Uppföljning av insatsområdet karriärtjänsters effekt i Härjedalens kommun

Uppföljning av insatsområdet karriärtjänsters effekt i Härjedalens kommun Regionalt utvecklingsnätverk, RUN RUN-riksdag 2017 Anna-Karin Westman 2017-02-01

Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Regionalt utvecklingsnätverk, RUN... 3 Karriärtjänster i RUNs upptagningsområde... 4 Resultat från uppföljningen i Härjedalen hösten 2016... 7 Likheter och skillnader mellan enkäten 2014 och uppföljningen 2016... 9 Slutsatser och diskussion... 10 2

Bakgrund Regionalt utvecklingsnätverk, RUN Kommunerna i Jämtlands län, Västernorrland och Hälsingland har tillsammans med lärarutbildningen på Mittuniversitetet och Specialpedagogiska skolmyndigheten ett regionalt utvecklingsnätverk; RUN. Utvecklingsnätverket har i uppdrag att vara samordnande och samverkande mellan Mittuniversitetet, kommunerna samt fristående förskolor och skolor i Västernorrland, Jämtland och norra Hälsingland. RUN styrs genom ett avtal mellan kommunerna och Mittuniversitetet, avtalet förnyas vart tredje år (Mittuniversitetet, 2016). Det regionala utvecklingsnätverkets insatsområden 2014-2016 Karriärtjänster var ett av sex insatsområden som det regionala utvecklingsnätverket arbetade med under perioden 2014-2016. Inför framtagandet av dessa områden beslutades vid ledningsmötet i RUN den 25 september 2013 att en rundresa skulle genomföras i samverkanskommunerna med syfte att diskutera och fånga upp kommunernas behov vad gällde samverkan inom RUN. Man beslutade att rundresan skulle genomföras av Monika Karlsson, dåvarande verksamhetsledare vid RUN, och Tomas Berglund, dåvarande ordförande i RUNs ledningsgrupp. Vid besöken träffade dessa förvaltningschefen eller motsvarande representant för skolhuvudmännen. Resan genomfördes under hösten 2013 och vid ledningsgruppens sammanträde den 3 december 2013 redovisades behov som identifierats och förslag till sex insatsområden inom för RUN. Förslagen bearbetades och utmynnade i en verksamhetsplan för 2014-16, som antogs av RUN-riksdagen den 21 februari 2014. Förutom karriärtjänster beslutades de kommande insatsområdena vara utvärdering, analys och utveckling; ledarskap i skolan; fördjupad samverkan mellan universitetet och skolformerna för barn, ungdomar och vuxna; integration av nyanlända; utveckling av samverkan med andra regionala utvecklingsnätverk. Karriärtjänster i ett nationellt perspektiv Förstelärarreformen inrättades år 2013 och den ger alla skolhuvudmän en möjlighet att söka statsbidrag för inrättandet av karriärtjänster. Propositionen med förslaget kom i mars 2013, kommunerna fick möjlighet att söka de första statsbidragen senast 26 april 2013 och reformen trädde i kraft 1 juli 2013 (Skolverket, 2013). Ett högt tempo som gjorde att skolhuvudmännen hade mycket lite tid att förbereda organisationen för reformen, vilket delvis syns i den uppföljning som den här rapporten redogör för. Reformen infördes med målet att generera bättre elevresultat och att höja statusen på läraryrket (Skolverket, 2015). Antalet tjänster som kan sökas beräknas på elevantalet hos skolhuvudmannen och gör att stora kommuner får möjlighet att söka bidrag för fler lärare än små kommuner och skolhuvudmän med färre än 75 elever tilldelas inte automatiskt ett antal karriärtjänster utan får ansöka om bidrag för en lärare ur en särskild pott (Skolverket, 2016a). Sedan reformen inrättades har statsbidraget kunnat sökas två gånger per år och när reformen är fullt utbyggd kommer 17 000 lärare i Sverige att ha kunna ha en karriärtjänst som förstelärare (Bergh & Englund, 2016). För att statsbidraget ska kunna erhållas måste läraren i fråga uppfylla fyra krav. Läraren ska vara legitimerad lärare, ha minst fyra års väl vitsordat arbete, ha visat särskilt god förmåga att förbättra elevernas studieresultat och ett starkt intresse för att utveckla undervisningen och också bedömas vara särskilt kvalificerad för undervisning och uppgifter som hör till undervisningen (SFS 2013:70). 3

