MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 145/2005/3 Dnr LSY-2003-Y-396 Helsingfors Givet efter anslag

VÄSTRA FINLANDS TILLSTÅNDSBESLUT MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 145/2005/3 Dnr LSY-2003-Y-396 Helsingfors Givet efter anslag 29.12.2005 ÄRENDE Miljötillstånd för odling av fisk i nätbassänger och vinterförvaring av fisk (Sågvikens och Skutuddens enheter) på det samfällda vattenområdet RNr 876:1 i Haverö by i Nagu kommun. TILLSTÅNDSSÖKANDE Haverön Lohi Oy VERKSAMHETEN OCH DESS PLACERING Ansökan avser odling av fisk i nätbassänger samt vinterförvaring av fisk och förvarande av tomma ramar för nätbassänger i havet vid Sågviken (enhet I) och odling av fisk i nätbassänger samt vinterförvaring av fisk i havet norr om Utterholm invid Skutudden (enhet II) och förvarande av nätbassänger vid stranden invid det på fastigheten Pajula RNr 6:13 belägna renseriet på det samfällda vattenområdet RNr 876:1 i Haverö by i Nagu kommun. ANSÖKAN Haverön Lohi Oy har 23.12.2003 anhängiggjort sin ansökan vid miljötillståndsverket och sedermera 10.2.2004 och 26.5.2004 kompletterat denna. GRUNDEN FÖR ANSÖKAN OM TILLSTÅND Ansökan om miljötillstånd enligt 28 miljöskyddslagen, 1 1 mom. 11 c) punkten och 5 1 mom. 6) punkten miljöskyddsförordningen. Ansökan om tillstånd till byggande i vattendrag enligt 2 kap. 2 vattenlagen. BAKGRUND OCH AVTAL SOM BERÖR VERKSAMHETEN SAMT PLANLÄGGNINGS- LÄGET I OMRÅDET Tillstånd Haverön Lohi Oy har genom vattendomstolens beslut nr 91/1997/3 av 22.12.1997, som vattenöverdomstolen vidhållit med sitt beslut nr 185/1998 av 23.12.1998 beviljats tillstånd att i anläggningen odla och vinterförvara fisk sålunda att det vid Sågvikens enhet årligen använda fodret sammanlagt har fått innehålla högst 230 kg fosfor och högst 1 700 kg kväve, vilket motsvarade en fisktillväxt om ca 20 000 kg. Det vid Skutuddens enhet använda fodret fått innehålla högst 50 kg fosfor och 370 kg kväve, vilket motsvarade en fisktillväxt om ca 3 000 kg. Nätbassängernas sammanlagda volym har vid Sågvikens

2 enhet fått vara högst 2 000 m 3 och vid Skutuddens enhet högst 400 m 3. Tillståndet har utgått i slutet av år 2004. Sökanden skulle anhängiggöra en ny ansökan senast 31.12.2003 ifall sökanden avsåg fortsätta sin verksamhet ännu efter år 2004. I så fall är tillståndet ikraft fram till dess beslutet med anledning av den nya ansökan vunnit laga kraft. Enligt tillståndsbestämmelse 10) skulle sökanden till sin nya ansökan bifoga bl.a. en utredning om försöksverksamheten för minskande av belastningen, en konkret plan för minskande av belastningen och förslag till andra möjliga åtgärder för att minska de menliga verkningarna av belastningen. Om belastningen inte kunde minskas betydligt genom slamuppsamling skulle sökanden framställa utredning över möjligheterna att flytta Sågvikens enhet till ett område bättre lämpat för fiskodling. Arrendeavtal Planläggning De vattenområden som behövs för fiskodlingsverksamheten hör till det samfällda vattenområdet RNr 876:1 i Haverö by i Nagu kommun. Haverön Lohi Oy har med ett avtal som ingåtts 14.4.1996 arrenderat vattenområden på Notfladan och i Utterholms sund för fiskodlingsverksamhet för tiden 7.8.1996-7.8.2011. Haverön Lohi Oy har med ett avtal som ingåtts 31.7.2004 arrenderat vattenområden bl.a. i Sågviken och Utterholmssundet för fiskodling för tiden 6.2.2010-31.12.2014. I strandgeneralplanen för Nagu kommun, som Nagu kommunfullmäktige har godkänt 22.5.2003, har de närmast Sågvikens enhet belägna stränderna betecknats som bostadsområde (A), områden för fritidsbebyggelse (RA) och områden för i huvudsak landsbygdsnäringar med naturvärden (MY). Lagnäsudden på Haverö har betecknats som naturskyddsområde (SL). De närmast Skutuddens enhet belägna stränderna har betecknats som områden för fritidsbebyggelse, område för vattentrafik, by- eller småbåtshamn (LV), område för företagsverksamhet (T) och områden för i huvudsak landsbygdsnäringar med naturvärden (MY). Småholmen väster om Skutuddens enhet och västra delen av Utterholm har betecknats som naturskyddsområden (SL). VERKSAMHETENS OMGIVNING OCH DESS TILLSTÅND Verksamhetens omgivning Fiskodlingsenheterna är belägna i södra delen av Erstan öster om Yxfjärden på ett vattenområde där avsevärda vattenmassor är i rörelse till följd av vindar, havsströmmar och variationer i havsvattenståndet. Vattnets strömning i det ifrågavarande vattenområdet har inte undersökts, men den allmänna strömningsriktningen följer de stora sunden. Vattendjupet är vid Sågvikens enhet ca 22 m och vid Skutuddens enhet ca 10 m. Vattenkvaliteten Vattenkvaliteten i närheten av den ifrågavarande fiskodlingsanläggningen har kontrollerats som en del av samkontrollen av verkningarna av Haverön Lohi Oy:s och Käldö Lax Ab:s fiskodlingsanläggningar samt Nagu kommuns avloppsvatten på havsområdet i närheten

