Catharina Johansson (S), ordförande Sven Holmqvist (S), 1:e vice ordförande Hanna Sofie Utsi (Mp), 2:e vice ordförande

Plats och tid: Laponiaporten, Porjus, klockan 11.00 14.50 Ajourneringar: 11.15-11.20 och 12.10-13.10 Beslutande ledamöter och tjänstgörande ersättare: Catharina Johansson (S), ordförande Sven Holmqvist (S), 1:e vice ordförande Hanna Sofie Utsi (Mp), 2:e vice ordförande Robert Bernhardsson (S), deltar ej 69 Birgitta Siljelöf (S) Lars-Göran Johansson (S) Anna-Greta Kvickström (S) Tord Larsson (S) Jan Palmqvist (S) Claes Markusson (S) Marina Eriksson (S) Jan Sjöberg (S) Eva Näslund (S) Andreas Lindkvist (V) Roland Boman (Fjk) Jessica Eriksson (Fjk) Roger Åström (Fjk) Kajsa Boman (Fjk) Henrik Blind (Mp) Helen Swartling (Mp) Karin Vannar (Sv) Lars-Ivan Tuolja (Sv) Jonas Wiandt (L) Per-Olof Lindroth (L) Annica Holmbom (M) Övriga närvarande: Tid och plats för justering: Marcus Sjaggo, sekreterare Nadja Åstot, kommunjurist Magdalena Fjellner, utredare, 63 Annika Almqvist, kommunchef, 64 och 67 Torsdagen den 3 november 2016, i Kommunhuset, Jokkmokk Paragrafer: 55-74 Underskrifter: Sekreterare... Marcus Sjaggo Ordförande... Catharina Johansson (S) Justerande... Anna-Greta Kvickström (S) Henrik Blind (Mp) ANSLAG / BEVIS Organ: Kommunfullmäktige : 2016-10-31 Datum för anslags Datum för anslags uppsättande: 2016-11-04 nedtagande: 2016-11-28 Förvaringsplats för protokollet: Kommunhuset, Jokkmokk

2 Underskrift:... Marcus Sjaggo

3 Innehållsförteckning 55 Val av justerare 56 Godkännande av föredragningslistan 57 Dnr 2016:769 Medborgarförslag- Miljökalender 58 Dnr 2016:999 Medborgarförslag- Nyttjande av kommunala fastigheter 59 Dnr 2016:945 Medborgarförslag- Kombinerat farthinder/övergångsställe över Storgatan i höjd med Jarregatans anslutning 60 Dnr 2016:1017 Fråga- Etableringen av datahallar i Porjus 61 Dnr 2016:1016 Fråga- Arbetsgrupper gällande vattenfallsjobben i Jokkmokks kommun 62 Dnr 2013:519 Svar på medborgarförslag- Ungdomsråd 63 Dnr 2015:942 Förslag till nytt visionsdokument för Jokkmokks kommun Jokkmokk 2030 64 Dnr 2016:449 Tertialrapport 2 för 2016 65 Dnr 2016:843 Ombyggnation av f.d. Rödluvan till Giella förskola 66 Dnr 2008:786 Förslag till investeringar i Porjus Industrihus 67 Dnr 2016:848 Förslag till ändringar i de finansiella målen för Jokkmokks kommun 68 Dnr 2016:555 Ändring av högkostnadsskyddet för avgifter inom äldre- och handikappsomsorgen

4 69 Dnr 2016:851 Revisionsberättelsen och frågan om ansvarsfrihet för Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten 70 Dnr 2016:852 Årsredovisning 2015 för Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten 71 Dnr 2016:159 Redovisning av partistöd 2015 72 Dnr 2016:160 Beslut om utbetalning av partistöd 2016 73 Avsägelser/valärenden 74 Anmälningsärenden

5 55 Val av justerare att utse Anna-Greta Kvickström (S) och Henrik Blind (Mp) till justerare, samt att justering av protokollet ska ske torsdagen den 3 november 2016 klockan 9.00. Överläggning i kommunfullmäktige utse Anna-Greta Kvickström (S) och Henrik Blind (Mp) till justerare.

6 56 Godkännande av föredragningslistan att godkänna utsänd föredragningslista.

7 57 Dnr 2016:769 Medborgarförslag- Miljökalender att remittera medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning, samt att uppdra till kommunstyrelsen att besvara det. Ärendet Ett medborgarförslag har inkommit från Birgit Sandahl. Jokkmokks kommun har tidigare i samarbete med Gällivare kommun låtit utge en praktisk miljökalender som gåva till kommuninvånarna. I Jokkmokk har utgivningen upphört, medan den fortsatt i Gällivare, dessutom med utökat innehåll. Då kalendern verkligen fyller sitt syfte, är informativ och trevlig yrkar jag: Att Jokkmokks kommun försöker finna medel att återuppta utgivningen antingen i samarbete med Gällivare kommun eller i egen regi. Ärendets beredning Medborgarförslag från Birgit Sandahl inkommen 2016-08-01. Överläggningar i kommunfullmäktige På förslag av ordföranden beslutar kommunfullmäktige att remittera medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning och uppdra till kommunstyrelsen att besvara det. Kopia till Kommunsekreterare Marcus Sjaggo Akten

