Robert Bernhardsson (S), ordförande Birgitta Siljelöf (S) Anette Ek Lindqvist (S) Sven Holmqvist (S) Marina Eriksson (S) Viktor Segerström (V)

Transkript

1 Plats och tid: Sessionssalen, kommunhuset, Jokkmokk, klockan Beslutande ledamöter och tjänstgörande ersättare: Robert Bernhardsson (S), ordförande Birgitta Siljelöf (S) Anette Ek Lindqvist (S) Sven Holmqvist (S) Marina Eriksson (S) Viktor Segerström (V) Jonas Wiandt (L) Karin Vannar (Sv) Roland Boman (Fjk) Henrik Blind (Mp) Övriga närvarande: Marcus Sjaggo, sekreterare Annika Almqvist, kommunchef Tid och plats för justering: Måndagen den 16 april 2018 kl i kommunhuset i Jokkmokk Paragrafer: Underskrifter: Sekreterare... Marcus Sjaggo Ordförande... Robert Bernhardsson (S) Justerande... Henrik Blind (Mp) Anette Ek Lindqvist (S) ANSLAG / BEVIS, Organ: Kommunstyrelsen : Datum för anslags Datum för anslags uppsättande: nedtagande: Förvaringsplats för protokollet: Kommunhuset, Jokkmokk Underskrift:... Marcus Sjaggo

2 2 Innehållsförteckning. Ärenden markerade med * hölls bakom stängda dörrar 59 Val av justerare 60 Godkännande av föredragningslistan 61 Dnr 2018:254 Årsredovisning och bokslut för år Skrivelse till Miljö- och energidepartementet angående miljöanpassning av vattenkraften i Jokkmokks kommun

3 3 59 Val av justerare Kommunstyrelsen beslutar att till justerare utse Henrik Blind (Mp) och Anette Ek Lindqvist (S). Ärendet Justering av protokollet från dagens sammanträde äger rum måndagen den 16 april klockan

4 4 60 Godkännande av föredragningslistan Kommunstyrelsen beslutar att godkänna utsänd föredragningslista med föreslaget tillägg. Överläggningar i kommunstyrelsen Ordförande föreslår följande tillägg till utsänd föredragningslista: -Skrivelse till Miljö- och energidepartementet angående miljöanpassning av vattenkraften i Jokkmokks kommun ( 62)

5 5 61 Dnr 2018:254 Årsredovisning och bokslut för år 2017 Kommunstyrelsen beslutar för egen del att godkänna värderegleringarna och avskrivningarna föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisningen för Ärendet Jokkmokks kommun redovisar ett positivt resultat för år 2017 främst beroende på att balanserade intäkter från migrationsverket tagits fram på årets resultat. Det handlar om totalt ca 10,8 miljoner kronor som balanserats fram till år 2015 och som enligt god redovisningssed ska intäkt föras under den period de avser. Sammanställning budgetavvikelse styrelse och nämnder, miljoner kronor: Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Samhällsbyggarnämnden -443 Kultur- och fritidsnämnden 592 Summa styrelse och nämnder Finansieringen Summa budgetavvikelse Budgeterat resultat Redovisat resultat Ekonomichef Anna Wedin föreslår: Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att besluta att lägga informationen om resultatet med godkännande till handlingarna. Även en sammanställning på värderegleringar som kommunstyrelsen ska besluta om har tagits fram.

6 6 61- fortsättning Kommunstyrelsen beslutade , 36, att avvakta med ärendet tills att revisionsutlåtandet har inkommit och att då hålla ett extra kommunstyrelse sammanträde. Ärendets beredning Kommunstyrelsens beslut , 36. Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut , 23. Värderegleringar för Tjänsteskrivelse från ekonomichef Anna Wedin daterad Kopia till Kommunfullmäktige Ekonomichef Anna Wedin Ekonom Ulrica Tallhed