Karriärtjänster i RUNs upptagningsområde Framtagning av underlag för insatsområdet Karriärtjänster inom RUN RUN-riksdagen 2014 beslutade att karriärtjänster skulle vara ett av RUNs insatsområden under verksamhetsperioden 2014-2016. I ett första steg utformades en webbenkät som syftade till att få ett underlag som visade hur kommunernas arbete med karriärtjänstereformen hade utformats och vilket behov av stöd man ansåg sig ha. Analysen av webbenkätens resultat fördjupades i en populärvetenskaplig artikel under våren 2016 och slutligen har en uppföljning av en av samverkanskommunernas arbete med karriärtjänstereformen genomförts inför sammanställningen av denna rapport. Webbenkät 2014 Inför RUN-konferenserna 2014 fick deltagarna möjlighet att besvara webbenkäten om karriärtjänsterna. Vid tiden för enkäten hade kommunerna inrättat förstelärartjänster i den första omgången av karriärtjänstereformen och antalet förstelärartjänster som arbetade i respektive samverkanskommun i RUN finns sammanställt i tabell 1 och antalet lektorer anges inom parentes (Skolverket, 2014). I tabellen finns även det antal förstelärartjänster som kommunerna beviljats statsbidrag för det senaste läsåret (Skolverket, 2016b). Observera att de senare siffrorna anger antalet tjänster som beviljats bidrag. Det finns ännu inte någon sammanställning över hur många som faktiskt arbetar som förstelärare innevarande läsår. Inte heller anger tabellen om någon kommun läsåret 2016/17 inrättat fler förstelärartjänster än man fått statsbidrag för. Tabell 1 Antalet karriärtjänster som RUNs samverkanskommuner hade infört våren 2014 och antalet man beviljats statsbidrag 2016/2017. Observera att två förstelärartjänster kan ha bytts mot en lektorstjänst i den högra kolumnen. Samverkanskommuner i det regionala utvecklingsnätverket JÄMTLANDS LÄN Antal inrättade förstelärartjänster våren 2014 Antal förstelärartjänster som beviljats statsbidrag 2016/17 Bergs kommun 0 10 Bräcke kommun 3 8 Härjedalens kommun 3 14 Krokoms kommun 6 15 Ragunda kommun 1 6 Strömsunds kommun 5 17 Åre kommun 2 (1) 17 Östersunds kommun 14 67 VÄSTERNORRLANDS LÄN Härnösands kommun 7 (1) 42 Kramfors kommun 7 27 Sollefteå kommun 6 32 4

Sundsvalls kommun 29 (1) 133 Timrå kommun 8 30 Ånge kommun 3 12 Örnsköldsviks kommun 22 92 HÄLSINGLAND Hudiksvalls kommun 7 60 Ljusdals kommun 7 28 Nordanstigs kommun 2 10 Söderhamns kommun 8 30 Totalt antal tjänster som beviljats bidrag 140 (3) 650 De två kolumnerna över antal förstelärare är inte helt jämförbara. Det kan vara så att kommuner har beviljats bidrag det senaste läsåret utan att tillsätta alla tjänster och en del av de beviljade förstelärartjänsterna kan ha omvandlats till lektorstjänster. Även om dessa faktorer kan förändra de absoluta talen för tjänsterna så framträder ändå bilden av att gruppen förstelärare har vuxit mycket sedan reformen genomfördes. Det kan ha betydelse för hur arbetet med insatsområdet har utvecklats under verksamhetsperioden. Insatsområdet började utformas när reformen var ny och antalet förstelärare fortfarande var relativt litet. Frågorna i enkäten togs fram tillsammans med de båda utvecklingsnätverken i Jämtland respektive Västernorrland/Hälsingland under hösten 2014. Enkäten gick ut till ca 250 personer och besvarades av 164 (Regionalt utvecklingsnätverk, 2014). Fördelningen av antalet som svarat från de olika yrkesgrupperna visas i figur 1. Figur 1 Antalet svar på RUNs enkät om karriärtjänster fördelat på yrkesgrupper. I enkäten ställdes följande fyra frågor: 1. Vilka uppdrag har förstelärare/lektorer i din kommun? 2. Vad tycker du att innehållet i förstelärar-/lektoruppdraget bör vara? 3. Hur ser skolhuvudmannens målbilder ut för vad man vill uppnå med karriärtjänsterna i din kommun? 4. Vad ser du som viktiga stöd för att kunna utveckla karriärtjänstereformen till ett kvalitetsdrivande verktyg för undervisning och skolutveckling? 5