3 av Nagu. Vid vattenkvalitetsundersökningarna åren 2000-2003 har de totala fosfor- och a-klorofyllhalterna i vattnets produktionsskikt i det ifrågavarande havsområdet mestadels varit typiska för lindrigt eutrofa - eutrofa kustvatten. De totala fosforhalterna har varit 11-26 µg/l och a-klorofyllhalterna 2,3-5,4 µg/l. På somrarna skiktas vattnet i sunden, vilket leder till att syresituationen vid bottnen försämras. Vid provtagningspunkten norr om Småholmen har det förekommit syrebrist i vattnet och därtill anknuten upplösning av fosfor från bottensedimentet varje sommar sedan slutet av 1980-talet. Bottenfauna Fiske Bottenorganismerna i området har undersökts i samband med samkontrollen på havsområdet i närheten av Nagu år 2001. Vid provtagningspunkten närmast fiskodlingsenheterna konstaterades bottnen vara helt död. Bottensedimentet bestod av svart sulfidlera och luktade svavelväte. Vid de övriga provtagningspunkterna kring Haverö var östersjömusslan den talrikaste arten och utgjorde också största delen av biomassan (87-99 %). På det ifrågavarande havsområdet förekommer de för brackvatten typiska fiskarterna strömming, abborre, gös och mört. Yrkesfiske idkas inte inom fiskodlingsenheternas verkningsområde. Övrig användning av havs- och markområdena Inom fiskodlingsenheternas verkningsområde finns inga sådana vattentäkter, brunnar eller badstränder, vilkas användning skulle påverkas av verksamheten vid anläggningen. Sydväst om anläggningen på ett avstånd om ca 3 km finns tre fiskodlingsenheter som ägs av Käldö Lax Ab. I enheten norr om Sillholmen får enligt tillståndet odlas ca 30 000 kg fisk per år, i enheten söder om Klobban får likaså odlas ca 30 000 kg fisk per år och i enheten söder om Ekholm får odlas ca 15 000 kg fisk per år. Avloppsvattnet från Nagu kommuns avloppsreningsverk avleds drygt 8 km väst-sydväst om sökandens anläggning. Skyddsområden Fiskodlingsanläggningen är belägen på ett avstånd om över 1 km från Natura-området Själö skärgård (FI0200064), vars areal är 4 600 ha. Enligt sökandens uppfattning har fiskodlingsanläggningarna i vattenområdet kring Nagu ingen inverkan på de naturtyper eller fågelarter för vilkas skydd Själö skärgård har införlivats i nätverket Natura 2000. FISKODLINGSVERKSAMHETEN Nuvarande verksamhet Uppgifter om den förverkligade fiskodlingen vid Haverön Lohi Oy:s fiskodlingsanläggning och de av fiskodlingen orsakade utsläppen under åren 2000-2004 enligt uppgifter i miljöskyddsdatasystemet:

4 Sågviken 2000 2001 2002 2003 2004 Medeltal Fiskens tillväxt ca kg 25 000 21 000 22 000 21 000 20 000 22 000 Fodrets fosforinnehåll kg/a 250 240 230 230 230 240 Fodrets kväveinnehåll kg/a 1 800 1 900 1 900 1 700 1 700 1 800 Fosforutsläpp kg/a 150 160 140 140 160 150 Kväveutsläpp kg/a 1 100 1 300 1 300 1 100 1 200 1 200 Fodermängd kg/a 27 000 27 000 26 000 25 000 25 000 26 000 Foderkoefficient 1,08 1,29 1,18 1,19 1,25 1,18 Specifikt utsläpp för fosfor 6 8 6 7 8 7 g/kg/a Specifikt utsläpp för kväve g/kg/a 44 62 59 52 60 55 Skutudden 2000 2001 2002 2003 2004 Medeltal Fiskens tillväxt kg/a 1 500 3 000 3 700 4 000 4 100 3 300 Fodrets fosforinnehåll kg/a 43 42 56 51 50 48 Fodrets kväveinnehåll kg/a 340 300 420 370 380 360 Fosforutsläpp kg/a 37 30 41 35 33 35 Kväveutsläpp kg/a 290 220 320 260 270 270 Fodermängd 4 800 4 000 6 000 5 000 5 000 5 000 Foderkoefficient 3,20 1,33 1,62 1,25 1,22 1,52 Specifikt utsläpp för fosfor 25 10 11 9 8 11 g/kg/a Specifikt utsläpp för kväve g/kg/a 193 73 87 65 66 82 Fiskodlingsanläggningens produktion Fiskodlingsanläggningens konstruktioner Sökanden har för avsikt att odla sammanlagt ca 35 000 kg regnbågslax per år räknat enligt fiskens tillväxt, varav ca 30 000 kg vid Sågvikens enhet och ca 5 000 kg vid Skutuddens enhet. Fiskodlingen vid Skutuddens enhet består av odling av fiskyngel under tiden 15.8-15.5. Tillstånd har ansökts till utgången av år 2012. Utfodringen sker automatiskt. Vid Såguddens enhet används pendelautomat och vid Skutuddens enhet elstyrd utfodringsmaskin. Foderförbrukningen för båda enheterna har uppskattats till sammanlagt 39 000 kg torrfoder per år, varav 33 000 kg används vid Såguddens enhet och 6 000 kg vid Skutuddens enhet. Det för fiskodlingen årligen använda fodret har vid Såguddens enhet beräknats innehålla ca 230 kg fosfor och 1 700 kg kväve och vid Skutuddens enhet ca 50 kg fosfor och 370 kg kväve. Vid anläggningen används nätbassänger, vilkas stöd- och flytkonstruktioner är av metall och plast. Bassängerna förankras på sina platser och utmärks i enlighet med sjöfartsmyndigheternas anvisningar. Vid Sågvikens enhet är de för fiskodlingen behövliga bassängernas antal 2, totala yta 400 m 2, totala volym 2 000 m 3 och djup ca 5 m. Därtill skulle 5 tomma ramar för nätbassänger vid behov för-

