2006-09-01 Dp 4688 SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande preliminärt förslag till detaljplan för del av fastigheten SALLERUP 180:22 m.fl. (Hörlanders väg) i Sallerup i Malmö Ärendet har bedömts vara av den karaktären att det enligt plan- och bygglagen 5 kap 29 kan antas av stadsbyggnadsnämnden i kommunfullmäktiges ställe. Planförslaget har varit utsänt på remiss och för samråd med länsstyrelsen, berörda nämnder, statliga och kommunala organ, sakägare, och andra som kan ha ett väsentligt intresse av förslaget. Följande sammanställning redovisar samråds- och remissynpunkter. Stadsbyggnadskontorets kommentarer redovisas i anslutning till varje remissvar. MYNDIGHETER Länsstyrelsen påpekar i yttrande 2006-02-27 att detaljplanen bör i de kommande planhandlingarna redovisa även hur trafikbuller från Sallerupsvägen påverkar planområdet. Det bör övervägas att även i viss mån bullerskydda parkområdet för att tillgodose behovet av lugna rekreationsytor. Detaljplanen bör redovisa förekomst av markradon. Om marken befinns vara av normalrisk eller högrisk beträffande markradon införs lämpligen en planbestämmelse som ställer krav på radonskydd respektive radonsäker grundkonstruktion. Detaljplanen måste redovisa hur gällande miljökvalitetsnormer har beaktats. Tidigare utförd bullerutredningen har kompletterats med en bullerberäkning för parkområdet som är utsatt för trafikbuller från Sallerupsvägen och Kvarnbyvägen.
Beräkningsresultatet visar att bullerriktvärdet underskrids av trafik från Sallerupsvägen. Från Kvarnbyvägen överskrids bullerriktvärdet för rekreationsområdet. Genom att placera en bullerdämpande skyddsvall utmed Kvarnbyvägen underskrids riktvärdena för trafikbuller utomhus ekvivalent nivå. Plankartan har kompletterats med en bullervall utmed Kvarnbyvägen. Bron på Kvarnbyvägen över den planerade gång- och cykelvägen som ligger utanför planområdet kommer också att förses med bullerskydd. I Markradonutredning Malmö Kommun 1989-12-04 utförd av Sveriges Geologiska AB framgår att planområdet är ett lågriskområde. Några radonskyddande åtgärder behöver ej utföras. Planhandlingarna har kompletterats med en luftkvalitetsutredning utförd av Miljöförvaltningen i Malmö. Av utredningen framgår att med dagens trafiksituation överskrids inte miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i området. Under förutsättning att trafiken inte ökar kraftigt jämfört med den prognos Gatukontoret i Malmö gjort, kommer inte heller miljökvalitetsnormen att överskridas år 2015. Miljöförvaltningen kan inte se några hinder, vad gäller luftkvalitén, att genomföra planen. Lantmäterimyndigheten Malmö stad har i yttrande 2006-02-23 bl.a. framfört synpunkter på att utnyttjandegraden bör förtydligas, att planbestämmelsen g (gemensamhetsanläggning) bör utgå på delar av kvartersmarken samt att texten om fastighetsplan på plankartan under Administrativa Bestämmelser flyttas till genomförandebeskrivningen. Planhandlingarna har ändrats enligt ovan i samråd med Lantmäterimyndigheten Malmö stad. STATLIGA OCH KOMMUNALA ORGAN Tekniska nämnden meddelar i skrivelse 2006-03-01 bl.a. att i hörnet Klågerupsvägen/Kvarnbyvägen skall befintlig gångbana ligga på allmän platsmark. Område för gemensamhetsanläggning bör utvidgas till att omfatta området mellan befintlig allmän platsmark (Klågerupsvägen) och mur/plank (beteckningen S1). Kring befintliga ledningar i Hörlanders väg krävs u-område/prickmark med bredd 7 m. Dagvatten från området avleds till Risebergabäcken som är hårt belastad. Därför kommer VA-verket att ställa som krav att 50% av dagvattnet från hårdgjorda ytor inte kopplas direkt till dagvattenledning, utan istället fördröjs genom att t.ex. ledas ut över gräsmattor eller annan infiltrationsvänlig yta. 2 (7)