8 58 Dnr 2016:999 Medborgarförslag- Nyttjande av kommunala fastigheter att remittera medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning, samt att uppdra till kommunstyrelsen att besvara det. Ärendet Ett medborgarförslag har inkommit från Thomas Johansson. För ett antal år sedan så beslöt den då dåvarande politiska ledning av att lägga ned skola i orten Vuollerim gällande årskurser ovan 5:e årskurs. Avsikten av centralortens politiska intressen då var att i egenintresse för centralorten Jokkmokk att koncentrera elevavtal till centralorten. Detta oberoende konsekvenser till kringliggande orter inom kommunen då dessa utarmas av grund för elevantal i offentlig regi. Som konsekvens medförde det via krafter lokalt på orten skapades en privatskola, s.k. friskola. En skola utanför den offentliga verksamheten med vinstintresse ifråga om AB som ska bedriva denna skola som grund. Resultatet medförde även en ingång för privata ekonomiska intressen på en arena av offentlig marknad av vad som kan kallas icke fördelaktig för allmänna/offentliga intressen i ekonomiskt perspektiv lägga ned offentlig verksamhet för att inbjuda privata ekonomiska vinstintressen. Korkade demokratiska, i allmännas intresse, beslut kan tyckas i argument men resultat av att elever i ålder gällande årskurs över 5:e årskurs kunde fortsätta att bedrivas på den ort där elever bor via privatskola, s.k. friskola. Det innebar även att elever från närliggande kommun, bl.a. Harads (Bodens kommun), som ort även bereddes i elevunderlag vilket även kan påvisas i sak. Det ska även väsentligt tilläggas och påpekas det lokala engagemang av föräldrar m.fl. som möjliggjorde att det finns kvar skola på orten för årskurs 6 till 9 på orten Vuollerim. Oberoende åsikt gällande kommunalt beslut av egenintresse för centralort så har år sedan dess medfört att elever på orten utanför centralorten getts möjligheten av att kunna genomföra sin skolplikt på ort utanför centralort samt inte utsättas på icke nödvändiga långa arbetsdagar genom lång rese tid, arbetsdag till/från skola för att genomföra sin skolplikt. Skolplikt är ju egentligen inte en fråga om negation, plikt, i ursprung utan ska handla om att alla individer i ett samhälle bereds möjligheten av att utvecklas som individer via fri skola för barn/ungdom och fritt ska utvecklas som individer i samhället och utveckla samhället. Skola är en av dessa grunder för varje individ och då under villkor av demokratiska förhållanden i samhället.

9 58- fortsättning Oberoende argument eller bild beskriven innan som ingress så till avsikten av detta medborgarförslag i grunden handlar om de fastigheter som tidigare utgjort skola och vars lokaler i stor utsträckning står tomma idag. Det handlar om fysiska byggnader som föreligger i kommunens ägo. Ta bara exempel gällande orten i kommunen som Porjus som innehaft eller har många byggnader som en gång i tiden använts/byggts för skolverksamhet. Ta bara orten Vuollerim som fortfarande har fysiska byggnader för skolverksamhet. Det senare exemplet, Vuollerim, innebär bl.a. att fysiska byggnader finns kvar då period innebar ca från och framåt i tid 1960-talet början om ca 350-talet elever/årskurs som i dagsläget innebär väsentligt mindre i antal av nyttjande ifråga om befintliga utrymmen och inte används utan är tomma utrymmen. Lokaler/utrymmen finns men inte använts men driftskostnader kvarstår t.ex. i kommunal ekonomi. Här ligger kärnan i detta medborgarförslag. Fysiskt befintliga byggnader, bl.a. Vuollerim som exempel ifråga om byggnader i kommunal ägo, finns men inte används till något ändamål utan medför enbart kostnader för kommunen/oss många skattebetalare. Här ligger kärnan i detta medborgarförslag av att använda, som exempel påvisat ovan, till annan (och eventuell likartad) verksamhet. Här ligger kärnan i detta medborgarförslag av att använda exemplet fysiska fastigheter skolbyggnader i Vuollerim som exempel av att istället för att ha i kommunal ägo till tomma lokaler och kostnader använda dess byggnader till något progressivt och i ett internationellt perspektiv och då gällande frågan om att bereda boende för asylsökande och nyanlända, boende för ensam kommande barn/ungdomar. Dessa förslag är bara vad dessa lokaler kunde och kan användas till sedan några år tillbaks med anledning av behov ifråga om både boende som utbildning. Som en aspekt även skapa nya jobb vilket för orten är välkommet för att utvecklas. Med andra ord lokaler och fastighet i kommunal ägo som i stor utsträckning stått tomma och outnyttjade under många år där, som det föreligger, inga konstruktiva åtgärder gjorts från kommunens sida, ägare, och inga heller förslag från politiska partier. Kanske nya utvecklings ansvarig inom den kommunala förvaltningen finner anledning att följa detta medborgarförslag i sina intentioner om att fylla tomma lokaler/fastigheter med verksamhet och innehåll och inte enbart avveckla, riva fastigheter. Gällande FK till 5:e årskurs så finns det ju även en frågeställning huruvida även en nybyggnation omfattande dessa årskurser kan sammanföras i ny byggnad/fastighet. Ovan 5:e årskurs så har ju destruktiva kommunala beslut redan gjorts gällande orten Vuollerim i Jokkmokks kommun.