7 7 62 Skrivelse till Miljö- och energidepartementet angående miljöanpassning av vattenkraften i Jokkmokks kommun Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att anta skrivelsen. Ärendet Jokkmokks kommun har sedan 1990-talet arbetat för en miljöanpassning av vattenkraften i vår kommun. Företrädare för kommunen har uppvaktat ministrar, deltagit i möten med miljödomstolen, träffat representanter från kammarkollegiet, skrivit debattartiklar, funnits med i medierapportering. Vi har även deltagit i möten med länsstyrelse och vattenmyndigheten mm. Vi har också skrivit ett antal remisser till den kommande lagstiftningen om vattenkraft och miljö. Vi har inte upplevt att de olika myndigheterna tagit vår röst på allvar vad gäller behovet av miljöinvesteringar i Luleälven. Vi har inte bjudits in att delta i de dialogmöten som HaV hållit, på regeringsuppdrag, under de senaste åren. Likaså är vi inte tillfrågade att delta i högnivåmöten som myndigheterna Hav och EM anordnat tillsammans med företrädare för vattenkraft och miljöorganisationer. Jokkmokks kommun är i särklass den största vattenkraftskommunen och vi besitter kunskaper och erfarenheter som inte finns hos våra myndigheter när det gäller den påverkan som vattenkraften har på miljön i Luleälvdal. HaV och Energimyndigheten har i den Nationella Strategin från 2014 dömt ut möjligheterna till miljöåtgärder enligt ny modern miljölagstiftning i Luleälvens reglerade vatten. Där skriver myndigheterna att miljöförbättrande åtgärder bör i huvudsak förläggas i biflöden som inte ingår i Luleälvens reglerområde. Vattenfall skriver 2013 att Åtgärder i storskaliga vattenkraftverk i princip orimliga. Värdet av förnybar energi är större än den relativt lilla miljönytta som kan uppnås. Småskalig vattenkraft och biflöden till den storskaliga vattenkraften kan vara tänkbara områden. Samstämmigheten är stor mellan myndigheterna HaV och Energimyndigheten med det förslag som den storskaliga vattenkraftens företrädare lagt fram. Förslaget ligger i sin tur till grund för

8 8 62- fortsättning energiöverenskommelserna och den kommande lagstiftningen. I förslaget ligger också en skrivning att våra myndigheter ska ta fram en plan hur miljöanpassningar ska ske över tid och med hänsyn till vattenkraftens ekonomi och betydelse för elsystemet. Där har våra myndigheter tagit klar ställning mot miljöförbättringar i Luleälven. Det är med stor besvikelse vi ser att myndigheterna så kategoriskt räknar bort miljöinvesteringar i Luleälvdal samt att de värden som skapas i Lule älvdal används för miljöinvesteringar i andra delar av landet. Ramdirektivet ger Vattenmyndigheten möjligheter till undantag, den möjligheten nyttjar inte Vattenmyndigheten. Istället väljer Vattenmyndigheten att följa Energimyndighetens linje vilket tillvaratar energiproduktionens intressen före möjliga miljöinvesteringar. Jokkmokks kommun anser att det nu liggande förslaget hindrar de möjligheter vi ser att skapa en ordentlig kvalitetsförbättring av miljön av den idag totalskadade Luleälven. Vi ser med oro att riksdagen sannolikt kommer att ta beslut som hotar möjligheten till ett stort antal arbetstillfällen med miljöåterställning i Luleälvens reglerområde. Det kommer också innebära att ett stort antal fasta arbetstillfällen inom bla. service och besöksnäring aldrig kommer till stånd. Det följer inte den linje som riksdagen brukar anse som viktiga områden för Sveriges tillväxt. Noterbart är att den föreslagna sänkningen av fastighetsskatten för vattenkraft innebär att 100-tals miljoner tas från Luleälven för att användas till miljöåtgärder, företrädesvis i södra Sverige. Det är en betydande omfördelning av resurser som behövs för miljöinvesteringar i Jokkmokks kommun. Jokkmokks kommun tycker att det finns positiva inslag i lagförslaget med rättslig prövning för moderna miljövillkor hos samtliga vattenkraftverk. Tyvärr ser vi i förslagets förarbete och underlag att Luleälvens miljö inte blir en prioriterad fråga. Snarare tvärtom. Ärendets beredning Förslag till skrivelse daterad Kopia till Kommunfullmäktige