5 varas året runt vid den ifrågavarande enheten, då dessa inte används i odlingsverksamheten samt två nätbassänger med en total volym om 2 000 m 3 invid bolagets renseri på fastigheten Pajula RNr 6:13 på Haverö kortvarigt medan rensningen pågår. Vid Skutuddens enhet används en bassäng för odlingen av fiskyngel och dess yta är 100 m 2, volym 400 m 3 och djup ca 4 m. Vinterförvaring Vid Sågvikens enhet vinterförvaras ca 40 000 kg fisk och mängden foder som används vid vinterförvaringen är ca 3 300 kg per år. Detta foder innehåller ca 25 kg fosfor och 200 kg kväve. Vid Skutuddens enhet vinterförvaras ca 4 000 kg fisk och mängden foder som används vid vinterförvaringen är ca 600 kg per år. Detta foder innehåller ca 5 kg fosfor och 40 kg kväve. Mängden foder som används vid vinterförvaringen av fisk är ca 10 % av den totala foderförbrukningen, men varierar dock från år till år beroende på vinterförvaringsperiodens längd, vilken i sin tur beror på höstens och vårens väderleksförhållanden. Utsläppen som förorsakas av fiskodlingen Utsläppen i havet Vid vinterförvaringen används vid Sågvikens enhet 4 nätbassänger med en total yta om 800 m 2 och en total volym om 3 200 m 3 och vid Skutuddens enhet en nätbassäng med en total yta om 100 m 2 och en total volym om 400 m 3. Vinterförvaringsperioden skulle helst inledas 15.9. för att höststormarnas verkningar skulle kunna undvikas. De av fiskodlingen och vinterförvaringen årligen orsakade fosforutsläppen har beräknats bli sammanlagt 160 kg och de årliga kväveutsläppen 1 245 kg. Vid anläggningen används foder med låg fosforhalt och eventuellt foderdamm avlägsnas från fodret före utfodringen. Utfodringen sker på så sätt att foderspill kan undvikas. Foderupplagringen och hanteringen sköts med omsorg. Sökanden följer med utvecklingen av foder och metoder som minskar utsläppen och tar i bruk fungerande och ekonomiskt användbara förbättringar. Sökanden har i samband med handläggningen av det förra tillståndet uppgett att anläggningen år 1998 skulle ta i bruk ett uppsamlings- och behandlingssystem för slam. Detta system planerades då sökanden hade ansökt om tillstånd för en produktion om 60 000 kg fisk per år. Enligt vattendomstolens beslut nr 91/1997/3 av 22.12.1997, som vattenöverdomstolen vidhållit med sitt beslut nr 185/1998 får sökanden dock odla drygt 1/3 av den ansökta mängden, vilket inte gett ekonomiska möjligheter till genomförande av försöket. Sökanden har även undersökt möjligheterna att flytta anläggningen till en ny plats, men har inte hittat någon sådan för verksamheten lämplig plats, till vilken sökanden skulle kunna få besittningsrätt.

6 Avfall VERKNINGAR PÅ MILJÖN Vid fiskodlingen används årligen ca 200 l antifoulingämne. Fodersäckarna uppsamlas och återanvänds. Död fisk (ca 150 kg/a) uppsamlas och komposteras vid sökandens renseri, varefter det komposterade materialet sprids ut som jordförbättringsmedel på åkrar som ägs av bolagets delägare Mikko Pajula. Vid fiskodlingsverksamheten uppstår inte problemavfall. Rensning av fisken sker i bolagets renseri på fastigheten Pajula RNr 6:13 på Haverö. Inverkan på vattenkvaliteten och havsbottnens tillstånd Inverkan på vattendragets användning De av fiskodlingsverksamheten orsakade utsläppen är med beaktande av vattenområdets omfattning obetydliga. Fiskodlingsenheternas lägen har ursprungligen valts uttryckligen på basis av det goda vattenutbytet. Verkningarna av odlingsverksamheten kan inte iakttas i havsbottnens tillstånd och därmed försämrar odlingsverksamhetens utsläpp inte nämnvärt situationen. Enligt sökanden påverkar fiskodlingsverksamheten inte förhållandena i vattendraget, vattnets strömning eller vattenståndet. Det fria vattenutrymmet omkring anläggningen är tillräckligt för fiskbeståndet och fisket och dessa påverkas inte på något sätt av odlingsverksamheten. Fiskodlingsenheterna är belägna på ett tillräckligt långt avstånd med avseende på rekreationsverksamhet och medför sålunda inte särskilda olägenheter för dylik verksamhet. KONTROLL AV VERKSAMHETENS VERKNINGAR HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN Vid anläggningen förs bok, av vilken framgår bl.a. det använda fodrets mängd och kvalitet. Anläggningens verksamhet kontrolleras inom ramen för den av Lounais-Suomen vesi- ja ympäristötutkimus Oy utförda samkontrollen av vattenområdet runt Nagu. Sökanden deltar också i en fiskeriekonomisk kontroll i form av en samkontroll som utförs av Egentliga Finlands arbetskrafts- och näringscentral. Kungörelse Miljötillståndsverket har enligt 16 kap. 6, 7 och 8 vattenlagen tillkännagivit ansökan med en kungörelse i miljötillståndsverket och i Nagu kommun och berett tillfälle att under tiden 19.4-19.5.2005 anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av ansökan. Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i saken delaktiga som framgår av handlingarna.

7 Påminnelser och yrkanden 1) Sydvästra Finlands miljöcentral har konstaterat att vattenkvaliteten i området varierar mellan lindrigt eutroft och eutroft och är mest eutroft i skyddade sundområden. På basen av den nyaste vattenkvalitetsklassificeringen för ytvatten är Haverö havsområde på gränsen mellan klasserna gott och nöjaktigt. Vattnets skiktning i sundområdena leder lätt till att syresituationen i vattnets underskikt försämras. Vid kontrollpunkten invid Sågvikens enhet har det sedan slutet av 1980-talet upprepade gånger förekommit att fosfor har lösts upp i vattnet vid bottnen till följd av avsaknaden av syre. Ytvattnets genomsnittliga fosforhalter sommartid har under de senaste 15 åren varit på samma nivå; 16-26 µg/l i anläggningens närområde och 17-23 µg/l på referensområdet. Fosforhalterna har dock varit i någon mån högre vid kontrollpunkterna närmast Sågvikens och Skutuddens enheter än vid de yttre kontrollpunkterna. Vattnets kvävehalt har ökat tydligt i närheten av fiskodlingsenheterna, medan det knappt skett någon ökning alls på referensområdet. Vid perifytonundersökningarna år 1999 uppmättes de största klorofyllhalterna i närheten av Sågvikens och Skutuddens enheter. Enheternas skyddade läge försämrar vattenutbytet på området. Av denna orsak syns fiskodlingens lokala inverkan bättre på detta område än på längre ut belägna områden med bättre vattenutbyte. Havsbottnen har vid Sågvikens enhet varit död sedan bottendjursundersökningarna år 1993. Bottnen vid kontrollpunkten sydväst om Utterholm har vid undersökningarna 1988, 1993 och 1996 klassificerats som halvsmutsig. Området väster om Haverö lämpar sig inte för fiskodling på grund av att området är så skyddat och vattenutbytet dåligt. Fiskodlingsenheterna är belägna på ett avstånd om ca 100 m från området Själö skärgård, som hör till nätverket Natura 2000. På basen av resultaten från bottendjursundersökningarna kan företaget ha inverkan förutom på vattenområdet, som hör till sagda Naturaområde, även på naturtyperna på de närmaste holmarnas stränder. Sökanden bör utgående från nyare forskningsresultat sakenligt bedöma behovet av utförandet av en bedömning av företagets konsekvenser för naturvärdena i Natura-området. Även verkningarna som orsakas av sökandens renseri på Haverö bör beaktas. Miljöcentralen har inte förordat ansökan angående odling av ca 30 000 kg fisk i Sågvikens enhet. Fiskodlingsverksamheten borde vid den ifrågavarande platsen upphöra på grund av vattnets och havsbottnets dåliga tillstånd. Miljöcentralen har förordat ansökan angående vinterförvaring av fisk vid Skutuddens enhet och vid Sågvikens enhet. Vinterförvaringen är tillåten under tiden 1.11-15.5. De tomma ramarna som förvaras på vinterförvaringsplatserna bör placeras så att av dessa inte orsakas men för miljön eller dess användning. Konstruktioner som är ur bruk i över ett års tid får inte förvaras i havet. Under rensningstiden får i omedelbar närhet av renseriets brygga samtidigt förvaras två bassänger, som hämtats annanstans