De två första frågorna sammanställdes kvantitativt och presenterades med diagram i rapporten. Resultaten i enkäten visar att de av totalt 19 kategorier av uppdrag som man anger att förstelärare har, så är det bara fyra kategorier som finns hos 50 % eller fler av de som svarat. Dessa är: undervisning (79 %); handleder andra lärare (60 %); har skolutvecklingsuppdrag utifrån ett specifikt undervisningsämne (53 %) och initierar och leder projekt i syfte att förbättra undervisningen (52 %). På frågan om vad man tycker innehållet i uppdraget bör vara finns fem kategorier som överstiger 50 %. Dessa är: initiera och leda projekt i syfte att förbättra undervisningen (62 %); handleda andra lärare (57 %); leda kollegialt lärande (55 %); ha skolutvecklande uppdrag utifrån ett specifikt undervisningsämne (53 %) och undervisa (53 %). Fråga tre och fyra analyserades kvalitativt och analyserades utifrån innehåll och sammanställdes i rubriker som framträdde som mönster i materialet. På enkätens tredje fråga, om huvudmannens målbild för karriärtjänsterna, framträder ett mönster av att målbilden många gånger inte är tydlig eller kan variera från lärare till lärare. När man beskriver målbilder handlar dessa ofta om att fungera som förebilder, inspirera och entusiasmera kollegor, att driva utveckling av undervisningen på den egna skolan och att bidra till att lärare ökar sin didaktiska medvetenhet. Enkätens fjärde fråga handlar om vilket stöd man ser som viktigt för att reformen ska bidra till att driva kvalitetsutveckling av skolan. Där framträder en önskan om stöd på flera nivåer, från stöd för hela organisationen till stöd på individnivå. Man efterfrågar öppenhet och tydlighet både vid rekryteringen till tjänsterna och för vad uppdraget som förstelärare innebär. Flera menar också att mandatet att vara förstelärare måste erhållas från skolledning såväl som från kollegor. Stöd på individnivå handlar om kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte och kollegialt lärande. En vetenskaplig uppföljning av webbenkäten En fördjupad analys av webbenkätens resultat publicerades som ett bokkapitel under våren 2016 (Bång, Auno & Boström, 2016) och som ett konferensbidrag sommaren 2016 (Auno & Bång, 2016). I artikeln fördjupades analysen utifrån fyra frågeställningar: Vilka faktorer är viktiga för att förstå hur reformen genomförts? Vilken roll spelar den i professionsutvecklingen av förstelärarna? Hur samstämmig är rektorernas och förstelärarnas bilder av uppdragen? Vilka verktyg är viktiga för att implementera reformen? I kapitlets genomgång av de utvärderingar som skrivits om förstelärarreformens resultat beskrivs hur man även i dessa utvärderingar ser att det inte alltid finns transparens kring hur rekryteringen till uppdragen gått till eller grunden till hur uppdragen utformats. Skolor med låga meritvärden har färre förstelärare än de med högra meritvärden (Skolverket, 2015). Författarna konstaterar att de rön som framgår i tidigare forskning är vikten av kollegialt lärande, delaktighet vid implementering, legitimitet och tydliga uppdrag, vilket förutsätter styrning, ledning och struktur (Bång et al., 2016). I den fördjupade analysen av webbenkäten framkommer en skillnad mellan svaren från rektorer och svaren från lärarna. Rektorerna betonar att förstelärarna bör arbeta med uppgifter som rör andra lärare, så som att handleda andra lärare, leda det systematiska kvalitetsarbetet, vara drivande i det systematiska kvalitetsarbetet och leda kollegialt lärande. I lärarnas svar på vad förstelärarna bör göra rör de i större utsträckning innehållet i den direkta undervisningen, som att ansvara för lärarstuderandes verksamhetsförlagda utbildning (VFU), att vara ansvarig för kontakt med universitet/högskola samt att undervisa. 6