VA-verket kan erbjuda att lägga ledningar i den nya gatan i planområdets mitt, under förutsättning att det även här blir ett u-område/prickmark med bredd 7 m. Marken inom detta område ska ha en återställningskostnad jämförbar med den för asfalt, d.v.s. inga träd, bommar, murar osv. Plankartan har ändrats. Gångbanan i hörnet Klågerupsvägen/Kvarnbyvägen ligger nu på allmän platsmark. Kvartersmarken utmed Klågerupsvägen ansluter till befintlig allmän platsmark. Hörlanders väg har på plankartan kompletterats med u-område och prickmark. Plankartan har kompletterats med text att 50 % av dagvattnet från hårdgjorda ytor inte kopplas direkt till dagvattenledning. Enligt besked från beställaren av detaljplanen, Malmö stad Fastighetskontoret, skall VA-verket lägga ledningarna i den nya gatan. Plankartan har kompletterats med ett u- område med bredden 7m. Miljönämnden meddelar i skrivelse 2006-02-21 att bostadsområdet i planförslaget har utökats på bekostnad av parkmarken jämfört med Översiktsplan för Malmö 2000. Miljönämnden anser att någon form av kompensationsåtgärd bör genomföras, i enlighet med de metoder som beskrivs i den av stadsbyggnadskontoret framtagna Balanseringsprincipen tillämpad i fysisk planering. Vidare anförs bl.a. att i förslaget nämns inget om framtida energiförsörjning av området. Miljöförvaltningen förespråkar användandet av förnyelsebara energikällor alternativt fjärrvärme då detta ur miljöhänseende är bättre än uppvärmning via naturgas som är ett fossilt bränsle. I det fall naturgas ändå väljs bör området förses med en centralpanna och ett lokalt fjärrvärmenät. Slutligen förespråkar miljöförvaltningen att det i genomförandebeskrivningen införs att Program för ekologiskt hållbart byggande i Malmö ska användas vid utbyggnaden av området. I översiktsplan för Malmö 2000 och i aktualisering av översiktsplan för 2005 anges markanvändningen för planområdet till bostäder och park. Planförslaget stämmer överens med dessa instrument. Detta har också underhand meddelats miljöförvaltningen. Naturgas finns i anslutning till området och E.ON Gas är intresserad av att leverera gas till området. Stadsbyggnadskontoret gör den bedömningen att det ej är rimligt, att området som består av 13 enfamiljshus, ska förses med en egen centralpanna och ett lokalt fjärrvärmenät om naturgas väljs för uppvärmning. Ett 3 (7)
annat alternativ som kan bli aktuellt för husens uppvärmning är luftvattenvärmepump. Det är idag ej möjligt att införa en tvingande planbestämmelse som reglerar vilket energislag som ska gälla för området. Genomförandebeskrivningen har kompletterats med text om att Program för ekologiskt hållbart byggande i Malmö rekommenderas vid utbyggnad av området. Husie stadsdelsfullmäktige meddelar i skrivelse 2006-03-21 bl.a. att Husie stadsdelsfullmäktige är positiva till planen och att hänsyn tagits till de synpunkter som boende på Hörlanders väg lämnat, främst när det gäller önskemål om utökad tomtyta. Vidare anförs att det är viktigt att den bykaraktär som för närvarande präglar området inte försvinner, utan snarare förstärks. De skisser som bifogats den preliminära detetaljplanen tyder på att arkitekten tagit hänsyn till områdets nuvarande karaktär. Vidare är Husie stadsdelsfullmäktige positiva till att en park och cykelväg med anslutning till området öster om Kvarnbyvägen anläggs. Cykelvägen skulle i framtiden med fördel kunna anslutas till en eventuell cykelväg genom Gyllins trädgård. Trafiken runt den planerade bebyggelsen är kraftig och bullerproblem riskerar, vilket också framhålls i ärendet, bli betydande om inte bullerskydd uppförs. Husie stadsdelsfullmäktige är angelägna