8 ifrån. Bassängernas maximivolym får vara 2 000 m 3 och de får inte orsaka men för miljön eller dess användning. Vid Skutuddens enhet får de för vinterförvaring av fisk använda nätbassängernas volym vara sammanlagt 400 m 3 och yta 100 m 2. Fiskens mängd får uppgå till högst 4 000 kg. Vid Sågvikens enhet får nätbassängernas volym vara högst 3 200 m 3 och yta 800 m 2. Fiskens mängd får uppgå till högst 40 000 kg. Det årligen använda fodret får vid Skutuddens enhet innehålla högst 5 kg fosfor och högst 370 kg kväve och vid Sågvikens enhet högst 25 kg fosfor och 200 kg kväve. Färskfoder får inte användas. Målsättningen för anläggningens specifika utsläpp bör vara högst 7 g fosfor och 44 g kväve per kg producerad fisk. Tillståndshavaren skall åläggas föra en skötseljournal om anläggningens funktion. Sydvästra Finlands miljöcentral skall årligen före utgången av februari månad tillställas ett årssammandrag om det föregående året på en för detta ändamål uppgjord blankett. Tillståndshavaren skall åläggas utföra kontroll av fiskodlingsanläggningens utsläpp och verksamhetens inverkan på vattendraget på ett av miljöcentralen godkänt sätt samt tillställa miljöcentralen och till behövliga delar miljöskyddsmyndigheten i Nagu kommun resultaten av kontrollerna. Kontrollen bör utföras även då anläggningen inte är i funktion eller produktionen är mindre än tillståndet möjliggör. Tillståndet borde beviljas så att det är ikraft sju år räknat från att beslutet vunnit laga kraft. 2) AA (Sakana-lahti RNr 6:9, Haverö, Nagu) har yrkat att ansökan förkastas. Påminnaren har anfört att nätbassängerna har placerats på ett större område och närmare påminnarens strand än vad som angivits i ansökan. Till följd av detta har allt avfall kommit direkt till påminnarens strand, vid vilken vattnets kvalitet betydligt har försämrats. Vid Sågvikens enhet finns inga slamuppsamlings- eller rengöringsbassänger, trots att sökandens förra tillståndsansökan förordades med anledning av den nytta en sådan reningsanläggning skulle ha medfört. Sågvikens enhet, inklusive de tomma ramar som förvarats där, borde flyttas och sammanslås med sökandens anläggning norr om Haverö. Nämnda vattenområde är mycket öppnare och vattnet strömmar fritt. 3) BB, CC, DD (Österudden RNr 4:31 och Österudda II RNr 4:57), EE (Utterholm RNr 4:58), FF (Länsiranta RNr 4:49) och GG (Gråberget RNr 4:81), alla fastigheter i Haverö by i Nagu kommun, har yrkat att fiskodlingen och förvaringen avslutas åtminstone vid Skutuddens enhet. Sökanden bör därtill rengöra havsbottnen på den plats enheten varit. Påminnarna har konstaterat att det av vattendomstolen förutsatta avlägsnandet av slam från fiskodlingsbassängerna inte har förverkligats. Skutuddens enhet är beläget på gränsen till ett Natura-område och den närmaste fritidsbostaden är belägen på ett avstånd om 50 m från enheten. Påminnarna har också förundrat sig över att en så stor mängd fisk får rensas i det på Haverö belägna renseriet.

9 4) HH (Kairo RNr 6:3, Haverö, Nagu) har yrkat att sökanden inte får tillstånd till vinterförvaring av fisk i Skutuddens enhet, eftersom denna är belägen i ett trångt sund med dåligt vattenutbyte och är omgiven av fritidsbostäder. Påminnaren har även yrkat att den vid Sågviken odlade mängden fisk inte överstiger 20 000 kg samt att sökanden inte beviljas tillstånd till förvaring av 2 nätbassänger invid renseriet på Haverö. Bassängerna skulle enligt ansökan komma rakt framför påminnarens fastighet. Miljötillståndsverket bör tillse att även renseriet har behörigt miljötillstånd så att avfallet och avloppsvattnet som uppstår vid rensningen hanteras sakenligt. Vattnen kring Haverö gränsar till Natura-området Själö skärgård, vilket också bör beaktas. Sökandens förklaring Sökanden har 31.8.2005 tillställt miljötillståndsverket sin förklaring med anledning av påminnelserna och yrkandena. Sökanden har med anledning av 1) Sydvästra Finlands miljöcentrals påminnelse hänvisat till en förhandling, som sökanden har fört med miljöcentralen 13.8.2003. Enligt sökandens uppfattning avtalades vid denna förhandling att miljöcentralen skulle förorda de mängder som sökanden nu har ansökt om. Sökanden kan inte gå med på de förändringar som miljöcentralen framfört beträffande Sågvikens enhet, eftersom detta skulle försvaga förutsättningarna för företagets verksamhet. Sökanden har fortsättningsvis yrkat att vinterförvaringen skulle få inledas 15.9., eftersom ynglen och övriga fiskar som skall vinterförvaras bör fås i skydd innan höststormarna börjar. Det finns inte någon orsak att begränsa inledandet av vinterförvaringen till 1.11., eftersom näringsinnehållet i fodret som används vid vinterförvaringen förblir detsamma och bruket av fritidsfastigheterna och båtrutterna är helt slumpmässigt under perioden 16.9-31.10. Sökanden har ansett att det inte finns behov av en Natura-bedömning i och med att fiskodlingsenheterna är belägna utanför Natura-området. Förvaringen av nätbassängernas tomma ramar i havet orsakar inte men för miljön eller landskapet. Däremot skulle förvaring av dessa på land orsaka men för landskapet, eftersom hela konstruktionen då blir mer synlig. Det finns därmed ingen grund för miljöcentralens yrkande angående förbud mot att förvara konstruktioner, som inte varit i bruk på ett år, i havet. Sökanden har med anledning av 2) AA:s påminnelse konstaterat att påminnarens bastu är belägen på ett avstånd om 150-200 m från Sågvikens enhet. Nätbassängerna har varit belägna på den plats som framgår av ansökan, inte på den plats som påminnaren har ritat på den till påminnelsen bifogade kartan. Då sökanden senast ansökte om tillstånd och planerade ett utredning av en eventuell slamuppsamling utgick sökanden från att fiskens årliga tillväxt skulle vara 40 000 kg, men tillstånd beviljades för odling av endast 20 000 kg fisk. Det visade sig också att odling i slutna odlingsbassänger och slamuppsamling inte lyckas på ett sådant sätt som tekniskt och ekonomiskt skulle gå att förverkliga.