10 58- fortsättning När det gäller kringliggande och intill liggande fastigheter och verksamheter så är det en mycket god närmiljö av flera aspekter och logistik för exempel som boende oberoende form. Gällande boende så har det ju i centralorten påbörjats och genomförts nybyggnationer av boende ifråga om lägenheter och boende. Så ifråga om tillgången till boende, skola som två exempel så har det ju betydelse huruvida ett samhälle utvecklas eller inte ifråga om naturliga behov för att utvecklas som samhälle. I ett logistik resonemang så ska det väl vara möjligt att transportera från kringliggande orter till centralort som lika naturligt att transporteras från centralort till kringliggande orter och inte ensidigt att allt transporteras till centralort. Logistik/kommunikation frågan är ju något vad som skulle kunna utvecklas inom kommunen. Exemplet i sig hur att motverka att utarmas ifråga om Vattenfalls eko-avdelning stationär i Jokkmokk som ska outsourcas till annat land för att kortsiktigt skapa mer vinster för Vattenfall statligt bolag dessutom! Med andra ord huruvida via kommunala beslut och ageranden motverka centralism i dess destruktiva form för att på kort sikt optimera vinster som i förlängning biter en i rumpan och medför negativt utfall totalt sett i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Politisk kommunala beslut, även om de ska betecknas som demokratiska, av att avveckla grundskola i Vuollerim är just en fråga som i grunden biter en i rumpan och medför att delar av kommunen begränsas att utvecklas. Detta medborgarförslag syftar till dess motsats mindre fördelaktiga beslut kan omvandlas till konstruktiva förhållanden och i detta fall skapa verksamhet i vad som nu är tomma utrymmen i kommunal ägo. -Att slöseri av tomma f.d. skolfastighet i Vuollerim ges en möjlighet ifråga om att utvecklas ifråga om fastigheter/verksamhet. I detta förslag så omnämns bl.a. hur befintliga byggnader kan användas till annan verksamhet och då bl.a. boende för asylsökande, för ensam kommande barn/ungdom asylsökande som exempel. -Att utveckla hur en framtid avseende FK-5:e årskurs ska utvecklas ifråga om fysiska lokaler/byggnad(er) på sikt. Ny(tilläggs)byggnationer? Att emotser som medborgarförslagsställare att mottaga all adekvat material gällande material ifråga om att såväl granska, besikta som förhoppningsvis bidra med konkret analys av förutsättningar av skolbyggnad Vuollerim samt åtgärder. Här efterfrågas tekniska, ekonomiska som fysiska befintliga informationer/beskrivningar ifrån kommunal förvaltning.

11 58- fortsättning Att sammanställning görs avseende fastigheter/byggnader i kommunal ägo som i dagsläget kan utifrån ett kommunalt perspektiv utvecklas samt som inte utnyttjas/är tomma icke utnyttjade till någon verksamhet. En återkommande sammanställning. Ärendets beredning Medborgarförslag från Thomas Johansson inkommen 2016-10-19. Överläggningar i kommunfullmäktige På förslag av ordföranden beslutar kommunfullmäktige att remittera medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning och uppdra till kommunstyrelsen att besvara det. Kopia till Kommunsekreterare Marcus Sjaggo Akten

12 59 Dnr 2016:945 Medborgarförslag- Kombinerat farthinder/övergångsställe över Storgatan i höjd med Jarregatans anslutning att remittera medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning, samt att uppdra till kommunstyrelsen att besvara det. Ärendet Ett medborgarförslag har inkommit från Jon-Mikko Länta. Storgatan i Jokkmokk som kommer från Karatshållet och leder in mot Översta kiosken är väl trafikerad, då speciellt på morgon och eftermiddagar då människor far till/från arbete, skola mm. Då infarten till Jokkmokk från Karatshållet bjuder först på en lång nedförsbacke från Skabrams industriområde, sedan en lång uppförsbacke med god sikt så är det många bilar som inte följer gällande hastighetsbegränsning (50) när man kör in i samhället. Det är vanligt att bilar kommer körande i betydligt högre hastigheter och bibehåller denna ända upp på krönet där vart Ulleniusgatan korsar Storgatan. Det är inte heller ovanligt att bilister bibehåller en hög fart ända förbi Översta kiosken. Detta är naturligtvis inte bra för kommunens medborgare. Korsningen Ulleniusgatan/Storgatan är olycksdrabbad då det där skett både allvarliga bilolyckor samt många incidenter under årens lopp. Bilar som kommer nerifrån Ulleniusgatan och ska upp på Storgatan har svårt att komma iväg då de står stilla, då speciellt på snöföre, då det är en uppförsbacke. Sikten västerut mot Karatshållet är även rätt begränsad. Detta i kombination med de ofta höga hastigheterna som bilarna kommer körande med på Storgatan gör korsningen farlig. Det är bara en tidsfråga innan en ännu allvarligare olycka med dödlig utgång kommer att ske i denna korsning eller dess närhet. En annan brist med Storgatan mellan Jokkmokks västra infart och Polisrondellen är även det faktum att det helt och hållet saknas övergångsställen. Det är som bekant stora villaområden både norr och söder om Storgatan, samt en gångväg som löper parallellt med vägen. Det är många människor, både gående och cyklister som korsar Storgatan, men det saknas säkra övergångsställen. Detta i kombination med höga hastigheter gör situationen ännu värre.

13 59- fortsättning För att minska olycksrisken efter Storgatan, dels för bilister men även för fotgängare och cyklister så föreslår jag att Jokkmokks kommunfullmäktige beslutar följande: Att Jokkmokks kommun snarast möjligt ska låta bygga ett permanent och kombinerat farthinder/övergångsställe över Storgatan i höjd med Jarregatans anslutning mot Storgatan. Farthindret placeras lämpligen i anslutning till den avstickare från gångvägen som leder ner mot Storgatan. Alternativ placering kan vara just väster om korsningen mellan Ulleniusgatan och Storgatan. Ärendets beredning Medborgarförslag från Jon-Mikko Länta inkommen 2016-09-27. Överläggningar i kommunfullmäktige På förslag av ordföranden beslutar kommunfullmäktige att remittera medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning och uppdra till kommunstyrelsen att besvara det. Kopia till Kommunsekreterare Marcus Sjaggo Akten