Aktiviteter inom RUNs insatsområde karriärtjänster Inom insatsområdet karriärtjänster har flera aktiviteter genomförts. Utifrån webbenkätens resultat utformades förslag på insatser för att stödja kommunerna i arbetet med att utveckla karriärtjänstereformen till ett kvalitetsdrivande verktyg för undervisning och skolutveckling. Förslagen på aktiviteter presenterades och diskuterades med förvaltningscheferna under våren 2015. Därefter togs beslutet om vilka insatser som skulle genomföras och dessa skrevs in i handlingsplanerna för 2015 och 2016. Tabell 2 visar en sammanställning av de olika aktiviteter som berör insatsområdet och som genomförts under verksamhetsperioden 2014-2016. Tabell 2 Genomförda aktiviteter inom det regionala utvecklingsnätverket under verksamhetsperioden 2014-2016. Aktivitet Tidpunkt RUN-konferenser i Sundsvall & Östersund 22 och 23 september 2014 10 och 11 november 2015 16 och 17 november 2016 Mötesforum för förvaltningschefer 10 maj 2016 Seminarieserie för förstelärare Läsåret 2016/17 Resultat från uppföljningen i Härjedalen hösten 2016 Insamling av data RUN-riksdagen 2016 beslutade att göra en utvärdering av något insatsområde för perioden 2014-2016. Insatsområdet Karriärtjänster valdes ut av ledningsgruppen i RUN och man bestämde också att uppföljningen skulle göras i en enstaka kommun för att möjliggöra en fördjupning av resultatet. I starten av uppföljningsarbetet gjordes en undersökning av vilka kommuner som deltagit i RUNs aktiviteter som inriktats mot karriärtjänster. Förslaget blev då Härjedalens kommun, en kommun som haft representanter vid alla aktiviteter, och RUNs ledningsgrupp tog beslutet om att göra uppföljningen där. Datainsamlingen i Härjedalen gjordes först genom att förvaltningschefen, en biträdande rektor och sex lärare intervjuades vid ett besök i kommunen under två dagar i november 2016. Förvaltningschefen och rektorn intervjuades enskilt och lärarna intervjuades i grupp. Gruppen bestod både av förstelärare och andra lärare från en skola i kommunen. Dessa data kompletterades med två telefonintervjuer med förstelärare från en annan av kommunens skolor. Resultaten presenteras först utifrån en allmän bild av försteläraruppdraget i Härjedalens kommun och därefter presenteras de resultat som specifikt rör RUNs insatser. Avslutningsvis diskuteras hur uppföljningens resultat förhåller sig till resultaten i webbenkäten. Förstelärarnas uppdrag i kommunen Våren 2016 utannonserades de nya tjänsterna och precis när intervjuerna genomfördes var ytterligare två tjänster utlysta. Alla förstelärare fick söka om sina tjänster eftersom man i förvaltningen konstaterat att det behövdes ett förändrat sätt att tänka om uppdragen. Tjänsterna är från 2016 av tre typer och tillsatta enligt följande: Skolstödjare på egen skola med 50 % nedsättning. 2 lärare i kommunens östra del och 2 lärare i den västra delen har dessa tjänster. Kommunövergripande lärarcoach med 50 % nedsättning som arbetar med lärarstöd och skolundersökningar över hela kommunen. Två lärare i kommunen har den typen av uppdrag. Åtta lärare som arbetar ämnesövergripande på kommunnivå utan någon nedsättning i tjänst. 7

Uppdragens fördelning är inte helt klart för lärarna i fokusgruppen och även den biträdande rektorn säger att förstelärarnas uppdrag är otydligt för många lärare. Man har därför haft informationsmöten för lärarna på den besökta skolan och där förtydligat vad kommunens förstelärare gör. Några av förstelärarna har nedsättning i tjänst för att genomföra uppdrag på andra skolor. I fokusintervjun med lärarna framkommer att det påverkar verksamheten på den egna skolan. När förstelärarna är borta ersätts dessa av vikarier, vilka ofta är obehöriga och har liten erfarenhet av att arbeta i skolan. En förstelärare på skolan har därför fått uppdraget att stötta dessa nya kollegor. De intervjuade förstelärarna beskriver att det är svårt att få tiden att räcka till. Några har uppdrag på andra skolor och hela gruppen förstelärare träffar förvaltningschefen två gånger per termin. Dessa faktorer gör att det är svårt att ta ytterligare tid i anspråk från sitt huvuduppdrag för att delta på RUNs aktiviteter. I intervjuerna presenterar förvaltningsledningen en tydlig struktur för förstelärarnas arbete medan lärargruppen är mer osäkra på innehållet i uppdragen. Seminarieserie Totalt deltar sex lärare från Härjedalen i seminarieserien och