10 Sökanden har med anledning av 3) BB:s, CC:s, DD:s, EE:s, FF:s och GG:s påminnelse att GG:s fastighet är belägen på ett avstånd om 150 m från Skutuddens enhet och är därmed den av påminnarnas fastigheter som är närmast. Enheten används dock endast för vinterförvaring av fiskyngel och bassängen är inte alls på den ifrågavarande platsen sommartid. Dess inverkan på landskapet och miljön är därmed mycket liten och begränsas till en sådan tid, då fritidsfastigheterna används enbart sporadiskt eller inte alls. De påstådda menen orsakas därmed inte. Beträffande odling i slutna bassänger och slamuppsamling har sökanden framfört detsamma som ovan i förklaringen till påminnelse 2). Sökanden kommer att ansöka om miljötillstånd för renseriet hos Sydvästra Finlands miljöcentral. Sökanden har med anledning av det som 4) HH framfört i sin påminnelse om odling i slutna bassänger och slamuppsamling samt renseriet framfört detsamma som ovan i påminnelserna 2) och 3). Beträffande de två bassänger som kommer att förvaras vid renseriet under rensningsperioden (oktober februari) har sökanden konstaterat att dessas inverkan på landskapet och miljön är mycket liten och begränsas till en sådan tid, då fritidsfastigheterna används enbart sporadiskt eller inte alls. Besiktning Miljötillståndsverket har 21.9.2005 förrättat besiktning i ärendet. Besiktningsprotokollet har fogats till handlingarna. Precisering av påminnelse Komplettering av ansökan Sydvästra Finlands miljöcentral har 6.10.2005 tillställt miljötillståndsverket en precisering av sin påminnelse av 1.6.2005. Miljöcentralen har ansett att Skutuddens enhet primärt borde användas endast för vinterförvaring av fisk under tiden 1.11-15.5. Det för vinterförvaringen årligen använda fodret får innehålla högst 5 kg fosfor och 40 kg kväve. Om denna förändring i verksamheten orsakar sökanden övermäktiga svårigheter skulle odling av fiskyngel under tiden 15.9 31.10 kunna tillåtas under en övergångsperiod om två år. Det årligen använda fodret får innehålla 45 kg fosfor och 330 kg kväve. Under övergångsperioden borde sökanden ordna sin verksamhet sålunda att Skutuddens enhet inte längre skulle behövas för odling av yngel. Miljöcentralen har motiverat sin ståndpunkt med den ifrågavarande fiskodlingsenhetens skyddade läge, den dåliga vattenväxlingen, eutrofieringen och havsbottnens dåliga tillstånd. Till övriga delar förblir miljöcentralens påminnelse av 1.6.2005 i kraft. Sökanden har 27.10.2005 tillställt miljötillståndsverket protokollet från Haverö fiskelags årsstämma 31.7.2004, vid vilken stämman beslutit att arrendera vattenområden åt sökanden fram till år 2014. Sökanden har därtill tillställt en situationsplan över placeringen av de tomma ramarna för nätbassänger vid Sågvikens enhet samt rapporter över samkontrollen av verkningarna av Haverön Lohi Oy:s och Käldö Lax Ab:s fiskodlingsanläggningar samt Nagu kommuns av-

MILJÖTILLSTÅNDSVERKETS AVGÖRANDE Processuellt avgörande Förkastande av ansökan 11 loppsvatten på havsområdet i närheten av Nagu åren 2003 och 2004. Miljötillståndsverket lämnar ansökan därhän till den del den avser rensning av fisk i det på fastigheten Pajula RNr 6:13 i Haverö by i Nagu kommun belägna renseriet. Motivering Sökanden har 25.4.2004 skriftligen återkallat ansökan till denna del. Miljötillståndsverket förkastar ansökan till den del den avser odling av fisk i Sågvikens enhet och anläggande av nätbassänger i havet för detta ändamål på det samfällda vattenområdet RNr 876:1 i Haverö by i Nagu kommun. Motivering Sågvikens fiskodlingsenhet är belägen i en vik väster om Haverö i ett havsområde som är omgivet av holmar och därmed tämligen slutet. Vattenväxlingen är till följd härav relativt dålig. Enligt Sjöfartsverkets sjökort är vattendjupet vid enheten ca 20 m. I närheten av anläggningen finns fritidsbosättning och strand- och vattenområdena utnyttjas i rekreationssyfte. De av fiskodlingsverksamheten orsakade årliga utsläppen i havet har vid Sågvikens enhet under åren 2000-2004 beräknade som medeltal varit 150 kg fosfor och 1 200 kg kväve. Vid vattenkvalitetsundersökningarna åren 2000-2003 har de totala fosfor- och a- klorofyllhalterna i vattnets produktionsskikt i det ifrågavarande havsområdet mestadels varit typiska för lindrigt eutrofa - eutrofa kustvatten. Resultaten av undersökningarna av havsbottnens tillstånd har dock visat att bottnen har varit helt död vid provtagningspunkten norr om Småholmen sedan år 1993. Bottensedimentet har bestått av svart sulfidlera och luktat svavelväte. Vid provtagningspunkten närmast Sågvikens enhet norr om Småholmen har syret tagit slut i vattnet vid bottnen varje sommar sedan slutet av 1980-talet. Detta har orsakat att fosfor som bundits i bottensedimentet har lösts upp så att fosforhalterna i vattnet vid bottnen tidvis varit kring 500 µg/l. Vid den av miljötillståndsverket 21.9.2005 förrättade besiktningen i ärendet syntes verkningarna av fiskodlingsverksamheten vid Sågvikens enhet i form av rikliga mängder trådalger på havsbottnen och stranden invid fastigheten Sakana-lahti RNr 6:9.