14 60 Dnr 2016:1017 Fråga- Etableringen av datahallar i Porjus att lägga frågan och svaret till handlingarna. Ärendet En fråga har inkommit från Roland Boman (Fjk). Frågan är riktad till kommunstyrelsens ordförande Robert Bernhardsson (S). I förra veckan så offentliggjorde Vattenfall och Skellefteåkraft att de tar över Node Pole ett kustnära kommunägt företag som jobbar med etablering av datahallar. Samtidigt som Vattenfall har förhandlat om detta övertagande så har man sagt nej till att delta ekonomiskt i en investering för att förbereda industrihuset i Porjus för sådan verksamhet. Är det en signal från i första hand Vattenfall att de inte vill arbeta för en etablering i Porjus och att deras utvecklingsintressen inte ligger i Jokkmokks kommun? Hur ser vår strategi att få företag att etablera sig i Porjus ut och vilka är våra samarbetspartner? Ärendets beredning Fråga från Roland Boman (Fjk) inkommen 2016-10-25. Överläggningar i kommunfullmäktige Roland Boman (Fjk) ställer sin fråga. Robert Bernhardsson (S) besvarar den.

15 61 Dnr 2016:1016 Fråga- Etableringen av datahallar i Porjus att lägga frågan och svaret till handlingarna. Ärendet En fråga har inkommit från Roland Boman (Fjk). Frågan är riktad till kommunstyrelsens ordförande Robert Bernhardsson (S). Vad händer med och i arbetsgrupperna? 19 augusti säger Vattenfall vattenkrafts vd i NSD att inom en vecka ska det vara igång flera olika arbetsgrupper vars syfte är att hjälpa till att utveckla Jokkmokks kommun. Nu till min fråga/frågor. Hur många arbetsgrupper är i gång i samarbetet med Vattenfall, vilka utvecklingsområden diskuteras, är Vattenfall accounting med i diskussionerna och vem/vilka företräder Jokkmokks kommun i dessa? Även landshövdingen utlovade en arbetsgrupp, kan det vara Jokkmokksgruppen den skulle kallas, och där fanns vissa löften om att även LIKO i Vuollerim skulle behandlas. Min fråga där är finns den arbetsgruppen och vad har den gjort fram till nu och vem/vilka representerar i så fall Jokkmokks kommun i den? Ärendets beredning Fråga från Roland Boman (Fjk) inkommen 2016-10-25. Överläggningar i kommunfullmäktige Roland Boman (Fjk) ställer sin fråga. Robert Bernhardsson (S) besvarar den.

16 62 Dnr 2013:519 Svar på medborgarförslag- Ungdomsråd att kultur och fritidsnämnden har kommunens kontaktansvar för ungdomsrådet. Ärendet Ett medborgarförslag har inkommit från Asbjörn Thunborg, Camilla Karlström m.fl. Förslagsställarna föreslår att ett ungdomsråd startar i samarbete med Jokkmokks kommun. Vi är flera som delar uppfattning att det saknas bra vägar för ungdomar att vara delaktiga och göra sin röst hörd i samhället i Jokkmokks kommun. Efter att ha blivit inspirerade av andra kommuner så har vi kommit fram till att ett ungdomsråd vore det optimala alternativet för att ungdomar ska kunna vara delaktiga och göra sin röst hörd. Det finns intresse och engagemang bland ungdomar i kommunen att starta upp ett ungdomsråd och vi har redan påbörjat arbetet för att kunna skapa ett ungdomsråd. Fritidskonsulent Stefan Lindmark har berett medborgarförslaget. Mitt förslag är att politikerna bjuder in ungdomarna till samtal, eftersom man redan har visionerna i sina måldokument, idag finns redan ett startat ungdomsråd men jag tror att det behöver lite hjälp att komma i gång och få kontakter, mentorer inom politik och tjänstemän. Förslag välj två politiker från fullmäktige som mentorer till ungdomsrådet och bollplank, som kan starta diskussion om aktuella lokala frågor, kanske en politiker i varje nämnd som kontaktperson för frågor som berör deras nämnd. Eller göra som Boden ha ett Ungdomsfullmäktige där frågor och förslags bereds tillsammans med politiker. Våra grannkommuner, Gällivare och Boden som har bra ungdomsråd, men som de säger så varierar det år till år, beroende på ungdomarnas intresse, men de hjälper gärna till med tips och råd. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2015-09-28, 111, att svaret på medborgarförslaget skall skickas tillbaka till kultur- och fritidsförvaltningen med uppmaningen att i svaret klargöra strukturer för

17 62- fortsättning bildandet av ett ungdomsråd, samt att nytt svar på medborgarförslaget emotses under december månad. Fritidskonsulent Stefan Lindmark har tagit kontakt med ungdomar i ett nybildat ungdomsråd. De ser gärna ett samarbete mellan det framtida ungdomsrådet och Jokkmokks kommun och föreslår: Att tillsätta kultur och fritid som ungdomsrådets samarbetspartner. Att kommunfullmäktige beslutar att alla nämnder utser en ungdomsmentor i varje nämnd som har kontakt med ungdomsrådet. Att varje ungdomsmentor i nämnderna kontaktar ordförande i ungdomsrådet för presentation. Ärendets beredning Kommunstyrelsens beslut 2016-09-12, 118. Skrivelse från fritidskonsulent Stefan Lindmark och ungdomsrådets ordförande Sanna Lönngren daterad 2015-11-06. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 2015-09-28, 111. Tjänsteskrivelse från fritidskonsulent Stefan Lindmark daterad 2015-09-15. Kommunfullmäktiges beslut 2013-09-30, 61. Medborgarförslag från Asbjörn Thunborg, Camilla Karlström m.fl. inkommen 2013-06-17. Kopia till Förslagsställarna Kultur- och fritidsnämnden Enhetschef Patrik Sundberg Kommunsekreterare Marcus Sjaggo Fritidskonsulent Stefan Lindmark Akten

