Hälsobesök 18 månader

Relevanta dokument
Hälsobesök 18 månader

Hälsobesök 18 månader

Hälsobesök 5 år. 60 minuter

Hälsobesök 2,5 år. 60 minuter. Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.

Hälsobesök 2,5 år. 60 minuter. Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.

Hälsobesök 4 år. 60 minuter

Hälsobesök 10 månader

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Hälsobesök 10 månader

Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund

3 års hälsobesök i team

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC

Till dig som bor i familjehem

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg

års hälsobesök i team

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Kartläggning av föräldrar i vård i september gunborg.brannstrom@gmail.com

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Konsultation med BVC och elevhälsa

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog

I begynnelsen (1935) Läkarundersökningar Allmänna råd Normalreglemente Nytt barnhälsovårdsprogram 2015

En god start i livet, ett jämlikt GBG

3-ÅRSENKÄT. Välkommen till BVC! Information om hur svaren hanteras, anonymiseras och används för utvärdering. Datum: Denna enkät besvaras av:

Växelvis boende ett socialt experiment eller tryggast för barnen? Malin Bergström barnpsykolog, Med Dr

MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA SKOLBARN I ELEVHÄLSAN

EatMoveLive. Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa. Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap

3-ÅRSBESÖKET ANNA LUNDMARK LISA FRÖST BJÖRNSDOTTER VAD VI GÖR OCH HUR

Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Barns psykosociala ohälsa

Språkscreening vid 2½ års ålder på BVC - metodbeskrivning

Nya barnhälsovårdsprogrammet 12 och 26 maj

Typisk motorisk utveckling. Teori - motorisk utveckling

12 månader FILM 0-15 mån

Information till personal inom barnhälsovården Marks kommun

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Uppmärksamma den andra föräldern

Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma

Verksamhetsstöd. För dig som vill använda Vägledning för pedagoger Barns psykosociala ohälsa.

Drogfokus

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I ÅRSKURS 7

Barnhälsovård idag; det nationella barnhälsovårdsprogrammet

Behöver ditt barn stöd från samhället?

God natt, Alfons Åberg

Grunda Sunda Vanors barncentrerade hälsosamtal - vid 4-års men eventuellt vid 5-årsbesök

INTRODUKTIONSDAGAR BARNHÄLSOVÅRD FEBRUARI Jennie Hedman Anna Lundmark Tua Bardosson

VÄGVISAREN SAMARBETSÖVNINGAR. SYFTE Att träna på samarbete och lyhördhet. Att hjälpa varandra.

Barn. Vinjett SIP Vera

Föräldrarnas fackförbund BARNverket

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

Föräldrastöd i Jönköping

Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet

Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR

Välkommen till barnoperation

Tid på magen. Aktiviteter som hjälper dig att placera, bära, hålla och leka med din bebis. Varför behöver bebisar tid på magen?

Hälsoundersökning av barnet i samband med placering eller socialtjänstens utredning av ett barn

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

Introduktionskurs i barnhälsovård våren 2019

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall

Välkommen till temadag om utvecklingsstörning

Gefle Montessoriskolas. Handlingsplan för elevhälsa. Läsåret 2015/2016

Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom

KUNSKAP TILL PRAKTIK

Leva i nyfamilj. Ny familj Nya möjligheter

Föräldrarapport om små barns utveckling - Reviderad. (PARCA-R Frågeformulär)

Ansvar och uppdrag. Elevhälsans insatser har ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande.

Dagens innehåll Frågor från förra tillfället? VÄLKOMMEN TILL Föräldragrupp sömn 2. Habiliteringen

Dags att välja Barnavårdscentral

Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun

Kapitel 4: Sjukhuset. fn:s barnkonvention artikel 24 Hälsa och sjukvård 4:1

Jämställt föräldraskap

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

Manual 3 år Instruktioner för nytt 3-årsbesök

Så här gör du! Bära Barn ringsjal

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Seniorsportutrustning

Manual 3 år Instruktioner för nytt 3-årsbesök

Mall för hälsosamtal. 1 Hälsa

BHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018

BVC-rådgivning om sömnproblem

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år

Nivåbeskrivningar, funktionstillstånd (FK 7270) Nivåbeskrivningar för bedömning av funktionstillstånd medicinska förutsättningar för arbete 1 (11)

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Bilaga Metodstöd. Vård- och omsorgsförvaltningen Emelie Sundberg, SAS

Jag blev frisk av kärlek. Cecilia Johansson

Utlåtande från hälso- och sjukvården

Hälsoplan för Tegnérskolan

GODA VANOR FÖR EN FRISKARE OCH SÄKRARE VARDAG. Det är aldrig för sent att börja träna!

Psykoterapeutiskt behandlingsarbete i späd- och småbarnsfamiljer och gravida på Viktoriagården BUP, Malmö

Teambehandling av små barn med svåra uppfödningsproblem

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Transkript:

Hälsobesök 18 månader 45 minuter Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn.