Avgörande av tillstånd 12 I strandgeneralplanen för Nagu har de närmast Sågvikens enhet belägna stränderna betecknats som bostadsområden (A), områden för fritidsbebyggelse (RA) och områden för i huvudsak landsbygdsnäringar med naturvärden (MY). Lagnäsudden på Haverö och Småholmen har betecknats som naturskyddsområden (SL). Fiskodlingsverksamheten i Sågvikens enhet skulle kunna inverka menligt på genomförandet av strandgeneralplanen i det ifrågavarande området, eftersom verksamhetens verkningar inte sammanfaller med det i planen avsedda användningsändamålet för området. På ovan sagda grunder är havsområdet väster om Haverö invid Sågviken inte lämpligt för fiskodlingsverksamhet. Tillstånd till fiskodling kan därmed inte beviljas utan att detta kan medföra olägenhet för hälsan eller betydande förorening av miljön eller risk för sådan, försämring av speciella naturförhållanden eller äventyrande av en från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet inom det område som påverkas av verksamheten samt medföra sådant oskäligt besvär som avses i 17 1 mom. lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Lagrum 6 miljöskyddslagen Miljötillståndsverket beviljar Haverön Lohi Oy tillstånd för 1) anläggande av nätbassänger i havet och odling samt vinterförvaring av fiskyngel (0-åringar) i dem i Skutuddens enhet norr om Utterholm (bilaga 2), 2) anläggande av nätbassänger i havet och vinterförvaring av fisk i dem i Sågvikens enhet på västra sidan om Haverö (bilaga 2) och 3) förvarande av högst fem tomma ramar för nätbassänger i Sågviken på västra sidan om Haverö (bilaga 2) och 4) förvarande av två nätbassänger under rensningsperioden vid stranden invid det på fastigheten Pajula RNr 6:13 belägna renseriet, samtliga enheter och konstruktioner på det samfällda vattenområdet RNr 876:1 i Haverö by i Nagu kommun. Fiskodlingsverksamheten, då den bedrivs enligt nedan givna tillståndsbestämmelser orsakar inte på förhand sett sådan skada genom förorening av havsområde, som enligt miljöskyddslagen och lagen om ersättning för miljöskador skall ersättas. Anläggandet av konstruktionerna i havet orsakar inte sådan skada som enligt vattenlagen skall ersättas.

Tillståndsbestämmelser 13 Tillståndshavaren skall följa tillståndsbestämmelserna nedan. Anläggningen 1) Tillståndshavaren skall hålla nätbassängerna och de tomma ramarna i sådant skick och förankra dem så att de hålls på de avsedda platserna och inte stör sjötrafiken eller förorsakar det övriga nyttjandet av havsområdet sådan skada som kan undvikas. För att trygga sjötrafiken i nätbassängernas och ramarnas närhet skall de utmärkas på ett av Skärgårdshavets sjöfartsdistrikt godkänt sätt. Till sjöfartsdistriktet skall sändas en anmälan jämte kartbilaga om anläggningens placering och en utredning om utmärkningen av nätbassängerna och ramarna och dessas belysning. 2) Vid Skutuddens enhet får nätbassängernas areal får vara högst 100 m 2 och vid Sågvikens enhet högst 800 m 2. Nätbassängerna får behandlas endast med sådana antifoulingämnen som är tillåtna för användning vid fiskodling. 3) Vid Skutuddens enhet får fiskodlingsverksamhet idkas och fisk vinterförvaras under tiden 15.9 15.5. Nätbassängerna som används för vinterförvaring får flyttas till Sågvikens enhet tidigast 15.10. och bör avlägsnas därifrån senast 15.5. Tomma, ur fiskodlingsverksamheten avlägsnade ramar får inte förvaras i havet. Odling och vinterförvaring av fisk 4) Det foder som årligen används vid Skutuddens enhet får innehålla fosfor högst 50 kg och kväve högst 370 kg. Vid Sågvikens enhet får det foder som årligen används innehålla fosfor högst 25 kg och kväve högst 200 kg. Mängden fisk som vinterförvaras vid enheten får uppgå till högst 40 000 kg. De specifika utsläppen i havet får inte överskrida 7 g fosfor och 50 g kväve per kilogram producerad fisk. De specifika utsläppsvärdena beräknas genom att från näringsmängden av det årligen använda fodret subtrahera den mängd näring som bundits i fiskens tillväxt och genom att dividera den på detta sätt erhållna differensen med fiskens årliga tillväxt. Den odlade fisken innehåller 0,4 % fosfor och 2,75 % kväve. 5) Anläggningen bör skötas sakenligt och med beaktande av miljöskyddssynpunkter. Fodret får inte överdoseras och dammet skall avlägsnas från det före utfodringen. Tillståndshavaren skall sträva till

14 att minska foderkoefficienten och använda foder med minsta möjliga kväve- och fosforprocent. Fodret och kemikalierna som används vid anläggningen skall förvaras sålunda att av dessa inte orsakas fara för förorening av yt- eller grundvattnen. 6) Blodet som uppstår vid stickning av fisk skall tillvaratas så att det inte kommer i havet. Blodet skall komposteras eller transporteras till en anläggning som är avsedd för behandling av avfall av detta slag. Fisken skall rensas vid ett renseri med behörigt miljötillstånd. Avfallshantering 7) Döda fiskar skall i första hand komposteras. Komposteringen skall ske i en för detta ändamål avsedd saklig anläggning. Komposten skall skötas så att den förorsakar minsta möjliga luktolägenhet. I övrigt skall vid behandlingen av ovan sagda avfall iakttas gällande stadganden om behandling av animaliskt avfall. 8) Tomma fodersäckar och annat avfall skall i första hand transporteras till återvinning och i andra hand till en avstjälpningsplats med behörigt tillstånd. Kontroll av verksamheten samt rapportering 9) Tillståndshavaren skall meddela Sydvästra Finlands miljöcentral kontaktuppgifterna för anläggningens ansvariga skötare. 10) Tillståndshavaren skall utföra en driftskontroll och en utsläppskontroll av fiskodlingsanläggningen. Tillståndshavaren skall därför föra en skötseljournal över anläggningens verksamhet. I journalen skall skilt för odlingsenheten och vinterförvaringsenheten antecknas uppgifter om - det vid anläggningen använda fodrets mängd och kvalitet, - mängden fisk som placerats i och som avlägsnats ur anläggningen, - de ibrukvarande bassängernas areal och volym, - mängden döda fiskar och annat avfall som uppstår vid anläggningen och behandlingen av det samt dess leveransplats, - eventuella fisksjukdomar och fiskdöd samt medicinering av fisken och använda kemikalier - förvaringen av fodret och kemikalierna som används vid anläggningen samt - övriga omständigheter, som inverkar på uppföljning och styrning av utsläppen. Kontrollen skall utföras på ett sådant sätt som möjliggör en tillförlitlig bestämning av de utsläpp som fiskodlingsverksamheten förorsakar i havsområdet. Sydvästra Finlands miljöcentral kan vid behov ge närmare anvisningar om utförandet av kontrollen.