18 63 Dnr 2015:942 Förslag till nytt visionsdokument för Jokkmokks kommun Jokkmokk 2030 att uppdra till kommunstyrelsen att ta fram en populärversion av visionsdokumentet att i övrigt anta visionsdokumentet. Ärendet Ett förslag till ett nytt visionsdokument Jokkmokk 2030 har tagits fram, och varit ute på remiss. Jokkmokks kommuns syfte med det övergripande visionsdokumentet är att leda kommunen i riktning mot visionsformuleringen som innebär en ökande befolkning, ökande attraktionskraft, fler besökare, fler företagsetableringar och fler investeringar som genererar livskvalitet för kommunens invånare. Dokumentet ska ses som ett verktyg vid prioriteringar och innebär också en möjlighet att kunna utvärdera utvecklingen i kommunen i stort. Ärendets beredning Kommunstyrelsens beslut 2016-09-12, 108. Sammanställning av remissvar. Kommunstyrelsens beslut 2016-05-30, 59. Måldokumentet Jokkmokk 2030. Överläggningar i kommunfullmäktige Robert Bernhardsson yrkar, med instämmande av Tord Larsson (bägge S), på bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Ajourneringar Mötet ajourneras kl. 12.10-13.10 under ärendets beredning. Kopia till Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Samhällsbyggarnämnden Kultur- och fritidsnämnden

19 63- fortsättning Kommunchef Annika Almqvist Tf. socialchef Maria Larsson Skolchef Kerstin Fors-Mattsson Enhetschef Patrik Sundberg Tillväxtchef Stefan Andersson Utredare Magdalena Fjellner Akten

20 64 2016:449 Tertialrapport 2 för 2016 att godkänna tertialrapporten. Ärendet Jokkmokks kommun upprättar två tertialbokslut per år. Båda dessa rapporter behandlas i kommunfullmäktige. Den första tertialrapporten är enklare än den andra som upprättas utifrån lagens krav. Den första tertialrapporten redovisar till exempel ingen måluppfyllelse. Den är inte heller underlag för revision vilken den andra är. Båda delårsrapporterna är mycket enklare och inte lika omfattande och inte lika rik på information som årsredovisning är. Syftet med att lyfta upp en delårsrapport till kommunfullmäktige är att eventuella större budgetavvikelser blir kända för kommunfullmäktige. Tanken är då att det ska vara möjligt för kommunfullmäktige att fatta beslut som gör att de eventuella negativa budgetavvikelserna kan förändras så att de inte ska uppstå sett i ett helårsperspektiv. Utifrån detta resonemang har Jokkmokks kommun bestämt att den viktigaste delårsrapporten ur ett ekonomiskt styrningsperspektiv är den första tertialrapporten under varje år. Jokkmokks kommun redovisar ett positivt resultat uppgående till 6,7 miljoner kronor för tidsperioden januari till och med augusti år 2016. Det budgeterade resultatet för samma tidsperiod uppgår till 7,0 miljoner kronor. Det innebär att det redovisade resultatet är 0,3 miljoner kronor sämre än budgeterat. Att budgeterat resultat är högre i augusti än vid årsskiftet beror på periodiseringar och när i tid kostnaderna uppstår. Totalt har semesterlöneskulden minskat med 3,8 miljoner kronor sedan årsskiftet. Cirka 50 procent av budgeterade investeringar har genomförts. Prognosen för helåret 2016 indikerar ett positivt resultat på 1,8 miljoner kronor, vilket är 1,7 miljoner kronor sämre än budgeterat resultat. De största negativa budgetavvikelserna prognosticeras inom finansieringen och socialnämnden. Kommunstyrelsen beslutade 2016-10-17, 131, att uppmana samtliga verksamheter till allmän återhållsamhet.

21 64- fortsättning Revisorerna har granskat tertialrapporten och lämnar följande rekommendationer: -Förvaltningsberättelsen bör utvecklas framförallt vad gäller den finansiella analysen samt att den tillförs uppgifter om bolagens verksamhet och ekonomi. -Det bör även ske en anpassning mot god revisorssed avseende periodiseringar och redovisningen av förtroendevaldas pensioner. Ärendets beredning Skrivelse från revisorerna gällande tertialrapporten. Kommunstyrelsens beslut 2016-10-17, 131. Delårsrapport januari augusti 2016, prognos helår 2016 Kommunfullmäktiges beslut 2016-06-13, 41. Överläggningar i kommunfullmäktige Kommunchef Annika Almqvist informerar om revisorernas synpunkter på tertialrapporten. Kopia till Ekonomifunktionen Kommunchef Annika Almqvist Akten