fyra av dessa har deltagit vid uppföljningens datainsamling. Två lärare var med i fokusgruppen och två intervjuades på telefon. Av de två lärarna som telefonintervjuades hade en lärare inte varit med på höstens träffar av privata skäl utan hade bara tagit del av det som lagts ut på webben och fått information från en kollega. Den andra läraren hade bara varit på träff 2 och var mycket nöjd med denna. Informationen om seminarieserien hade de fått via kommunens skolutvecklare och beslutet om att delta hade de själva tagit. Läraren som inte kunnat delta framförde önskemål om att kunna ta del av inspelade föreläsningar i seminarieserien och kanske webbseminarium. En viktig del i seminarieserien ansågs vara att få hjälp av andra att tänka kring sitt uppdrag och att det inte blir för mycket gör så här och så här, tänk på det här dvs. en massa extra som inte hinns med när man inte har extra tid för sitt uppdrag. Ett annat viktigt bidrag är att seminarieserien ger fler perspektiv på försteläraruppdraget eftersom man får möta andra och höra hur andra kommuner gör. Det var positivt att uppgifterna mellan träffarna inte var för omfattande, utan upplevdes enkla. En svårighet är att ordna för hur det som seminarieserien ger ska kunna kommuniceras till andra på skolan. Sammanfattningsvis framträdde en bild i telefonintervjuerna av två lärare som gärna ville men som hade svårt att få tiden att räcka till för att åka iväg på seminariedagar. Båda var förstelärare i undervisningsämnen och utan nedsatt undervisningstid. Den ena läraren hade alla praktiska-estetiska ämnen i sitt försteläraruppdrag och skulle hålla kontakt med 24-27 lärare i kommunen. Detta gjordes t.ex. med gruppsamtal i Hangout eller Skype. Främst fokuserar läraren på att stötta två obehöriga kollegor i deras arbete. Betyg och bedömning angavs också som ett område där alla praktiska ämnen kunde mötas och ha utbyte av varandra, i alla dessa ämnen måste läraren i stor utsträckning göra formativa bedömningar kontinuerligt. Den andra läraren var förstelärare i teknik och hade tre andra tekniklärare i kommunen att hålla kontakt med. Lärarna i fokusgruppen hade även de tagit beslutet själva om att delta vid seminarieserien. De två lärarna i fokusgruppen var mycket nöjda med seminarieseriens första träff. Föreläsningen hade ett intressant innehåll och diskussionerna i grupperna var givande. Deltagarna var inte nöjda med seriens andra träff, utan tyckte innehållet var för tunt och inte värt att åka den långa sträcka som krävs. Det hade gått lika bra att göra själva hemma menade man. 8

RUN-konferenser Vid RUN-konferenserna har deltagandet från Härjedalen fördelat sig på följande sätt. 2014 deltog tretton lärare och förvaltningschefen; 2015 deltog förvaltningschefen, nämndsordförande och en utvecklingspedagog; 2016 deltog en rektor. Lärarna i fokusgruppen hade inte så mycket erfarenhet av RUN-konferenserna. De som anställdes som förstelärare 2014 åkte tillsammans med förvaltningschefen på 2014 års konferens och till den gruppen hörde två av lärarna i fokusintervjun. De mindes inte mycket av innehållet och har inte varit på någon fler konferens. Inte heller förvaltningschefen bedömer att konferensen påverkade deras fortsatta arbete i kommunen. En synpunkt är att presentationerna under konferensen skulle kunna vara mer inriktade på exempel på hur man kan arbeta än på att visa upp bara det som gått bra. Förvaltningschefen beskriver att RUNs aktiviteter ligger på sidan om deras vardagsverksamhet och har svårt att ge något exempel på hur aktiviteterna påverkat vardagsverksamheten. Det tydligaste exemplet menar förvaltningschefen är hur de nya förstelärartjänsternas utformning gjordes efter att man tagit del av webbenkäten om karriärtjänster som RUN genomförde inför konferensen 2014. De två rektorer som var anmälda från Härjedalen till RUN-konferensen 2016 tillfrågades också om att delta i telefonintervjuer, men hade av olika skäl inte möjlighet till detta. Likheter och skillnader mellan enkäten 2014 och