Alla Alla vid behov Alla vid behov Hälsosamtal-vägledning Hälsoövervakning-undersökning Levnadsvanor Tandhälsa Föräldra-barn-samspel Barn o Media Sömn Toalettvanor Barnsäkerhet Eksem Hörsel Skelning Remiss VC Remiss barnklinik Audionom Ortoptist Uppföljning utveckling - Se utvecklingsuppföljning MBHV psykolog Ortoptist Audionom Logoped Fysioterapeut Socialtjänst Vaccination Ytterligare en dos av MPR om vaccin givits tidigare än ett års ålder Barn i behov av riktade insatser Identifiera skydds-riskfaktorer Uteblivna besök Socialtjänst MBHV psykolog BUP Barnklinik

Utveckling 18 månader https://www.youtube.com/watch?v=c7o0u9oghew

Vad brukar man kunna när man är 18 månader gammal? Går stadigt. Gången är liksidig och kan fortfarande vara lite bredspårig. När barnet går på plan mark hänger armarna ner efter sidorna och armarna och händerna är avspända. Sätter sig på huk och reser sig igen utan stöd. Kan stanna och vända sig om utan att tappa balansen och ramla. Om barnet ramlar reser det sig själv. En del barn försöker springa. Tuggar fast mat, kan äta själv med sked och dricka ur mugg. Tar av sig mössa, strumpor och vantar. Går uppför lågt trappsteg om någon håller handen. Kryper upp- och nedför trappor. Sitter gärna på en egen liten stol. Barnet sitter då stadigt med rak rygg och kan vrida på huvudet för att titta på saker. Det behöver inte ta stöd av händerna och inte heller luta kroppen mot ryggstödet eller bordskanten. En del barn har nu valt sin föredragna hand, men det är fortfarande viktigt att barnet utför uppgiften lika bra med höger och vänster hand. Kroppsspråk och ljud dominerar. Talar minst 8-10 ord som familjen förstår. Intresserad av att kommunicera. Möter fint med blicken. Klara gemensamt fokus. Låtsaslek: med bilar, dockor, och nallar. Pincettgreppet är snabbt och säkert i båda händer. Kan plocka små smulor.

Barn i växelvis boende Vad vet vi om deras hälsa/mående?

Psykosocialt arbete Det psykosociala arbetssättet på BVC kan gälla barnets sociala och emotionella utveckling, samspelet mellan förälder och barn, eller föräldrarnas förmåga att möta krav och förväntningar kopplade till parrelationen och föräldraskapet i stort. Eftersom föräldrarnas psykologiska och sociala behov, psykiska hälsa, och ev kognitiva svårigheter har visat sig kunna påverka barnets utveckling inom olika områden är det viktigt att BVC inte enbart fokuserar på barnet.

Folkhälsorapporten, 2014 Vid 4 års ålder är det 11% vars föräldrar inte bor tillsammans.

Växelvis boende Föräldrar till ungefär 50 000 barn separerar varje år i Sverige. Ca 200 000 barn bor växelvis Innebär att barnen flyttar regelbundet mellan sina föräldrars respektive hem och bor ungefär lika mycket hos båda. Källa Barn i växelvis boende- en forskningsöversikt

Hur har barn som bor i växelvis boende det? Kunskapsläget när det gäller barn under 6 år osäkert ffa för barn under 3 år. Större chans till god psykisk hälsa än barn som bor med enbart en förälder. Har genomsnittligt bättre materiella resurser än barn som bor med bara en förälder. Barn i växelvis boende har tillgång till, och stöd från båda sina föräldrar. Har också oftare en god relation till båda sina föräldrar än de som bor med enbart eller mest med en förälder.

Vad vet vi om hälsoeffekter av växelvis boende 0-6 år? Kunskapsläget osäkert om barn 0-6 år saknas fortfarande vägledning för hur barn 0-3 år ska bo när deras föräldrar separerar. Barn 0-3 år: Fysiskt, psykiskt eller utvecklingsmässigt har varken för eller nackdelar med övernattningar och växelvis boende har kunnat påvisas. Föräldrafaktorer som samarbetsförmåga, konfliktnivå och lyhördhet för barnet spelar större roll för barnens psykologiska och allmänna hälsa än hur de bor och sover. Forskningen ger ett försiktigt stöd för växelvis boende från 4 års ålder. Ffa flickor uppvisade mindre inåtvändhet och aggressivitet jmfört med de som endast bodde med mamman. Regelbundna scheman var förknippat med lägre grad av psykologiska problem. Viktigare för barnens välbefinnande än boendeform var dock kvaliteten på föräldrarnas relation.

Sammanfattning växelvis boende Från 3 års ålder mår barn generellt bra i växelvis boende. I allmänhet bra att barnet får en vardag hos båda föräldrar. Exakt hur tiden ska fördelas beror på barnets personlighet och föräldrarnas förutsättningar. Barnet trygghet med respektive påverkar hur det trivs med boende och umgänge. Förutsägbart och regelbundet schema.

Att skiljas med barn Aktuell bok med Malin Bergström https://www.youtube.com/watch?v=h8hywmwrhuu

Samtal om barns behov vid föräldrars separation- material från SLL

Samtal om barns behov vid föräldrars separation- material från SLL forts. Berätta Barnets boende Förbered barnet Prata om förändringen Rutiner Barnets beteende Goda stunder Ny partner-egen tid Målbild Barnets höjdpunkter Kommunikation