22 65 Dnr 2016:843 Ombyggnation av f.d. Rödluvan till Giella förskola att bevilja investeringsmedel motsvarande 10 740 214 kr för anpassning av lokalerna under förutsättning att avtal träffas med Sameskolstyrelsen. Ärendet Fastighetskontoret har i dialog med sameskolstyrelsen och MAF arkitektbyrå diskuterat fram ett förslag till anpassning av f.d. Rödluvan eller Picab. Anpassningen ger en modern förskola med fyra avdelningar och ett mottagningskök. I dialog med hyresgäst så har denne meddelat att ett avtal ska skrivas på sex år. Alla anpassningar av byggnaden kommer att skrivas av på samma tid som avtalet. Uppsägning av kontraktet ska ske skriftligen minst nio (9) månader före den avtalade hyrestidens utgång. I annat fall är kontraktet förlängt med tre år för varje gång. Efter att avtalet är tecknat så avser Jokkmokks kommun som hyresvärd att snarast påbörja projektering, upphandling och byggnation, vilket kommer att ligga till grund för den slutgiltiga hyresnivån Hyresobjektet enligt avtalet är en lokal belägen i byggnaden som finns på fastigheten Jokkmokk Kyrkostaden 1:696 i Jokkmokks kommun med adress Blockgatan 8, 96231 Jokkmokk. Bashyran uppgår till 2 607 989 kr per år. Bashyran är delvis baserad på en uppskattad kostnad om 10 740 214 kr för Lokalens färdigställande samt för ett fastighetsförvärv för hyresgästen, se bilaga 3. Angiven kostnad är beräknad enligt en räntesats om tre procent. Det ovan angivna beloppet för bashyran kan komma att justeras nedåt eller uppåt när den verkliga kostnaden för Lokalens färdigställande är känd. Om kostnaderna för Lokalens färdigställande blir lägre än 10 740 214 kr ska mellanskillnaden (skillnaden mellan 10 740 214 kr och verklig kostnad) fördelas så att bashyran reduceras enligt den beräkningsmodell som framgår av bilaga 3. Om kostnaderna för Lokalens färdigställande blir högre än 10 740 214 kr ska angiven mellanskillnad fördelas så att bashyran höjs enligt den beräkningsmodell som framgår av bilagan enlig ovan. Övriga hyresvillkor framgår i avtalet med bilagor som bifogas ärendet. Bashyran ska indexuppräknas enligt bilaga 4. 65- fortsättning

23 Fastighetskontoret föreslår kommunstyrelsen Att bevilja investeringsmedel motsvarande 10 740 214 kronor för anpassning av lokalerna under förutsättning av att avtal träffas med Sameskolstyrelsen. Ärendets beredning Kommunstyrelsens beslut 2016-09-12, 100. Tjänsteskrivelse från teknisk chef Erik Fagerström daterad 2016-08-08. Kopia till Sameskolstyrelsen Ekonomifunktionen Kommunchef Annika Almqvist Teknisk chef Erik Fagerström Akten

24 66 Dnr 2008:786 Förslag till investeringar i Porjus Industrihus att anvisa medel med 600 000 kr från det egna kapitalet för den återstående finansieringen. Ärendet Som ett resultat av en förstudie under 2014 bedrivs sedan april 2015 ett aktivt arbete för att etablera datacenter i Jokkmokk. Syftet är att positionera Jokkmokk som etableringsort på datacentermarknaden, att förädla identifierade etableringssajter inom Jokkmokks kommun till en nivå som är intressant för marknaden och att skapa nödvändiga processer, nätverk, säljkanaler och erfarenheter som garanterar leveransförmåga och minimerar "time to market" för Jokkmokk som etableringsort. Målen fram till 2018 är att genomföra minst en affär, att uppnå affärer motsvarande en kapacitet om minst 10 MW samt att genomföra affärer som genererar 50 arbetstillfällen eller mer i kommunen. I nuläget pågår arbete med tre identifierade sajter och aktiva kundkontakter. Som en följd av detta arbete krävs investeringar i identifierade sajter. Industrihuset i Porjus är en identifierad sajt med stor potential där en förstärkning av elkraften är nödvändig för att nyttja befintlig lokalyta och uppnå en förädlingsgrad som är attraktiv på marknaden. En investering i elkraft motsvarande 10 MW till Industrihuset i Porjus är kostnadsberäknad till 2 400 000 kr exklusive moms varav 75 % (1 800 000 kr) kan utgöras av bygdemedel. Detta skulle medföra årliga kapitalkostnader om 60 000 kr vid avskrivning om 10 år. Tillväxtfunktionen förslår kommunstyrelsen besluta: Att genomföra investeringen om 2 400 000 kr ex moms. Att ansöka om 75 % av kostnaden (1 800 000 kr) från bygdemedel. Att anvisa medel för återstående finansiering om 25 % (600 000kr). Kommunstyrelsen beslutade 2016-09-12, 102:

25 66- fortsättning Att genomföra investeringen. Att ansöka om bygdemedel med 1 800 000 kr. Ärendets beredning Kommunstyrelsens beslut 2016-09-12, 102. Tjänsteskrivelse från utredare Magdalena Fjellner daterad 2016-08-09. Kopia till Ekonomifunktionen Kommunchef Annika Almqvist Tillväxtchef Stefan Andersson Utredare Magdalena Fjellner Akten

26 67 Dnr 2016:848 Förslag till ändringar i de finansiella målen för Jokkmokks kommun att ändra/uppdatera de finansiella målen enligt förslaget varvid alternativ 1 ska gälla i punkten 2. Ärendet Tf. kommunchef Annika Almqvist har sett över de finansiella målen. Förslag till förändringar. (Punkten 2 har två alternativa förslag) 1. Generationsprincipen ska råda: Det absolut viktigaste målet är att generationsprincipen ska råda i Jokkmokks kommun. Det innebär att inte leva över de ekonomiska resurser som finns, det vill säga att inte spendera nästa generations resurser. I förlängningen innebär detta att intäkterna varje enskilt år ska överstiga kostnaderna för samma tidsperiod. Det innebär också att kommunallagen och regelverket om en kommunal ekonomi i balans följs. Det innebär också att ekonomin alltid är överställd verksamheten. 2. Alternativ 1: Resultatet skall uppgå till minst plus 3,5 miljoner kronor vilket för närvarande motsvaras av ungefär 1,1 procent av verksamhetens nettokostnader. Alternativ 2: Resultatet ska uppgå till minst 1,2 procent av verksamhetens nettokostnader vilket för närvarande kräver ett resultat på cirka 3,7 miljoner kronor. För att långsiktigt kunna ha en ekonomi i balans och för att trygga framtida investeringar krävs ett överskott årligen på minst 3,5 miljoner kronor alternativt minst 1,2 procent av verksamhetens nettokostnader. 3. Soliditeten ska ha en över tiden positiv trend Soliditeten anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansieras med eget kapital. Nyckeltalet uttrycks som andelen eget kapital i förhållande till balansomslutningen. När detta bedöms skall man minst titta 5 år bakåt i tiden.