om att sådana byggs på ett estetiskt tilltalande sätt, både för de boende i området och för passerande. Bullerskyddens utformning och utseende kommer att prövas senare i samband med bygglovsansökan. Malmö Kulturmiljö meddelar i yttrande 2006-03-14 att området är arkeologiskt undersökt. De byggnader som ligger längs med Hörlanders väg är så kallade gatehus, en byggnadskategori som blev vanlig i Skåne efter skiftesreformernas genomförande. I gatehusen bodde ofta lantarbetare och hantverkare. Det som bl.a. karaktäriserade gatehusen, och som gav dem deras namn, var att de låg med långsidan eller gaveln, nästan i liv med gatan eller hade mindre förträdgårdar. I Malmös utkanter har under de senaste åren stora förändringar skett i takt med att staden har växt. För att skapa en historisk förankring i de nya områden som växer fram är det extra viktigt att slå vakt om de kulturhistoriskt värdefulla miljöer som finns i dessa områden. Gatehusen och den befintliga Hörlanders väg bör ses som en relativt välbevarad och enhetlig kulturmiljö, där husen och vägen förstärker varandras kulturhistoriska värden. Att göra trädgård av den gamla vägen är därför ingen lösning som rekommenderas. I stället förordas att 4 (7)
den nya vägen dras på det sätt som föreslagits medan den gamla vägen bevaras som gårdsgata. För att stärka kulturmiljön kan t.ex. en pilerad planteras mellan den nya och den gamla vägen. Mindre förträdgårdar som sträcker sig 1-1 1 /2 meter ut från fasadlivet är inget hinder ur kulturmiljösynpunkt. Eventuella hägnaders utformning och höjd bör dock regleras. Hörlanders väg är idag en privat väg och ingår i en gemensamhetsanläggning, där varje fastighetsägare längs vägen äger marken framför sina hus. Fastighetsägarna har i skrivelse till stadsbyggnadskontoret framfört önskemål om att få utöka sina tomter österut med den yta som de äger för att få luft mellan deras gamla hus och de nya som planeras. Vid ett informationsmöte med fastighetsägarna framkom det tydligt att det är ett starkt önskemål att få utöka sina tomter. Stadsbyggnadskontoret håller med Kultur Malmö att det är viktigt att slå vakt om kulturhistoriskt värdefulla miljöer. I detta fall gör dock Stadsbyggnadskontoret den bedömningen att fastighetsägarnas önskemål väger tyngre än det kulturhistoriska. Räddningstjänsten Syd meddelar i skrivelse 2006-02-24 bl.a. att brandvattenförsörjningen är säkerställd och ska redovisas senast i samband med bygganmälan. Kravet bör föras in under tekniska frågor i genomförandebeskrivningen. Frågan bör lösas i samråd med VA-verket. Tillträde till räddningstjänstens fordon ska anordnas inom området. Avståndet mellan körbar väg och husens entré får inte överstiga 50 meter. Byggherren ska redovisa att åtkomligheten är säkerställd i samband med bygglovsansökan. Genomförandebeskrivningen har kompletterats med text om brandvattenförsörjning. E.ON Elnät meddelar i skrivelse 2006-02-15 att inom planområdet finns det befintliga elledningar och ett befintligt kabelskåp som försörjer fastigheterna utmed Hörlanders väg med el en bifogad karta. Under förutsättning att överenskommelse träffas för de åtgärder som eventuellt behöver vidtas på de befintliga elanläggningarna och att den part som föranleder åtgärderna står för samtliga kostnader i samband med detta, har E.ON Elnät ingen erinran mot förslaget. Kartan med de befintliga elledningarna och kabelskåpet har överlämnats till beställaren av detaljplanen Malmö stad Fastighetskontoret. Genomförandebeskrivningen har kompletterats med text att om åtgärder behöver vidtas på de befintliga elanläggningar skall den part som föranleder åtgärderna stå för kostnaderna. 5 (7)