uppföljningen 2016 Förvaltningschefen i Härjedalen beskriver hur de fick ta ett omtag inför rekryteringen av den andra omgången förstelärare år 2016. Det stämmer väl med den bild som enkäten ger, där målbilden för försteläraruppdraget vid starten av arbetet med reformen ofta var mycket otydligt för förvaltningar och skolledningar. I Härjedalen har man reviderat uppdragen och på ett tydligare sätt formulerat sitt mål och utformat tjänsterna efter de behov man identifierat i sin kommun. Planeringen för detta har inspirerats av Sigtunaboxen. I den modellen utbildas samtalsledare centralt för att sedan leda samtal i ett pedagogiskt team på sin skola. Samtalen utgår från vardagsdilemman, har en tydlig struktur och vid träffarna bestäms vad lärarna ska pröva i sin undervisning inför nästa träff (Sigtuna kommun, 2016). I Härjedalen träffas förvaltningschefen och förstelärarna två gånger per termin och då diskuteras bland annat hur handledning kan genomföras. Man diskuterar också att knyta förstelärarna närmare förvaltningens kvalitetsarbete för att på så sätt få en förstärkt koppling mellan förvaltningen och skolenheterna. I enkäten 2014 angav rektorerna att förstelärarnas uppdrag borde vara riktat till andra lärare i stor utsträckning och genom den ovan beskrivna utvecklingen av förstelärarnas uppdrag i Härjedalen kommer förstelärarna att i större utsträckning arbeta så i framtiden. I webbenkäten visar resultaten också att lärarna och i ännu högre grad rektorerna anser att förstelärarnas arbete med andra lärare bör innefatta handledning av enskilda och ledning av kollegialt lärande. I uppföljningen av Härjedalens arbete kan man se att det vuxit fram ett arbetssätt som innefattar kollegialt lärande och coachning av skolor och lärare, det vill säga ett arbetssätt där förstelärarna utgår från skolors och lärares dilemman i vardagen för att kunna bidra till en skolutveckling. När webbenkäten genomfördes fanns i kommunen nio förstelärare som inte hade någon nedsättning i tjänsten. Nu finns det 14 förstelärare varav sex har 50 % tjänst som skolcoach eller som lärarstöd. Det som i enkäten uttrycktes som något förstelärare bör göra har nu blivit något de i större utsträckning gör. 9

Slutsatser och diskussion Uppföljningen visar att skolorganisationen i en kommun ständigt förändras och man kan därför föreställa sig att även behovet av stöd förändras kontinuerligt. En slutsats är att en kontinuerlig kontakt med skolhuvudmännen är mycket viktig för att insatserna från RUN ska vara de kommunerna behöver. Främst för att fånga upp vilka utmaningar man har för tillfället och utifrån dessa utforma de stöd man kan bidra med. Utifrån webbenkätens resultat utformades en arbetsstruktur och RUNs aktiviteter i dialog med skolcheferna, men resultatet i uppföljningen visar att deltagandet har varierat och att allt innehåll i aktiviteterna inte upplevs som ett stöd för vardagsarbetet i kommunen. En förklaring till detta kan vara att behovet förändrats under verksamhetsperioden. En annan förklaring kan vara tidsbrist och att man då prioriterar arbetet på hemmaplan. I Härjedalen framträder bilden av hur förvaltningsledningen utvecklat sin syn på vad förstelärarna kan bidra med i Härjedalens skolor sedan reformen infördes 2013. Med tanke på hur kort tid som gick mellan reformens införande och när kommunerna måste söka bidrag första året så är det inte förvånande att många kommuner då inte hunnit tänka färdigt kring uppdragens utformning. Med tiden har behoven i kommunen formulerats och förstelärarna har fått riktade uppdrag för att arbeta med dessa utmaningar. RUNs webbenkät anges också som en hjälp i utformandet av andra omgångens försteläraruppdrag. Uppföljningen väcker också tankar om vilka insatser som kommunerna själva kan klara av och vilka insatser som kräver ett stöd av en organisation som RUN. Arbetet i kommunen har utvecklats mot att kommunens förstelärare träffas tillsammans med förvaltningschefen ett par gånger per termin och dess emellan arbetar de på sina skolor eller