27 67- fortsättning 4. Jokkmokks kommun ska amortera låneskulden med ungefär 6,0 miljoner kronor per år till dess att låneskulden är slutamorterad: Lägre låneskuld ger lägre räntekostnader som ger ett ökat ekonomiskt utrymme för den egentliga verksamheten. Med denna takt och oförändrad lånenivå kommer skulderna att vara slutamorterade inom nio år. 5. Kapitalplaceringar för pensioner eller tecknade av pensionsförsäkringar ska uppgå till minst en miljon kronor per år. Hur dessa medel skall placeras samt vilken avkastning som eftersträvas ska följa finanspolicyn. 6. Investeringsnivån ska ligga på högst samma nivå som kostnaden för de årliga avskrivningarna: Investeringarna ska inte överstiga avskrivningarna eftersom kommande ökade avskrivningskostnader kommer att ta ekonomiskt utrymmer från verksamheterna. Höga investeringar innebär en belastning på likviditeten som innebär att amorteringsmålet och placeringsmålet inte kommer att uppfyllas. Tf. kommunchef Annika Almqvist föreslår: Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen att ändra/uppdatera de finansiella målen enligt förslaget och bestämma vilket alternativ som ska gälla i punkten 2. Ärendets beredning Kommunstyrelsens beslut 2016-09-12, 99. Tjänsteskrivelse från t.f. kommunchef Annika Almqvist daterad 2016-08- 26. Kopia till Kommunchef Annika Almqvist Akten

28 68 Dnr 2016:555 Ändring av högkostnadsskyddet för avgifter inom äldre- och handikappomsorgen att Jokkmokks kommun antar den nya nivån gällande högkostnadsskyddet för avgifter inom äldre- och handikappomsorgen, samt att Jokkmokks kommun med automatik reglerar framtida förändringar som Socialstyrelsen genomför gällande högkostnadsskyddet. Ärendet I 8 kap. socialtjänstlagen (2001:453) finns bestämmelser om beräkning av avgifter inom äldre- och handikappomsorgen. Flera av avgifterna är knutna till prisbasbeloppet. Socialstyrelsen redovisar ändringar i bestämmelserna om högkostnads- skydd (8 kap 5 socialtjänstlagen). För år 2016 är prisbasbeloppet 44 300 kronor. Enligt Socialstyrelsen får avgiften för hemtjänst i ordinärt och särskilt boende, dagverksamhet samt kommunal hälso- och sjukvård från och med den 1 juli 2016 uppgå till högst en tolftedel av 0,5392 gånger prisbasbeloppet. Från och med den 1 juli 2016 motsvarar det 1 990,54 kronor, avrundat till 1 991 kronor per månad. Socialnämnden beslutade 2016-06-21, 59, föreslå kommunfullmäktige besluta: Att Jokkmokks kommun antar den nya nivån gällande högkostnadsskyddet för avgifter inom äldre- och handikappomsorgen, samt Att Jokkmokks kommun med automatik reglerar framtida förändringar som staten genomför gällande högkostnadsskyddet. Ärendets beredning Kommunstyrelsens beslut 2016-09-12, 97. Socialnämndens beslut 2016-06-21, 59. Tjänsteskrivelse från socialchef Kaisa Björnström 2016-05-11 Överläggningar i kommunfullmäktige Robert Bernhardsson (S) yrkar på bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut.

29 68- fortsättning Kopia till Socialnämnden Tf. socialchef Maria Larsson Handläggare Britt-Marie Parfa Akten

30 69 Dnr 2016:851 Revisionsberättelsen och frågan om ansvarsfrihet för ledamöterna i Norrbottens Läns Kollektivtrafikmyndighet att bevilja ansvarsfrihet för ledamöterna i Norrbottens Läns Kollektivtrafikmyndighet för 2015. Ärendet Revisorerna har granskat Norrbottens Läns Kollektivtrafikmyndighets verksamhet under 2015. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge en rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Utifrån genomförd granskning görs följande revisionella bedömningar: -Förbundsdirektionens agerande under granskningsperioden är till övervägande del förenlig med fastställd förbundsordning och kommunallagen. -Förbundsdirektionens styrning och kontroll under granskningsperioden är till övervägande del tillräcklig. I rapporten redovisas underlag för gjorda revisionella bedömningar. Granskningen visar att direktionen, i jämförelse med föregående år, har ytvecklat styrdokumentet budget och verksamhetsplan. För framtiden lämnas följande rekommendationer: -Säkerställa att förbundsdirektionens delårsrapport skickas till medlemskommunerna. -Fastställa tydliga mål- och jämförelsevärden för alla målen i trafikförsörjningsplanen. -Utvärdera tydligt i årsredovisningen huruvida målen i trafikförsörjningsplanen nått måluppfyllelse. Ärendets beredning Kommunstyrelsens beslut 2016-09-12, 114. Revisionsrapport för 2015.

