid (1350 ppm) 0,135% fluor ppm, %, mg/l eller mg/kg 150 ppm F- i form av 0,76% Natriummonofluorfosfat (MFP) samt 0,10% Natrium fluorid (NaF) 0,32% NaF = 0,15% F Natriumfluorid 0,1% fluor 0,15% 150 ppm F 100 ppm F- i form F av= Aminfluorid (AmF) 5000 ppm F- i form av Natriumfluorid Nationella riktlinjer för Vuxentandvård Förhöjd risk för karies Initial karies med risk för progression Kronkaries Rotkaries Kronkaries Rotkaries 0,2% NaF-lösning 3 5 Fluorgel i skena 3 Tandkräm 5000 ppm F - 3 - Fluorlackning minst 2 ggr/år 3 3 - - Fluorlackning minst ggr/år - -
Gelbehandling För patienter med hög kariesaktivitet/risk (rotytor, muntorra, strålbehandlade) I individuella gelskedar Ca 2 ml gel i varje sked, 5 min/dag Gelbehandling Fluorgel Natriumfluorid APL dentalgel Top Dent fluor dentalgel TePe Interdentalgel Kombinationsgel NaF-CHX Dentalgel APL NaF-CHX Dentalgel APL TePe Gingival Gel 0,2% NaF (0,09% F) 0,2% F 0,32% NaF (0,15% F) 0,2% NaF + 0,5% CHX 0,2% NaF + 0,2% CHX 0,32% NaF + 0,2% CHX Fluorvarnish Duraphat 2,26% F Natriumfluorid 5% Bifluorid 12 5,6% F Natriumfluorid 60 mg Kalciumfluorid 60 mg Fluor Protector 0,1% F Difluorsilan 0,1%
White Varnish 5% NaF = 22 600 ppm F 2,26% F (5% NaF) Tack för Din uppmärksamhet! lingstrom@odontologi.gu.se (Alla kliniska patientbilder har tagits bort från presentationen)