15 Skötseljournalerna skall bevaras fem år och på uppmaning företes myndigheterna. Miljövårdsmyndigheten i Nagu kommun och Sydvästra Finlands miljöcentral skall årligen före utgången av februari månad tillställas ett årssammandrag om det föregående året på en för detta ändamål uppgjord blankett. Tillståndshavaren skall på begäran ge miljöcentralen sådana uppgifter och utredningar som behövs för granskning av utsläppskontrollens tillförlitlighet. Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet tillämpas på miljöcentralens tystnadsplikt, då den utför uppgifter som avses i miljöskyddslagen. Verksamhetsrelaterade utsläpps- och kontrolluppgifter samt miljökvalitetsuppgifter är dock inte sekretessbelagda. 11) Tillståndshavaren skall utföra kontroller av fiskodlingens inverkan på havsområdet på ett av Sydvästra Finlands miljöcentral godkänt sätt. I kontrollen bör innefattas en årlig kontroll av vattenkvaliteten och eutrofieringen samt en uppföljning av bottnens och bottenfaunans tillstånd som skall utföras under vissa år. Vid behov skall kontrollerna omfatta även vinterförvaringsplatsen. Kontroll av verksamhetens inverkan på fisket och fiskbestånden skall utföras på ett av Egentliga Finlands arbetskrafts- och näringscentral godkänt sätt. Kontrollerna kan ske som samkontroll tillsammans med de andra kontrollskyldiga på området. Förslag till kontrollprogram skall inlämnas till ovannämnda myndigheter för godkännande inom två månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft. Om resultaten av kontrollerna ger anledning därtill, kan vederbörande myndighet senare ändra kontrollprogrammen trots att tillståndet är i kraft. Kontrollresultaten skall tillställas ovannämnda myndigheter och miljövårdsmyndigheten i Nagu kommun inom de tidsperioder som utsätts i respektive kontrollprogram. Uppgifterna skall dessutom vid behov ges sakägarna till påseende. 12) Tillståndshavaren skall underrätta antingen kommunalveterinären eller länsveterinären och vidta nödvändiga åtgärder, ifall fisken i anläggningen konstateras eller misstänks ha en sådan sjukdom som skall bekämpas enligt lagen om djursjukdomar eller någon annan smittosam sjukdom som inte allmänt förekommer i Finland. I svåra sjukdomsfall skall anmälan även göras till Sydvästra Finlands miljöcentral och Egentliga Finlands arbetskrafts- och näringscentral. Tillståndets giltighet Detta tillstånd är i kraft till 31.12.2012. Om Haverön Lohi Oy avser att fortsätta fiskodlingen och vinterförvaringen av fisk ännu efter år 2012, skall bolaget senast 31.10.2011 hos miljötillståndsverket anhängiggöra en ansökan om nytt tillstånd. I

16 så fall är detta tillstånd i kraft tills ett lagakraftvunnet beslut erhållits med anledning av ansökan. Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än tillståndsbestämmelserna i detta beslut, eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från detta tillstånd, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. MOTIVERING Fiskodling Skutuddens fiskodlingsenhet är belägen norr om Utterholm i ett havsområde som är omgivet av holmar och därmed tämligen slutet. Vattenväxlingen är till följd härav relativt dålig. Enligt Sjöfartsverkets sjökort är vattendjupet vid enheten 5-10 m. I närheten av anläggningen finns fritidsbosättning och strand- och vattenområdena utnyttjas i rekreationssyfte. De av fiskodlingsverksamheten orsakade årliga utsläppen i havet har vid Skutuddens enhet under åren 2000-2004 beräknade som medeltal varit 35 kg fosfor och 270 kg kväve. Beträffande vattenkvaliteten och havsbottnens tillstånd hänvisas till det som framförts ovan i motiveringarna till förkastande av ansökan. Den ansökta årliga tillväxten av fisk om ca 5 000 kg skulle enligt miljötillståndsverkets beräkning orsaka årliga utsläpp i havet om ca 30 kg fosfor och ca 235 kg kväve. Vid beräkningen har använts följande parametrar: fosforhalt i fodret 0,9 %, kvävehalt i fodret 6,5 %, foderkoefficient 1,15 och mängden fosfor och kväve som binds i fisken 4 g/kg respektive 27,5 g/kg. Utsläpp i den i ansökan avsedda begränsade omfattningen orsakar enbart obetydliga verkningar på vattenkvaliteten och inverkar inte nämnvärt på havsbottnens tillstånd. Eftersom fiskodlingsverksamheten vid Skutuddens enhet inleds tidigast 15.9. hänför sig utsläppen inte till den bästa rekreationssäsongen och detta minskar de av utsläppen orsakade menen ytterligare. Utsläppen kommer därtill att minska betydligt i det ifrågavarande havsområdet i och med att fiskodlingsverksamheten vid Sågvikens enhet upphör. Fiskodlingsverksamheten vid Skutuddens enhet försämrar inte de naturvärden, för vilkas skydd området väster om enheten har införlivats i nätverket Natura 2000, eftersom de av fiskodlingsverksamheten orsakade utsläppen är så ringa. Miljötillståndsverket anser på basen av det ovan sagda att havsområdet ifråga är lämpligt för fiskodling sålunda att det vid enheten årligen använda fodret får innehålla högst 50 kg fosfor och 370 kg kväve, vilket möjliggör en tillväxt om ca 5 000 kg fisk per år.