på skolor där de har specifika uppdrag. En slutsats är att RUNs insatser därför skulle kunna ha en annan inriktning än de kommunen själva kan klara av. Föreläsningar med ett innehåll som inte kommunen själv erbjuder kan vara ett sådant innehåll. I samtalen med lärarna och med förvaltningschefen uttrycktes en nyfikenhet för vilken aktuell och relevant forskning som bedrivs på universitetet. Genomförandet av en webbenkät är också en insats som kommunerna själva inte har möjlighet att göra och den framhölls som mycket värdefull för utvecklingen av Härjedalens arbete med förstelärarna. Det framkommer att RUN inte är känt för alla lärare i uppföljningens datainsamling, men också att flera vet vilka insatser som gjorts. Kanske är det så att man känner till insatserna men inte har en klar bild av i vilket sammanhang de ingår. Under RUNs aktiviteter presenteras numera organisationen kort vid varje tillfälle och det kan vara ett sätt att ge en större kunskap om vad RUN är. Ytterligare ett sätt att sambandsmarkera vore att vid varje RUN-aktivitet ha en avslutande programpunkt där deltagarna får diskutera hur de ska kommunicera aktivitetens innehåll till andra kollegor. En svårighet med att följa upp effekterna av RUNs aktiviteter under verksamhetsperioden är att deltagandet varierat vid de olika aktiviteterna. De flesta har deltagit på eget initiativ och ingen har varit på alla aktiviteter. Deltagarna i intervjuerna har inte alltid kunnat säga om en RUN-aktivitet har haft inverkan på hur arbetet utformas i det egna uppdraget, men man kan också tänka sig att exempelvis en föreläsning kan ha mer indirekta effekter som kan vara svårare att upptäcka och redogöra för. 10

Svårigheter med att få tiden att räcka till påtalades många gånger under uppföljningen i Härjedalen och medarbetarna i kommunen måste resa långa sträckor för att mötas eller för att delta på RUNs aktiviteter. I intervjuerna i Härjedalen pratade flera medarbetare om att en del av RUNs insatser skulle kunna vara webbaserade i större utsträckning och en slutsats är att den möjligheten också är rimlig ur Mittuniversitetets perspektiv. Både i Härjedalen och på Mittuniversitetet finns stor erfarenhet av att ordna webbseminarium och konferenser. Avslutningsvis är förhoppningen att de resultat och slutsatser som presenterats här ska vara till nytta i den fortsatta planeringen av arbetet i det regionala utvecklingsnätverket. 11

Referenser Auno, U., & Bång, Å. (2016). Lead Teachers-a Swedish reform for developing quality in education and school improvement. Paper presented at the European Conference on Educational Research, ECER, 22-26 August, 2016, Dublin, Ireland. Bång, Å., Auno, U., & Boström, L. (2016). Förstelärare en kvalitetsdrivande reform? In O. Johansson & L. Svedberg (Eds.), Att Leda Mot Skolans Mål. Bergh, A., & Englund, T. (2016). Professionella förstelärare?: Om den svenska förstelärarreformen. Mittuniversitetet. (2016). RUN Regionalt utvecklingsnätverk. Retrieved from https://www.miun.se/siteassets/forvaltning/samverkan/run/ledningsgruppen-run/runbok_2015pdf Regionalt utvecklingsnätverk. (2014). Sammanställning av webbenkät om karriärtjänster. Retrieved from https://www.miun.se/siteassets/forvaltning/samverkan/run/run-konferenser/run-konferens- 2014/sammanstallnig-av-webbenkat-karriartjansterpdf SFS 2013:70. Förordning om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare. Sigtuna kommun. (2016). Sigtunaboxen. Retrieved from http://sigtuna.se/sigtunaboxen Skolverket. (2013). Ansökan om statsbidrag för karriärtjänster 2013. Skolverket. (2014). Antal karriärtjänster hösten 2014. Retrieved from www.skolverket.se/polopoly_fs/1.228310!/antal-karriartjanster-ht-20141217.pdf Skolverket. (2015). Finns förstelärarna där de bäst behövs? Retrieved from http://www.skolverket.se/publikationer?id=3471 Skolverket. (2016a). Ansökan om statsbidrag för karriärtjänster för bidragsomgången 1 juli 2015 30 juni 2016. Skolverket. (2016b). Statsbidrag för karriärtjänster - Beviljat statsbidrag 2016/17. 12