31 69- fortsättning Anmälan av jäv Robert Bernhardsson (S) anmäler jäv och deltar ej i beredningen och beslutet av ärendet. Kopia till Norrbottens läns Kollektivtrafikmyndighet Akten

32 70 Dnr 2016:852 Årsredovisningen för 2015 för Norrbottens Läns Kollektivtrafikmyndighet att godkänna årsredovisningen för 2015. Ärendet Den Regionala kollektivtrafiken (RKM) bildades 1 januari 2012 under organisationsformen kommunalförbund. Medlemmar i förbundet är samtliga kommuner i Norrbotten samt landstinget. Kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten ska verka med den grundläggande ambitionen att som myndighet samordna, effektivisera, och utveckla kollektivtrafiken i länet. Myndigheten ska vidare medverka i lokala. Regionala och nationella nätverk som skapar förutsättningar för en fortsatt utveckling och rationell hantering av kollektivtrafik. Myndighetens finansiering av verksamhet och investeringar sker genom driftbidrag och ägartillskott av medlemmarna. Kommunalförbundet Norrbottens Läns Kollektivtrafikmyndighet gör ett resultat på +/0 för 2015. I det ingår resultatet för hela koncernen innehållande 51 % av Bussgods i Norrbotten AB, 100 % av Busstationsfastigheter i Norrbotten AB via dotterbolaget Länstrafiken i Norrbotten AB. Även 25 % av Norrtåg AB ingår i koncernen. AB Transitio ägs bara till 5 % och redovisas enbart som intressebolag i balansräkningen. Ärendets beredning Kommunstyrelsens beslut 2016-09-12, 115. Årsredovisningen för Norrbottens Läns Kollektivtrafikmyndighet. Kopia till Norrbottens läns Kollektivtrafikmyndighet Akten

33 71 Dnr 2016:159 Redovisning partistöd 2015 att godkänna redovisningarna från Sv. Överläggningar i kommunfullmäktige Ordförande informerar att redovisningar från Sv har kommit in till dagens möte och att den kommit in innan 30 juni för att partistödet för 2016 ska kunna betalas ut. Ärendets beredning Redovisning från Sv inkommen 2016-06-21. Kopia till Kommunsekreterare Marcus Sjaggo Akten

34 72 Dnr 2016:160 Beslut om utbetalning av partistöd 2016 att betala ut följande partistöd för 2016: Sv: 33 000kr Ärendet Efter att varje parti som fått partistöd för 2015 redovisat detta tillsammans med ett granskningsintyg till kommunfullmäktige så ska kommunfullmäktige ta ett beslut om att betala ut partistöd för 2016. Grundstöd utgår med 10 000 kr/parti i kommunfullmäktige. Partistöd utgår med 11 500 kr/mandat i kommunfullmäktige. S: 14x11 500+10 000 171 000kr Fjk: 5x11 500+10 000 67 500kr Mp: 4x11 500+10 000 56 000kr V: 2x11 500+10 000 33 000kr Sv: 2x11 500+10 000 33 000kr L: 2x11 500+10 000 33 000kr M: 1x11 500+10 000 21 500kr Sd: 1x11 500+10 000 21 500kr Ärendets beredning Tjänsteskrivelse från kommunsekreterare Marcus Sjaggo daterad 2016-02-10. Kopia till Kommunsekreterare Marcus Sjaggo Akten

35 73 Avsägelser/valärenden att godkänna samtliga avsägelser, att begära ny röstsammanräkning från länsstyrelsen gällande platserna som nya ledamöter i kommunfullmäktige efter Kristina Unga (Mp) och Stefan Andersson (S), att välja Eva Näslund (S) som ny ledamot i samhällsbyggarnämnden efter Stefan Andersson (S), att välja Torbjörn Lindgren (S) som ny ersättare i samhällsbyggarnämnden efter Eva Näslund (S), att välja Tord Larsson (S) som ny vice ordförande i samhällsbyggarnämnden efter Stefan Andersson (S), att bordlägga valet av ny ledamot i valnämnden efter Sofia Engström (Sv), att välja Anna-Karin Jonsson Kvist (S) som ny ledamot i barn- och utbildningsnämnden efter Anna-Karin Kvickström (S), att bordlägga valet av ny ersättare i barn- och utbildningsnämnden efter Anna-Karin Jonsson Kvist (S), att välja Tord Larsson (S) som ny vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden efter Anna-Karin Kvickström (S) att välja Ingemar Grahn (Fjk) som ny ersättare för ombud till Leaderpolaris efter Andres Moncada (Mp), att bordlägga valet av ny revisor i barn- och utbildningsnämnden efter Lennart Albinsson (Sv), att ånyo bordlägga valet av ny ersättare i socialnämnden efter Catharina Holmbom (Mp). Ärendet Kristina Unga (Mp) har avsagt sig uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige.

36 73- fortsättning Stefan Andersson (S) har avsagt sig uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige samt uppdragen som ledamot och vice ordförande i samhällsbyggarnämnden. Sofia Engström (Sv) har avsagt sig uppdraget som ledamot i valnämnden. Anna-Karin Kvickström (S) har avsagt sig uppdragen som ledamot i barnoch utbildningsnämnden och vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Lennart Albinsson (Sv) har avsagt sig uppdraget som revisor för barn- och utbildningsnämnden pga. jäv. Kommunfullmäktige har sedan tidigare bordlagt valet av ny ersättare för ombud i Leaderpolaris efter Andres Moncada (Mp). Kommunfullmäktige har sedan tidigare bordlagt valet av ny ersättare i socialnämnden efter Catharina Holmbom (Mp). Kopia till Länsstyrelsen Leaderpolaris Kommunfullmäktige Barn- och utbildningsnämnden Samhällsbyggarnämnden De valda Förtroendemannamatrikeln Akten

37 74 Anmälningsärenden att lägga ärendet till handlingarna. Ärendet Nedanstående delgivningar anmäls till sammanträdet. 1. Från Länsstyrelsen i Norrbotten -Inspektionsprotokoll av Överförmyndaren i Jokkmokks kommun -Förordnande av ny ledamot för kommunfullmäktige i Jokkmokk för (Mp), Kristina Unga. -Förordnande av nya ersättare kommunfullmäktige i Jokkmokk för (Mp), Peter Lagerqvist och Jenny Holmgren.