17 Anläggningens storlek Bassängernas storlek vid Skutuddens odlings- och vinterförvaringsenhet och vid Sågvikens vinterförvaringsenhet är i enlighet med ansökan. Konstruktionernas inverkan på användningen av havsområdet är liten. Vinterförvaring Det vid vinterförvaringen av fisk använda fodrets mängd är liten. Fodret används för att upprätthålla fiskarnas livsfunktioner. Utsläppen som orsakas av vinterförvaringen är små. Det vid vinterförvaringen använda fodrets mängd, bassängernas areal och mängden fisk som får vinterförvaras är i enlighet med ansökan. Förvarande av konstruktioner i havet Tillfälligt förvarande vid Sågvikens enhet av sådana tomma ramar för nätbassänger som används i fiskodlingsverksamheten är behövligt för att sökanden flexibelt skall kunna reglera behovet av nätbassänger vid sina anläggningar. Ramarna förvaras nära intill stranden och minskar därmed inte nämnvärt naturskönheten eller trivseln i omgivningen. Förvarandet av två nätbassänger vid stranden invid det på fastigheten Pajula RNr 6:13 belägna renseriet under rensningsperioden är behövligt för att sökanden skall kunna transportera fisken som skall rensas från fiskodlingsanläggningarna till renseriet. Förvaringen minskar inte nämnvärt naturskönheten eller trivseln i omgivningen, eftersom det på det ifrågavarande området redan finns flere byggnader och konstruktioner som hänför sig till renseriverksamheten. Området invid renseriet har i strandgeneralplanen för Nagu kommun betecknats som område för företagsverksamhet (T). De eventuella menen som förvaringen av nätbassängerna orsakar rekreationsbruket av närbelägna fastigheter begränsas ytterligare av att förvaringen sker på hösten utanför den bästa rekreationssäsongen. Tillståndsprövning Miljöskyddslagen På de grunder som framförts ovan medför fiskodlingen vid Skutuddens enhet och vinterförvaringen, då de bedrivs i enlighet med tillståndsbestämmelserna, inte olägenhet för hälsan eller betydande förorening av miljön eller risk för sådan, inte heller försämring av speciella naturförhållanden eller att en från allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet inom det område som påverkas av verksamheten skulle äventyras och medför inte sådant oskäligt besvär som avses i 17 1 mom. lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Verksamheten står inte i strid med strandgeneralplanen för Nagu kommun. Vattenlagen Den nytta som fiskodlingsanläggningen och förvarandet av konstruktionerna i havet medför är betydlig i förhållande till de skador och

18 med som upprätthållandet av anläggningen och konstruktionerna i havet orsakar. Haverön Lohi Oy besitter genom arrendeavtal de för anläggningen erforderliga vattenområdena. UTLÅTANDE OM PÅMINNELSER OCH YRKANDEN Fiskodling vid Sågvikens enhet Eftersom miljötillståndsverket har förkastat ansökan till den del den gällde odling av fisk vid Sågvikens enhet, ges inget utlåtande med anledning av de påminnelser och yrkanden som gällde denna del av ansökan. Odling av fisk vid Skutuddens enhet På de grunder som framgår av motiveringarna till beslutet föreligger det förutsättningar för beviljande av tillstånd för odling av fisk vid Skutuddens enhet. Vinterförvaring av fisk Med beaktande av att fisken under vinterförvaringen får utfodras endast i den omfattning som är nödvändig för upprätthållande av fiskens livsfunktioner, blir de av vinterförvaringen orsakade utsläppen så ringa att de inte medför förorening av miljön. De specifika utsläppsvärdena De av miljöcentralen framförda värdena för de specifika utsläppen i havet är inte möjliga att uppnå med de nuvarande fodersorterna. Natura-utredning Fiskodlingsverksamheten kommer inte på de i motiveringen till avgörandet ovan sagda grunderna på förhand sett att inverka negativt på de naturvärden, för vilkas skydd området väster om Skutuddens enhet införlivats i nätverket Natura 2000. Tillsynen av fiskodlingsverksamheten Tillsynen av fiskodlingsverksamheten och iakttagandet av tillståndsbestämmelserna ankommer på den regionala miljöcentralen. Sökandens eventuella försummelser beträffande iakttagandet av tillståndsbestämmelserna i det tidigare tillståndet kan inte handläggas i samband med detta ärende.

19 Rengörande av havsbottnen Fiskodlingsverksamheten vid Skutuddens enhet har under de senaste åren varit liten och utsläppen små. De av verksamheten orsakade verkningarna på bottnens kvalitet har sannolikt förblivit ringa. Med beaktande av tillståndet hos det omgivande havsområdets botten, skulle rengöring av det ifrågavarande lilla områdets botten inte medföra någon nytta med tanke på miljön. Övriga påminnelser och yrkanden Miljötillståndsverket har i övrigt beaktat de framförda påminnelserna och yrkandena på det sätt som framgår av tillståndsbestämmelserna ovan. LAGRUM 42, 43, 45, 46 och 56 miljöskyddslagen 2 kap. 6 2 mom. vattenlagen HANDLÄGGNINGSAVGIFT 840 euro 2 miljöministeriets förordning om miljötillståndsverkens avgiftsbelagda prestationer (1416/2001).

20 SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut kan sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol Bilagor 1) Besvärsundervisning 2) Situationsplan Birgitta Vauhkonen Hannu Kokko Juha Helin Nina Engberg I avgörandet har deltagit miljöråden Birgitta Vauhkonen, Hannu Kokko och Juha Helin (granskande ledamot). Ärendet har föredragits av föredragande Nina Engberg. NE/mk

BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt BILAGA 1 Ändring i Västra Finlands miljötillståndsverks beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden utgår 30.1.2006. Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. Besvärsskriftens innehåll Bilagor till besvärsskriften I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges - det beslut i vilket ändring söks - ändringssökandens namn och hemkommun - den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e-postadress under vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, 65101 Vasa, e-postadress - vaasa.hao@om.fi, underrättas) - till vilka delar ändring söks i beslutet - vilka ändringar som yrkas i beslutet - de grunder på vilka ändring yrkas - ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) Till besvärsskriften skall fogas - de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten - fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. Hur besvärsskriften skall tillställas miljötillståndsverket Besvärsskriften med bilagor skall i två exemplar lämnas in till Västra Finlands miljötillståndsverks registratorskontor. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också sändas per post, telefax eller e-post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Västra Finlands miljötillståndsverks kontaktinformation besöksadress: Bryggerigatan 1, 00580 Helsingfors postadress: PB 115, 00231 Helsingfors telefon: växel (09) 173 461 telefax: (09) 726 0233 e-post: kirjaamo.lsy@ymparisto.fi öppettid: kl. 8-16.15 Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 80 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.

BILAGA 2 Tomma ramar för nätbassänger Sågvikens vinterförvaringsenhet Skutuddens enhet