E.ON Gas meddelar i skrivelse 2006-02-24 att planområdet berörs av ledningar för distribution av naturgas. Distributionsledningar för naturgas omfattas av bestämmelser enligt Energigasnormen (EGN 01) och eventuellt kommer här berörda ledningar att behöva flyttas, byggas om eller förses med speciella skyddsåtgärder i samband med plangenomförandet. E.ON Gas förutsätter att exploatören svarar för alla kostnader som uppstår till följd av ovan nämnda åtgärder. Det är viktigt att såväl detaljprojektering som genomförandefasen sker i nära samråd med E.ON Gas Sverige AB. Närheten till ledningarna gör att naturgasen blir ett mycket intressant energialternativ för tillkommande bebyggelse. Genomförandebeskrivningen har kompletterats med text om att exploatören ska svara för alla kostnader som uppstår enligt ovan. Uppgift om kontaktperson på E.ON Gas har också tillförts genomförandebeskrivningen. Följande har inget att erinra mot förslaget. Skånetrafiken enligt skrivelse 2006-02-14 TeliaSonera 2006-02-09 SAKÄGARE OCH ÖVRIGA Hyresgästföreningen meddelar i skrivelse 2006-02-27 att ingen erinran finns mot planförslaget. Ägaren till fastigheten Soluppgången 1, Christine Hansson, Kjellandersgata 37 har i skrivelse 2006-02-26 inkommit med synpunkter på den planerade gång- och cykelvägen. I skrivelsen anförs bl.a. att hon ej givits möjlighet att tidigare lämna synpunkter på den aktuella detaljplanen eller den detaljplan som det förberetts en gång- och cykelväg för under Kvarnbyvägen öster om planområdet. Vidare anför Christine Hansson: Det är i huvudsak gång- och cykelvägen jag har synpunkter på. I samband med att området Frillingehög bebyggdes (1990-1991) fanns i detaljplanen inritat en lek- och fotbollsplan för området. Det är den del av området, som på illustrationen tillhörande detaljplan för del av fastigheten Sallerup 180:22 m.fl., där gång- och cykelväg för områdena på andra sidan Kvarnbyvägen ska mynna ut. Vid samtal med Gatukontoret har jag fått information om att man planerar att denna gång- och cykelväg ska ansluta till Lundiusgatan. Jag har dock även fått information om att man haft vissa tankar på att den ska gå genom den parkanläggning som idag finns i befintligt 6 (7)
område mellan Lundiusgatan och Kjellandersgata och alltså mynna direkt ut från parken på Kjellandersgata. Jag vill därför anföra mina synpunkter på båda dessa alternativ. Det sistnämnda är det av de två förslagen sämsta, sett ur fastighetsägarnas hänseende och ur trafikanternas hänseende. Det är även det mest riskfyllda, sett ur säkerhetshänseende. Det preliminära planförslaget som Christine Hansson beretts tillfälle att yttra sig över är det första formella. Någon möjlighet att tidigare lämna synpunkter på något planförslag har inte funnits. Detaljplan, Dp 4074, för området öster om planområdet redovisar en gång- och cykelväg via en tunnel under Kvarnbyvägen. Tunneln är byggd och gång- och cykelvägen förberedd. Plankartan tillhörande detaljplanen är daterad 1989-06-14 och vann laga kraft 1990-12-13. De fastighetsägare som då var sakägare hade då möjlighet att lämna synpunkter på planförslaget. De synpunkter som Christine Hansson framför handlar om den planerade gång- och cykelvägen väster om planområdet. Enligt gällande detaljplan för detta område, Dp 4073, är planbestämmelsen Anlagd park och lekplats. Att anlägga en gång- och cykelväg inom detta område är förenligt med planbestämmelsen. Kopia av Christine Hanssons skrivelse har översänts till Gatukontoret som ansvar för planering av gång- och cykelvägar. Även beställaren av detaljplanen, Malmö stad Fastighetskontoret, har fått en kopia. I övrigt har inga anmärkningsskrivelser från kända sakägare och övriga inkommit mot förslaget. Agneta Hammer Mats Andersson 7 (7)